Vad kul att du påverkar dina tidigare arbetskollegor så pass mycket att de tar tag och gör något med sin ekonomi. Du är ett föredöme för flera.
Keep up the good work.
Herrens vägar äro outgrundliga. ![]()
Idag fick jag en enkät från Skånetrafiken i brevlådan. Jag var slumpvis utvald och eftersom jag tänker avyttra bilen tog jag mig tid att besvara den noga då jag tänker att det kan gagna min FIRE-tillvaro. ![]()
Det var första gången som jag i officiellt sammanhang fick välja ”annat” under rubriken ”sysselsättning”. Lite besviken att jag aldrig fick specificera med ”rentier”. ![]()
Nåväl vi vet det i alla fall att du är rentier.
Det är en härlig grej med FIRE att den har återupplivat den här gamla härliga 1800-tals-traditionen.
Man har lite tråkigt så man går ner till hamnen för att jobba lite. Sen tar man en öl med grabbarna på kvällen.
Fast nu för tiden får man lämna av mat till folk i ensamhet. Ingen samvaro för dagens diversearbetare. ![]()
Måste erkänna att jag fick kolla upp vad rentier betydde ![]()
Men hur uttalas det? Ska man försöka sig på franskt uttal, eller ser det bara så ut?
Samma här, hade inte hört talas om det innan… Men har oxå stött på frågan i några sammanhang när man skall kryssa i vad man “lever på” och då fått improvisera eftersom vi just nu fortfarande lever på besparingar från lön (bankkonto) utan att ha rört någon avkastning/ränta.
Det blir enklare om några år när vi börjat ta ut pension (= pensionärer) men även pension är ju lite som att leva på avkastning (från arbetslivet) och då är man ju de facto även lite av en rentier. Om man nu vill leka lite med ord… ![]()
Du får läsa fler böcker från 1800-talet.
Det är en häpnadsväckande vanlig stereotyp, personen som lever på räntor och bor i flera decennier på pensionat.
Eller Pikettys tegelsten Kapitalet i det tjugoförsta århundradet (de sista kapitlen kan dock hoppas över).
Precis, franskt uttal:
”Raantje” så svennefonetiska. ![]()
Kände att jag behövde lite @angaudlinn inspiration. Så det blir att kolla på avsnittet =) Alla måsten, att kunna växla ned.
Skamlös korspostning:
(För de som vill ha mer och fler funderingar i rör(l)igt bildformat.)
Jag tog en tur till gamla jobbet idag för att säga hej till f d kollegor samt fika. Det var trevligt, men oj vad jag känner mig färdig där. Så, det var ett s k guldkorn jag tar med mig från dagen. Jag ångrar inte en sekund att jag bytt arbete mot eldvaktande.
![]()
Bättre eldvaktare än (fiktiv)brandsläckare ![]()
Nu har du slutat efter lång och trogen tjänst som jag har förstått det. Men känslan att man är färdig på just den arbetsplatsen är påtaglig även när man bytt jobb och träffar sina ex kollegor.
Min egen erfarenhet är att efter ett par månader är det som om man aldrig varit där (ur arbetsgivarens perspektiv). Den insikten har gett distans till hur viktigt ett jobb egentligen är.
Och hur oviktig man själv egentligen är för arbetsgivaren. Allt rullat på som vanligt. Man är utbytbar.
Eller inte… men det är en annan diskussion. ![]()
Mm, känner igen mig i den. Min kontakt med arbetsplatsen får mig att vilja hoppa in igen, men jag vill ha min fria tid - så jag fortsätter att kämpa på
med mitt nya liv.
