Nedan följer en automatisk och bearbetad transkribering av hela avsnittet. Notera att det kan innehålla fel och är inte ordagrann.
Läs avsnittet som en artikel
Börsåret 2025 – Fem experter delar sina reflektioner
Jan: Börsåret 2025, vad tog vi med oss? Om du minns så var det Trump-kraschen i april, geopolitisk oro, stor koncentration mot USA och indexfonderna. Kronan stärktes mest mot dollarn av alla världens valutor, vilket fick effekten att globalfonder mätt i svenska kronor gick dåligt. Det är det vi kommer prata om i dagens avsnitt, men också vilka lärdomar man ska ta med sig, vilka misstag man bör undvika och vad vi ändrade åsikter om 2025. I det här avsnittet behöver du inte bara lyssna på mig, Caroline och Oliver utan vi har även bjudit in fem stammisar att ge sina reflektioner och dela med sig av sina tankar.
Du kommer få träffa Patrik Adamson som är medgrundare till fondroboten Lysa. Niklas Laninge som är sparpsykolog och ger en helt annan reflektion än alla vi andra. Vi har två finansiella rådgivare, Rickard Nylund från Rikapp och Per Palmström från Evida, så att du får hänga med på telefonsamtalen jag har haft med dem utanför podden.
Sen har vi avslutningsvis med André Granström som är communityprofil, analytiker och framförallt aktiv investerare. Så det blir ett ganska brett spektra och jag tyckte det här var superspännande. Och för tydlighetens skull, vi har inte fått betalt, de har inte fått betalt, utan det här är ett mysavsnitt att bara njuta av, ta in, och sen tänker jag att vi ses i kommentarerna.
Innan jag släpper på så vill jag också säga stort tack till dig som är supporter och som gör det möjligt att vi kan ha den här typen av avsnitt. Jag hoppas också att du som är Patreon-medlem, eller kan tänka dig bli det, inte missar alla de roliga eventen som vi kommer ha nu i februari och mars som är exklusiva för våra supportrar.
Med det sagt, vi ses i kommentarerna och här kommer Caroline och Oliver.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Patrik Adamson – VD på fondroboten Lysa
Jan: Då var vi här igen. Välkomna tillbaka, Caroline och Oliver. Jag tänker att vi hoppar rakt in i det och vi börjar med Patrik Adamson som är VD på fondroboten Lysa.
Patrik: Tre reflektioner. Jag skulle säga att den första är att 2025 var ett år som visade återigen att det är viktigt att ha en plan och hålla sig till den.
Som mest var börsen ner mer än 20% efter att Trump införde tullar på Liberation Day. Men mot slutet av året hade den återhämtat sig igen. Det är inte alls säkert att det kommer återhämta sig så snabbt som det gjorde, men det är en trend vi har sett många gånger. Många säljer när man ser de här kraftiga börsfallen, och då är det bättre att vara uthållig.
Den andra reflektionen är att man ser att varje år brukar ha något tema som man diskuterar. Det kan vara teknikaktier, ESG-aktier eller svenska aktier. Det stora temat för 2025 var tullar och valutor. Man brukar alltid tänka sig, när man ser sådana här teman, att om något har gått åt ett håll – till exempel att svenska kronan har stärkts mot andra valutor – så tror man att det kommer fortsätta framöver. Man tror att det säkert kommer vara ett tema i 2026 också. Men det är det sällan.
Det tredje jag skulle säga som reflektion är att det visar återigen något som är väldigt svårt men väldigt viktigt, och det är att man jämför äpplen mot äpplen och päron mot päron. En sak som har lett till lite förvirring kring avkastning under året är just när den svenska kronan har rört sig så mycket och stärkts ovanligt mycket mot dollarn. Det har gjort att global aktieavkastning har sett lägre ut i kronor än vad svensk aktieavkastning har varit, även om utländska bolag har utvecklats väl och börsen i USA har gått upp kraftigt. Det kan leda till lite felaktiga slutsatser när man jämför avkastning i svenska kronor mot avkastning i dollar.
Så det är alltid viktigt att man använder samma måttstock och jämför äpplen mot äpplen.
Jan: Detta är ett av flera år där jag har börjat skriva till “mätt i US-dollar” eller “mätt i svenska kronor”. Innan har det inte spelat så stor roll, men i år har det verkligen varit relevant. Men om du skulle lägga till en till, en oförberedd reflektion?
Patrik: En oförberedd reflektion – jag skulle säga att det kanske inte blev så illa som man tror att det kan bli när man är inne i någonting. 2025, som många år, var det väldigt lätt att dras med av en pessimism. Att nu kommer det verkligen gå fel. Det är det som ofta gör att man avviker från sin plan. Men det är väldigt viktigt när man investerar att försöka hålla en grundoptimism.
Det var tydligt också det gångna året när det var väldigt negativa rubriker, man pratar om storpolitiska händelser som man inte riktigt själv kan påverka. Då är det lätt att bli pessimistisk, lätt att bli passiv.
Det är viktigt att upprätthålla någon form av grundoptimism. Det blir mycket roligare på det sättet.
Cirkeln av kontroll – fokusera på det viktiga
Jan: Jag har tänkt jättemycket på en sak du sa i det avsnittet vi spelade in, tror jag var sista avsnittet för 2025, där du pratade om en cirkel med frågor som spelar roll och sen en cirkel med frågor jag kan påverka, och där de skär varandra, det är där man ska lägga fokus. Kan du säga något mer om det?
Patrik: Absolut, det är en jättebra mental modell. Det man ska fokusera på är saker som man kan påverka och saker som är viktiga. Det finns jättemycket viktiga frågor för världen som jag inte alls kan påverka, och om jag går och tänker på dem för mycket kan det bli rätt jobbigt för en själv. Sen finns det jättemycket frågor jag kan påverka men som är rätt oviktiga egentligen, och de ska jag inte heller lägga så mycket tid på. Jag ska fundera på vad som är viktigt för mig och vad jag kan påverka. Och där ska jag fokusera min energi.
Jan: Och om du skulle sammanfatta dem för någon som lyssnar – vilka är de här viktiga sakerna jag kan påverka?
Patrik: Jag skulle säga att det beror lite på vilken del av sitt liv man tänker på. Saker där man kan ha väldigt stor påverkan, det är om man har familj till exempel, att lägga tid och energi där. Men om man tittar på investeringssidan – det man kan påverka är just att skapa en plan för sig själv, se till att man hanterar sina investeringsrisker genom att ha rätt balans mellan aktier, räntor och spridning. Och man kan påverka vilka avgifter man betalar.
Jan: Mm, precis. Bra. Finns det något du ändrade åsikt om 2025?
Patrik: Vi har en investeringsfilosofi som har några få principer som man förhåller sig till, så den har egentligen inte ändrats sen vi startade.
Jan: Men är inte det ganska skönt också?
Patrik: Jo, det är rätt skönt att man inte har ändrat den löpande. Men jag skulle säga en sak som jag verkligen har ändrat åsikt om, och som jag aldrig trodde att jag skulle ändra åsikt om – nu efter julen – det är att jag tycker att det har varit otroligt skönt med plastgran.
Jan: Jag var lite provocerad på slutet när mina föräldrar tog in en plastgran för 20 år sedan. Jag tänkte att jag aldrig kommer ha en plastgran själv, och jag har haft riktiga granar fram tills nu när vi hade en plastgran. Och det var rätt skönt.
Caroline: Det måste ha varit jobbigt med alla de där andra granorna. Någon lättnad, att granen bara monteras ner.
Jan: Jag brukar säga att man fattar aldrig riktigt sina föräldrar förrän man själv har barn och är i samma situation. Precis. Men vilka skulle vara dina medskick eller tips till en sparare nu i 2026? Det kan vara både en nybörjare eller en expert.
Patriks tips för 2026
Patrik: Jag skulle säga att vi har våra standardtips. Jag kan dra dem kort och sen expandera lite. Se till att ha en plan, en sparplan för dig, och håll dig till den. Se till att hantera risk genom att ha rätt balans mellan aktier och räntor och att man är spridd, så man inte har alla ägg i samma korg. Och håll ner kostnaderna. Det är bra för ett sparande.
Men om jag skulle ta några andra skulle jag säga att det bästa medskicket är att det aldrig är för sent att komma igång att börja spara. Det är många saker man kan tänka sig att det är lite för sent att börja med, men sparande är en sak som det aldrig är för sent att komma igång med. Tänk inte den tanken.
Lyssna inte för mycket på de stora rubrikerna eller de stora nyheterna. Var medveten om att ingen vet vad som kommer att hända framöver.
Om någon säger i en rubrik “klicka här så ser vi framtidsplanen”, eller “så här spår vi 2026” – ingen vet det. Ha det med dig att den plan du har måste vara anpassad för att kunna hantera att marknaden går ner, men ha hela tiden med dig att det är ingen som har ett facit.
Och kanske ett tredje tips: om det låter lite för bra så är det antagligen det. Är det någon som lovar snabb, hög och säker avkastning – dra öronen åt dig. Det finns inga genvägar till att bygga ett långsiktigt sparande. Om det är någon som lovar hög avkastning och säger att det är säkert, då stämmer det mest aldrig.
Jan: Jag tänker att du har återkommit till plan flera gånger. Vad tänker du, för någon som tänker att det låter bra med en plan men inte vet var man ska börja – vad ingår i en sån plan?
Patrik: Man kan göra en plan hur avancerad som helst. Men det viktigaste är att man när man har en plan planerar för vad som kan hända. Det jag menar är att när du börjar investera, tänk igenom, föreställ dig att marknaden går ner 20, 30, 40 procent. Vad kommer det innebära för mig i så fall? Och hur ska jag agera i det tillfället?
Om du tänker att om den går ner 20, 30, 40 procent, då måste jag ändra om, sälja av, ta ut pengar – då har du nog tagit lite för mycket risk. Grunden i att sätta en bra plan är att man kan föreställa sig lite olika vägar som världen kan ta, lite olika scenarier, och tänka igenom hur man kommer att påverkas och hur man kommer att agera i det läget. Det är den mest grundläggande delen som jag ser det.
Panelens reflektioner på Patrik
Jan: Jag tycker alltid att Patrik är så lugn. Så förtroendeingivande. “Det är inte svårt. Lyssna inte på de stora rubrikerna.”
Oliver: Lysa förändras inte, de står kvar.
Jan: Ja, exakt. Och sen har han många av de här grundprinciperna. Jag gillar att han repeterar: lågavgift, brett sparande.
Caroline: Och hur man vet att man tar rätt risk. Det var också skönt att det var så enkelt ändå på något vis.
Jan: Jag gillar den här klassiska frågan: om marknaden hade gått upp 50%, hade jag varit nöjd med mitt sparande då? Om marknaden faller med 50%, hade jag varit nöjd med mitt sparande då? När man väl har ett sparande där man kan svara ja på båda frågorna – då brukar det vara en tendens på att man har ett bra sparande för sig själv. Sen ska man naturligtvis se till att det även räcker för att man ska kunna nå de målen man har med sitt sparande. Men det tror jag vi kommer att komma fram till sen också. Snyggt. Har du någon reflektion på Patrik?
Oliver: Han pratade en del om det innehållsrika nyhetsåret. Han sa också att ingen vet. Om man frågar någon i slutet av ett börsår så brukar de bara säga att det fortsätter som det slutar. Man är väldigt dålig på att se möjligheter. Du har sagt i någon intervju, “hur kommer nästa börsår sluta?”, och då är det väl bara ett stort spann med vad det historiskt kan landa på. Han är väldigt lugn och klok som vanligt.
Jan: Något mer? Caroline?
Caroline: Han menar att man ska vara lite optimist när man investerar. Att man kan ha, i alla fall tro på att det inte ska gå i skogen. Det är ändå en ganska viktig poäng. Att man inte hela tiden tänker “ja men det kommer nog gå dåligt.”
Jan: Mm.
Caroline: För då är man nog där inne och håller på och ska stoppa utvecklingen i sin egen portfölj. Man behöver vara lite optimist.
Jan: Och att vara medveten om att vi har en förkärlek för negativa nyheter. Det var en tid då någon försökte starta en sajt med positiva nyheter.
Caroline: Och det gick inte.
Jan: Mm.
Caroline: Jag vet inte varför det inte går. Men det är som att man bryr sig inte lika mycket om det.
Oliver: Sen nämnde han ju valuta lite. Det har varit ett stort samtalsämne under året som vi kan komma in på mer.
Jan: Ja, exakt. Bra. Jag tänker, ska vi ta nästa? Per Palmström. Per är finansiell rådgivare på Evida.
Per Palmström – Finansiell rådgivare på Evida
Per: Ännu ett volatilt börsår får man säga. Om man tittar intraår så händer det mycket. Vi konstaterar då att tid i marknaden väger tyngre än tajming.
Jan: Säg något mer om det.
Per: Vi hade kunder som gick in vid olika tillfällen. Vi får kunder hela tiden. Våra befintliga kunder är luttrade och fostrade, så de vet att det kan vara så här. Hade de börjat dribbla och lämna vid fel tillfälle så hade de kunnat lämna 2025 med väldigt dålig avkastning, om man går ut vid fel tillfälle. Men tack vare att de följer det slitna uttrycket “sitta still i båten” så gjorde de inte det.
Jag kommer lite till varför det kanske inte blev vad man hade hoppats på. Det är en slutsats. De som då har kommit in under året har haft en fantastisk avkastning. Kommer du in i april blir det jättebra. Vi hade den här Liberation Day. Det är nya ord man lär sig. Orden fanns men de får nytt innehåll.
“Tack” trodde man var en måltid. Men nu har man förstått att det kanske betyder att Trump always chickens out.
Det gick ner och det gick upp. Så det påminner lite om det år vi hade covid. Reflektionen blir: stanna i marknaden och det ordnar sig. Det är i alla fall viktigare än att hålla på med tajming.
Valutadiskussionen
Per: Valuta. Det känns svårt att sammanfatta 2025 utan att nämna valuta som en reflektion. Kanske ingen lärdom, men under min tid har det både gått upp och ner, så det är ingen ny risk. Men det blev en pedagogisk fråga. Kronan har stärkts, som vi vet, och dollarn försvagats. Det är nog en kombo där lite, faktiskt. Vi har tydligen gått bäst i hela världen under det här året.
Vad ska man göra med den? Jag vet att det är ett ämne som intresserar dig, Jan. Du har skrivit artiklar i ämnet under året. Vi har pratat om det en del. Man måste mäta i någon valuta. Nu mäter vi i kronor, för det är kanske där vi gör av med pengarna. Men det hinner flytta mycket vatten under broarna innan våra kunder ska använda de här pengarna. Så de är lugna med det. Och sett över tiden ska det inte vara valutan som styr din avkastning utan andra faktorer.
Jan: Det han pratar om för den som lyssnar är att amerikanska börsen förra året mätt i US-dollar gick plus 17%, medan globalfonderna som mäts i svenska kronor gick plus minus noll. Så han kommer fortsätta prata om detta med valuta. Jag har också en reflektion kring det, men bara lite kontext.
Per: Det var inte att komma runt 2025 utan att prata valuta, för det var inte ett nytt fenomen. Det har skrivits mycket om det.
Jan: Nej, men jag tänker att en av mina reflektioner är att det här är första året där jag börjat skriva till “mätt i US-dollar” eller “mätt i svenska kronor” efter avkastningen. Att det har varit viktigt vilken linjal jag använder.
Per: Då kan man bara ta någon minut om det, för det kanske är självklart för alla som följer Rika tillsammans, men jag tror inte det. Man tänker sig “ja men jag väljer ju bara fonder som är i SEK.” Men det har ingen betydelse. Man måste titta på vad det är för tillgångar som fonden investerar i. Samma fond kan finnas nominerad i SEK, dollar, euro eller vad som helst. Och det är klart att det är en risk precis när man går in eller ut och ska göra växlingar, för trots vad vissa säger, “no commission”, så kostar det alltid att växla på ett eller annat sätt. Någon ska ha betalt.
Temperaturliknelsen – handelsvaluta spelar ingen roll
Jan: En liten sufflering här, för detta är viktigt. Det var en stor diskussion i communityn under förra året, och fortfarande faktiskt. Det finns fonder som äger till exempel Europas 300 största bolag, och i euro har de haft en avkastning, men mätt i svenska kronor har de haft en annan avkastning. Linjalen man mäter med påverkar inte innehållet, för de kan alltid omvandlas.
Det är ungefär som att säga temperatur: jag kan mäta temperatur i kelvin och i celsius. Är temperaturen noll grader celsius så kommer den upplevas som 32 grader Fahrenheit för en amerikan som mäter. Men vilken enhet jag mäter med påverkar inte temperaturen när jag står utomhus.
Vad många har sagt det här året, om man översätter det, är att amerikanen har tjänat mer eller har högre temperatur för han har 32 än jag som har noll – där man egentligen pratar om två olika måttstockar.
Per: Men det är också det enda. När du väl är investerad tar du risk på de valutorna som ligger i portföljen, inte i vad fonden är nominerad i.
Jan: Så vad han säger egentligen är att handelsvalutan spelar ingen roll. Det som spelar roll är den företagsinterna risken.
Caroline: Jo, men jag som har en fond behöver inte bry mig om det förrän jag börjar sälja och köpa?
Jan: Nej, behöver inte bry dig alls. Och det är väl också en av poängerna, som jag tänker att man tar med sig från 2025.
Handelsvaluta spelar ingen roll. När du väl har köpt din tillgång och tagit 100 kronor och gett dem till någon och fått en aktie, då äger du inte 100 kronor längre. Du äger en aktie, precis som att du äger guld eller någonting annat.
Sen kan du sälja den aktien i vilken valuta som helst. Mäter jag temperaturen på aktien i Fahrenheit kommer det alltid se ut som att det är högre än om jag mäter i Celsius. Det är det som gör att man blir lurad. Jag tror många blev besvikna 2025 för att indexfonder gick dåligt mätt i svenska kronor, men vad vi glömmer bort är att amerikanska dollarn både försvagades och svenska kronan stärktes, och det får en effekt. Vi har de facto realt blivit rikare under 2025, men det ser ut som en sämre avkastning.
Det har sen i sin tur lett till massa konstiga artiklar i media och intervjuer från experter, sparekonomer och så vidare, som säger att det hade varit bättre att investera på svenska börsen eller i svenska aktier. Vilket inte alls hade skyddat mot det som man upplever som valutarisk. Så valuta är ett kärt barn här. Eller snarare den underliggande tillgången, skulle jag säga.
Per: Absolut, vi menar samma sak. Jag håller med dig. I vårt fall ofta aktier. Men visst, aktien kan vara på amerikanska börser men ha sin verksamhet bara i Argentina.
Det var en artikel i Dagens Industri om valuta som jag inte riktigt förstod. Jag tänkte mejla artikelförfattaren. Det var intressant det där med hur mycket svenska bolag faktiskt säljer på utländska marknader. Och att “nu kommer risken inte vara så hög längre.” Men om de inte antingen tjänar bättre pengar, höjer sina priser, sänker sina kostnader, eller om kronan försvagas – så kommer det här bestå. Det vill säga sämre relation. Men det tror jag redan syns i aktiekursen.
Jan: Ja, och det där tänkte jag också på. Många säger att det är så stor exponering i en globalfond mot USA. Men det funkar ju tvärtom också. De amerikanska bolagen som man äger, som är noterade i USA, de har verksamhet i Europa och hela världen också. It goes both ways.
Per: Jag brukar använda Klarna som exempel. De valde mellan att notera sig i Stockholm eller i USA, uppfattar jag. Och så hamnar de i USA. Men det är samma bolag, samma verksamhet. Hade det ena inneburit att man inte tog någon kronexponering, och det andra dollarexponering? Nej, det är konstigt.
Valuta – jag tror man kan sammanfatta det och säga: det är superkomplext. Man vill gärna som människa göra det lite lätt för sig och försöker hålla fast i någon sanning.
Jan: Du nickade, Caroline.
Caroline: Ja, att man är människa, att man bara vill hålla fast vid någon enkel tumregel eller sanning. Det händer lätt.
Jan: Och det är därför det har blivit “globalfonder, helvete, jag skulle inte ha haft det, för det gav dålig avkastning.” Men det är inte så enkelt. Jag är inte ledsen för att vi ägde globalfonder förra året.
Oliver: Jag personligen tyckte också att det var svårt att börja förstå det du menar med Per med flera. Men nu har jag börjat inse det faktiskt. Jag köper det, men nu har jag börjat kunna förstå det också. Om man skulle åka på semester i USA till exempel, så är det ju billigare. Då kan man se beroende på måttstocken att man får mer för pengarna.
Jan: Man får mer för pengarna, det är billigare för oss.
Oliver: Så där ser man också hur det egentligen funkar. Aktier som är dubbelnoterade tycker jag också hjälpte mig att förstå det här. AstraZeneca till exempel. Om det skulle spela roll så skulle det finnas enorma arbitragemöjligheter.
Jan: Ja, precis.
Caroline: Och det finns det ju inte.
Sammanfattning av valutadiskussionen
Jan: Lite för övrigt, de andra kommer beröra det lite men inte alls lika mycket. Men jag tänker att det där är en av mina grejer jag egentligen hade tänkt ta i slutet av avsnittet. Det man behöver komma ihåg – om jag skulle sammanfatta, vi har en lång artikel på det här ämnet:
Handelsvalutan spelar ingen roll och introducerar ingen valutarisk för en indexfond eller en aktie. Om jag köper fonden i US-dollar, euro eller SEK spelar det ingen roll. Den kommer ha olika utveckling för att jag mäter med olika måttstockar. Det som är klurigt för oss är att vi alla är så vana vid att SEK, svenska kronan, är vår måttstock och att den är fast. Men den är inte fast, utan den ändras.
Punkt nummer två: bolagen som ingår i en indexfond påverkas absolut av valutaförändringen via sin intäkts- och kostnadsmix. Det var det Per var inne på. Har de intäkter i Sverige och kostnader i Bangladesh? Hur ser det ut om vi öppnar upp en aktie och tittar inuti? Det spelar roll.
Sen finns det ingen koppling mellan noteringsland, handelsvaluta och hur bolaget påverkas av valutaförändringar. Handelsvalutan, eller om aktien är noterad i Stockholm eller USA som i Klarna-exemplet, spelar ingen roll.
Sista punkten: den relevanta valutarisken som jag upplever att många går fel i, det är den som sitter i vardagen – konsumtionsvalutarisken. Svenska kronan har blivit mycket starkare, så vi blir rikare när vi åker utomlands, men våra bananer kostar fortfarande 10 kronor kilot på ICA. De har egentligen blivit dyrare. Det tar tid innan vi har ett nytt avtal med bananodlaren i Ecuador och bananerna faller i pris. Det är det som kommer hända, men det finns en viss elasticitet, det tar lite tid.
Jan: Tänker du något mer, Caroline? Oliver?
Oliver: Nej.
Jan: Ska vi fortsätta?
Per om struktur och diversifiering
Jan: Då fortsätter vi med Per. Det är som en kompis sa till mig, det gäller att hålla tungan rätt i mun.
Per: Jag har hört uttrycket också. En tredje reflektion: en tydlig struktur gjorde skillnad när marknaden skiftade. Det hänger ihop med den första punkten om tid i marknaden, men inte bara det. Det handlar också om att man har en struktur som är väldiversifierad. I många länder fick man betalt 2025.
Det visar sig när vi summerar 2025 att tillväxtländerna har gått ganska bra. Jag läste en artikel i december: “Nu kommer nog tillväxtländer.” Vilken sten har de bott under? Vad jag kan se har tillväxtländer gett en fin avkastning under den här tiden.
Sammanfattning: Tid i marknaden väger tyngre än att tajma. Valutan är den risk som det alltid har varit, men det kan krävas mer pedagogik för att förstå det. Och en tydlig struktur är viktigt, särskilt när marknaden skiftar. Man vet aldrig var tillväxten kommer.
Jan: Tänker vi något mer, Caroline?
Oliver: Nej. Kör på.
Jan: Oliver?
Oliver: Jag tycker det är klokt sammanfattat. Ha en plan. Det är lite som att missar man en dag på gymmet, det är inte hela världen. Men har man inte en tydlig plan på börsen kan man sälja av allt. Det kan bli extremt kostsamt. Man missar viktig avkastning på börsen.
Jan: Eller alla som har undvikit tillväxtmarknaden de senaste åren för att det har gått dåligt. De missade ju att det gick bra under 2025.
Oliver: Mm.
Jan: Så man vet aldrig vad som kommer gå bra i förväg. Snyggt. Ska vi fortsätta? Vi har några minuter till på Per.
Per om sin stroke och livets insikter
Jan: Vad ändrade du åsikt om 2025?
Per: Jag ändrade nog inte åsikt, men jag fick en insikt, om man får byta till det. Jag åkte på en stroke i maj, en tid efter att jag hade haft de här intervjuerna med er på Rika tillsammans. Jag trodde faktiskt att jag skulle dö. Det ska man inte skratta åt, men det trodde jag. Då gjorde jag lite bokslut. Sen blev det inte så illa. Nu sitter jag här och jobbar 100%, kör bil och så.
Jag skjuter inte upp saker. Jag tänker igenom mina relationer. Vissa saker – det låter slitet som fan – men jag tror det är bra att tänka på.
Jag vet att den typen av frågor behandlas här på Rika tillsammans också – hur ska man leva, vad ska man göra med sina pengar? För mig har det nog, nej det är inte nog, det är det som har varit 2025 på det personliga planet. Det sjukaste är att jag har mindre oro och i någon mening mindre ångest än vad jag hade tidigare. Nu låter det som att jag har haft mycket ångest, men jag har fått någon inre ro som jag inte hade tidigare. Det är jättekonstigt. Det skulle man forska i någon gång. Det är en insikt 2025, men det är på mitt personliga plan.
Jan: Det får bli ett ämne för ett eget avsnitt under våren, du får komma och hälsa på oss.
Per: Jag pratar gärna om det, för det handlar om livet. Och vi tycker att det är det det gör egentligen.
Pengar är bara en hävstång för att nå det man vill med livet.
Jan: Exakt. Vilka medskick skulle du ge till någon som lyssnar?
Pers medskick: undvik de stora misstagen
Per: Försök inte göra allt rätt hela tiden, utan fokusera på att undvika de största misstagen. Det är ett medskick. Var nöjd när du har förstått de stora dragen i alltihop.
2025, när man tittar tillbaka: “varför hade jag inte guld?”, “varför gick jag inte ur?” Man kan älta en massa saker. Gör inte det, det leder ingenvart. Fokusera på de stora grejerna. De finns väl sammanfattade av er på Rika tillsammans, och vill man kan man komma till oss och höra mer om dem.
Att försöka göra allting rätt innebär att risken ökar att man faktiskt bommar det stora och gör någonting fel.
Och sen får jag vara trogen det här: låt strukturen göra jobbet. Det är inte prognoserna.
Jan: Ska du säga något mer om det?
Per: Det vimlar av prognosmakare som har uppfattningar om vad som ska gå upp och ner. Inte minst kring årsskiften. Det är ganska intressant att läsa tidningen om experterna som säger att de här aktierna ska gå bra och de här ska gå dåligt. Det är klart att det är lätt att ryckas med.
Jag kan också känna den där uppslukes-känslan i kroppen när jag läser om när man säger att nu kommer hela den amerikanska ekonomin att devalvera och börsen kommer gå ner. Och så blir man tänkande, herregud, kommer det bli så här?
Men det har alltid funnits de som har kommit med domedagsprofetior och det har alltid funnits de som har sagt att allting kommer bli jättebra, och någonstans hamnar vi. Har man en bra struktur och tänkt igenom att man klarar risknivåerna och vad man ska göra med sina pengar, så kommer vi klara av 2026 också. Precis som vi klarade covidåret och Trumps Liberation Day.
Vad säger Per till den som är orolig?
Jan: Om jag får ta ett sidospår. Vi spelar in detta den 13 januari. Det känns som 2026 har rivstartat. Venezuela och Maduro, att man ska ta över Grönland, protesterna i Iran, åtal mot riksbankschefen i USA. Det är bara vad som har hänt de senaste dagarna. “Det är annorlunda nu. Jag borde gå och gömma mig någonstans för nu kommer det gå åt skogen.” Vad skulle du säga till någon som är orolig?
Per: Jag skulle säga att det alltid är på det här sättet. Sen kan det finnas grader i helvetet, men vi glömmer lätt Kubakrisen, Sovjets invasion av Afghanistan, Vietnamkriget, Balkankrigen på 90-talet. Vi har haft krig i Europa förr. Vad har vi mer haft? 2008–2009, det är det ingen som pratar om nu. Då trodde man att världsekonomin skulle rasa ihop. Jag kan känna att jag kan knarka dokumentärer om vad som hände då och gillar den här filmen The Big Short.
Vi glömmer att det alltid är så här. Vi som investerar i företag genom breda fonder investerar i människor som vaknar upp varje dag och går till sina jobb och försöker få de här företagen att vara lönsamma och anpassa sig.
Jag tycker det finns en härlig styrka i det. Under covid började man tillverka munskydd, och man har nu tillverkat något annat. Så jag är inte oroligare nu än vad jag brukar vara. Tvärtom, efter min stroke är jag mindre orolig.
Panelens reflektioner på Per
Jan: Det var Per. En applåd för Per.
Caroline: Per är en balanserad man. Han får gärna komma hit och berätta om vad han har varit med om. Men jag känner att man blir inte så orolig när man lyssnar på Per.
Jan: Nej.
Caroline: Jag tycker det är skönt att man vet att det alltid har varit samma.
Jan: Jag tänker att det där är en av fördelarna med finansiella rådgivare. Det är någon att outsourca sin ekonomiska oro till. Sen när man snurrar upp sig själv ringer man till Per, och så pratar han med sin lugna röst, och så är man “ja, nej, så är det.” Och det känns mycket lugnare.
Finansiella rådgivare – jag tror många använder dem fel, att man tror att man ska få bättre investeringar. Men det är precis det här lugnet.
Oliver: Och undvik misstag, som han sa.
Jan: Ja, exakt.
Oliver: Jag tycker det är väldigt fint att han delar med sig av sin stroke. Och som han säger att han är tillbaka så snabbt, det tycker jag är imponerande.
Jan: Vi får ta in honom under våren för att prata om ett rikare liv. Och sen gillar jag att “pengar är bara en hävstång för att göra livet rikare.”
Oliver: Han sa också “struktur över prognos.” Det tyckte jag var kul. Ha en struktur för ditt sparande istället för att följa marknadsprognoser. Och jag tänkte på det han sa: det finns alltid någon som ropar att världen ska gå under. Jag brukar säga att pessimism låter sunt eller smart, och optimism låter naivt. Men det är väl att vara realistisk optimist.
Jan: Jag gillar det amerikanska uttrycket “muddle through.” Det blir aldrig så dåligt som man tror, och det blir aldrig så bra som man tror. Men eftersom vi lägger så mycket tid på allt det som är dåligt, blir man ofta överraskad. Defaulten är ändå att börsen är på rekord. Börsen utvecklas. Vi har en förväntning om ett positivt värde.
Caroline: Ja, han har en stor poäng i det här. Trump är en man som försöker uppröra och göra saker i USA. Men sen har vi alla de här människorna som går till jobbet och bara försöker göra företagen lönsamma och göra sitt jobb.
Jan: Mm.
Caroline: Man tänker ju inte på alla de miljoner av människor som jobbar för en stabilitet.
Niklas Laninge – Sparpsykolog på fondroboten Opti
Jan: Ska vi ta nästa? Nästa är Niklas Laninge. Han är psykolog, sparpsykolog på fondroboten Opti. Jag kan också säga såhär, återigen som jag sa i introt: ingen har fått betalt för det här avsnittet, så det är ingen reklam. Det här är människor vi gillar, människor som är kloka. Och det roliga med Niklas – ni kommer höra det – han har en lite annan approach till 2025 som psykolog, jämfört med Per som är finansiell rådgivare.
Niklas: Ja, Jan, jag måste tyvärr säga att eftersom vi hade tullkrisen i april, så blev det ännu en påminnelse om att… Lärdomen blev väl att folk sällan drar lärdomar.
Det som hände där och då var samma som det alltid händer. Vissa ringer in till oss på Opti och frågar: “borde jag sälja allting?” Man får påminna om sparhorisont. Varenda media värt namnet ville ha egentligen samma pratminus från mig och alla andra talespersoner. Så det skulle jag säga är den första lärdomen.
Den andra, där blev jag lite överraskad ändå, men när jag tänkte till känns det rätt logiskt varför det är så. Det är att folk klagar väldigt högt över sådant som missgynnar dem. Inga konstigheter där, människor har en negativitetsbias.
Men om man tänker tillbaka på hur lite vi hörde om valutor under tiden då vi hade en stark dollar – det var på sin höjd ett reportage om amerikaner som kommer till Sverige och tittar på Taylor Swift.
Klipp till 2025, och plötsligt bryr sig alla om växlingskurser och kronor. Det är bara för att det just den här gången var något som drabbade dem negativt. Det blev ändå lite överraskande att folk kan vara så intresserade av något som ändå är ganska mycket brus.
Prediction markets och alternativa tillgångar
Niklas: Den tredje lärdomen – och här ska jag få klappa mig lite på axeln och tuta i min egen tuta – jag hade ett samtal med Dagens Industri för ungefär ett år sedan. Då frågade de “vad tror du om 2025?” och jag sa att jag tror det kommer bli ett fullkomligt Klondike för alternativa tillgångar och högrisk-investeringar. Kanske mer i USA, men det är ändå globala tjänster.
De här kasinoartade tillgångarna, prediction markets. Om man är helt obekant får man kolla upp det, men helt enkelt kan man spekulera på allt ifrån hur mycket Elon Musk ska twittra till vem som vinner litteraturpriset. Den typen av alternativa tillgångar var verkligen ett tema för 2025. Och en lärdom: den här riskaptiten som vi ser hos vissa individer – den är omättlig. Bara det finns tillgångsslag att investera i, så finns tyvärr efterfrågan.
Jan: Folk som är beredda att spekulera.
Niklas: Yes.
Socialt kapital
Jan: Om du skulle ta en till reflektion?
Niklas: Vi kanske ska prata lite om det privata. För mig har begreppet socialt kapital varit väldigt närvarande. En brittisk forskningsstudie där man hade analyserat vänskapsrelationer och vad det innebär att ha vänner från blandade bakgrunder – låginkomsttagare som är vänner med höginkomsttagare och så vidare.
Den här gedigna studien, jag hade bara sett kausala samband ska sägas, men där man verkligen har sett att har man ett blandat umgänge – det vill säga man som låginkomsttagare har hälften av ens vänner från ett högre samhällsskikt – så är det associerat med minst 10% högre lön jämfört med likvärdiga peers.
Socialt kapital har jag själv både investerat mycket i men också tänkt väldigt mycket på. Det blev en påminnelse snarare än en lärdom att det kapitalet är minst lika viktigt för att ha ett rikt liv.
Niklas medskick: våga vara impopulär
Jan: Mm, precis. Dina tre bästa medskick eller tips till någon 2026?
Niklas: Mitt viktigaste tips: våga vara, lev inte i mainstream-fåran, kära vänner. Jag har nyligen flyttat, och när man flyttar börjar man helt plötsligt titta på inredning och massa sådana saker. Det är så slående hur mycket dyrare det är att vilja konsumera det som alla andra också vill konsumera.
Om man strävar efter att ha en ganska impopulär stil, både hemma eller vad man har på sig, så tror jag att man kan spara väldigt mycket pengar.
Jan: Kan det låta superdumt?
Niklas: Nej!
Jan: Det är väl skitbra. Det är ett ekonomitips jag aldrig har hört.
Niklas: Vad kul.
Jan: Men gud, jag tänker att du har hört de flesta.
Niklas: Ja, exakt.
Jan: Vad tänker vi? Caroline, vad tänker du?
Caroline: Nej men det är jättekul. Att ha en impopulär stil. Jag tänker hur skulle det se ut? Skulle jag bli amish då? Skulle jag testa det? Sen skulle man också se lite konstigt ut. Man dömer ju hunden efter håren. Jag bara tänkte lite kring det han sa, från mitt håll.
Jan: Tänker du något, Oliver?
Oliver: Jag vet att han skapar något inlägg om det på Instagram ibland. Jag köpte det inte riktigt då, men jag kan ändå förstå vad han menar delvis. Det är lite att våga vara normbrytande, som vi pratar om ibland. Du behöver inte åka på skidresa dit alla andra åker. Eller till samma ställe som alla andra.
Jan: Att man vågar spela efter sin egen fjol.
Åre-tipset från communityn
Jan: Men det var sjukt bra att du tog det som exempel. Vi ska till Åre nu under sportlovet. Och då ska vi inte till Åre Åre, utan det är “the local” – vi åker och pratar med någon som bor i Åre och frågar: var åker man skidor under vecka åtta? Inte fan är det Skistar.
Och sen berättar de om en hemlig plats. Vi åker Åre, men jag vågar inte berätta mer för då kommer vi inte få åka dit. Men det var ett annat ställe runt Åre, och allt var halva priset. Boendet var halva priset, skiduthyrningen var halva priset.
Caroline: Det känns som om vi har vunnit på lotto nu.
Jan: Ja men precis.
Caroline: Så skönt.
Oliver: Och det är väl inte att spela i mainstream.
Caroline: Men hur går man ur den då?
Jan: Ja men jag tror kanske han också har svar på det. Men jag tror också som man säger: andra människor.
Caroline: Att ha andra människor, varierat umgänge.
Jan: Vi fick det här tipset för att vi har i vår Patreon, våra supporters, onsdagsträff varje onsdag. Och jag beklagade mig om Åre-priserna. Då har vi en som bor i Åre som var “nej nej nej, jag kan berätta vad vi locals åker.” Och jag var “men får vi åka där?” Och han bara “okej då.”
Värderingar som kompass
Niklas: Äger pris. Men om man väljer att köpa något som inte alla andra trånar efter, kan man få en minst lika snygg stol. Så det är det ena. Sen det andra, det här var ett samtal med en psykolog jag hade i fjol, när vi pratade om det här med att det är så svårt att upprätthålla en ekonomisk livsstil när man har barn som bara tjatar.
Oliver: Mm.
Niklas: Och hon sa “föräldrar kommer till mig för att de vill ha ‘vad säger experten, ge mig the blueprint.’” Men hon sa att det folk egentligen måste ta fatt i är deras värderingar. Varför säger du nej när ditt barn tjatar om något? Varför går du inte med på att de ska ha de senaste populära sakerna? Varför är det viktigt? Kom tillbaka till det. Hitta den kompassen.
Det är mitt medskick till alla som sparar. Lyssnar man på Rika tillsammans är man jätteduktig på att spara och leva ekonomiskt. Men kanske är det värt att fundera lite på varför man gör det. Hitta de där värderingarna.
Det är bra att plocka upp de gångerna det är lite svårt att leva som man vill lära.
Jan: Ja, eller ofta är det så att när något skaver – det känns tomt, man har nått sitt mål men det känns tomt, eller det borde kännas bättre – då är det ofta feedback på att man inte har koll på sina värderingar.
Niklas: Ja, verkligen.
Jan: Där kan vi kasta in att det här faktiskt är något vi kommer göra den fjärde mars tillsammans med våra supporters. Tillsammans med Moa Disseborn, som var med i de senaste två avsnitten. Vi kommer göra en värderingsövning för att identifiera sina värderingar. Du som är med som supporter, för dig ingår det kostnadsfritt. Du som inte är supporter än kan bli det och vara med på den övningen.
Oliver: Och det har du gjort tidigare i Rika tillsammans-programmet bland annat.
Jan: Ja.
Oliver: Och i de här träffarna. Så det är verkligen en bra grej, för det är en kompass.
Sociala relationer – nära och vaga band
Jan: Bra, vi hoppar tillbaka.
Niklas: Det sista, och vi har redan varit inne på det, är det här med sociala relationer. Man kan tänka på de riktigt nära banden, oavsett om det är vänner eller familj – att göra saker med dem.
Som vi sa lite i mellansnacket: det behöver inte vara att bjuda hem folk på en trerättersmiddag. Det kan vara att bjuda hem fem personer på en lasagne. Och som du sa, fem burkar Ben & Jerry’s.
Jan: It’s enough.
Niklas: Folk kommer inte för kulinariska upplevelser. Men jag skulle också vilja lyfta det som på akademiskt kallas för “weak ties.” Föräldrarna man möter när man lämnar barnen. Eller just nu håller jag på att odla en relation till hon jag köper snus av i tunnelbanan. Man träffas och säger hej, hur är läget, hur var din helg?
Investera lite i dem. Folk med många vaga sociala band klarar katastrofer bättre. Det här är också en historia i civilförsvar, vill jag skicka med.
Jan: Ja, det är fantastiskt. Är det något medskick till?
Niklas: Jo, jag kör en gammal pappegoja: har man ett bra sparande, är man en sån som lyssnar på Rika tillsammans och följer vad du och Caroline gör – man kanske ska ha ett 2026 fritt från börsnyheter.
Jan: Ja.
Niklas: Fritt från nyheter.
Jan: Kanske överhuvudtaget.
Niklas: Men om man märker att man blir lite nipprig och hoppig när man hör om vilka länder som det blir interventioner i härnäst – kanske man ska läsa romaner istället.
Panelens reflektioner på Niklas
Jan: Snyggt. Det var Niklas Laninge från Opti, sparpsykolog. Reflektion?
Caroline: Det där med vaga sociala interaktioner, att det är bra om det skulle dyka upp en apokalyps – jag tror på det. Jag undrar vad hans källa är.
Jan: Det får vi ta i forumet efter avsnittet. Jag tänker att det är det man brukar säga: var kompis med dina grannar. Det är typiska weak ties. Jag gillar det han sa om att lyssna inte på nyheter.
Caroline: Läs romaner istället.
Jan: Ja.
Caroline: Det betyder automatiskt att man får mindre skärmtid.
Jan: Ja, precis. Klokt.
Oliver: Jag tycker också, han är inne på något. Om man kollar hans fokus, det han pratar om, det är väldigt lite ekonomi. Det är väl också som han är inne på: många som lyssnar på det här, det är väl där man är som starkast. Att ge mer tid och energi till de andra delarna i livet.
Caroline: Ja, det är bra tänkt.
Jan: Det är det jag gillar, att det kanske är en röd tråd mellan personerna vi brukar bjuda in – att det ska handla om att vara duktig på ekonomi, men också att se att det finns andra saker i livet. Var det något mer som stack ut från Niklas?
Caroline: Nej, vad tänker du?
Tre anledningar att investera
Jan: Jag gillar som sagt den strukturen. Det här med att det är många som spekulerar. Att komma tillbaka till den studien vi pratade om förra året: det finns tre anledningar att investera pengar.
Den ena är nyttomaximerande, vilket är det vi ofta pratar om – hur får jag bäst odds för bäst avkastning. Det är ett sätt. Men det finns en ytterligare anledning: att jag vill ha den emotionella upplevelsen av att investera. Jag vill lära mig saker, utvecklas, jag vill att det ska gå fort, få en kick. Där investerar jag för att tillfredsställa en värdering. Och här lurar många sig själva, för man har inte koll på vilken värdering som driver en.
Vi har folk i vårt nätverk med en jättegod ekonomi, där vissa har vunnit pengarspelet, och ändå håller de på med ibland dumma grejer med sina pengar. Allt från “jag utvecklas inte längre, så genom att läsa på om aktier får jag utvecklas.”
Oliver: Och så upplever man ofta att man får resultat direkt.
Jan: Ja, eller man får feedback.
Oliver: Man får feedback direkt, inte resultat direkt, men precis, man får feedback direkt. Och det är väl en gång till jag tänker: värderingsövningen. Att man kan ha varit väldigt duktig, kan ha byggt upp ett företag, och så vill man motionera de värderingarna, och då hamnar man kanske lätt i börsen och spekulation. Men man kan motionera dem på så många olika sätt. Det har ju varit någon som skaffade motorsågskörkort, för det var något nytt han behövde utveckla, tydliga utbildningssteg.
Jan: Vilka värderingar driver det, liksom? Ja. Och den tredje anledningen är att man kan investera för att det ger en social identitet. “Jag är en investerare som investerar i startups” – typ Draknästet, “titta, jag är en drake.” Eller “jag investerar i hållbar utveckling” eller “jag investerar i krypto, jag är en del av krypto-communityn.” Alla tre är helt giltiga anledningar att investera, men när du frågar folk är det första de alltid säger “jag investerar för att tjäna pengar.” Men det är sällan sant.
Caroline: Sällan hela sanningen. Men jag tänkte på det han sa, att det finns så mycket pengar därute. Folk vill satsa pengar på hur många tweets Trump kommer göra. Och jag undrar, var kommer de pengarna ifrån? Vem är villig att lägga sina pengar i en sån grej? Det är som ett casino. Det är så långt ifrån hur jag hanterar pengar.
Jan: Jo, men för att du är nyttomaximerande med ditt sparande, du är inte emotionell med det.
Caroline: Nej, det ska kanske vara spännande. Men det är en liten röst som säger, “nej.” Jag vet inte om det är kriminella pengar.
Jan: Kolla på gambling, betting är jättestort. Och de flesta kämpar i sin ekonomi. Det finns studier som visar att människor som inte har några pengar är mer benägna att betta. Och det makes sense på ett sätt: du har inte råd att spara som vi sparar, du kommer inte bli ackumulerad rik, så sättet att ta sig ur sin situation är att vinna stort. Då lever man på hoppet, drömmen om en väg ut ur sin situation.
Det är tragiskt, för du har ett negativt väntevärde på att betta. Och för att göra det ännu värre: alla de där bettingsajterna – till exempel insider-information är inte otillåtet. Så du blir dessutom skev från början. Du kommer bli rökt. Typ några timmar innan invasionen av Venezuela så var det någon som investerade en oproportionerlig summa på att det skulle hända inom 24 timmar. Och grundarna till de här prediction markets säger “det är inte en bugg, det är en feature, för vi är intresserade av att ha så nära verkligheten som möjligt.” Men alla andra förlorar ju pengar på det.
Oliver: Ja, ja.
Rickard Nylund – Finansiell rådgivare på Rikapp
Jan: Bra, ska vi ta nästa? Då är det Rickard Nylund, finansiell rådgivare. Han driver också egen rådgivningsfirma i Stockholm. Han brukar vi använda mest som finansiell rådgivare, och det är han som har de bevingade orden “när ska du släppa taget om handbromsen i din ekonomi?”
Oliver: Det har verkligen gått hem. Det har varit folk som sagt det till honom, och han bara “det är du med handbromsen.”
Jan: Ja, bra. Då kör vi Rickard.
Rickard: Jag skulle säga att det har varit ganska mycket nyheter i år med Trump och Ukraina och tullar och allting. Och nu Grönland. Det är enormt mycket nyheter, man blir överröst av det. Börsen reagerade på det i början. Nu skulle jag säga att börsen egentligen har tröttnat sedan ett tag tillbaka på att reagera på allting. Men jag möter fortfarande en hel del småsparare där ute som är oroliga över alla nyheter.
Ta inte in allting. Vi blir överrösta i alla kanaler med nyheter. Det är sociala medier, det är vanliga nyheter, och det kommer fortsätta hända saker konstant. Och det har det alltid gjort.
Tar man senaste tio år har det varit finanskris, Grekland, Brexit, Krim första vändan. Vi har haft en pandemi, inflationskris och invasion. Vi har haft Trump första gången, nu Trump andra gången, och kanske Trump tredje gången.
Vi blir överrösta med nyheter och börsen har gått bra ändå. Förra året 2025 hann det massor med nyheter, men börsen var ändå plus. Sen med lite valutaeffekter, ja, kring nollan eller svagt plus. Man ska inte bry sig om allting som småsparare.
Ifrågasätta sin strategi
Jan: Har du fler reflektioner på 2025?
Rickard: Det är väl egentligen att ganska många jag har stött på har ifrågasatt sin ursprungliga strategi. “Gör jag rätt?” Det hänger ihop med nyhetsflödet – det är enormt mycket händelser, och när börsen står och stampar ifrågasätter man: “ligger jag fel, behöver jag göra förändringar? Varför är inte jag upp så här mycket på guldet eller bitcoin? Varför är jag inte investerad i bara AI istället för globalt index?”
Bibehåll din strategi, för det är den som funkar över tid. Det är väldigt lätt att hoppa på spekulation när man blir uttråkad.
Jan: En tredje grej?
Rickard: Ja, den hänger också ihop: att vara uthållig, för det är det som vinner i längden. Investera, inte spekulera. Det kommer vara tråkiga perioder. Vi hade ett plus minus noll eller svagt plus. Det är den som är uthållig och investerad över tid som kommer vara vinnare. Inte den som råkar träffa rätt, för man kommer träffa fel många gånger längs vägen om man försöker.
Rickards tre bästa medskick
Jan: Tre bästa medskicken till någon i 2026?
Rickard: Kolla på dig själv: vad vill du i livet? Vad vill du finansiellt? Är din portfölj anpassad för dessa saker, baserat på långsiktigt och kortsiktigt? Så att du kan göra det oavsett vad som händer med Grönland eller Fed eller allt möjligt. Att man har säkrat upp tillräckligt så att man kan göra de kortsiktiga sakerna, men samtidigt inte säkrar hem för mycket och reagerar på alla nyheter för att man blir rädd. Utan att man ligger kvar exponerad så att man får möjlighet att förverkliga det man vill – långsiktigt.
Jan: Skitbra. Och är det något misstag att undvika?
Rickard: De tre klassiska misstagen jag stöter på: hoppa på olika trender och rörelser på grund av att man läser nyheter – man blir överaktiv. Drabbas inte av FOMO. Och den tredje: rädsla. Så egentligen, ligg inte överexponerad, smalna inte av din exponering, och bli inte rädd och dra bort all exponering. Över tid är det som kommer gynna dig långsiktigt. Och ha rätt risknivå så att man anpassar portföljen, så att man inte riskerar de saker man vill kunna förverkliga kortsiktigt.
Panelens reflektioner på Rickard
Jan: Snyggt. Han är klok. Det var Rickard Nylund, finansiell rådgivare på Rikapp. Vad tänker vi?
Oliver: Jag tycker han är inne på något intressant jämfört med de andra. Han pratar mycket om att ställa frågor, som vi också brukar ha uppe ofta. Det handlar mer om frågor, och sen att det är okej att inte ha svar nu. Men han har väldigt kloka frågor: börja med vad du vill i livet, och därefter måla med penseln ekonomiskt.
Caroline: Kortsiktigt och långsiktigt.
Oliver: Men också som han säger, han pratar mycket om att frågorna han ofta får från klienter är “gör jag rätt?” Att det är det många vill ha. Som du sa innan: man behöver inte ha någon som ska jaga högre avkastning åt en. Det är inte det som är det viktiga, utan det är att undvika misstag, att man följer sin plan. Det är det som är värdet med en finansiell rådgivare.
Likheter mellan rådgivarna
Jan: Jag tycker ändå det är ganska roligt hur lika han och Per är, hur de egentligen ser samma sak. Och båda drar upp historiska grejer. När han också sa “Krim, inflation…” jag bara “just det, just det” – man har till och med glömt bort kriserna man har haft. Att han säger “var inte överaktiv, jaga inte det som går upp, smalna inte av” – vilket implicit betyder vikta inte bort mot USA, smalna inte av ditt sparande, utan det ska vara brett och passivt.
Och precis, det man får jobba mot är sin upplevelse av FOMO och rädsla. Jag tycker det är sjukt bra. Jag tror han var kortast av alla vi intervjuade, fem sex minuter. Men ändå får med så sjukt mycket av de viktiga grejerna.
Jan: Vad stack ut för dig, Caroline?
Caroline: När jag lyssnar på alla de här tre så tycker de att man ska ha lite perspektiv och inte drivas av rädsla.
Jan: Zooma ut.
Caroline: Men sen inser jag att jag lyssnar på allt detta genom mitt filter. Såklart. Vad har jag skrivit upp? Jag har skrivit på Niklas Laninge att man ska undvika bruset. På Rickard har jag skrivit att man inte ska titta på nyheter. Och jag är ju själv så att jag alltid vill zooma ut och få perspektiv. Då känner jag mig trygg.
Jan: Mm.
Caroline: Så de pratar in i min värld, absolut. Men de säger en massa andra saker också, som det du sa Oliver, att ställa sig själv frågor. Det snappar jag inte upp överhuvudtaget att man kan göra, utan det är vad jag själv tycker som landar hos mig.
Jan: Ja men det är roligt. Precis som Per pratar om “ha en strategi, pengar är bara en hävstång för att göra livet rikare” – Rickard säger precis samma sak: “vilket liv vill du leva? Vad vill du i livet?” Och sen, okej, vad kostar det? Vad behöver du för plan? Sen behöver du inte ta mer risk än du behöver för att kunna uppnå det.
Vilket är extremt likt det vi pratade om i riskavsnittet, när vi definierade risk som osäkerhet i framtida konsumtion. Det är lika fel att ta för mycket risk som för lite risk, för båda kan leda till att du inte har pengar för att leva det livet du vill.
Caroline: Jag tänker att man hör genom sitt filter, de sakerna man behöver höra kanske.
Jan: Absolut.
Caroline: Som gör att man kan sova gott om natten.
Jan: Å andra sidan blir det också lite confirmation bias.
Caroline: Det blir det. Jag vet inte hur man ska undvika det riktigt. Då undviker vi det genom att vi pratar om det.
Jan: Ja.
Caroline: Då får jag ju också det där.
Jan: Jag snappar upp det. Och återigen, jag har ju skiftat åsikt om det – jag tycker att finansiell rådgivning är bra och viktigt. Men inte på grund av det tekniska, utan just för det här: vad är det de ser som inte jag ser?
Om du plockar “jag har min indexfond, jag ignorerar nyheter, jag är passiv – all well.” Absolut, men det kanske gör att du hade kunnat gå i pension två år tidigare.
Caroline: Eller gjort något annat, tänker du?
Jan: Ja, till exempel. Om du hade tagit mer risk, eller tagit mindre risk för att du inte behöver ta så mycket risk. Det är inte frågor som intresserar dig, men de frågorna är också viktiga. Och det är det jag menar med en finansiell rådgivare – det är det de hjälper till med. Det är det jag också upplever med Rika tillsammans, att vi kastar ljus på de andra sakerna bortom bara indexfonden.
När vi har till exempel vår supporter-community, det är en sak vi ska försöka räkna på under året. Vi har bara inte riktigt listat ut hur vi ska göra det. Där blir det att du får andra saker att tänka på. Du har din fondrobot eller indexfond färdig, men det finns hundra andra grejer man kan göra. Det handlar om att ha ett rikt liv.
André Granström – Analytiker och tipstjänsten VQM
Jan: Bra! Jag tänker att vi ska ta det sista klippet. Det här är med André Granström. André driver aktietipstjänsten VQM som vi brukar säga är ett perfekt alternativ för lekhinken. Vi själva använder det för en del av vår lekhink. Och vi kan säga att vi är delägare i den här tipstjänsten.
Men André är väldigt uppskattad i communityn kring att prata just eftersom han inte riktigt delar uppfattningen om att allt ska vara indexbaserat, utan att man faktiskt kan vara lite aktiv i sitt sparande. Jag brukar säga att André är den jag hatar att diskutera sparande med, för han kan både indexfonds-filosofin och den mer aktiva strategin.
Så här kommer André.
André: Det som främst sticker ut för mig är den geopolitiska risken och hur det faktiskt påverkar börsen. Man kan tänka ganska enkelt om man har läst finanskurser: det handlar bara om konjunkturen. Ingenting annat är relevant. Men titta bara på alla utspel från USA. Vi hade hotet med att stänga sundet i Iran. Det påverkar börserna ganska mycket och folk blir nervösa. Det är värt att bära med sig.
En annan reflektion är hur samtidigt både lätt och svårt det kan se ut att slå index. Vi tittade just – du och jag – på hur många aktier som faktiskt slog Stockholmsbörsens storbolagsindex under året. Det är ungefär en tredjedel. Jämför det med att gå in på Finans-Twitter och kolla på deras rapporterade portföljer – det ser ut som att alla har slagit index.
Jan: Alla har slagit index.
André: Ja, men det är faktiskt några som sticker ut och visar att det gick åt pipsvängen. Jag tror man kan få en skevbild åt båda håll kring vad det innebär att försöka slå marknaden.
André om valuta – “inte relevant”
Jan: En grej du inte har nämnt: de flesta andra har nämnt valuta och kronans förstärkning. Vad tänker du?
André: Jag tänker att det är inget jag brukar titta på överhuvudtaget. Det är inte något jag skulle rekommendera att man tittar på överhuvudtaget. Det är inte så himla mycket information du kan göra så mycket med.
Jan: Du får utveckla det svaret, för det har ju varit en stor grej i media.
André: Ja, men media tycker jättemycket om att suga fast i det självklara, och sen kan man skriva hur mycket som helst om det. Men backa två tre år och fråga: “kommer kronan få en rejäl förstärkning?” Då var sentimentet hundra procent att kronan är en skitvaluta, vi kommer aldrig se en uppvärdering. “Det är en strukturell trend, det här kommer aldrig röra sig.” Det har folk nästan totalt glömt bort.
Jag vet inte vad du ska göra med den informationen. Är du passiv investerare ska du inte bry dig, för du äger en indexfond. Vissa år får du motvind, andra medvind i hur man mäter, framförallt egentligen.
Är du aktiv investerare behöver du kanske hålla koll på om du äger ett storbolag som har kostnader i SEK och intäkter i dollar. Men jag tror att majoriteten av folk inte ens tittar så djupt.
Jan: Och är det inte så att över tid är nettobidraget från valuta noll?
André: Teoretiskt ja. Du har ingen riskpremie i en valuta. Sen vad utfallet faktiskt kan bli, det är något helt annat. Men väntevärdet över tid är noll. Sen kan det som sagt bli något helt annat, men du kan inte vänta dig någonting. Det är därför jag säger att det är irrelevant.
Att leta efter svagheter i sin tes
Jan: En sak som stack ut för mig från vårt event var att du sa att när du analyserar ett aktiecase lägger du nästan lika mycket tid på att hitta bevis som inte stödjer din tes som bevis för ditt case. Kan du säga något om det?
André: Ja, det kanske är ovanligt, men det är väldigt lätt när man är bekväm med processen att analysera bolag. Jag har märkt att det är väldigt lätt, precis som med nästan all informationssamling, att hitta det du vill hitta.
Jag lägger mycket tid på just “vad kan gå fel?” Vad är den stora svagheten i den här rustningen jag har byggt upp? Av den enkla anledningen att jag inte vill förlora pengar. Det är inte svårare än så.
Jan: Ja, det är en inspiration.
Andrés medskick
Jan: Tre bästa medskicken eller tips till en investerare 2026?
André: Gör det så billigt som möjligt. Så diversifierat som möjligt. Och om du ska vara aktiv, var aktiv på ett smart sätt.
Jan: Jag säger något med dig, för du har din tipstjänst och du pratar om att “ska man synda, synda lite och synda rätt.” Bred, global, billig indexfond – det tror jag folk har hört. Men om du skulle ge lite mer inspiration, som du gör i din VQM-tipstjänst – vad menar du konkret?
André: Hitta ställen där du statistiskt kan ha ett överläge. Kanske inte titta på de största bolagen, utan lite mindre. Jag vet att jag skickade över statistik till dig med lite regler för att kunna slå börsen 2025. Om man fokuserade till exempel på bolag som genererar vinst, bolag som har utdelning, och skrapade bort de mest blankade, så gled den här kvoten från 33% upp till nästan 70% med alla regler inlagda.
André: Det som kommer hända är att du missar de största vinnarna, men du undviker framförallt förlorarna.
Jan: Vad säger du till någon som tänker “jag ska nog vänta” eller “jag känner mig lite orolig”?
André: Till den passiva, och speciellt om du inte har kommit igång än: det är okej att vara orolig. Du kan börja köpa in lite pö om pö, men se till att ha en plan så att pengarna allokeras över tid.
Jan: Och till den aktiva?
André: Är de här händelserna något du känner att du hade kunnat förutspå? Om du är ärlig med dig själv så kommer du tvingas säga nej. Så för den aktiva: fokusera på det du vet och det du kan kontrollera. Om det är aktier, lär dig bolagen, lär dig hur du ska värdera ett bolag, fokusera på vilka risker som finns i affärsmodellen. Sådant du faktiskt kan ha information om och som du kan ta någon form av beslutsstöd i. Det här med geopolitik är i princip omöjligt att förutse. Visst, USA har pratat om att de vill ha Grönland i 150 år, men jag hade aldrig kunnat gissa att det skulle komma tillbaka på tapeten nu.
Panelens reflektioner på André
Jan: Vad tänker vi om André Granström, VQM-tipstjänst? Caroline?
Caroline: Han är mer aktiv, så han pratar på ett sätt som jag liksom… Jag vill inte ta med mig det geopolitiska läget när jag tänker på mina investeringar. Jag vill bara skita i det.
Jan: Ja, fast det säger han ju också att du ska göra, även om du är aktiv.
Caroline: Jo, men han sa i början att man fick ta med sig att det har haft en påverkan. Men jag är inte aktivt lagd. Om man är det, får man nog titta på det sättet André gör. Vad som händer, vilka bolag man vill ha koll på. Sen får man ta in informationen och göra en vettig analys. Eller jag vet inte. Det låter som ordbajseri från mig nu. Jag är inte en aktiv investerare, så jag vet inte vad jag tog med mig.
Jan: Jag gillar att med tanke på att han är aktiv, noterade jag att han sa brett, billigt, ignorera bruset och nyheter – och du kan ändå inte förutsäga det. Han sa att valutan var brus. “Det är bara något man mäter.” Ha en plan. Jag tycker han säger långt mycket samma sak som alla andra.
Sen upplever jag att han säger samma sak som Patrik: vad är relevant och vad kan jag påverka? Där de två korsar varandra.
Och sen upplever jag att han, som jag tog med mig – jag vet inte om det var Per eller någon annan som var inne på det – “undvik misstagen.” Alla är konsekvent inne på att du vinner spelet genom att undvika misstag. André lägger lika mycket tid på det som jag sa. Jag tänkte att du skulle ta upp och gilla det, Caroline.
Caroline: Absolut, jag gillar det. Jag läser också de dåliga recensionerna på Google när jag ska handla.
Jan: Ja, att hitta det som säger mot din tes. Vilket också knyter an till den där forskningsrapporten som kom 2025, att i snitt lägger en småsparare sex minuter på att köpa aktier.
Caroline: Ja men nu är ju André ingen småsparare.
Jan: Nej. Och två av de sex minuterna är i efterhand.
Oliver: Ja.
Jan: För att verifiera att man gjorde rätt.
Caroline: Som vilken konsument som helst.
Jan: Vad tar du med dig, Oliver?
Oliver: Jag tycker det är så mycket snack om valuta, men han viftar bort det. “Det är bara ett sätt att mäta.” För honom är det en icke-fråga.
Caroline: Ja, men det låter också som att han inte har plockat upp att det har varit en stor grej.
Jan: Nej, nej.
Caroline: Jo, det har han. Han sa att media har gjort det, så han vet om det. Men för mig låter det som att han är i sin bubbla. Att han inte har plockat upp att det har varit mycket kring valutor.
Jan: Han har det, för han sa att media har gjort det.
Caroline: Precis. Men han låter som en sån klassisk som “jag gör det här nu, det är detta som är viktigt.”
Jan: Ja.
Caroline: Som en mattelärare. “Men det här då?” “Nej, det är inte relevant.”
Jan: Vi får börja lägga till det i presentationen av André. “André, mattelärare.”
Caroline: Ni förstår vad jag menar.
Oliver: Jag fattar vad du menar.
Jan: Absolut, 100%.
Oliver: Jo, men han tog inte hand om det så mycket, med tanke på hur stort det hade varit för många.
Jan: Här är jag och säger “not relevant.”
Oliver: Ja, det är väldigt rakare. Men sen tänker jag, om man vill vara aktiv – jag säger själv att det klart man kan vara det – men André spelar på en helt annan nivå än vad många gör. Han pratar mycket om det: spela med korten du har, fokusera. Det kan finnas vissa ineffektiviteter i mindre bolag. Vi pratar också med André om börsen 2025 på Patreon i två timmar, så där finns mer om man är sugen.
“Jan 3 av 10”
Jan: Jag kommer aldrig glömma utvärderingen av de här två timmarna på Patreon som vi hade för våra supportrar. Det ligger på YouTube, vi publicerar det som en YouTube-video fritt till alla i efterhand. Det var en kommentar: “André var bra, 9 av 10 i betyg. Jan, 3 av 10.”
Caroline: Vad var det då? Varför fick du 3 av 10?
Jan: Det var väldigt oklart.
Caroline: Det är ju helt värdelöst. Excuse me, man måste få praktisk feedback som man kan göra något med.
Jan: Nej, behöver inte mer praktisk feedback. “Jan avbryter, Jan lyssnar inte.” Tycker ändå jag har lyssnat idag. Bra, är det något mer vi tänker kring André?
Caroline: Ja, men det var roligt det han sa, “brett och billigt.” Var det inte index? Du sa att han inte var så mycket för index?
Jan: Jo, han är det. Han har en stor del av sitt sparande i index. Jag tror han sa på kvällen vi hade att han har ungefär 50% av sitt sparande i index.
Det är det jag lite hatar med André. När folk säger “jag önskar att du hade en debatt om passiv versus aktiv förvaltning” så säger jag “any day, any time, any place.” Men om de då hade sagt “den som sitter i panelen med andra åsikten är André Granström” – då hade jag sagt nej tack! För han har läst alla studierna åt båda hållen och är extremt systematisk. Det är därför vi gillar att hänga med honom.
Oliver: Ja, med systematik och flit.
Jan: Precis.
Carolines reflektion – guldet
Jan: Bra, ska vi ta och börja avrunda med era reflektioner? Ni fick ju förbereda.
Caroline: Man känner sig som en amatör i sammanhanget. Nej men jag har inte förberett på det viset som de här herrarna. Jag tänkte mer: vad har hänt med guldet? Det har varit jättemycket snack om det. Hela 2025 har det varit kring guld – att man ska äga guld, att regeringar tar hem sitt guld. Vem har mest guld i hela världen? Är det USA? Varför har de så mycket? Men Kina har nog tio gånger mer än de har berättat om. Det finns så mycket kring guldet. Och även nu 2026 har det tydligen rasat lite i sin värdering.
Jan: Har det det? Nej men.
Caroline: Både guld och silver.
Oliver: Mm.
Jan: Okej, för jag tror att guldet under 2025 gick plus 67% mätt i US-dollar och ungefär plus 40% mätt i svenska kronor. Nu plockar jag det ur huvudet med risk att jag har fel.
Caroline: Och det har väl varit för att det har varit så geopolitiskt instabilt.
Jan: Dollarn har väl varit försvagad.
Oliver: Jag tycker det är svårt. Man pratar om att det ska gå i motsatt håll mot aktier, men det har ändå gått bra.
Jan: Ingen vet. Det är grejen. Ingen vet varför det har gått bra. Sen finns det en massa förklaringsmodeller. Det är som den studien – man försökte förklara börskrascher i efterhand, och i 70% av fallen kan man inte ens förklara det i efterhand. Vi kan göra gissningar att det beror på dollarns försvagning, geopolitisk oro, Trumps sätt att försvaga dollarn och så vidare.
Caroline: Mm.
Jan: Men vi ska bjuda in Erik Strand nu.
Caroline: Ja, ska bli jättespännande. Den 10 februari?
Jan: Jag tror dock inte vi hinner publicera det innan, så man får nog se det kanske i efterhand som supporter. Men han är, när jag messade honom i början av året bara “hur är läget? Jag tror 2025 var ganska bra för dig?” – han har en guldfond och en silverfond. Och han bara “ja, det går ganska bra. Och det här är fortfarande bara början.”
Caroline: Det är bra. Men jag tog också silvret här, för guld och silver står lite i samma läger bland råvaror, men de är inte riktigt det ändå. Man använder silvret i industrin. Guldet är mer som en sån här “vi tar hem det, för det är bra att ha det när det blir kris.” Och nu är det osäkert, då ska jag ha guld.
Jan: Ja lite så. Sen brukar man säga att silver är som guld fast i ett gummiband.
Caroline: Ja.
Jan: Det rör sig mer.
Caroline: Mm.
Jan: När guldet faller, faller silvret mer. När guldet går upp, går silvret upp mer.
Olivers reflektioner – risk och den fyra hink-modellen
Oliver: På tal om det, 2025, det har varit en av de heta sakerna som många kastat in pengar i. Ni har haft lite guld som du har petat på i 10-15 år.
Jan: “Gör något, gör något!”
Oliver: Ja.
Jan: Vi har haft guld sedan, jag tror 2008. Sen finanskrisen, för då köpte många guld. Vi hade det på ett ställe i London utomlands och det är så mäckigt att ta ut det. Sen tar man ut det och vi kommer få betala jättemycket skatt, så jag har bara låtit det vara. Det rörde sig inte ett skit på jättelänge, och sen nu plötsligt gick vi in och det var tre gånger pengarna. På senaste åren har det varit roligt. Det är väl vårt syndande i lekhinken.
Oliver: Och många springer dit när det redan är för sent – glassen är redan slut, men alla bara “nu ska jag också ha glass.”
Jan: Förutom Erik Strand som säger…
Oliver: Det finns en frys till. Men det är väldigt oklart om den finns. Det är lite som man kan ta André: André och en småsparare kan gå in i samma affär och köpa samma sak, av helt olika anledningar. Därför kommer också resultaten skilja sig drastiskt, för de har olika process kopplat till det.
Jan: Förr eller senare märker man vem som simmar utan badbyxor, som Buffett brukar säga. Det var bra, det var guld och silver. Har du något personligt, Caroline?
Caroline: Nej, det har jag inte. Jag bryr mig inte, jag har mitt långsiktiga sparande och that’s it. Det ligger i sin lilla indexfond.
Jan: Du då, Oliver?
Oliver: Ja, som vi fått höra har det varit mycket nyheter som skett. Men ändå, när vi fått återberätta, säger du också för mig: “jaha, har det hänt?”
Caroline: Ja, det är sjukt.
Oliver: Där kan man också känna, som jag tror Niklas sa: ibland känns det som att världen kommer gå under, men på något sätt har den inte gjort det. Tittar man på förra börsåret, mätt i svenska kronor, runt noll. Det syns inte så mycket, men under det har man gått mellan hopp och förtvivlan.
Jan: Mm.
Oliver: Men jag slås ändå av att i efterhand säger man att man inte hade behövt bry sig så mycket. Så det är min tanke inför det här året också – man behöver inte lägga så stor vikt på det. Du kan förmodligen skippa börsnyheterna helt.
Det är en av mina tankar om året. Sen valuta, det har varit stort för mig. Och ändrat åsikter om – som de fick frågan om – det här med risk i hela ekonomin.
Jan: Säg något mer om det.
Oliver: Vi pratar om att man på en fondrobot kan välja hur mycket aktier man vill ha, hur mycket räntor man vill ha. Då pratar man om att man får en viss risk utifrån sin sparhorisont och hur mycket risk man själv vill ta. Men just som vi pratade om när vi uppdaterade fyra hinkar-modellen: många har väldigt låg risk i sin ekonomi faktiskt, när man räknar in allt. Sparkontot, boendet, pensionen.
Många kan ta mycket mer risk med det extra privatsparandet, givetvis utifrån vad man har för målsättning.
Det var en stor insikt för mig. Och fyra hinkar-kalkylen – det har varit kul att läsa all positiv feedback. Folk har verkligen blivit ögonöppnade för vilken risk de verkligen tar och hur mycket pengar de har. Att man samlar allt på en plats och ser det framför sig, inte bara mental bokföring med lite här och lite där.
Oliver: Man kan hitta pengar man inte visste man hade, när man verkligen tar sig tid att göra den övningen. Och jag tänker framåt: att man kan förmodligen fira.
Jan: Mm.
Oliver: Ge dig själv en klapp på axeln om du har tagit dig igenom även det här börsåret.
Jans reflektioner – snittkunden vs index
Jan: Precis, snyggt. Jag hade också valutadiskussionen, som vi har varit inne på. Sen tänker jag att jag alltid tycker det är kul: sedan 2008 har jag följt snittkunden på Avanza versus svensk indexfond versus global indexfond. Snittkunden på Avanza slog en global indexfond förra året, vilket inte var så svårt med valutaeffekterna om man bara tittar nominellt.
Jag tror att av 18 år har snittkunden på Avanza varit bättre 4 av 18 år och sämre 14 av 18 år. Men jag tänker att jag ska dyka ner i det i ett kort avsnitt. Lite som alla har varit inne på: slow and steady wins the race. Det är inga konstigheter.
Jag kan för övrigt säga att svenska snittspararen slog inte heller en svensk indexfond. Så det är fyra av arton i båda tävlingarna, även om det är olika år.
Oliver: Och man kan väl säga att även om de slog de fyra åren, “ja men de åren slog de jättemycket” – men så är det inte. Drar man ut hela perioden är det bättre med index.
Jan: Ja, precis.
Jans syn på nyheter och geopolitik
Caroline: Men har du inte känt något kring det geopolitiska och nyheterna?
Jan: Inte utifrån att det påverkat sparandet.
Caroline: Du har inte varit pessimistisk kring världsläget?
Jan: Det jag nog har, men jag är ändå i det här “muddle through.”
Caroline: Muddle through, ja. När kom det till dig?
Jan: Det var några år sedan, det var John Mauldin som skrev det på Mauldin Economics. Det är hans favorituttryck.
Caroline: Varför stack det ut för dig?
Jan: För att jag upplever att det är sant.
Caroline: Du brukar säga “this too shall pass.”
Jan: Ja.
Caroline: Man är lite stoisk.
Jan: Ja, exakt. Jag tror att jag har upplevt både 2008 och 2000 rent gutturalt, i magen, så jag vet att det går ner i perioder. Och då är jag: nej, jag tjänar inte så mycket som jag hade kunnat när det går upp, men å andra sidan sover jag gott om natten och behöver inte oroa mig för sparandet.
Jag vet ju rationellt att det är dumt att byta bort USA, det är dumt att hoppa på försvarsaktier för att de går upp. Jag har gjort det så många gånger tidigare – fast inte med försvarsaktier, som folk kommer lära sig var dumt om något år – utan med allt från ny teknik-aktier till IT-aktier för 30 år sedan. Så 2026, det firar jag 30 år på börsen. Det borde vi fira.
Jag oroar mig inte så mycket från investeringshåll. Och jag upplever att allt har en motreaktion. Trump kommer få en jättestor motreaktion. Vi ser det redan nu när vi spelar in detta den tredje februari: demokraterna vann ett blodrött distrikt i Texas som Trump hade vunnit med 18 procentenheter. Ingen demokrat har typ någonsin vunnit det där. Det kommer en sjuk motreaktion. Vi får bara se till att vi överlever fram till dess. Men vi överlevde kalla kriget, så jag tror vi ska överleva Trump 2 också.
Och sen tycker jag det är bra att Europa har vaknat. Vi pratade om det på en middag häromdagen. Mark Carneys tal i Davos var historiskt – Kanadas premiärminister om att vi behöver vakna upp i Europa.
Caroline: Vad var det han sa nu igen?
Jan: Ja men att vi behöver vakna upp i Europa. Han satte ord på det sättet. Nej, jag är fan optimistisk.
Caroline: Ja, det är bra. Det är jag också.
Avslutning
Jan: Snyggt. Jag tänker egentligen säga ett stort tack till dig som har lyssnat. Tack Caroline, tack Oliver. Och framförallt tack till våra supportrar som gör avsnitt som dessa möjligt.
Caroline: Tack till rådgivarna.
Jan: Ja, absolut. Vi har Per Palmström på Evida, Rickard Nylund på Rikapp, Patrik Adamson på Lysa, Niklas Laninge på Opti och André Granström på VQM-tipstjänst. Tack till er såklart också. Vi ses i kommentarerna.
”Killing your darlings” mer om det nedan.
)
det är något jag jobbade mycket med 2025. Ett del jobbiga insikter. Jag rekommenderar de som närmar sig ett skifte i livet och alla 55+are att ta sig en riktig funderare på ”ligger jag rätt i risk?”. Inte alls nödvändigtvis att man ligger för högt (som den frågan nog ofta tolkas) utan att risken finns att man ligger för lågt. Att ligga rätt i risk är ett tema som jag tycker inte är uppe tillräckligt ofta på RT.
this guy!
