Bara värt att komma ihåg att de har helt olika portföljer.
Avanza Auto 6 har t.ex. 10% svenska småbolag. Är det bättre än 10% mer globalt? Varför tror nån att svenska småbolag skulle gå bättre än kanadensiska småbolag eller japanska småbolag eller franska småbolag, som ingen av oss antagligen har i portföljen?
Nordnet Global följer ett så trasigt ESG index att inte ens världens största bolag Apple är med…
Jag har hellre DNB Global Indeks än hävstång på konstiga portföljer…
Håller med om att portföljerna är olika och jag håller inte alltid med om valen man gjort MEN tycker ändå de är relativt lika vilket också avspeglar sig i korrelationen upplever jag. Så att kalla urvalen konstiga tycker jag är starkt men visst kan hålla med om att de kunnat göra annorlunda, kanske bara semantik.
Jodå, det är nog många av oss som har det. Det finns breda fonder som innehåller även sådant. Min favoritfond av alla, amerikanska ETF:en VT, innehåller “allt”. Både developed och emerging markets (40-50 länder), large cap, mid cap och small cap. Totalt 9806 aktier ingår i fonden, till en avgift på 0,06%.
Tyvärr har EU:s kloka beslutsfattare bestämt att vanliga sparare i EU inte får köpa den, utan man måste klassificera sig som professionell investerare, men det är vi nog ett antal här inne som gjort.
Någon svensk fond som kommer nära de siffrorna finns tyvärr inte, utan här tycker man ju att en fond som Avanza global är billig och en fond som DNB Global Indeks är bred, fast de är både dyra och smala i jämförelse.
Men det finns hyggliga EU-alternativ för att få exponering till global small cap, eller global small cap value, som nog många äger.
Jag heter Emil Nordström och är ansvarig förvaltare för Carnegie Global Plus, Bull och Bear. Jag har även varit ansvarig för konstruktionen av Global Plus.
Jag och Carnegie Fonder är väldigt glada över att Rikatillsammans uppmärksammat Global Plus och jag är imponerad över det massiva antalet reaktioner som vi fått på det här forumet.
Lite förenklat uppfattar jag att de olika frågorna på forumet handlar om:
Frågorna hänger delvis ihop men jag tänkte försöka besvara dem var för sig. Jag passar också på att börja med att redogöra lite mer utförligt om bakgrunden till fonden och den målgrupp vi ser för produkten.
Utläggningen blir kanske onödigt lång men jag tänker att jag delar upp svaren under olika rubrikerna så kan ni skippa de delar som inte är av intresse.
För den som verkligen är intresserad av tekniska detaljer avslutar jag med att förklara hur daglig hävstång påverkar avkastningen över tid samt hur principerna för att fastställa en fonds värde även kommer ha en betydelse för avkastningen.
Har jag missat någon fråga eller om något är oklart återkommer jag så fort jag kan.
År 2020 arbetade jag som förvaltare av hedgefonder på ett systerbolag till Carnegie Fonder som hette Nordic Cross. Altor, som var vår gemensamma ägare, hade nyligen köpt Alfred Bergs svenska fonder och flyttat över dessa till Carnegie Fonder.
Flytten blev varaktig för alla utom två fonder. Fonderna Alfred Berg Bull och Bear som precis döpts om till Carnegie Bull och Bear tyckte Altor att vi på Nordic Cross och inte Carnegie Fonder skulle ta hand om. Jag blev då ansvarig förvaltare för ytterligare två fonder.
Jag kan erkänna att jag hade ungefär samma skeptiska inställning till fonderna som många i det här forumet idag verkar ha till Global Plus. Det en sund grundinställning eftersom mer komplicerade produkter normalt är sämre.
Jag har alltid ansett att det är väldigt svårt att ”tajma” marknaden och därför tyckte jag att fonden Bear, vars syfte är att möjliggöra kortsiktig spekulation på en börsnedgång, är en ganska olämplig produkt för en långsiktig portfölj vars avkastning huvudsakligen bygger på att aktiemarknaden gå upp.
Fonden Bull som ger cirka 150 procent exponering mot Stockholmsbörsen var enklare att förstå men kändes samtidigt som en ganska onödig produkt.
Jag jobbade rätt intensivt med fonderna under hösten 2020 och ändrade rätt snart inställning till den fond som döpts om (en andra gång på mindre än ett år) till Nordic Cross Bull. Jag började tycka att idén att belåna en investering i aktiemarknaden ändå inte var så knasig. Bull framstod mer och mer som en av få fonder som konsekvent hade goda förusättningar att slå index.
Jag kom fram till att det nog är mer en fråga om när snarare än om. För en kort investeringshorisont blir Bull mer riskfylld men för en längre perioden vill jag påstå att fonden bara ger en marginellt högre förlustrisk än en traditionell svensk aktiefond.
Nordic Cross lades ned och tillsammans med Bull och Bear hamnade jag på Carnegie Fonder år 2022. Fonderna har bytt namn en tredje gång och heter återigen Carnegie Bull och Bear.
Utvecklingen för Carnegie Bull har varit väldigt bra och har slagit de flesta aktiva och passiva svenska aktiefonder för i princip alla historiska mätperioder. Ni kan kika på fonden på exempelvis här:
Trots att fonden kostar 0.95 procent (jag kan tänka mig att det inte kommer älskas i det här forumet) har fonden gått nästan 0.5 procent bättre per år än Handelsbankens börshandlade fond XACT Bull som ”bara” kostar 0.60 procent.
Idén att bredda konceptet bakom Bull till den globala aktiemarknaden kläcktes nog redan år 2020. En sådan fond skulle gynnas av den lägre volatilitet som större riskspridning i ett globalt aktieindex ger. Samtidigt skulle den få en valutaexponering som skulle kunna bidra till att minska kortsiktiga nedgångar.
Efter ingående diskussioner med några av våra största kunder och ett par av Sveriges viktigaste tjänstepensionsplattformar beslutade vi i slutet av 2023 att starta utvecklingen av Carnegie Global Plus.
Carnegie Global Plus ska ses som ett komplement till traditionella (aktiva eller passiva) globala aktiefonder för investerare som vill öka exponeringen mot aktiemarknaden. Tanken med fonden är inte att den ska ersätta dessa fonder.
Dessa kommer även fortsättningsvis fylla viktiga funktioner och de fonder från Länsförsäkringar och DNB NOR som forumet gärna jämför Global Plus bedömer jag vara mycket bra fonder. Jag råkar dessutom äga en av dem.
Ju längre investeringshorisonten är desto bättre förutsättningar har en investering på aktiemarknaden. Global Plus gör det möjligt att öka aktieexponeringen i ett tidigt skede när förutsättningarna är som bäst vilket möjliggör en sänkning av den totala risken.
Detta sker genom att kapital successivt, i ett senare skede, flyttas till i värdepapper med lägre risk. Den förvaltningsstrategi som AP7 erbjuder och som kallas Såfa (”Statens årskullsförvaltningsalternativ”) bygger just den här principen där kapital under en 20-årsperiod som börjar vid 56 års ålder årligen skiftas över från AP7 Aktiefond till AP7 Räntefond.
Ett naturligt användningsområde för både Global Plus och Bull är därför fondförsäkringar (tjänstepensioner) där investeringshorisonten från början är lång men kapitalet samtidigt är lågt. I praktiken går det inte heller att belåna en fondförsäkring. Fonden Alfred Berg Bull var så vitt jag vet den första fonden som hade en inbyggd belåning och som gick att köpa inom ramen för en fondförsäkring.
AP7 Aktiefond har inom premiepensionssystem sedan 2010 erbjudit sparare en möjlighet att investera i den globala aktiemarknaden med hävstång. Förvaltningen har varit mycket framgångsrik och idag har fonden cirka 5 miljoner sparare och över 1338 miljarder kronor i förvaltat kapital.
Våra ambitioner med Global Plus är kanske inte riktigt lika stora men vi har velat skapa en fond som kan bli tillgänglig för en stor grupp av sparare inom framför allt tjänstepensioner. Detta har påverkat både hur fonden har konstruerats och vad den kostar.
En indexbaserad fond som har hävstång kräver mer hantering än en traditionell indexfond och kommer därför ha en högre förvaltningsavgift.
Vi har valt att sätta avgiften på 0.80 procent per år vilket var ungefär mitt emellan vad aktiva och passiva fonder kostar på de plattformar där våra fonder finns. En del av förvaltningsavgiften används för att finansiera rådgivning, marknadsföring och administration av en tjänstepension.
Även om Rikatillsammans är ett fantastiskt bra forum för att sprida kunskap om sunda investeringsstrategier kommer många inte orka eller vara intresserade av den information som som sprids här. Dessa sparare kan därför få utmärkt hjälp av finansiella rådgivare för att hantera sina pensionspengar och den hanteringen är naturligtvis inte gratis.
Vi har av olika skäl, men högst medvetet, satt priset högre än den fond Nordnet marknadsför under namnet Global Index 125 och som J.P. Morgan Mansart Management Limited förvaltar åt Carne Global Fund Managers (Ireland) Limited (Det är ungefär lika rörigt som det låter men det får bli föremål för en annan diskussion.).
Fondens förvaltningsavgift har ingenting att göra med den räntekostnaden som uppstår när kapital lånas för att investeras i aktier. Priset för denna finansiering sätts av marknadens olika aktörer. Det är samma princip om utbud och efterfrågan som styr prissättningen av finansieringskostnaden som räntan i andra räntebaserade tillgångar.
Carnegie Fonder som förvaltare av Global Plus får ingen som helst intäkt från belåningen och en stor del av förvaltningsarbetet går ut på att försöka göra denna kostnad så låg som möjligt. Ingen hade varit gladare än jag om det hade varit gratis att låna pengar till Global Plus.
På både Nordnet och Avanza finns ett stort antal börshandlade produkter (engelska ”exchange traded products” eller ”ETP:er”). Exempelvis finns det en uppsjö av så kallade ”bull certifikat” som ger exponering mot exempelvis OMX Stockholm 30 Index med hävstång. I dessa finns det en inbyggd avgift som är relaterad till hävstången.
Kostnaden kan vara i storleksordningen 3 procent (utöver marknadsräntan) per år satt i relation till hävstången och den tillfaller utfärdaren av produkten, som i sin tur betalar en del av intäkten tillbaka till Nordnet och Avanza.
För en produkt med 10 gånger hävstång där hävstången har ett påslag på 3 procent blir alltså kostnaden ungefär 30 procent per år. Jag upplever att vissa individer i detta forum tänker på den typen av kostnad när vi talar om finansieringskostnaden i Global Plus.
Svaret är att den typen av kostnad existerar alltså inte i Global Plus och att Carnegie Fonder inte tjänar någonting på finansieringskostnaden.
Carnegie Fonder har en hållbarhetspolicy. Denna innebär bland annat att våra fonder behöver bejaka hållbarhet. Detta är samtidigt också i allmänhet ett krav från det flesta av våra distributörer.
En fond som inte är hållbar kommer därför som regel inte gå att välja inom ramen för en fondförsäkring.
Både Länsförsäkringar Global Index och DNB NOR Global Indeks S beaktar hållbarhet. Länsförsäkringar Global Index följer exempelvis ett index som heter “MSCI World ex Select Securities Climate Action 75% Custom Index”.
Jag är ingen expert på detta index men tolkar det som att de exkluderar de sämsta 25 procent av bolagen i varje industrisektor när det gäller hur väl bolaget hanterar klimatomställning.
Carnegie Global Plus följer ett annat index från MSCI som heter ”MSCI World Climate Paris Aligned Index”. Det indexet är utformat för investerare som vill minska sin exponering mot klimatrisker och vill ta vara på avkastningsmöjligheter som uppstår i omställningen till ett mer energieffektivt och förnybart samhälle. (Se MSCI World Climate Paris Aligned PAB Index ).
MSCI World Climate Paris Aligned Index består idag av 541 aktier från 23 länder (Jag tror att jag sade cirka 600 i podden och det beror på att det var 602 aktier fram till omvikningen av index den sista november. Jag ber om ursäkt för detta.).
På sektornivå och relativt MSCI World Index är det största avvikelserna (i absoluta termer) att MSCI World Climate Paris Aligned Index har en tydlig undervikt mot energi och dagligvaror och en övervikt mot IT och fastigheter.
Flera medlemmar, bland annat @Slow och @Johann har kommenterat att MSCI World Climate Paris Aligned Index är ett ”smalt” index. De är riktigt i den bemärkelsen att det knappt 40 procent av antalet bolag. Baserat på börsvärde ger dock MSCI World Paris Climate Aligned Index exponering mot cirka 66 procent (USD 48.44 triljoner mot USD 73.68 triljoner per idag).
Jag skulle påstå att riskmässigt är det viktigare hur index är sammansatt än hur många aktier som ingår. Om vi tittar på det bredare MSCI World Index med 1395 aktier från 1380 olika bolag utgör de minsta cirka 500 aktierna knappt 5 procent av indexexponeringen. Även om dessa bolag går fantastiskt bra kommer påverkan på indexutvecklingen vara försumbar.
Vårt val att följa MSCI World Climate Paris Aligned Index beror dels på att det lever upp till Carnegie Fonders hållbarhetspolicy. Det är också ett av väldigt få index som det går att handla derivatinstrument på vilket är nödvändigt för att kunna skapa hävstång i en värdepappersfond.
Sedan MSCI World Climate Paris Aligned Index lanserades den 26 november 2013 har index gått bättre än MSCI World Index. Däremot har MSCI World Climate Paris Aligned Index gått sämre än MSCI World Index sedan vi lanserade Carnegie Global Plus.
Carnegie Fonders uppfattning är att det långsiktigt kommer att löna sig att investera i hållbara bolag. Det innebär samtligt en kortsiktig risk som blev uppenbar när amerikanarna i höstas valde en president som är väldigt skeptisk till både hållbarhet, ESG och Parisavtal. Detta har såklart påverkat utvecklingen för fonden negativt den senaste tiden.
Global Plus bör i princip alltid gå sämre än en traditionell global indexfond under perioder när aktiemarknaden går ned.
Fonden kan ses som en vanlig aktieindexfond som kombinerats med en helt lånefinansierad investering i aktieindex som motsvarar cirka 40 procent av fondens förmögenhet.
Eftersom fonden är dyrare än traditionella indexfonder måste den avkastning som skapas genom hävstången överstiga skillnaden i förvaltningsavgifter (med antagandet att förvaltningen i övrigt kostar lika mycket).
Global Plus kommer således bara kunna utvecklas bättre än en indexfond om aktiemarknaden går upp. Avkastningsbidraget från hävstången blir 40 procent multiplicerat med skillnaden mellan aktiemarknadens avkastning och kostnaden att finansiera den belånade exponeringen (”riskpremien”).
Om vi antar att skillnaden i avgift mellan Global Plus och en traditionell indexfond är 0.60 procent behöver riskpremien vara minst 1.5 procentenheter per år för att Global Plus ska ha chans att utvecklas bättre (eftersom 40%×1.5% = 0.60%). Är finansieringskostnaden 5 procent behöver alltså utvecklingen för aktieindex vara minst 6.5 procent.
Att bara jämföra med ”index” är inte heller enkelt. Det finns en uppsjö av olika typer av globala aktieindex och skillnaden mellan dessa kan tidvis vara rätt stor.
I grafen nedan visar jag hur MSCI World Index utvecklats relativt de index som används av Länsförsäkringar Global Index, Carnegie Global Plus och Nordnet Global Index 125 sedan vi lanserade Carnegie Global Plus.
Utvecklingen för de två senare, och mer hållbara, indexen är klart sämst av, sannolikt, den anledning jag nämnde under rubrik (3). Skillnaden i utveckling sedan den 30 augusti 2024 fram till igår uppgår till nästan 6 procentenheter angivet på årsbasis.
I den andra grafen, visar jag en lite längre historik. För den aktuella perioden har samtliga hållbara index utvecklats bättre än MSCI World Index.
Global Plus (A-klass) var per igår upp 9.15 procent sedan start den 30 augusti 2024 vilket är ungefär lika mycket som MSCI World Climate Paris Aligned Index i SEK. Hävstången i fonden har således inte givit något bidrag till avkastningen under den här perioden.
För att räkna ut hävstångens bidrag utgår vi från utvecklingen för index i USD. Sedan start är den utvecklingen cirka 5.1 procent. Samtidigt har finansieringskostnaden varit cirka 2.6 procent. Riskpremien har alltså varit 2.5 procent (=5.1%-2.6%). Med 40 procent hävstång blir det extra avkastningsbidraget cirka 1.00 procent (=40%×2.50%).
Bidraget från hävstången ska också reduceras med cirka 0.10 procentenheter som är relaterat till nettot av volatilitetsrelaterade avkastningsbidrag, se det sista inlägget jag lägger upp idag.
Den överavkastning som är kvar är cirka 0.90 procentenheter och från dessa ska fondens avgift på cirka 0.40 procentenheter dras. Eftersom fonden gått som index behöver avkastningen reduceras med ytterligare 0.50 procent för att bidraget från hävstången totalt sett ska bli noll.
Denna reduktion har uppstått till följd av principerna för hur fondens andelskurs fastställs. Global Plus värderas dagligen enligt den värderingspolicy som Carnegie Fonder tillämpar för alla fonder. Denna medför att fonden alla värdepapper värderas till antingen köp- eller mittkurs (beroende på typ av värdepapper).
Detta gör att fondens beräknade förmögenhet alltid är lägre än vad det normalt sett kostar att köpa samma värdepapper som fonden äger. När fonden får inflöden behöver tillgångar köpas till ett högre pris. Dessa innehav sedan värderas till det att göras till de lägre priser som policyn fastställer och därmed uppstår en liten kursminskning.
I en fond som växer måttlig är effekten mycket begränsad men i en fond som växt över 50 gånger på mindre än ett halvår blir det än påverkan som är påtaglig och motsvarar cirka 0.50 procentenheter sedan start. Jag har gjort en kort beskrivning av denna effekt det som blir dagens sista svar. Effekten har redan nu blivit väsentligt mycket mindre och jag bedömer att den framgent kommer ha en liten påverkan på fondens resultat.
Utvecklingen är något sämre än väntat i jämförelse med MSCI World Index. Det beror på flera faktorer men den främsta förklaringen är den svaga relativa utvecklingen för MSCI World Climate Paris Aligned Index.
Det andra är att värderingspåverkan blivit större än väntat till följd av ett det mycket stora intresset att investera i fonden (vilket medfört stora inflöden under kort tid).
Den tredje faktorn som kan lyftas fram är att finansieringskostnaden, som förvisso alltid brukar vara hög i slutet av varje år, blev exceptionellt hög just förra året.
Vi har simulerat utvecklingen för fonden baserat på det vi anser är relevanta antaganden. Vi har i flera års tid gjort samma typ av simulering för Carnegie Bull och den har konsekvent uppvisat en hög överensstämmelse med det faktiska utfallet.
Det finns historik för MSCI World Climate Paris Aligned Index tillbaka till år 2013. För den aktuella perioden har fonens gett cirka 2.5 procentenheter högre avkastning än MSCI World Index per år, se graf nedan. Vi har även gjort simuleringar tillbaka till 1970 talet med ungefär samma resultat.
Simuleringarna och den historiska riskpremie som realiserats mellan aktiemarknadens utveckling och avkastningen från kort amerikansk ränta ligger till grund för det påstående jag gjort i olika forum om att jag tror att Global Plus långsiktigt kan utvecklas 1 till 2 procentenheter bättre än index efter avgifter.
Carnegie Global Plus är en global aktiefond som använder belåning för att göra aktieexponeringen och den förväntade avkastningen större än en traditionell fond. Fonden kan ses som en vanlig aktieindexfond som kombinerats med en helt lånefinansierad investering i aktieindex som motsvarar cirka 40 procent av fondens förmögenhet.
Fonden ger exponering mot det globala aktieindexet MSCI World Climate Paris Aligned Index genom att köpa aktieindexterminer. En aktieindextermin är ett avtal mellan två parter om ett framtida köp av aktierna i index till ett pris som har bestämts vid kontraktets upprättande.
Om priset på aktierna i index ökar så ökar värdet av en den köpta terminen i samma omfattning, eftersom terminskontraktet ger innehavaren möjligheten att köpa aktierna till ett lägre pris än det pris som råder i marknaden. Terminskontrakten i Global Plus förfaller varje kvartal.
Av praktiska skäl kommer fonden inte köpa och sälja aktier vid dessa förfallotidpunkter utan i stället hanteras terminerna genom så kallad ”kontantavräkning”. Detta innebär att om aktierna in index har gått upp vid förfallodagen så kommer en positiv värdeskillnad att utbetalas till fonden. Har aktierna i index å andra sidan gått ner kommer fonden att få betala för värdeminskningen av aktierna.
En säljare av en aktieindextermin som inte vill ta någon marknadsrisk måste äga underliggande aktier. Vid kontraktets upprättande kommer därför säljaren att behöva köpa aktierna. Eftersom säljaren får betalt för dessa aktier först senare, vid terminens förfallodag kommer säljaren kräva en ersättning – en ränta – för det kapital som bundits i aktier. Denna räntekostnad bestämmer terminens pris.
Räntekostnaden fastställs av marknaden men utgår ifrån amerikansk ränta med kort löptid (”Secured Overnight Financing Rate”). Att köpa aktieindex genom en termin blir därför detsamma som att göra en helt lånefinansierad investering i index. Eftersom alla pengar redan har lånats upp kräver investeringen inte något kapital för att genomföras.
Global Plus handlar terminer på den amerikanska börsen ICE Futures U.S. (tidigare New York Board of Trade) vilket innebär att fondens motpartsrisk blir försumbar. Börsen träder in som motpart till både köpare och säljare och kräver för detta att alla börsmedlemmar som har handlat terminer ställer säkerheter till börsens förfogande.
Dessa säkerhetsbelopp kan börsen göra anspråk på om en börsmedlem inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser som uppstått till följd av terminskontrakten. Den som är intresserad av terminskontrakten kan gå till sidan
Även om terminerna i Global Plus inte kräver något kapital måste fonden bidra med säkerheter till börsen. En liten del av fondens förmögenhet kommer därför alltid att vara pantsatt. Fonden ställer värdepapper som säkerheter till börsen och även om dessa är pantsatta tillfaller all avkastning från dessa värdepapper fonden.
Exponeringen som skapas mot aktiemarknaden i Globala Plus genom terminer belastas alltså med en räntekostnad. För att kompensera för denna investeras fondens förmögenhet i kassa, penningmarknadsinstrument och obligationer.
Målsättningen är att fondens avkastning från dessa ränteinvesteringar helt ska betala den finansieringskostnad som avser fondens aktieexponering utan hävstång. På så sätt skapar fonden en kostnadseffektiv exponering mot den globala aktiemarknaden.
Den ytterligare exponeringen på cirka 40 procent (”hävstången”) kan inte kan matchas med någon motsvarande ränteinvestering. Detta göra gör att fondens hävstång alltid belastas med en räntekostnad. För att hävstången i fonden ska bidra till avkastningen behöver således avkastningen i aktieindex överstiga terminernas finansieringskostnad.
Obligationsportföljen i Global Plus ska alltid ha mycket låg risk. Cirka hälften av portföljen kommer alltid att utgöras av europiska eller amerikanska statsskuldväxlar.
Övriga innehav utgörs av bostadsobligationer, kommunobligationer, bankobligationer och en mindre del andra obligationer med hög kreditvärdighet (så kallad ”investment grade”) utgivna av nordiska och i första hand svenska emittenter.
Fonden är en värdepappersfond (ofta kallat ”UCITS-fond”) vilket per automatik borgar för mycket god riskspridning. Portföljen kommer ha en ränterisk (så kallad ”duration”) som är mindre än ett år.
Obligationsportföljens valutaexponering mot europeiska och nordiska valutor konverteras till fondens basvaluta, amerikanska dollar, genom valutaderivatinstrument. Förfarandet medför att fondens totala exponering motsvarar en direktinvesterad portfölj i MSCI World Climate Paris Aligned Index där belåningen av hävstången gjorts i amerikanska dollar.
Eftersom de nordiska valutorna är mindre likvida än den amerikanska dollarn innebär investeringar i nordiska penningmarknadsinstrument och obligationer att fonden erhåller en ytterligare premie (så kallad ”cross currency basis”) relativt om fonden direkt skulle investera i amerikanska obligationer.
Global Plus kommer att ha en exponering mot den globala aktiemarknaden på mellan 135 och 145 procent. För att uppnå detta kommer fonden behöva ta upp ytterligare lån för att köpa aktieindex när marknaden går upp (eftersom uppgången ökat värdet på fonden samtidigt som belåningen är oförändrad, vilket innebär att fondens hävstång blivit lägre).
Fonden kommer också behöva reducera exponeringen aktieindex när marknaden går ned för att återbetala en del av lånet (eftersom nedgången minskat värdet på fonden samtidigt som belåningen är oförändrad, vilket innebär att fondens hävstång blivit högre).
En investeringsstrategi som innebär att hävstången är konstant kommer alltid vara lite trendföljanade. Det gör att uppgångar förstärks samtidigt som nedgångar blir mindre. Detta säkerställer också att fonden aldrig kan förlora mer än dess förmögenhet. Detta skiljer också fonden mot många börshandlade produkter som automatiskt kommer att lösas in om marknadsutvecklingen är tillräckligt ofördelaktig.
Trendavkastningen är alltid positiv vilket gör att strategin blir förknippad med en kostnad. Detta är det som @Zino i forumet kallar urholkningseffekt. Den uppstår eftersom fonden för att upprätthålla hävstången måste köpa index när det går upp (”dyrt”) och sälja indexet när det har gått ner (”billigt”).
Urholkningseffekten är mycket riktigt proportionell mot volatiliteten i kvadrat (”variansen”). Däremot är den också proportionell mot både fondens hävstång (40 procent) och dess exponering (140 procent).
Detta är lite överkurs men för fullständighetens skull ger jag ett komplett svar till detta. Låt oss beakta en investering i Global Plus om 100 kronor.
Om vi använder samma volatilitet som @Zino på 17 procent (historiskt har den varit något lägre) kommer den årliga urholkningseffekten att bli:
Samtidigt kommer fonden att erhålla en meravkastning från den trendföljande exponeringen mot marknaden. För att illustrera denna tänker vi oss att aktieindex går upp 20 procent under samma ettårsperiod.
Om vi på traditionellt vis belånar investeringen (utan att under löptiden justera den) till 40 procent blir avkastningen 28 kronor (=100kr×(1+40%)×20%) före räntekostnaden för belåning.
För en investering som hela tiden har en konstant exponering på 140 procent kommer värdet efter ett år istället att blir 29.10 kr (=100 krx(1+20%)^1.40, om någon, mot förmodan skulle vara intresserad, jag kan visa hur detta härleds vid ett senare tillfälle).
Nu blir det lite mer komplicerat rent matematiskt men ovan uttryck kan approximeras enligt följande (det kallas ”Taylorutveckling”):
Skillnaden i avkastning i strategin med konstant hävstång relativt den som har en 40 procent hävstång i början av perioden är alltså:
Trendsavkastningen (1.12 kr) är alltså större än urholkningseffekten (0.81 kr) i detta exempel.
Faktorn -0.56 (=-0.40×1.40) brukar kallas ”gamma” och svarar på hur mycket fondens hävstång ändras om indexutvecklingen är 1 procent.
Om fonden har 140 procent exponering och marknaden går upp 10 procent kommer fondens exponering att minska till 134.4 procent (=140% - 0.56×10%).
För belånade strategier med måttlig hävstång (<100%) kommer nettot av trendavkastning och volatilitetsurholkning ha en ganska liten påverkan på fondens utveckling.
För den typ av certifikat jag refererade till i avsnitt (1) med en hävstång på 10 eller 20 gånger kommer volatilitetsförlusterna ha en helt annan magnitud. Dessa kan ni räkna ut själva enligt samma princip som ovan.
Principerna för hur tillgångarna i fond värderas kommer också ha betydelse för en fonds utveckling. Normalt är denna effekt försumbar men i vissa situationer är den inte det. För Global Plus bedömer jag, som jag skrev tidigare, att effekten framgent kommer ha en liten påverkan på fondens resultat.
Anta att en fond är fullt investerad och att det finns tio andelar av fonden. Fondens enda tillgång är en aktie som handlas till kursen 1000 kr (köp) och 1010 kr (sälj). Om fonden värderas på köpkurs blir fondens förmögenhet 1000 kr. Priset för en andel av fonden blir således 100 kr (=1000 kr/10 andelar).
Anta vidare att fonden får inflöden motsvarande ytterligare 1000 kronor. Detta motsvara alltså 10 andelar. Förmögenheten är efter inflödet 2000 kronor och antalet andelar har ökat till 20. Nu investerar fonden dessa 1000 kronor i samma aktie som den redan äger. Om fonden handlar till säljkurs får fonden ytterligare 0.99 stycken aktier (=1000 kr/1010 kr, och vi låtsas att det går att handla delar av en aktie) och har nu totalt 1.99 aktier.
Om ingenting inträffar i marknaden så kommer aktien efterföljande dag att handlas till samma köp och säljkurs. Fondens förmögenhet kommer dock den dagen att värderas till 1990 kronor (=1.99 aktier * 1000 kr) eftersom det är köpkursen som styr värderingen. En andel är därmed värderad till 99.50 kr (=1990 kr/20 andelar). Trots att ingenting hänt i marknaden har alltså kursen för fonden fallit med 0.50 procent.
Ja kanske nån promille. Men inte 10% av portföljen i franska småbolag t.ex. 
Jag är inte så mycket för home bias…
Tack för långt svar och bra förklaringar. Men jag har fastnat i urholkningseffekten.
Om jag förstår det hela korrekt har vi för att förenkla tre parameterar att ta hänsyn till:
Sen har vi andra effekter som avgift och kostnad på hävstången osv.
Men om jag förstår det rätt så är det sambandet mellan volatilitet, avkastning och hävstång som är grejen.
Volatilitet är vad den är och kan antas till strax under 17 % om jag förstår det rätt. Men avkastning du antar om 20 % är mycket hög. Om den istället antagits till rimligare nivåer hade väl detta inneburit att meravkastningen från hävstången inte kompenserat för urholkningseffekten?
Eller omformulerat, är hävstången för hög i förhållande till förväntad avkastning och volatilitet?
Till sist hade jag gärna bättre velat förstå skillnad i månads vs daglig omallokering av hävstången. Har du en matematisk förklaring även där?
Har du svar här @Emil_N?
En dyr, aktivt förvaltad och dessutom smal globalfond med ESG (som alla andra)…. Stort nej tack. Medveten om reklamen och Jan därför försöker se saker på ett mer öppet sätt, men det blir så jäkla fel.
Tack för ett långt svar. Jag undrar också lite över detta… jag sökte och hittade ett exempel på denna formel här
Men då urholkningseffekten verkar vedertagen som variansen * 0.5 utan hävstång, så innebär ju detta att urholkningen blir mindre med hävstång. Är det vad du påstår?
EDIT: den vanliga (?) uträkningen av urholkningseffekt med hävstång: Return Stacking and Volatility Drag - Return Stacked® Portfolio Solutions
Jag håller inte med, tycker forumet fastnar i just det du skriver och missar att vara öppen för annat.
Visst nivå ett är en globalfonder med låg avgift men nästa nivå är troligen hävstång i alla fall för min del som kan acceptera en del risk.
Låt oss då tillsammans utforska hur man kan få till den på bästa sätt, det här är ett förslag som i alla fall jag utvärderar.
Tack för ett utförligt inlägg! 
Såvitt jag kan se steg MSCI World Climate Paris Aligned Index i SEK med ca 10.45% mellan 2024-08-30 och 2025-02-19. Under samma period har fonden ökat med 8.82%. Är det verkligen “ungefär lika mycket”? Det känns som en lite väl snäll tolkning. Även om vi tittar till den 18:e (de 9.15% som nämns) så är det knappast ungefär lika mycket.
Missförstår jag nu eller påstår du att MSCI World Climate Paris Aligned har utvecklats 6 procentenheter sämre än MSCI World sedan 30 augusti 2024? Såvitt jag kan se har MSCI World stigit 6.7% och Climate Paris Aligned stigit med 5.33% till och med igår (från 3108.567 till 3274.329 och från 31768.31 till 35088.69). Källa: https://www.msci.com/indexes/index/735619
Då missade du kanske eller att jag var otydlig att det är reklamen och hur Jan verkar acceptera fonden och se den från ett annat perspektiv pga reklam. Inte själva fonden i sig, mer än att jag inte gillar den.
Öppenheten står jag också bakom. Att det finns annorlunda strategier gillar jag skarpt.
Det RT har kommit att stå för är enkelhet och globala indexfonder. Just keep buying. Du kan inte slå index med mera. Det här är tvärtom och blir märkligt för nybörjare på forumet som försöker att tolka ovanstående och sen ser ett sånt här reklamavsnitt. Ett reklamavsnitt är inte opartiskt.
(Inget mot Jan, jag förstår varför)
Till att börja med vill jag säga stort tack @Emil_N för att du tar av din värdefulla tid till att svara så utförligt, det inger stort förtroende, även om jag inte är ett fan av just den här produkten 
Jag tror att vi pratar om varandra här. Den volatility drag jag räknar med i mitt inlägg är skillnaden mellan fondens förväntade aritmetiska och geometriska snittavkastning, medan formeln du refererar till beräknar den extra förlusten relaterat till fondens konstanta/dagliga hävstång.
Det är ganska intuitivt att se att det inte är samma sak, eftersom en hävstång på 1 ger en urholkning på 0% i din formel, medan alla tillgångar som har volatilitet >0% drabbas av viss volatility drag.
Edit: Jag inser nu att det var jag som var otydlig, som jämförde effekten med urholkningen i BULL/BEAR-produkter. Du har förstås rätt i att den urholkningen beror på “leverage drag” relaterat till konstant hävstång, medan jag pratar om volatillty drag i allmänhet.
Här är vi inte överens. Det jag försöker visa i mitt tidigare inlägg är att hävstången inte kan multipliceras med den geometriska riskpremien rakt av, pga volatility drag. I mitt exempel blir riskpremien bara 22% högre, mot förväntade 40%.
Med dina siffror (skillnaden i avgift är högre i praktiken) behöver alltså riskpremien vara minst 2,73%-enheter högre (22%*2,73% = 0,60%) än finansieringskostnaden, vilket försämrar kalkylen avsevärt.
Jag köper att trendavkastningen kan antas vara likvärdig med den extra urholkningen av konstant hävstång (som du refererar till i din formel) på lång sikt, men det är inget motargument mot det jag försöker visa i mitt tidigare inlägg (ökad urholkning av aritmetisk avkastning), i mina ögon.
Jag är intresserad…
Förstår bättre vad du menar då! Med risk för att jag inte riktigt svarar på det du skrev men poängen jag försöker göra är…
Jag håller med om att man kommer väldigt långt på att köpa en global indexfond med låg avgift gärna genom ett månadssparande. Därför tycker jag man ska börja där.
Men jag skulle vilja försöka uppnå bättre riskjusterad avkastning om det är möjligt därför utforskar jag onoterat, small cap., private equity, hävstång och annat. Jag förstår riskerna med detta och att dessa produkter ofta inte lönar sig pga den högre avgiften men försöker ändå hitta vägar fram här genom att skeptisk utvärdera alternativ i detta område.
Skulle uppskatta hjälp här och tycker då rådet köp en global indexfond blir för enkelt när det är det som jag och många andra här på forumet redan gjort.
Fortsätter diskussionen från 394. Carnegie Global Plus: indexfonden som bör slå index och ge dig en högre pension!:
Hej! Skriver angående jag har en fråga om Carnegie Global plus. Fick reda på denna fond här via RikaTillsammans! Tycker de är jätteintressant med just själva hävstången som den har! Ville bara kolla, jag har letat på Avanza och hittat fonden ”Carnegie Global Plus A” med förvaltare Emil Nordström. Om de nu är rätt fond jag hittat beskrivs den som global men när man tittar på innehaven verkar de inte alls stämma överens med en ”traditionell” indexfond. Är de något jag missförstått så får jag de gärna besvarat!
Undrar även vad ifall man skulle använda denna fond med deras inbyggda hävstång och sedan använda Avanzas egna belåning på den? Har i dagsläget indexfonder med belåning via Avanza och haft så några år så vet vad de innebär, har även över 30års sparhorisont! Tacksam för svar!
Stort tack!
Nu har jag försökt göra en sammanställning över faktorerna bakom underprestation för fonden jämfört med vad man skulle få i fallet att inga avgifter eller andra källor till underprestation fanns och man helt enkelt fick utvecklingen för MSCI World i SEK * 1,4 rakt av (vilket är långsiktigt orealistiskt förstås, då det skulle kräva nollränta, etc.)
Utveckling MSCI World i SEK * 1.4 mellan 2024-08-30 och 2025-02-19: 16.65%
Fonden: 8.82%
Skillnad i avkastning: 7,83 pe (procentenheter)
Faktorer bakom underprestation (enligt siffror från inlägget om inget annat anges):
ESG: 1.93 pe (World * 1.4 gick såpass mycket bättre än ESG-indexet)
Ränta: 2.6
Volatilitet: 0.1
Fondavgift: 0.4
Insättningsdrag: 0.5
Valuta (ingen hävstång på valutaförändringen = 4.86% * 0.4): 1.94
Kvarstående oförklarad underavkastning: 0.365 procentenheter.
Har jag gjort fel i uträkningen? Om inte, vad består återstående underprestation av? Möjligen är något av den oförklarade diffen olika bryttider för beräkning av fondvärdet och indexet.
Volatilitet: 0.1
Är detta urholkningseffekten menar du?
Fondavgift: 0.4
Denna är väl högre? I alla fall på avanza där den är 0,95 %
Ja, 0,1 är den samlade effekten av volatilitet (inkl urholkning) som Emil nämner. Jag säger inte att den stämmer, då jag tycker det låter lågt, men det är den han anger.
Fondavgiften på 0,95% är angiven per år, men nu pratar vi ju inte om ett år. Emil anger att avgiften varit 0,4% under perioden.
Fonden har ett belåningsvärde på 80% står det på Avanza.
Snyggt, låter som du valt rätt siffror. My bad.
