Det är ni som tolkar titeln så. (Jmfr att komma ut som gay: En del behöver gå i parad och hamna på DNs förstasida. Andra berättar för föräldrarna över en kopp kaffe. Båda kom ut.)
Intressant avsnitt även om jag inte är någon mångmiljonär.
Man drömmer om att bli ekonomiskt oberoende, funderar på vad man skulle göra.
Berättat för föräldrar och syster, gett dem lite pengar. Vännerna hade fått se att man har råd med ny bil, nytt hus osv, men de behöver inte veta att man är mångmiljonär.
Jag tycker avsnittet passar alla som inte vet riktigt vad man vill i livet. Jag skulle själv behöva sätta mig, fundera på vad jag vill och sätta upp personliga mål i livet.
Stealth wealth naturligtvis, finns ingen som helst uppsida med att berätta för allmänheten om något sådant. Sedan kan man naturligtvis välja att berätta om det dyker upp någon sådan, kanske i en viss krets man hänger i där det finns någon form av uppsida.
Tack för ett himla bra avsnitt! Det kom precis rätt för mig då jag är inne i en period där jag reflekterar en hel del över hur jag vill leva mitt liv framöver.
Jag har haft problem med att gå från att vara en investerare och supersparare till att nu tillåta mig själv att spendera mer på det som ger mig ett rikare liv. Att sätta “guilt-free-spending-budget” har hjälpt mig just för att det minskar den kognitiva belastningen.
Det finns många guldkorn i detta avsnitt och några av de saker jag tar med mig är:
- jag ska ha en så tillfredställande vardag att jag inte behöver ha semester - visst jag har hört liknande innan men då har det mer fokuserat på att ha det bra, jag har inte kopplat det till att jag kan strössla lite mer pengar i vardagen på att få en bättre vardag.
- livet måste inte vara hårt och jag måste inte jobba mkt.
- att tydligare jobba på min integritet och sätta gränser. Jag blir bättre och bättre på det med åldern, men jag är ännu inte på en tillräckigt bra plats.
Än en gång: stort tack! Bästa avsnittet på länge!
Intressant avsnitt! Jag jobbar deltid sedan typ 6 år tillbaka efter en utmattning. Nu mår jag bättre men vill inte sluta jobba deltid eftersom det ger mig sådan livskvalitet. Aldrig tänkt på det förut i termen av att jag “investerar” i tid, men det är exakt det jag gör. Jag tappar ca 7000 i månaden mot att jag istället här och nu får livskvalitet. Det är såå värt det!
Exakt! Pengar är bara pengar. Det är vad du gör med dem som ger dem värde.
@Walter_Sobchak Vad kul! Kunskap är en investering som är fantastisk och påverkas inte vid konjuktursvängningar ect ![]()
@alternativtliv Vad roligt att du uppskattade avsnittet och resonemanget kring att en finansiell rådgivare kommer ge dig “tillstånd” inom en mycket begränsad del i livet. Det är kul att få föra fram den här typen av resonemang i detta sammanhang.
@Joel1980 Att skapa en “Rikedomsidentitet” handlar främst om att verkligen landa i vem man är och hur man, på sitt egna unika sätt, kan och vill bidra i världen. Det ger ett lugn inombords som inte är kopplat till tryggheten som ligger i undanstoppat kapital. Det ger dig lugnet och självförtroendet att våga misslyckas. När du har en sann rikedomsidentitet har du en djup förståelse för att ditt värde inte är dina pengar. Ditt värde är det värde du bidrar med till andra människor, och det kan alltid ge dig mer pengar. Denna typ av identitet kan du bygga upp och kultivera oavsett vilken ekonomisk situation du har.
@Levalivet Det låter toppen att du vet vad som gör att ditt liv blir rikt. Att ha tid att göra vad man vill, när man vill med vem man vill är ju en fantastisk lyx! Att ha möjlighet att prioritera nära relationer och egen hälsa framför att behöva vara på viss palats en viss tid låter som ett rikt liv ![]()
@Gabriel I veckan talade jag med ett par som dragit ut på beslutet att skaffa en skön säng till familjens gemensamma sommarhus eftersom denna säng inte låg inom allas budget. Att i detta läge inte dela med sig av att man har bra ekonomi resulterade i detta fall i en sommar med stor irritation, ryggont och dålig sömn. Att dela med sig av att man har en bra eller kanske till och med mycket bra ekonomisk situation hade kunnat öppna upp för en bra säng, bra humör osv i denna situation. Detta är ett bra exempel på när det kan vara dags att berätta, om inte allt, så lite grann om ens ekonomiska situation.
Jo, men där måste jag nog ändå säga att man har mer nackdelar än fördelar genom att öppet out:a att man är “rik”. Jag tycker nedsidan ser betydligt större ut än uppsidan. Bättre att låta folk runtomkring en tro att man är fattig eller åtminstone lämna det lite öppet för var och ens egna tolkningar. Från mitt eget håll ser jag nog inte en enda fördel med att prata öppet om min ekonomi. Jag håller den hemlig för allt och alla även om många nog kan ana det finns en hel del luft här. Ingen vet dock hur mycket och tycker jag känns alldeles utmärkt. Har inte varit med om någon nackdel alls att hålla ekonomin privat. Däremot kan jag måla upp väldigt många scenarier där det skulle drabba mig negativt. Angående sängen i exemplet är det väl bara att köpa en säng som man betalar själv om man känner att det är viktigt och de andra inte vill pröjsa. Bjuder även på ett sidotips relaterat till exemplet: dela aldrig något med någon annan utanför dig själv eller din egen familj. Att dela är en biljett till problem. Säg nej till alla sådana ideer hur fantastiska de än låter!
Jag hade nog bara köpt en säng…
Jag tänker också det, i vilket sammanhang befinner man sig om man inte kan köpa en säng utan att folk omedelbart drar slutsatsen att man är förmögen?
Det säger iofs något om att rikedom är relativ mot omgivningen. Om det är 4, 40 eller 400 miljoner som behövs för att man ska ses som en udda fågel.
Förstår hur du menar men det beror också på hur hemligt/privat man vill hålla det.
Om man drar sig för att köpa den bil eller det hus man vill ha eller avstår från dyra semestrar för att ingen ska se att man har mycket pengar är det kanske lite tråkigt.
Precis. Det är vid den här brytpunkten när man börjar att navigera kring olika val som det kan vara värt att dela med sig lite kring sin ekonomiska sutuation inom vissa kretsar.
Vad folk anser är en rimlig säng kan ju faktiskt variera från 20k till runt 500k. Och det här var ju dessutom för ett fritidsboende, där alla nog automatiskt lägger på en liten koefficient för vad som anses som rikt beteende. Köper du en säng till hemmet för 100k anser nog många att du beter dig flådigt. För ett fritidsboende hamnar säkert den gränsen lägre. Så jag tycker ändå att det är ett ganska rimligt exempel.
(Nej, jag skulle aldrig betala 100k för en säng. Det är mer än vad jag betalade för min bil.)
Ja, det vore ju tråkigt om man hämmas i sin konsumtion men man behöver ju inte i förväg flagga för att man är rik innan man köper något dyrt utan man kan väl bara shoppa och sen får omgivningen tolka det hur de vill.
Jag skulle aldrig betala så mycket som 20k för en säng
Har aldrig ens köpt en säng för hälften av det.
Alltså om nån meddelade att de köpt nya sängar i en sommarstuga med flera olika användare i familjen så skulle jag nog bara: jaha, bra. Jag skulle inte ta mig tiden att kolla vad det var för märke och googla upp vad de kostade. Och även om det framkom att sängarna kostade 50 000 så skulle jag nog inte tänka annat än: hoppsan det var lyxigt för en sommarstuga.
Jag har helt enkelt svårt att se att jag skulle se det som bevis för förmögenhet. Men allt är ju relativt ens egna referensram och sammanhang som sagt.
Vi lade mycket pengar på vår säng, förmodligen ett av våra topp-3 köp. Fram tills dess bara Ikea-sängar. Med tanke på att man spenderaf 1/3 av livet i sängen tänker jag att det här är ett ställe att inte spara på.
Vi har en tråd på ämnet:
Det viktiga är kanske inte säng, utan att bryta loss och inte vara så ängslig. Om någon undrar vad objektet, säg säng som fortsatt exempel kostade, är ett svar till exempel ”det var några tusen men jag var trött på att sova som en kratta, det här blir bra för alla”. Ber personen då om att se kvitto beklagar jag.
Hehe, jo jag har hört den där motiveringen. Skitsmart försäljningstrick för att kränga dyra sängar… Man tillbringar ju så mycket tid där och då står ju sömnens och ditt fysiska välmående i direkt paritet till antalet tusenlappar du lägger på sängen. Utan att fördjupa oss i samma diskussion som ni tydligen redan haft så: jag tror inte riktigt på det där. Jag har lagt några tusenlappar extra än de riktiga budgetsängarna jag haft tidigare och trivs jättebra i min 5000-kronorssäng. Kan inte se hur det skulle bli bättre om jag lägger till 15000+ kronor.
Sen måste jag väl tillägga att det säkert kan vara skillnad från person till person hur mycket man behöver lägga. Är man tex överviktig och/eller har olika former av fysiska problem så kanske det är viktigare än för mig.
Det kan man såklart göra. Men min erfarenhet är att omgivningen inte alltid resonerar som man själv gör. Kanske tänker de andra familjemedlemmarna ”å vad bra”, men det är inte heller omöjligt att de börjar insistera på att betala sin andel. Och så visar det sig att de inte har råd. Och då har du råkat sätta dem i en obekväm eller pinsam situation, som kan skapa problem i relationen vilket inte alls var intentionen. På liknande sätt att bjuda en vän på en dyr middag på sitt favoritställe kan göra dem obekväma att bjuda tillbaka för de kanske inte har råd och tror du bara äter oxfilé och dricker dyra viner numera.
Du kan välja hålla tyst om det, men då måste du du å andra sidan begränsa dig själv annars riskerar du att ändå exponera skillnaden.