Din hustru ärver dig automatiskt om du dör först och testamente inte finns eftersom ni är gifta.
Skriver du ett testamente så får hon del av det. Det ska bifogas bouppteckningen till skatteverket. Det blir också offentlig handling.
Mitt råd i all välmening är att du endast testamenterar till personer som din hustru är bekväm med.
Dina syskon ärver inte din hustru. Hon är fri att testamentera till vem hon vill.
Finns inga barn.
Enligt svar som jag fick i en tidigare tråd har mina syskon rätt till delar av mitt arv efter att min hustru dör. Hon har alltså, om det stämmer, inte rätt att testamentera allt till vem hon vill.
Då hoppas jag att jag har möjlighet att skriva ett testamente efter hennes död. Värsta scenariet är då att vi dör samtidigt och mina syskon får ärva trots att jag har någon annan jag vill ska ärva.
Du ska naturligtvis stämma av med jurist men om du skriver i testamente att din fru ärver dig med full ÄGANDERÄTT så blir det inte något efterarv (till dina syskon). Efterarvet är då borttestamenterat.
Om du skriver med fri förfoganderätt så blir det efterarv (så gör inte det.)
Jag har ju glömt skriva här: Jag lyssnade igår undercykelturen till ärans och hjältarnas huvudstad och sedan vidare när jag stod och målade i sonens hall.
Mycket bra avsnitt, rätt nivå på språket och bra exempelupplägg som ger mer kött på benen i den juridiska snårskogen. Jag hör gärna en fortsättning med Caroline där det kan spinnas vidare på fler hårda exempel och klassiska feltänk (om inte annat för att jag inte fått tummen loss att skriva mitt eget testamente än 
).
Jag menar alltså att de har rätt att ärva min hustru om jag inte har skrivit ett testamente. Jag vet att jag kan lösa det genom att skriva ett testamente.
Ett annat litet tips till dig, Erik
I det fall din hustru avlider före dig och du väljer att den andra personen ska skrivas in som arvtagare i nytt testamente:
Då skulle jag skriva ett bestämt belopp som personen ska få ärva eller att pengar som finns på ett visst konto ska gå till den personen.
Det gör att personen inte blir ägare till dödsboet och inte behöver “städa upp” efter dig.
Den personen får då bara ut sina pengar.
Måste man “städa upp” om man får ärva? Vet du vad som händer med uppstädningen om man inte har några arvingar?
Då går allmänna arvsfonden in som dödsboägare och “städar upp”.
Ja om du är ägare till dödsboet måste du göra en massa saker för att kunna avsluta dödsboet. Bl a lämna in bouppteckning i tid till skatteverket samt avsluta alla tjänster du har inkl säga upp lägenheten och städa ur den.
Så jag skulle testamentera till allmänna arvsfonden och ge ett bestämt belopp till personen i det fall vi pratar om.
En tanke som slog mig när angående detta med att en förälder ger pengar till ett barn i förväg. Kan det barnet få gå i personlig konkurs när föräldrarna dör.
Exempel
Ett barn får 1Mkr och använder dom för att starta ett företag, men det gick inte så bra och det blir konkurs och pengarna är borta.
När arvet ska fördelas så är den totala summan 2 Mkr, inklusive förtidsarvet, och det fyra syskon. Då måste väl barnet som fick 1Mkr för att starta företaget betala 500kkr till sina syskon så de kan dela på det.
Har man som förälder och för den delen barn inte koll på lagen så blir det ju trist. Så i detta fallet är det ju viktigt känns till lagen och skriva papper på att det ska vara utanför arvet.
Tänker jag rätt?
Det har alltså betydelse om det står ett specifikt belopp istället för att det bara står att någon ska få ärva? Man räknas alltså inte som dödsbodelägare om man står med i testamentet med ett specifikt belopp men man gör det om man får ärva allt?
Om jag dör i förtid blir arvet förhoppningsvis ganska stort och då kan jobbet vara värt att göra. Det måste finnas många fall där arvet blir väldigt litet och dödsbodelägare bor långt bort. Måste dödsbodelägarna avsäga sig arvet eller kan man bara strunta i det och allmänna arvsfonden får det som eventuellt blir kvar när allt är betalt?
Universella testamentsägare är dödsbodelägare, legatarie är inte dödsbodelägare.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.3/340788.html
Tack för informationen.
Undrar hur det blir om arvet inte räcker för att ge det belopp man har skrivit? Jag kanske skriver ett testamente idag där jag skriver att någon ska få en miljon men när jag dör finns det bara en halv miljon kvar.
Borde kunna hända ganska ofta att det som står i testamentet inte går att verkställa. Förstår förstås att det finns tydliga regler för det.
Först skall begravningskostnader och skulder betalas.
Därefter prioriteras legat före skifte så länge laglotten inte kränks.
Anta att det finns 1 miljon i tillgångar hos den som dör.
Begravning och övriga skulder uppgår till 100000
Om legatet i testamentet är 1 miljon så får legatarien 900000.
Jag förstår fortfarande inte poängen med att gifta sig. Giftermålet är ju just en ekonomisk överenskommelse att dela allt men samtidigt ska det tjafsas med äktenskapsförord. Man vill alltså egentligen inte alls dela på allt så då är det väl kanske inte gift man ska vara. Det enda “negativa” med att inte vara gift som lyfts fram är att man eventuellt måste flytta om den andra dör. Det löser man enkelt genom att se till att stå i hyresrättskö. I övrigt ser jag bara nackdelar. Varför skulle man vilja att ens partner får allt framför sina barn? Barnen är ens kött och blod medan partnern helt ärligt är random person som kan hitta på vad som helst. Om en person dör i unga år vill man ju att barnen får pengarna istället för att maken/makan får allt och ev bränner upp allt innan hen dör.
Du är inte i en fast kärleksrelation va’?
Utgår du ifrån särkullbarn ovan? Eller menar du att biologisk barnalstring med annan homo sapiens sapiens inte betyder något men att de ca 50% gener som en gång var dina och som senare lever vidare i nästa generation på något sätt garanterar ekonomiskt sinne när du lämnat?
Jag har så många frågor… 
Nej, det garanterar inte ekonomiskt sinne men det garanterar att jag för all framtid oavsett vad som händer kommer vilja mina 50 procent gener väl. Detta gäller ej för en “random” person jag har noll biologiskt släktskap med. Valet står mellan dessa och då tycker jag det är självklart att man väljer sin biologiska avkomma.
Och om det är modern till dina barn, en kvinna du delat majoriteten av livet med? Spelar det roll eller är du team genetics hela vägen?
Jag vet alltför många människor som delat livet med någon, haft det hur bra som helst för att sedan separera och blivit de värsta ovännerna man kan tänka sig. Det finns så klart även föräldrar som blivit ovänner med sina barn även om det inte alls är lika vanligt som att bara ovän med sitt ex. Men, även de som är ovän med sina barn har ändå känslor för barnen och vill de väl. Själv har aldrig haft sådana djupa känslor för någon annan människa än de jag har för mina barn. Ja, blod är tjockare än vatten!