Som jag skrev är det olika på olika banker. Min bank (SBAB) har tydliga och samma regler för alla. Jag kan tänka mig att storbankerna är lite mer flexibla.
Det är möjligt teoretiskt, om de inte begär in underlag. Personligen gillar jag inte att fuska, så den lösningen fungerar inte för mig.
5 gillningar
Lyssnat på podden ett gäng år av och till men aldrig tagit mig till forumet så detta blir första inlägget. Följetången rörande rikedomstrappan (eller kartan 
) blir jag inte riktigt klok på. När jag lyssnade på de olika avsnitten försökte jag utifrån definitionerna av de olika stegen placera mig själv. Landade i att jag skulle nog säga att jag är någonstans i vissa fall på nivå 2 och i vissa fall nivå 3. Känner verkligen inte att jag kan välja helt fritt på restaurang eller köpa dyra oplanerade saker (även om jag gör det ibland) Jag känner till exempel att jag knappt skulle ha råd att skaffa barn nu med nuvarande ekonomiska situation?
Jag är 39 år, utbildad ekonom, driver eget i marginellt lönsamt bolag med några anställda, bor i Stockholm i bostadsrätt i ensamhushåll utan barn. Tar ut ca 50.000 kr i månaden + tjänstebil. Deläger ett mindre flerbostadshus med låg direktavkastning. Jag är 39 år, utbildad ekonom, driver eget i marginellt lönsamt bolag med några anställda, bor i Stockholm i bostadsrätt i ensamhushåll utan barn. Deläger ett mindre flerbostadshus med låg direktavkastning.
Sen när jag satte mig och gjorde en balansräkning så landar jag in på ca 7-9 miljoner lite beroende på om jag ska sätta något värde på mina företag eller inte. Detta är en förmögenhet jag inte upplever alls jag har eller tycker motsvara verkligheten. Blir så skevt också när inkomstpensionen om ca 2 miljoner ska vara med också i uträkningen. Då kommer ju de flesta ligga på nivå 3 direkt?
2 gillningar
Välkommen till forumet @DekadensDan 
Ja, jag förstår det, det är därför jag ofta pratar om att den faktiska rikedomen inte motsvarar känslan av den. Se gärna tråden:
- Likviditet är en viktig aspekt av förmögenhet (men trilla inte mental bokföring fällan)
- Jo, bostaden ska räknas med i din förmögenhet
Inte direkt, men ja, samhället är organiserat så att de flesta ska nå nivå 3+ i Sverige. Vilket är ju super tänker jag.
PS. Grattis till en fin ekonomisk situation också (även om det inte känns så) 
1 gillning
Jag tänker att det kan va just detta som är en av de stora fördelarna med rikedomskartan. Att den visar en var på kartan man faktiskt befinner sig. Och om det inte alls känns som det faktiskt ser ut så kan man få råd om vad man kan ändra för att den rikedom man faktiskt besitter ska göra rätt nytta i ens liv istället för att kännas overklig.
4 gillningar
Tycker de mycket mer relevant att räkna mer likvida medel som aktier, fonder.
Hus? Vad spelar de för roll hur mycket de är värda. Du måste ju sälja de. Och vad är alternativet? Bo i en hyres etta?
Och pension? Som 32 åring är det inte ens något jag tänker på.
Aktier fonder säger verkligen mer vad för typ av kapital du har NU
2 gillningar
Du har ju rätt, det är viktigare för de med lägre inkomster att sköta ekonomin på bästa sätt, eftersom vissa t ex ensamstående mammor knappt klarar månaden.
1 gillning
Tycker också det är konstigt och lånen borde tas bort från totalen.
Pensionen är också vansklig för vi har inte individuellt pensionssparande i Sverige och pensionsåldern kan ändras hipp som happ.
1 gillning
Jag tycker också det är ologiskt.
Om du har en fet villa och då med denna modell ligger på nivå 4 om du säljer huset. Men vi säger du inte säljer huset och du har en lön på 30k och 100k i buffert/fonder. Har du verkligen resfrihet? Självklart inte.
1 gillning
Här är tråden med diskussionen kring huruvida bostad / pension ska räknas med. Ja, lånen dras av mot värdet på tillgångarna (därav nettoförmögenhet)
Samt denna tråden är också intressant:
Samt denna tråden:
Framförallt det om att skifta syn från resultat- till balansräkning i sin ekonomi. Upplever utifrån samtalen i forumet att det är ett stort skifte från nivå 3 till 4 som blir mer självklart på 4, men snabbar upp vägen dit för den som är sugen.
Så skiftet kommer av att man anammar ett specifikt “bokföringsknep”?
Njae, snarare är det en ingrediens i att skifta synen och perspektiv på ekonomin. Det kommer leda till att man tar andra beslut som leder till andra resultat över tid.
I podden har jag ”bråkat” med Caroline om det flera gånger där hon länge fokuserade mer på resultaträkningen än balansen. Typ när vi hade det knapert (=lite likviditet på kontot) så ville hon dra ner på mathandlingen på ICA. Logiskt om det vore nivå 1-2. Dvs att hennes lösning var fel sak på rätt sätt.
Men i vårt fall var det ett likviditetsproblem där pengarna var på fel ställe. Tex i företaget istället för privata kontot. Min ångest var ju många gånger att månaden i företaget fick back, men samtidigt visste jag ju att det kan det göra i 2 år utan problem för att balansräkningen fanns där. Och så vidare.
Som @Jonathan.S brukar säga, man måste identifiera problemet och förutsättningarna för att kunna ta ett informerat beslut. Om man blandar ihop sakerna eller har nivå 2-verkryg för att lösa nivå 3/4-problem så blir det onödigt svårt eller fel. Som att försöka skruva med en hammare (och vice versa så klart).
7 gillningar
Det där låter som rena fantasier, påstående helt utan grund. Ens investeringsmetodik kommer inte förändras för att man räknar med sin potentiella pension i sin förmögenhet eller sitt högt belånade hus. Jo, Jan när jag började räkna med pensionen så kom jag på att jag skulle satsa på eget företagande och vidareutveckla detta till att generera högre avkastning över tid så jag flyttar mig mellan steg 4 och 5 eftersom min förmögenhet var då större. Att pengarna inte kunde användas om företaget slog slint var inget att bry sig om.
Jag personligen håller inte alls med och du behöver inte alls hålla med mig. 
Vill man ha den akademiska grunden så finns det ganska många studier på ämnet ”lifecycle investing” som tar upp just det jag säger. Ett konkret exempel vi har i Sverige är att vi har är att förvalet i premiepensionen är AP7 SÅFA som har 100% aktier och och även belåning. Varför? Jo, för att man har 4-5 gånger större belopp i inkomstpensionen.
Varför kan man ta och bör man ta högre risk i sin tjänstepension? Jo, för att man har inkomstpensionen som gör att även om man i TJP och PP kör 100% aktier så ligger man med en balanserad risk.
Varför lånar banken hellre ut till en 30-åring än en 60-åring? För att 30-åringen har ett högre humankapital.
Jag personligen kan unna mig högre risk i investeringar eller karriären eftersom jag vet att det finns en pension som är där och väntar från 68-års ålder eller att det finns pengar i huset om det skiter sig.
Och så vidare. Jag påstår att det är ett misstag att titta isolerat och skilja olika delar från varandra i balansräkningen och fatta beslut på det och inte ta hänsyn till helheten. Men jag har också empati för att det är det naturliga att göra och något jag också gjorde väldigt länge.
7 gillningar
Det är fler än du tror som gjort rejäla bostadskarriärer och plockat ut miljoner mellan bytena och använt till annat. Dessutom, att bo i något för 30M netto är så klart både ett värde varje dag liksom en tillgång som, relativt, enkelt kan omsättas till likvider. Du får t ex ganska mycket bostad för halva den summan.
Större betydelse än du tror. Att planera för att ha en stor tjänstepension redan vid 55 ger så klart väldigt intressanta möjligheter under halva medelåldern och kanske i flera decennier även efter den.
1 gillning
Visst kan man hypotetiskt nå nivå 4 t.ex. med bara en dyr och lågt belånad bostad, och med fickludd i likvida tillgångar. Men jag gissar att det är betydligt vanligare att den som har en dyr bostad med låg belåningsgrad också har en hyfsad mängd likvida tillgångar. Det är en modell, och en avvägning bl.a. mellan enkelhet och träffsäkerhet. Därmed går det att hitta (på) kontraexempel.
Edit: Detta var mer en generell tanke i tråden, inte tänkt som ett svar specifikt på Jans senaste inlägg. Jag råkade bara trycka på svarsknappen där.
3 gillningar
Min pappa sa till mig för 30-35 år sedan då jag var ca 20-25 år och fick första riktiga jobbet:
“Se till att du inte BEHÖVER jobba efter 55 år, efter 55 år så jobbar du för att du tycker det är ROLIGT”
Själv gick pappa i pension när han var 56 år och mamma 59 år och de stack iväg med segelbåten i några år som unga pensionärer, vilket de inte ångrat. Pappa jobbade lite extra efter 56, kanske sammanlagt 1-2 år, är nu över 80.
Har följt det rådet och jobbar numera mest för att jag tycker det är kul och inte företrädelsevis för försörjningen.
Som ung ska man som minst se till att man har ett jobb med avsättning till tjänstepension, då är första steget taget i rätt riktning. Att rätta upp det senare i livet blir ansträngande i onödan.
7 gillningar
Fast vad är skadan i att snåla lite en vecka eller två, köpa på röda lappar och äta ur frysen. Har vi klantat till likviditeten en månad så gör vi absolut så.
Skadar ju inte att besöka den verkligheten som många lever i och sin egen historia som fattig & ung 
Kan ju dessutom motverka lifestyle creep när man upptäcker att matkassen inte behöver kosta så mycket, egentligen.
Jag är i Camp @carolinebolmeson på detta 
12 gillningar
Några veckors matförråd för krisberedskap funkar lika bra i krig/strömavbrott/naturkatastrof som vid likviditetsproblem 
3 gillningar
Ja men det är ju bara en teoretisk vinst.
Har man jobbat sig upp från en billig etta till en villa som är värd 10 miljoner kommer du ändå inte sälja den för bo i ettan med 4 barn o fru.
Dina pengar är låsta i bostaden tills du faktiskt säljer eller dör.
Och som jag sa tidigare finns de många därute som har dyra hus men låg lön och eller inget kapital. Så du är i 3 eller 4 men kan inte leva som de.
2 gillningar