Att prislappen på att sluta arbeta för två miljoner kronor skulle vara dyrast av allt, behöver jag inte motbevisa. Det förstår vi är fel.
Jag skulle säga att Jimmy snarare har identifierat vad som gör honom nöjd. Inte att kraven för att vara nöjd, är högre.
Kravet är högre eftersom det är betydligt dyrare och svårare att sluta jobba för all framtid jämfört med att köpa en vattenpistol eller andra smågrejer.
För att du har tagit ned mitt exempel av konsumtion till den minsta nämnaren (vattenpistoler). Se snarare exemplet på sakerna jag listade som allmän konsumtion. Allt som går att köpa. Och de köps. Istället för att sparas.
Utan att lägga ord i din mun. Förstår jag din logik rätt så här?
2 miljoner in. Vilket de flesta får in efter ett tag i arbetslivet. Läggs på prylar = låga krav på att vara nöjd.
2 miljoner in. Sparas = höga krav på att bli nöjd.
Jag skrev “vattenpistol eller andra smågrejer” vilket innefattar allt som är betydligt billigare än miljontals kronor i cash.
Ja, du förstår logiken rätt. Är man nöjd med att knega och köpa smågrejer löpande för pengarna så tycker jag man kan säga att man har lägre krav än att man inte är nöjd förrän man har så pass mycket pengar så man kan sluta jobba för all framtid.
Köper resonemanget.
Jag sitter med cirka två miljoner och önskar lite att mina krav låg under FIRE så jag hade kunnat känna mig rik. Istället är jag långt ifrån vad jag behöver och måste “snåla” trots relativt bra tillgångar jämfört med snittet.
Problemet är att det är dyrt att leva helt enkelt. 25.000 kr per månad är inget lyxliv och bara det kräver en portfölj på 7,5 miljoner enligt fyraprocentsregeln.
Det där är ju högst subjektivt. Jag skulle tycka det var jättelyxigt om jag hade 25 000 i månaden att leva på. Jag tycker mitt liv är ganska lyxigt på en bra bit mindre än så. Men de flesta andra delar inte min åsikt.
Ja, 25 000 som ensamstående så behöver man ju anstränga sig för att bränna pengarna. Man skulle kunna gå på restaurang och äta för 300 varje dag och ändå få 16 000 över per månad. Har man familj och barn blir det däremot betydligt lättare att sätta sprätt på pengarna så ja det är högst subjektivt eftersom pengarna ska räcka det helst olika saker beroende på vem, vad och hur många som ska finansieras med pengarna
Misstänker att de flesta som tjänar UNDER svensk medianlön efter skatt inte håller med om att deras livsstil är lyxig. Men då har de nog inte skrapat ihop till en FIRE heller.
Beror helt på perspektiv. Globalt sett så har i princip alla svenskar väldigt lyxigt. Är man ensamstående och bor i ett rum på 20 kvadrat för 3000 per månad så är det också väldigt lyxigt med 25 000 per månad. Bor man ensamstående centrala Stockholm i en tvåa med två barn och fyra miljoner i lån är det inte särskilt mycket utrymme för “lyx” med 25k i månaden.
I röstningstråden för gränser på olika sorters FIRE tyckte 35 procent att 7,5 milj (och 25.000 kr i månaden) var för lite kapital för en normal-FIRE.
Största andelen röster, ja. Majoriteten med 35%, nej.
Om 35 procent tyckte 7,5 miljoner var för lite borde 65 procent tycka det var tillräckligt eller mer än tillräckligt.
Bra spaning. Fast vem erkänner någonsin att deras livsstil är lyxig? Lyx står väl i relation till just den livsstil man vant sig vid? Vardagen är definitionsmässigt aldrig lyxig, oavsett hur dyr den är.
När man vant sig vid 20msek villan med hemmaspa får man lyxa till det med besök på slott och vilda drogorgier. När det normaliserats får man ta till än grövre grejer för att bryta vardagens gråa tristess o.s.v.
Å andra sidan; Var det inte Indiens premiärminister som sålde in hunger och skodonslöshet som ett styrketecken i någon intervju? Det renar själen eller liknande. Allting går att sälja med mördande reklam. Även extrem fattigdom.
Eh. Nej. Det är löjligt lätt, och det utan att dum-spendera. Även med mycket medvetna val skulle jag känna att 25k/månad är kraftigt begränsande, även som singel. Har alltid gjort, kommer nog alltid att göra.
Jag-pallar-inte-läsa-allt-sammanfattning: Älskar du saker som bara kostar tid? Ja då är det bara levnadskostnaderna som ska täckas. Älskar du att göra saker som kostar massa pengar? Då är det kanske värt att jobba mer för att få ihop pengarna för det du verkligen vill göra.
Jag tror det handlar mycket om hur mycket saker kostar av Tid och Pengar. Aktiviteter/saker kostar olika mycket av de två resurserna.
Lite pengar, Mycket tid.
En två timmars promenad med poddlyssnande kan anses vara världens lyx. Tid för fågelskådning, sovmorgon, och tid med ens barn måste inte kosta mycket. Att vara volontär kan vara kul! Plugga intressanta kurser/utbildningar också! TV spel kan kosta 600kr, men många får hundratals med timmar med vänner av det. Dessa saker kan alltså kosta lite pengar, och “kosta” mycket tid.
Mer pengar, Mindre tid
Att gå på fine dining, köpa dyra konsertbiljetter eller pröva köra en racerbil på en riktig bana till exempel. Detta kan kosta en del pengar, men tar bara några timmar av en eftermiddag.
Mycket pengar, Mycket tid
Exempel på detta är subjektivt, men en längre lyxresa, att åka skidor i Alperna ofta, eller penga och tidskrävande hobbys kan också vara exempel på detta.
Vad vill du fylla ditt liv med?
Jag tror det handlar mycket om vad man vill ha ut av livet, och vad man vill fylla det med. De saker man fyller vardagen med kostar olika av olika saker, och det är helt ok!
Bonus: Tjäna pengar, Använd tid
Vissa gillar att jobba och/eller tjäna pengar. Sen om du har en hobby som också ger en slant, då har man fått jackpot tror jag. Men det är inte samma sak att njuta av en ny bil som att njuta av en ny bil när man gör en video-recension av den för att tjäna pengar på YouTube. Smaken är som baken.
Tack för ett väldigt inspirerande avsnitt!
Jag tycker din version av FIRE är väldigt inspirerande då många tror att man måste ha hög lön för att kunna spara till en FIRE. Det är också underbart att höra hur du unnar dig Sweden Rock, men väljer att ha med dig din egen mat. Det kan nog ge många perspektiv av hur man kan fördela sina resurser på det som är värdefullt för en. Min egen tanke var, vad tycker jag är mest värdefullt? En kladdig kebab med ganska lite näringsinnehåll eller egen mat, betydligt billigare och förmodligen minst lika näringsrikt om inte mer?
När jag hörde att du hade sparat lite redan innan du började plugga, funderade jag på om sparande ligger på något sätt i ens personlighet från start eller om det är någonting som kan utvecklas utifrån ens livssituation eller erfarenhet?
Vissa av de jag känner säger de sparar men har väldigt lite på kontot. De sparar, i mina ögon, till konsumtion. En resa, en bil, en väska eller något annat. Sparandet är tillfälligt och med en gång det blir en större summa, ska den konsumeras. Jag kan inte se att de någonsin skulle spara till FIRE? Så vad tror ni? Kan alla bli FIRE och vad är det för egenskap som gör att man väljer att spara till det?
Bara för att ge en idé om hur det kan se ut i Stockholm att ha massor med pengar över.
Månadsbudget: Fasta kostnader
(Stockholm, innanför tullarna)
Hyra + försäkring: ca 6000 kr bor med inneboende i andra hand
Mat + hushållssaker: 3500 kr utemiddagar ej inräknat, men du handlar mest i dyra småaffärer
Transport: 2500 kr SL kort 1000kr/mån, resten går till taxiresor och att hyra bil när det behövs
Gym: 500 kr gym, gruppträning och tillgång till samtliga simhallar i Stockholm kostar 433 kr/mån
Div Abbonemang+A kassa: 800 kr a kassa, Telefonabbonemang, Spotify, Netflix, Storytel, eventuellt något mer
Elektronik: 1500 kr 16000kr på mobil och dator per år
Totalt: 14 800 kr per månad
Med 25 000 kr in har man alltså över 10 000kr över till vad tusan man än vill göra varje månad. Även om du inte använder en krona av det har du tak över huvudet, god mat i magen, tillgång till gym och simhall, massor med underhållning och nyaste iPhonen varje år. 
Just det där med mat på festival känner jag igen. Jag vet väldigt fattig när jag gick på festivaler. Åt äcklig mat, drack varm billig öl och släpade detta långa sträckor vilket tog mycket tid och energi. Att då unna sig nån kebab eller en kall öl på festivalområdet hade varit enorm lyx och njutning och därför är det precis det man borde göra för att maximera njutning för pengarna. Att snåla och spöka sig igenom hela festivalen tror jag bara är dumsnålt.
Och då har du ändå 16 000 (!!) per år i kostnad för elektronik. Måste ändå lite nyfiket fråga vad det är som kostar så mycket? Själv köper jag en mobil var tredje år typ för 3000 och en dator var femte år för typ 4000.