Ja, absolut.
Jag argumenterar inte emot det. Jag argumenterar inte heller mot att jag är riskavers. Vi har ju ett helt avsnitt på temat:
Det jag upplever dock många gånger är att vi argumenterar förbi varandra. Ofta argumenteras det här i forumet vad det rationella är - vilket är så som det ska vara. Men jag vet ju med mig, kalla det för sjukdomsinsikt, efter 30 års sparande att jag inte är rationell, att jag gör misstag och att jag tycker det är sjukt jobbigt att se värdet på beloppet sjunka.
Jag tycker det är så jobbigt att jag hellre avstår en potentiell vinst för att uppleva mindre smärta i nedgång (hence räntefonder och lägre aktieexponering). Jag har upplevt -30%-känslan flera gånger, kan minnas starkt minst tre sådana tillfällen. Genom att göra så som jag gör, ger jag mig, med min personlighet bäst odds att lyckas. Den uteblivna meravkastningen som jag skulle kunna ha är inte heller avgörande för mig (läs: den kommer inte förändra min vardag) så kostnaden för den uteblivna vinsten är acceptabel.
På samma sätt - jag vet att jag är en pesonlighet som gärna “vet bättre än andra” (där man med tiden lär sig att så inte är fallet, men utan den hade man inte varit där man är som företagare) och då lurar jag mig själv genom att vara nöjd med att ha överexponerat månadssparandet mot Sverige. Det känns bra och som att jag gjort något smart. OCH jag vet att det i stora hela inte förändrar något om jag har fel - eftersom det är ett nysparande som motsvarar 0.2% av portföljen eller knappt 2.5% på helårsbasis. Det är ett rimligt bett att ta och ha fel om - givet att det hindrar mig att pilla på resterande 97.5%.