Jag kan dela med mig av varför jag valde alternativ 2. Det handlar inte om känslor, utan det går teoretiskt att visa att den förväntade avkastningen sannolikt blir lägre än för en obelånad globalfond. Nedan följer mina beräkningar (alla siffror baserade på historiska långsiktiga data för globalt aktieindex 1960-2017, se Historical Returns of the Market Portfolio)
Förväntad avkastning, obelånad globalfond:
- Aritmetisk riskpremie: 6%
- Volatilitet: 17%
- Riskfri ränta: 2,5%
- Avgift: 0,21%
Geometrisk riskpremie: [aritmetisk riskpremie] - [volatilitet]^2/2 = 6% - 17%^2/2 = 4,56%
En obelånad global indexfond har alltså en förväntad riskpremie på 4,56%, vilket stämmer väl med Carnegies egna siffror (4,5% enligt Emil i mailet du länkade tidigare).
Lägger vi till den riskfria räntan får vi: 4,56% + 2,5% = 7,06%
Detta också helt i linje med de 7% i årsavkastning man ofta utgår från för en global indexfond. Därefter drar vi av avgiften:
Förväntad årsavkastning (CAGR) efter avgifter för en global indexfond:
4,56% + 2,5% - 0,21% = 6,85%.
Förväntad avkastning, Carnegie Global Plus (1,4x hävstång):
- Aritmetisk riskpremie: 6% * 1,4 = 8,4%
- Volatilitet: 17% * 1,4 = 23,8%
- Riskfri ränta: 2,5%
- Avgift: 0,95%
- Lånekostnad: [riskfri ränta] + 1% påslag
(Notera att hävstången inte tillämpas på riskfria räntan, eftersom den belånade delen inte erhåller detta.)
Geometrisk riskpremie: [aritmetisk riskpremie] - [volatilitet]^2/2 = 8,4% - 23,8%^2/2 = 5,57%
Här ser vi tydligt hur volatility drag (urholkningseffekten) gröper ur överavkastningen, såsom beskrivet i mitt tidigare inlägg. Naivt hade man kunnat tro att hävstången med 1,4x skulle ge 40% högre geometrisk riskpremie, men pga urholkningseffekten blir den bara 22% högre.
Nästa steg är att beräkna lånekostnaden, som är riskfri ränta + påslag. Vi har redan tagit hänsyn till lånekostnaden med riskfri ränta, eftersom vi inte tillämpade hävstången på denna. Vi behöver dock subtrahera påslaget på 1% för den del av portföljen som är belånad.
Hävstången 1,4x motsvarar en belåningsgrad på: (1,4-1)/1,4 = 28,6%.
Påslaget på 1% gäller alltså för 28,6% av portföljen, vilket ger en kostnad på 1% * 28,6% = 0,286%.
Förväntad årsavkastning (CAGR) efter avgifter för Carnegie Global Plus:
[Geometrisk riskpremie] + [Riskfri ränta] - [Avgift] - [Lånekostnad]
5,57% + 2,5% – 0,95% – 0,286% = 6,83%.
Sammanfattning:
Med dessa vedertagna antaganden ser vi att förväntad årsavkastning (CAGR) för Carnegie Global Plus blir ca 6,83%, jämfört med 6,85% för en obelånad global indexfond – alltså ca 0,02% lägre. Det är förstås inga exakta siffror, men poängen är att den extra hävstången inte ger någon säker överavkastning, på grund av den negativa effekten av volatility drag samt högre avgifter och lånekostnader. Lägg även till övrig kritik som framförts i tråden (smalt index, konstig valutadynamik, höga värderingar idag, risk för nedläggning, etc).
Jag är därför absolut villig att slå vad om att en vanlig global indexfond kommer slå Carnegie på 10 år 
Om ni ser några fel i beräkningarna, rätta mig gärna. @RobertK, mina siffror blir lite annorlunda än i ditt inlägg men vi har lite olika antaganden.