Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Introduktion
Jan: Att vara eller bli sambos – vad är det viktigaste att veta från ett familjerättsligt eller juridiskt perspektiv? Vilka är fallgroparna eller missuppfattningarna? Hur ska man tänka kring samboavtal? Räcker samboavtal eller behöver man ha testament eller skuldbrev? Hur gör man när man har olika ekonomisk situation?
Kan man reglera saker i efterhand? Hur kommer man så nära att vara gift som möjligt trots att man är sambos? Det är några av sakerna vi pratar om i dagens avsnitt tillsammans med den seniora juristen Anna Juteryd från Lexly. Det här är också ett samarbete och reklam för Lexly, där vi har ordnat så att du kan få 30 minuters kostnadsfri juridisk konsultation med Anna eller någon av hennes kollegor.
Jag tänker att det här faktiskt är ett litet allmänbildningsavsnitt. Det är relevant för dig som är sambo, det är relevant för dig som kanske är gift och har barn som kanske kommer att bli sambos, och framför allt är det många saker som var så här: “Shit, jag trodde att det var på det här sättet, men det visade sig vara på ett annat.”
Jag tänker att här kommer avsnittet med Anna, och sen kommer vi den kommande tiden också släppa avsnitt om äktenskapsförord, testamente och särkullbarn. Så det blir lite som att lägga en fin juridisk grund i en privatekonomi. Det är faktiskt minst lika viktigt som själva sparandet eller att ha koll på sina utgifter.
Så med det sagt, här kommer Caroline och Anna.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans, kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare.
Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Välkommen Anna Juteryd
Jan: Varmt välkommen, Anna Juteryd. Du jobbar som seniorjurist på Lexly, och dessförinnan har du jobbat på advokatfirma, processat i domstol och dessutom varit gymnasielärare. Varmt välkommen.
Anna: Tack så mycket, Jan.
Jan: Hur kommer det sig att det blev juristlinjen?
Anna: Kära du, det var en bra fråga. Spännande. Roligt att hjälpa människor på olika sätt. Därför valde jag det här.
Caroline: Du berättade lite innan, kort, att du hade varit gymnasielärare och där var det i samhällskunskap, va?
Anna: Precis.
Caroline: Och sen var det lite juridik i samhällskunskapen och då fastnade du för det.
Anna: Precis, ja. Helt korrekt.
Caroline: Så du tänkte, ska jag byta bana nu då?
Anna: Ja, det gjorde jag ganska snabbt också kan jag säga. Jag var inte gymnasielärare särskilt länge. Jag var ganska ung också när man bestämde sig. När man visste vad man ville bli när man blev stor.
Jan: Har du listat ut det? Jag har fortfarande funderat.
Anna: Jag funderar verkligen på det också fortfarande.
Jan: Så här, vad ska man bli?
Anna: Men halkar jag iallafall in på…
Jan: På ett bananskal.
Anna: På bananskal faktiskt. Som det gör för de flesta.
De viktigaste sakerna att veta om samboavtal
Jan: Men jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Vi har en fråga här från Emelie Fjellman: Vilka är de viktigaste sakerna att veta om sambo och samboavtal, den här typen av relation?
Anna: Ja, som sambo behöver man tänka till lite extra, för det är lite annorlunda mot när man är gift. De snabbaste enkla svaren på när det är skarpt att upprätta ett samboavtal, det är om man lägger in lite olika mycket pengar i sin bostad.
Man lägger inte in lika mycket pengar i förhållande till den ägarandel som man har. Då måste man upprätta ett samboavtal för att få tillbaka de pengarna.
Om man säljer, eller om man mot all förmodan skulle separera. Eller om man går bort. Så det är om man lägger in olika summor i ett boende. Det är det första egentligen.
Det andra är också en vanlig missuppfattning, och det är att om man ställer sig på olika ägande – inte 50-50 som är det normala, utan man har valt att lägga sig på 60-40 eller något sådant – då är det så att man har rätt till hälften av värdet i alla fall.
Jan: Okej. Det låter lite…
Anna: Och det vet inte många.
Även om du står som lagfaren ägare till fast egendom med 40 procent, så har du ändå rätt att hävda att få ut värdet av 50 procent vid en separation när du är sambo.
Jan: Hur kommer det sig?
Anna: Ja, det undrar jag också. Men så är lagstiftningen.
Caroline: Men när man är gift, då är det helt annan lagstiftning?
Anna: Precis, då är det en annan lagstiftning kring det. Men även där behöver man se över lite andra saker. Men det kommer vi in på sen.
Anna: Det där är… De flesta människor vet inte detta, och det kan gå riktigt illa. Så det är jätteviktigt. Då behöver man upprätta ett samboavtal. Det är de klassiska två som vi jurister gärna ser. Och de stora farhågorna.
Jan: Finns det någon annan också?
Anna: Det finns fler också.
Jan: Finns det någon annan?
Anna: Ja, det är en till. Det är egentligen det här att i ett samboavtal reglerar man vad som ska utgöra samboegendom och vad som inte ska utgöra samboegendom. Det där är lite lurigt och det kommer jag att förklara lite närmare under idag, vad jag menar med det. Men man måste också tänka på att i ett samboavtal kan man också reglera kring bohaget.
Caroline: Och det är också viktigt, så det är inte bara boendet man tänker på.
Anna: Nej.
Caroline: Jag tänker på alla fina möbler man har.
Anna: Precis, precis. Sådana saker som man faktiskt inte behöver tänka så mycket på om man är gift. Här finns det lite andra regler och det här kommer vi också komma in på.
Caroline: Jag tycker det är så klurigt om man bor tillsammans och är sambos, och den ena vill ha fina gardiner och den andra säger: “Men det vill jag inte, jag känner inte att jag vill betala för det.” “Nej men då gör jag det, jag vill ha dem.” Och då blir det ojämlikt där.
Anna: Precis, det blir ju det.
Vad händer egentligen rent praktiskt som sambos?
Anna: Vi kommer också gå in lite närmare. Nu är det bara inledningsvis vad man behöver tänka på och när man ska upprätta ett samboavtal. Jag kommer att gå in lite närmare i detta. Vad är det som egentligen rent praktiskt sker när man är sambos?
Då måste man alltid ha som utgångspunkt – naturligtvis vi jurister tänker ju alltid – när olyckan är framme, när man separerar eller om någon går bort. Vad händer då exakt med egendomen? Och har man då, först då kan man förstå varför det är bra att skriva ett samboavtal också.
Jan: Mm.
Anna: De vanligaste grejerna, det är det här med att man har olika ägande och man tror att man är säkrad för att man äger ju 40 eller 50 procent. Och ofta brukar man ju ha lagt in så mycket pengar som man äger. Men man har rätt till 50 procent. Även om du bara äger 10 procent av fastigheten, så har du rätt till 50 procent.
Där försvinner det tyvärr väldigt många stora värden vid separationer om man inte har säkrat upp det med ett samboavtal.
När blir man sambo i juridisk mening?
Jan: Och när blir man sambo i juridisk mening? Är det den dag man flyttar ihop eller när man skriver på kontraktet? Hur ser det ut?
Anna: Det där är ju en fråga som är lurig också när det gäller sambo. Så det är lurigt att vara sambos på olika sätt. Här är lagstiftningen verkligen inte svart och vit. Det finns inget ja- och nej-svar på det, Jan. Det beror på omständigheterna runt omkring. Det gäller också både när man ska anses ha blivit sambo och när man ska anses ha gått isär.
Caroline: Alltså, när ska man ha gått isär?
Caroline: Men kan du ta något exempel?
Anna: Jag tänkte verkligen gå igenom det här. Det är naturligtvis upp till det enskilda fallet hur det ser ut, så det är alltid svårt att göra en stor generalisering. Man behöver nästan ha ett ärende framför sig för att säga: har vi blivit ihop nu som sambos eller inte?
Men kortfattat är det så att man ska ha ett parförhållande, en kärleksrelation. Man ska ha flyttat ihop, eller ska ha köpt någonting tillsammans för att flytta ihop. Köpt någonting för gemensamt bruk. Och sen naturligtvis, när man väl är på plats, att man har den gemensamma hushållsekonomin ihop. Det där är ett jätteflytande begrepp – vad menar man med det? Men att man betalar gemensamt, så att den andra inte bara är en inneboende person. Att den bidrar också till det ekonomiska.
Jan: Så där har man inte någon åsikt om vi har gemensam ekonomi eller uppdelad ekonomi?
Anna: Nej, man får ju ha det, det är det så klart. Så där och då blir man sambos. Någonstans här då. Det är lite flytande så klart. Det är inte precis så att alla de här kriterierna uppfylls direkt tillsammans, utan det är en liten skala.
Skillnaden mellan sambo och gift
Jan: Jag tänker också, det är många som har skickat in frågor. Sailor Salle skrev så här: Vad är bra att tänka på om man fortsätter vara sambos istället för att vara gift? Om du skulle ta lite kontrasten. Vi hade en äldre herre som var mentor för oss. Han sa: “Ni måste vara rika.” Jag var så här: “Jag förstår inte, vi var verkligen inte rika.” Då var han så här: “Jo, men så mycket pengar ni måste lägga på jurister för det ni hade kunnat få gratis som giftermål.”
Anna: Men lite så är det ju.
Jan: Så vad är skillnaderna?
Anna: Vad är skillnaderna? När man är sambos så är det bara två typer av egendomsslag som utgör samboegendom. Det här ska man känna till om man är sambos. Det är den gemensamt införskaffade bostaden som utgör samboegendom. Det är det första. Det andra är det gemensamt införskaffade bohaget. Bordstolar, sådant.
Allt annat utgör inte samboegendom. Inte bilen, inte båten, inte fritidshuset. Inte företaget. Inte tjänstepension, inget annat.
Caroline: Fritidshuset kan ingå om man har skaffat det tillsammans? Men om det bara tillhör den ena, då ingår det inte?
Anna: Det är inte samboegendom.
Anna: Jag kommer snart att förklara. Det här känner ju inte gemene man till.
Jan: Förstår.
Anna: Ni förstår snart vad jag ska komma till. Känner man inte till det här, då kan de här separationerna bli ganska allvarliga. Och man kanske också investerar i den andra personens egendom på något sätt som man aldrig får igen.
Jan: Är ni med? För många kommer vi att säga ISK.
Anna: Nej, nej, nej.
Jan: Eller kapitalförsäkring. Jag vill bara vara tydlig. Jag känner att detta kommer att vara ett avsnitt där man kommer att bli lite klokare och må lite sämre.
Anna: Precis, sen får vi skriva avtal ihop. Här, innan jag går.
Bodelning vid separation som sambos
Anna: Men vad säger det här då egentligen? Jag ska försöka koka ner det på en väldigt viktig grundnivå. Det betyder att när man separerar när man är sambos, så gör man bara en bodelning av den gemensamt införskaffade bostaden och av bohaget som finns i just den bostaden.
Vi vet ju om att väldigt många har bilar och båtar och sådant. Det är ju den som står exempelvis som registrerad ägare på bilen som också är den som äger den bilen. Så den andra sambon – pratar man med en jurist – ska ju inte investera någonting i bilen.
Anna: Är ni med? Här har vi det, och det skiljer sig fatalt åt att vara gift. Då blir ju plötsligt allt man äger och har gemensamt. Och då blir det giftorättsgods som man kallar det.
Det betyder att all egendom man har, minus skulder, utgör giftorättsgods och man ska dela på hälften av giftorättsgodset vid en separation.
Caroline: Om man inte har valt att göra viss egendom till sin egen, som enskild egendom.
Caroline: Men det är väldigt osexigt när man säger: “Jag kommer inte köpa de här dynorna till din båt, för det är ju din båt. Det kommer ju inte jag att ta del av när vi separerar.”
Anna: Nej, sen blir det så. Det låter ju väldigt svart och vitt, men man ska veta om det här. Så kan man fråga: Finns det på något sätt vi kan leva vidare? Vi vill inte gifta oss. Finns det ändå, hur ska vi göra då? Finns det något som gör att vi blir säkrade på något sätt?
Ja, men då ska man prata med en jurist, så förstår man vad man ska göra. För allt annat som inte utgör samboegendom äger samborna som bäst enligt samäganderättslagen.
Samäganderättslagen och att säkra sina tillgångar
Jan: Okej, och vad innebär det då?
Anna: Det innebär att man kan göra gällande vissa saker, men då krävs ju bevis för att ni har köpt en båt ihop till exempel. Det utgör inte samboegendom. Ni är sambos.
Jan: Mm.
Anna: Samäganderättslagen kan bli tillämplig, och då kan det vara bra att på de dyrare köpen man gör tillsammans skriva ett samäganderättsavtal som reglerar hur mycket man har betalat för den här båten eller bilen som Jan nu äger själv.
Men då är vi plötsligt inne i samäganderättslagen. Då tar man inte med det i en bodelning om man separerar, utan man ser ändå till att man gör upp i de delarna snyggt och prydligt också. Men man skriver det kanske inte i själva bodelningsavtalet, för det hör inte hemma där.
Jan: Och det kan man ju sen ha – jag gissar ett avtal och sen har man en bilaga där man skriver alla de här grejerna. Man behöver inte ha ett avtal för bilen, ett för båten, utan man har en pärm med avtal.
Anna: Ja, men det är just det som blir det lurigare med att vara sambo – det blir en pärm.
Jan: Så…
Anna: Så det är ju jobbigt att vara sambo. Du måste samla också på kvitton för bevisning. Om du ska köpa… Men du älskar att ge, sambo här nu i vårt exempel, och älskar att köpa Orreforsvaser. Det är din grej som du har i ett fint fint skåp. Det väldigt nära sanningen.
Jan: Det…
Caroline: Det ligger inte alls nära sanningen.
Jan: Nej.
Anna: Men om du nu gör det. Det är du som köper det. Och din andra sambo som du lever ihop med tycker inte alls att det är nödvändigt med de där vaserna. Då är det viktigt att du behåller de här kvittona, så att du vet om att det här är dina vaser. Du köpte dem inte för gemensamt bruk på det sättet, och du kan styrka att det här är dina vid en framtida separation.
Så det här är lite luriga saker med att vara samboende.
Sparande och ISK-konton som sambo
Jan: Men du, för jag kan stå på också en grej, för nu blir det ändå så här ekonomiintressant. Många sparar till sina barn, och då är det många som inte vill spara i barnens namn, för då blir det barnens egendom och där kommer massa regler kring det. Och då sparar man ju ofta – man kan ju inte samäga ett ISK – utan då står det ofta i den ena personens namn.
Anna: Ja.
Jan: Det låter ju väldigt problematiskt i det här scenariot.
Anna: Ja, jag skulle vilja säga att de allra flesta löser ju det här, såklart. Vill jag bara säga, vi skulle inte måla. Men alla gör inte det heller, det är ju så.
Man behöver få en… Jag ska svara strax på din fråga. När man kommer till en jurist hos oss, då går vi ju igenom allt det här snyggt och prydligt. Vad har ni för egendomsmassa? Om det är den typ av rådgivning som kunden vill ha. Och då tittar man närmare: Men hur gör vi med det här då? Vem står på rätta sparandet? Och så vidare. För att få ordning och reda ut och ta om vad som gäller.
Det är lite svårt att säga exakt nu. Men är man sambos så är det ju ditt, det som står på dig. Och då är det naturligtvis precis den uppenbara risken – att står det bara på en person, då blir det lite konstigt och då får man titta och vara lite praktisk. Har vi två barn? Kan vi sätta ett ISK-konto hos den ena? Ni förstår.
Caroline: Jag tänker också om man har barn och har varit sambos och sen separerar. Och så står då det här ISK-kontot på den ena. För jag har varit med om detta. Hon bara: “Ja, det känns jättekonstigt. Jag ska sätta in pengar till det kontot, för jag vet ju inte vad han gör med de pengarna nu.”
Anna: Nej.
Caroline: Det var efter att de hade separerat, även om det var tänkt som barnens sparande.
Anna: Ja, jag förstår precis. Och då gäller det kanske också att titta lite på behörigheterna hos banken. Man kan, på olika konton, välja lite olika behörigheter – hur man får lov göra och vad man inte får lov göra.
Caroline: Mm.
Anna: Så det där är en väldigt bra bankfråga att gå till. Och gå igenom sina konton, framför allt efter en separation. Och se: Finns det något här som vi behöver göra annorlunda för att det ska bli rätt och riktigt mellan oss? Kan det vara att man ska ha och/eller-behörighet? Eller ska det vara att vi alltid måste komma in gemensamt till banken och göra något? Hur vill vi ha det nu?
Anna: Och inom ramen för den rådgivningen, när vi sitter och tittar på de här sakerna, så hjälper vi upp det här. Vi fångar upp det här och går igenom det.
Hur tar man upp det med sin partner?
Jan: Men om man sitter och lyssnar på detta, så har man förmodligen – som jag – fått några oh-shit-moments redan. Hur tar man upp det? “Du älskling, har lyssnat på en podd. Nu ska vi gå och träffa en jurist.” Det låter inte så superromantiskt.
Caroline: Men väl lägga upp det lite fint. Det får vara för vårt bådas bästa. Ingen konflikt.
Jan: Ja, men jag tycker det är positivt. Jag är av skolan – jag har jobbat med jurister så pass mycket att jag vet att tyvärr de flesta kommer till jurister för sent.
Caroline: Ja, det tror jag med.
Jan: Att man ska komma mycket tidigare, och att det är mycket bättre när vi är överens. Gå och lös det: “Jag fattar att detta kanske inte är det roligaste, men det är en hygienfaktor för oss och för vår framtid och för våra barn.”
Anna: Så håller du med dem. Här är det bara – vi är så himla måna om att serva våra bilar, vi har försäkringar på allting om något händer våra barn, vi är oroliga om någon skadar sig – men vi går alldeles för sällan i förebyggande syfte till jurister och kollar. Alla tror att det är jättedyrt. Eller gör det bara inte.
Våra grannländer som Norge är mycket bättre på att kolla upp saker och ting.
Anna: Och det är inte roligt när det går snett sen, när man inte har reglerat saker. Det är inte bara lite tråkigt heller, utan det handlar inte bara om pengar. Det handlar också om att ryckas upp från sin tillvaro och behöva flytta från sitt hem.
Så frågar du om romantiken i detta. Nej, jag var skojig. Så här är det egentligen. Det finns lite statistik på det där. Nu har inte jag kollat för 2026, men några år bakåt så är det en ganska hög siffra kring att många separerar för att de faktiskt är oroliga över att det inte riktigt är rättvist ekonomiskt i relationen.
Det där kan vara en grogrund till varför folk faktiskt separerar.
Anna: Och då kan det vara snyggt och prydligt att få veta – vi är ju lättillgängliga på Lexly. Kostnadsfri inledande rådgivning. 30 minuter kostnadsfritt, där vi går igenom det jättemycket. Vi är duktiga på att ställa rätt frågor, så vi snabbt kan lokalisera hur det ser ut för det här paret. Och vi kommer alltid att våga oss på en viss rekommendation som det här paret ska göra. Vilket också blir väldigt skönt för de som kommer och lyssnar på oss.
Jan: “Det här behöver ni tänka på, och det här behöver ni inte tänka på.”
Anna: Exakt så. Exakt så.
Jan: Det ska jag också säga till dig som lyssnar eller tittar. Det finns länk i beskrivningen så att man kan gå in via Rika Tillsammans till Lexlys sida. Så att det är ett bra ställe att börja.
Anna: Jättebra. Absolut.
Caroline: Jag tyckte det var intressant det du sa i alla fall. Vi kan hålla det i åtanke. Att man är orolig för att ekonomin är orättvis, det är en faktor till att vissa separerar.
Anna: Ja.
Caroline: Det är helt sjukt egentligen. Men vi vet ju det. Det är inte så att man blir förvånad, men bara: visst, ja, så är det. Och det finns ju sätt att stämma upp det.
Anna: Precis.
Jan: Ja, men bra.
Anna: Du ska få ordning på det. Och få veta vad som gäller i just din egen situation.
Fler skillnader mellan sambo och gift
Jan: Vi började ju den här frågan med skillnad på giftermål och sambo. Är det något mer som vi ska tillägga?
Anna: Ja, det är ju också – nu har vi pratat mer om separation, om egendomsmassan som sådan. Sambos, då är det bara gemensamma bostaden och gemensamt tillförskaffade bohaget. Gifta, då är det allt som blir giftorättsgods och ska delas på hälften. Där har vi den viktigaste frågan avseende vad som händer om man separerar, om man är gift eller om man är sambo.
Vad händer om någon går bort?
Anna: Nästa skillnad är ju: Vad händer om någon av oss går bort? Det är ju den andra livssituationen som vi vet ju – vi ska alla dö någon gång – så det här måste man verkligen ha koll på.
Sambos ärver inte varandra. Och det vet inte alla. Och tänker inte riktigt på.
Anna: Makar gör ju det som huvudregel. Vi kommer komma in på undantagen också för makar sen.
Anna: Men man ärver inte varandra när man är sambos. Och det kan man tycka kanske inte är så farligt, men har man barn, bor i ett hus – då är det barnen som ärver dig. Så om ni två, vi skulle vara sambos, i vårt läskiga exempel, Jan – om det är du som går bort först.
Anna: Då är det ju så att om du äger 30 eller 50 procent av den här fastigheten, då är det barnen som ärver den delen. Inte du.
Caroline: Och det kan ju bli väldigt problematiskt.
Anna: Och har man då inte barn som är myndiga, då kommer barnen inte kunna äga hälften av fastigheten. För barn kan inte ställa sig på lån. Och då hamnar du som den kvarlevande sambon i att du måste lösa ut barnen, för de får inte äga fast egendom eftersom de inte är myndiga.
Då hamnar du i att du måste lösa ut dina barn med hälften av fastighetens värde.
Jan: Det är helt sjukt det.
Anna: Och har du då inte råd – vilket jag ser personer som kommer till oss som inte har råd med det, det är ju inte konstigt om man inte har det, det är ju jättesvårt att lösa ut sina egna barn – de tvingas, mitt i sin sorg, det där man älskar har gått bort, och du har inte råd att lösa ut dina barn.
Jan: Och du har inte vetat om detta sedan innan.
Anna: Exakt. Då tvingas du ofta att sälja huset, rycka upp dina barn kanske från en invand miljö med kompisar i närheten, skola i närheten, och också är i en sorgeprocess samtidigt.
Så det är jätteviktigt, när man är sambos behöver man titta över: behöver vi upprätta ett samboavtal och behöver vi göra ett testament?
Anna: Och det skulle jag säga att de allra flesta sambos behöver göra, av en eller annan anledning.
Jan: Och förmodligen också skaffa en livförsäkring.
Anna: Exakt.
Jan: För testamentet – du kan ju inte… Vad är det, laglotten kan du inte skriva bort.
Anna: Vi kommer komma in på dem, vad som händer exakt när man går bort och vad man kan göra sen i ett testament.
Caroline: Hur snabbt behöver man göra det?
Anna: Nej.
Jan: Men jag tänkte ta din fråga.
Caroline: Hur snabbt efter ett sådant dödsfall behöver man ordna med de här sakerna – att lösa ut barnen eller sälja huset?
Anna: Ja, det är lite olika. Jag kan inte säga exakt. Men i alla fall inom sex månader skulle jag nog säga. Ungefär. Sex månader till ett år. Lite beroende på.
Svärmorsproblemet – om man inte har barn
Jan: Och samma sak har jag också förstått, att om man inte har barn, då kan ju typ en sambos som går bort – det är hens föräldrar som plötsligt kan ärva.
Anna: Det är precis så det blir.
Jan: Ja, förlåt, nu blir det ett totalt sidospår. Men då kan man ju få en svärmor som man inte har haft någon bra kontakt med som plötsligt ska diktera.
Anna: Dyka upp.
Jan: Och dyka upp. Och då plötsligt – de där Orreforvsvaserna och så vidare – hur ska man styrka vem som egentligen äger vad?
Jan: För att svärmor gillar också Orreforsvaser.
Anna: Ni förstår problematiken. Där man kan stå i en väldigt hemsk situation. Eller ja, det blir inte som man förväntat sig riktigt, och det kan bli oroligt.
Jan: Men man kan skydda det här.
Hur skyddar man sig som sambo?
Jan: Och hur skyddar man det?
Anna: Vi börjar med att gå tillbaka lite så vi får lite röd tråd i det hela, så att det ska bli lättare att förstå som lyssnare. Det finns två sätt och två livssituationer som vi jurister pratar väldigt mycket om när vi pratar om sambos och gifta och familjer.
Det är alltid att vi tittar på separation – vad som händer då – och vad som händer om man går bort. Vi börjar med att titta på hur man kan skydda sig som sambo inför att man kanske eventuellt kommer att separera.
Då är det egentligen så att det är väldigt vanligt att de allra flesta människor som blir sambos för första gången eller andra gången, man har ofta väldigt olika ekonomi. Det är ju ett faktum. Det är ju få förunnat att man kliver in och har exakt samma ekonomiska förutsättningar. Den ena kanske har lite mer pengar mot vad den andra har.
Och redan där – är man ute och tittar på objekt ihop och man vet att den andra har mer ekonomi och kommer kunna lägga in mer pengar i den gemensamma bostaden – det är då man ska ta kontakt med en jurist för att få hjälp.
Samboavtal och skuldbrev i praktiken
Anna: Vad man behöver göra då, det är att titta över: Vem betalar mest och hur mycket kostar bostaden? Man räknar ihop det här, och då skriver man ett samboavtal för att säkra upp och ett skuldbrev som man skriver mellan samborna.
Så om du, Jan, är den som är mer köpkraftig och har mer pengar – om du går in med 700 000 mer än vad din sambo gör i den nya bostaden, ni äger 50-50 men du betalar 700 000 mer – då behöver man upprätta ett skuldbrev er emellan på hälften av det beloppet.
Och ett samboavtal som reglerar den här skulden. Samboavtalet behövs som verktyg för att säkra upp skulden. Det är en juridisk liten teknikalitet och något som har vuxit fram i domstolsavgöranden.
Jan: Så det räcker inte bara med ett samboavtal eller ett skuldbrev?
Anna: Inte i det fallet som jag sa nu. Man behöver göra både och. Och då blir det så att man kan tänka: “Gud vad jobbigt, ska man ha ett skuldbrev som ligger mellan oss?” Ja, men det är inte så läskigt. Där kan man också avtala om hur skulden ska betalas. Känns det rimligt att det ska vara månadsvis, eller ska vi ha den till när ni säljer den här, eller om någon går bort, eller om ni separerar? Så man kan vara väldigt detaljerad i hur saker och ting ska ske i de här skuldbreven också.
Caroline: Varför är det på 350 000 då?
Anna: Jo. Det är många som tänker en tankevurpa, och det här är lite farligt med att skriva avtal själv online, kan jag säga. Ni äger 50-50, och din fråga var ju det här kring hur det kan bli ett skuldbrev på hälften av 700 000?
I vårt exempel är det nu då att…
Jan: Inte 700 – hälften av lägenhetens värde.
Caroline: Nej, men du la in 700 000 mer än vad jag la in.
Anna: Och du skulle ju ha lagt in hälften. Är du med? Du kan ju inte kräva ut 700 000 av den andra personen. Utan skuldbrevet blir på hälften av 700 000, eftersom att du skulle ha lagt ändå hälften av det här. Du lånar ut hälften av beloppet.
Jan: Exakt.
Anna: Så där har vi situationen oftast att man behöver skriva ett samboavtal och ett skuldbrev. Det är den vanligaste situationen för att trygga upp det här.
Vad kan ett samboavtal reglera?
Anna: I ett samboavtal reglerar man bara huruvida sambolagen ska gälla eller inte. Man kan inte skriva in en massa andra saker här. Det är bara det som ett samboavtal säger.
Ett samboavtal och ett skuldbrev – eller bara ett samboavtal – reglerar bara vad som händer mellan sambor om de mot all förmodan skulle separera. Det reglerar inte vad som händer om någon går bort.
Anna: Även om det får inverkan på saker och ting. Finns det ett skuldbrev och någon dör, då har vi ju säkrat upp det naturligtvis i skuldbrevet att det ska regleras då. Men det uttrycker ingen vilja om hur man vill göra med sitt arv i ett samboavtal och skuldbrev.
Jan: Mm. Jag fattar. Men jag tänkte också så här, att när man går in – vad är det vanligaste, upplever du? Nu sa du att jag är starkare part, men vi köper ändå 50-50. Är inte det naturligt att säga: “Men om jag har två miljoner och Caroline har en, och så köper vi 66 procent och Caroline 33”? Det känns som att det också skulle kunna vara ett upplägg.
Anna: Absolut.
Jan: Eller vill man vara så här: “Nej, men vi vill äga detta” – för då får man ju inte samma värdeökning?
Anna: Nej. Ska man resonera? Det är klart att det är olika från fall till fall och exakt hur mycket pengar någon går in med. Jag kan inte säga att något är mer eller mindre vanligt egentligen.
Min högsta önskan egentligen, det är att de flesta sambor kommer till oss och frågar det innan de gör något. Det är oftast en väldigt snabb affär som ska göras. Nu vet du hur mäklare kan ligga på lite. Och det går fort. Om man ska bestämma sig, hur ska man göra? Och man ser att man har olika penningsummor.
Är den här penningsumman betydande i skillnad? Vårt exempel med 700 000 blir ju inte så mycket när vi tänker hälften på det. Men när vi börjar prata om miljoner, då kan det ibland vara så att vi som jurister rekommenderar att ni kanske inte ska äga 50-50. Utan ni kanske faktiskt ska ha olika ägarandelar.
Bankens roll i ägarandelar och lån
Anna: Men då behöver man räkna på det här och se att det verkligen har blivit rätt i de här ägarandelarna. Därför att man får aldrig glömma en sak som också kan bli lite besvärlig i de här beräkningarna, och som är svårt för en vanlig privatperson att räkna fram så det blir korrekt: de allra flesta tar ett banklån.
Och det ska med i ekvationen. Och bankerna, som vi känner till, gör ju bara på två olika sätt – antingen är det en person som ställer sig på lånet, eller så är det de två som köper som ställer sig solidariskt betalningsansvariga.
Det är väldigt klätigt nu. Är ni med? Då har man ett solidariskt betalningsansvar. Har du då att någon äger 20 procent och någon 80 procent, men du ändå står på hälften av lånet – ni förstår, kom till en jurist och fråga.
Grejen är att det kan vi också lösa. Så att även om det är snyggt och prydligt att ni ska stå på hälften av lånen, även om ni har olika ägarandelar, då ser vi till och hjälper till och gör de här beräkningarna och kollar: Är det verkligen så som ni trodde att det var 60-40 ni skulle stå, eller är det faktiskt att det ska vara 30-70? Och sen säkrar vi upp allting.
Jan: Ja men exakt, jag fattar.
Om den ena redan äger en bostad
Jan: Vi hade en fråga här också: Om den ena redan äger ett hus, till exempel ett boende, och den andra blir sambo och flyttar in – hur gör man då?
Anna: Jo, då är det precis så här. Huvudregeln är att har du köpt en bostad själv, du äger den själv, inte använder någon annans pengar och du inte har en relation med den blivande sambon än – då är ditt hus som du har köpt helt säkrat.
Så även om någon flyttar in och man blir sambos, då är det du själv som äger huset och du är helt säker på att det inte behöver delas vid en framtida separation i hälften av värdet.
Men har du ändå haft en relation eller har en relation – men det är du som köper huset och det är också den personen som flyttar in – då är det ganska lätt att bevisa för den andra personen att “vi köpte det här i syfte att det skulle vara vårt gemensamma hem och för gemensamt bruk.”
Jan: Okej, detta låter jobbigt.
Anna: Och då kan det vara så att det hamnar i en gråskala. Sen är det ju upp till tingsrätterna att fatta ett sådant beslut – det ska finnas bevisning och det ska vara dit och datt. Så jag kan inte säga exakt.
Jan: Men det är en onödig risk?
Anna: Det är helt klart en onödig risk som behöver regleras. Ring Lexly och få hjälp. Det där är en ganska vanlig missuppfattning: “Jag har ju köpt allting själv.” Men det finns en liten gråskala där. Kliver man då in samtidigt vid tillträdet och går över tröskeln, då finns det en uppenbar risk att detta utgör samboegendom. Eller åtminstone att det skapar tvist.
Jan: Annars blir det klätigt om det skapar tvist. Det tar massa tid och så ska det förberedas.
Anna: Då behöver man skydda sig.
Hur ska man tänka kring särbo?
Jan: Jag har också upplevt att bland äldre är det så väldigt populärt att man är särbo. Ja, det är jättepoppis. Då tycker folk att det är så skönt. Det är som min mamma som bor 200 meter från sin särbo. De är alltid hos honom. “När jag blir arg på honom går jag hem.”
Jan: Hur ska man tänka kring särbo? Då är man ju sambo fast ändå inte.
Anna: Nej. Ha relation bara, Jan. Om man har haft två separata boenden och man har köpt de separata boendena innan man fick en relation – det är man helt säker på. Då behöver man inte göra något, för då klassas man inte som sambos, utan då är man just särbos.
Jan: Men hur blir det med bohaget? Det kan ju hända att man bor var sitt håll, men sen köper man dit blommor och grejer.
Anna: Nej, då är det ju en vanlig tvist enligt samäganderättslagen, eller att man anser att “det här är min egendom som du har lånat.” Då är vi inne i helt andra lagregler.
Men man tycker ändå att man ska kolla upp det, för det finns… Jag ska inte skrämma upp nu, men man ska ändå… Har man en sådan situation och haft så länge, och det kanske är så att någon har bytt bostad under tiden och man har en relation, och så börjar det bli så att man kanske bor väldigt mycket på det ena stället. Kanske börjar folkbokföra sig där.
Folkbokföringen är inte ett bevis för att det ska utgöra samboegendom i sig. Det är bara en presumtion. Har man folkbokföring där, då bor man ju där. Men det finns en liten gråskala där också. Är man osäker och vill veta just i sin egen situation, så att man blir tryggad – då får man lyfta luren och prata med oss.
Det finns inget ja- och nej-svar riktigt här. Men huvudregeln – är man särbo, har två bostäder som man har köpt sedan innan relationen – inga problem.
Karriär, löneskillnader och försörjningsplikt
Jan: Super. Jag tänker också, om det är så att den ena plötsligt gör karriär och den andra kanske går ner på deltid för att hjälpa till – är det något man ska tänka på då? Det var också en fråga från någon som var anonym, att den ena föräldern tjänar 20-30 000 mer i månaden.
Jan: Vad ska man tänka på då?
Anna: Nu pratar vi hela tiden sambos, jag bara klargör det. För det är en jättestor skillnad. Det här svaret blir väldigt olika om du är sambo eller om du är gift.
Jan: Låt oss ta båda.
Anna: Ja, precis. Vi tar båda. Som sambo har du ingen försörjningsplikt eller underhållsskyldighet. Det gör att har man väldigt olika ekonomi, så behöver du egentligen inte skjuta till mer pengar bara för att du har mer pengar. Det är dina pengar. Men de allra flesta kanske inte riktigt lever så ändå. Men du måste inte.
Har man valt att köpa en bostad tillsammans, då är det ju ofta 50-50 som man betalar på lån och på allt annat som rör det. Så du har ingen skyldighet eller plikt om du har mer pengar att faktiskt betala mer. Men de allra flesta gör det kanske av moraliska skäl eller av andra skäl ändå. Man har barn ihop och den andra kanske tjänar mer.
Men du har faktiskt ingen skyldighet att göra det. Är man gift, då är det faktiskt tvärtom. Då har du den plikten – har du mer pengar som kommer in varje månad, då ska du egentligen bidra mer till hushållet.
Anna: Om man inte kommer överens om annat. Nu tar jag upp huvudreglerna. Det finns ju allt som man kan komma överens om annat, såklart. Men som grund skiljer det sig betydligt om man är gift eller om man är sambos.
Kan man bli skuldsatt för sin sambos skulder?
Jan: En fråga som kom in här: Kan en sambo bli skuldsatt eller ekonomiskt ansvarig för den andra sambons skulder?
Anna: Nej, det kan man inte bli. Man kan aldrig få skulden överskriven på den andra eller få den förflyttad. Det här svaret är ett superlångt svar, för det beror på hur långt saker och ting har gått. Är det bara en skuld som sambon sköter hyfsat själv, så är det inga konstigheter.
Men har vi en situation där du lever ihop med en sambo som har skulder, och som också plötsligt inte börjar sköta de skulder ni har gemensamt – bolånet, man kanske har köpt en soffa på kredit eller något – då är du ju solidariskt betalningsansvarig för den skulden gentemot banken eller kreditinstitutet.
Och då är det så att banken har rätt att faktiskt vända sig till dig: “Betalar du nu? Är du här, Jan? Du har mycket andra skulder, du gör inte riktigt rätt i din del.” Ja, då har ju banken rätt att kräva dig, den andra sambon, på hela lånet.
Så nej, du övertar inte någon skuld. Men i praktiken har du en skuld tillsammans med någon annan, och om den personen inte sköter sin del – då står du där och måste ändå betala alla de här sakerna.
Caroline: Det är nu som det börjar kännas oerhört visst ekonomiskt. Man tänker sig: varför är jag tillsammans med den här strulpellaren?
Anna: Vi har bara strulpellar just nu. Men det är viktigt att veta.
Anna: Där har ni huvuddragen.
Vad kan och vad kan inte ett samboavtal reglera?
Jan: Det är alltid en sådan situation. Vi har en fråga från Imme Jönsson: Vad är ett samboavtal? Vad kan det reglera och vad kan det inte reglera?
Anna: Det är en väldigt bra fråga. Det måste vara att han var lite insatt i det här. Faktiskt så jättebra fråga. Det är så att man bara kan reglera i ett samboavtal vad man vill ska utgöra samboegendom, avseende den gemensamma bostaden och bohaget.
Vill man att sambolagstiftningen ska gälla? Eller vill man att sambolagstiftningen inte ska gälla? Det där är väldigt svårt för en privatperson att förstå. “Ja men vadå? Ska vi avtala om att sambolagen inte ska gälla oss? Vad innebär det då? Vad händer då?”
Anna: Samboavtal kan man som privatperson ofta tycka – i alla fall de jag pratar med, som är fullt normala härliga människor – “Nej, det där skriver vi ihop lätt.” Men förstår de själva vad det egentligen innebär?
Äger man exempelvis olika andelar av en bostad, då kanske man behöver se över – då måste man skriva ett samboavtal. Och då behöver man avtala bort sambolagstiftningen avseende gemensamma bostaden, till exempel. Men det är bara ett exempel.
Så det är precis det man kan reglera. Man kan också reglera kring bohaget. Det är de här två punkterna egentligen.
Jan: Och sen behöver man komplettera det med testament eller skuldbrev?
Anna: Precis, skuldbrev och sådana saker. Men det är precis bara det. Ska sambolagstiftningen gälla på vår samboegendom eller ska den inte göra det? Och hur ska en vanlig privatperson förstå när det är läge att göra vilket?
Anna: Man kan… Ganska ofta får vi frågor om att man också vill reglera att “när vi säljer vår bostad så ska vi kunna komma överens i ett samboavtal och skriva in att vi ska dela lite olika på vinsten av den här försäljningen.”
Inte juridiskt bindande att skriva in i ett samboavtal. Ganska ofta ser vi samboavtal som privatpersoner har skrivit själva.
Jan: Bara tar fram gymnasierödpennan.
Anna: Ja, och det är jätte… Då tror de ju också att de är säkrade och att det faktiskt är det här som gäller mellan oss. Sen är det ju så att i bästa världar är man sams, så kommer det där att gälla, det som står. Men vi jurister utgår ju inte från det. Vi måste alltid utgå från worst-case-scenario – att det blir världens konflikt och att jag ska få rätt i tingsrätt.
Jan: Exakt. Och att det ska vara juridiskt bindande.
Anna: Ja, där har du det. Förhoppningsvis enkla svaret, och man hoppas att lyssnarna har fått svar på sin fråga.
Sambo, gravid och barn – vad ska man tänka på?
Jan: Jag tänker, vi fick typ samma variant av frågor från flera – från Isiodoff och Ida Frisell och Isabella Immonen. Det är alltid så här: “Sambo och barn. Jag är sambo och nu är jag gravid. Vad är viktigast att tänka på?” “Vad är viktigt att tänka på om man är sambo och får barn?” “Är det bäst att gifta sig om man får barn?”
Så om vi tar barnperspektivet på samboskapet.
Anna: Precis. Ja, nu är vi inne på det här med att är man sambos och har ett barn i magen, då försäkrar man sitt barn i magen från början. Man försäkrar mamman och pappan och kollar över allting. Då ska den här personen absolut lyfta in en juridisk rådgivning av en jurist.
Jag vet ju inte den här lyssnarens egendomsmassa, hur de bor eller hur mycket de har betalat i sin gemensamma bostad. Sådana frågor behöver man naturligtvis ställa för att den här personen ska veta exakt vad den behöver göra.
Caroline: Barnförsäkringar…
Anna: Vi pratar barnförsäkringar och sådant, det är jätteviktigt att man försäkrar sig om att man gör rätt när det gäller avtal och juridik också. Man försäkrar sitt barn och det är helt korrekt att ställa frågan nu när man är gravid och ska bli sambos – hur man ska göra.
Det kan hända att den här personen behöver göra ett samboavtal och skuldbrev, men det är svårt för mig att säga.
Men det allra viktigaste är att sambos som väntar barn behöver skriva ett testamente. Eftersom samborna inte ärver varandra – skulle någon av dem mot all förmodan gå bort, då är det barnet som ärver allting.
Anna: Det där kan låta mysigt, att det är barnet som ärver. Men ofta blir det väldigt stora problem, som jag var inne på lite tidigare.
Jan: Innan, med banken. Ja, precis.
Anna: Så de behöver absolut, som den minsta åtgärden i alla fall, upprätta ett testament.
Jan: Och sen har vi ju – vi kommer göra separata avsnitt både på testament och särkullbarn. Då dyker vi ner i arvsfrågorna ordentligt.
Jan: Bra. Jag tänker att vi ska avsluta här med några praktiska frågor.
Hur liknar man ett samboskap med äktenskap så mycket som möjligt?
Jan: Christian J: “Hur kan vi juridiskt ordna vår situation så att den i så stor grad som möjligt motsvarar att vara gifta utan att faktiskt gifta oss? Och vad går inte att lösa med ett avtal?”
Anna: Nej. Allt går att lösa nästan med avtalsvägen. Förutom att barnet ändå måste ärva en viss del.
Jan: Mm.
Anna: Som jag sa från början – ni vet om att sambor inte ärver varandra. I ett testamente kan man skriva in att samborna ska ärva varandra. Men de kommer inte kunna ärva varandra fullt ut om de har gemensamma barn. För barnen ska alltid ha sin laglott. Eller särkullbarn.
Jan: Men hur stor är den? 25 procent.
Anna: Precis, 25 procent. Så det går inte. Man kan minska problematiken att ens barn ärver direkt, för att man minskar problemet. Men man måste ändå lösa ut…
Anna: Förlåt, jag sa fel. Hälften av arvet är det.
Hur stor är laglotten egentligen?
Caroline: Om man nu är så omtänksam att man har koll på det här och man skriver testament, och barnen får och ärver – hur mycket var det nu?
Jan: 50 procent. Jag tänkte att vi har två barn.
Caroline: Vi kan inte skriva bort det.
Jan: Ja, men du kan max skriva bort hälften av barnets arv.
Anna: Mm.
Caroline: Så 25 procent ska de ha i alla fall?
Jan: Nej, 50 procent.
Anna: Jag kan reda ut det här. Varför det sägs 25 och 50 – jag förstår vad problemet är. Om du tänker dig att du har din egendom, den är ju 100 procent. Din kvarlåtenskap efter dig är 100 procent.
Är du sambos, så behöver du skriva ett testamente – därför att inte allt, 100 procent av din kvarlåtenskap, ska tillfalla dina barn, utan du vill att din sambo ska ärva. Då kan du förfoga över hälften. Så sambon kan bara ärva hälften av din kvarlåtenskap. Och ert barn måste ändå ärva hälften.
Caroline: Och det är då egentligen 25 procent? Det är en fjärdedel kvar.
Anna: Nej, det är 50 procent. Men snart kommer jag till den 25 procenten. Väldigt många tänker ju på den gemensamma bostaden som du äger 50 procent ihop med den andra.
Jan: Är det så?
Anna: Och äger ni som sambos 50-50, då vet vi ju alla att om du skriver testamentet som sambos – då äger du den 50 procenten. Då är det 25 procent av fastighetens värde som barnen kommer att ärva. Därför att du samäger ju den 50-50.
Caroline: Jag tänker att jag hade låtit juristerna… Men om man nu är så omtänksam kring detta – hur ska man då se till att man kan fixa de här 25 procenten? Nej…
Anna: 50 procent.
Caroline: 50 procent. Hur ska man ha då?
Livförsäkring och bolåneskydd
Caroline: Livförsäkring, det är bra.
Anna: Den är bra, absolut. Man kanske behöver se över om ens bank har ett bolåneskydd som gör att man kanske inte behöver betala hela bolånet – det kanske faller när någon dör, till exempel. Det gör ju också att det plötsligt frigörs pengar och man kanske inte behöver tänka på att ta över något lån när någon dör. Eller så är det en livförsäkring som man har och som kan falla ut.
Jan: Nej, men det är samma sak. Ett bolåneskydd är en livförsäkring. Det är som en livförsäkring. Det låter som kluriga grejer som banken gör att allt blir bra.
Jan: Nu är jag ju nördig. Jag är inte så glad för att man har bolåneskydd. Då är det en livförsäkring där pengarna är allokerade, och det är alltid bättre att ha en livförsäkring där du kan bestämma själv hur pengarna ska gå och hur man ska fördela dem. Man kanske vill gå ner och jobba deltid. Om någon går bort kanske man inte orkar jobba heltid. Sen!
Vad kan man inte reglera med avtal?
Anna: För att bara svara på frågan ordentligt. Varför återknyta? Vad kan man inte reglera? Det var ganska tydligt.
Anna: Man kan göra så att man minskar arvet till barnen. Man kan minska, men man kan inte få bort det helt. Det är en grej.
Sen är det också vilken egendomsmassa vi pratar om. Det är bara samboegendom som man ska dela på.
Jan: Jag tänker att skillnaden mellan sambo och gift är att om man är sambos, då ärver barnen och man har ingen fri förfoganderätt som sambo. Medan om man är gift och jag går bort och vi har gemensamma barn, då hamnar man inte i den situationen vi pratade om innan med att banken ska ha sin grej. Då är det ju Caroline som har den här förfoganderätten.
Anna: Jo, hon ärver ju av dig fullt ut. Är man gift så ärver man varandra fullt ut.
Jan: Och det är det som inte går att reglera med något avtal mellan sambos?
Anna: Nej, man kan minska.
Jan: Men man kan inte ta bort det.
Anna: Helt korrekt, Jan. Precis så.
Caroline: 50 procent.
Anna: Det är laglotten. Den utgör 50 procent. Den måste barnen få ut.
Sambo med särkullbarn – måste man reglera huset?
Jan: Jag tänker mycket på det här. Det är klurigt. Bra. Jag tänker att vi tar Elen: “Sambo. Han har särkullbarn. Vi äger huset 50-50. Måste vi reglera huset i ett samboavtal?”
Anna: Ja, antagligen inte. Men jag vill gärna veta om de har betalat i enlighet med sina 50-50. Har de inte gjort det, då behöver man göra ett samboavtal och ett skuldbrev. Men har de betalat allt lika 50-50, så behöver de inte tänka på att skriva det.
Anna: Men de måste skriva ett testament.
Jan: Yes, och skaffa livförsäkring.
Anna: Ja, absolut.
Vad bör man tänka på som självstående?
Jan: Bra. Vi tar Jenny Chandler här: “Vad bör man tänka på som självstående?” Jag tyckte det var fint.
Anna: Ja, men det är underbart.
Jan: Man är inte ensamstående. Man har bestämt sig för att vara självstående.
Caroline: Mm.
Jan: Det är nog ingen juridisk term.
Anna: Ett väldigt bra begrepp.
Anna: Ja, men det är egentligen så här. Har man inte någon som man lever ihop med och inte har barn, till exempel – då behöver man fundera: vad vill man göra med sitt arv? Hur vill man? Vem är det som kommer att ärva mig?
Och då är det ganska bra att veta om reglerna för vem som ärver. I första hand är det ju mamma och pappa som ärver. Och så kan man gå vidare i olika arvsklasser.
Så där tycker jag absolut att man ska se över: Hur ser egentligen arvsordningen ut i Sverige idag? Vad händer om jag skulle dö? Blir det verkligen så som jag vill? Jag tycker absolut att man ska titta över och skriva ett testamente i ett sådant fall också.
Gemensam vårdnad och försörjningsplikt
Jan: Fråga här också: Hur fungerar det med gemensam vårdnad och försörjningsplikt för sambo med barn?
Anna: Den frågan rör mer egentligen föräldrabalken. Allt som har med vårdnad av barn, boende, umgänge – då går man in i barnens rätt.
Jan: Så det skiljer inte på sambo och gifta?
Anna: Nej, däremot finns det en skillnad. Det är faktiskt så att när barn föds i Sverige idag om man är sambo, då är det mamman som blir ensam vårdnadshavare.
Jan: Mm. Det visste jag inte.
Caroline: Det antas att du var far i alla fall, om du var gift.
Anna: Är man gift så antas man vara biologiska föräldrar om man är gifta. Men inte när man är sambos.
Anna: Om vi ändå pratar om det, kan det vara bra att veta det. Och då får man ansöka om det till den andra och anmäla att det här är pappan. Då blir det gemensam vårdnad.
Jan: Finns det på riktigt sådana scenarier att man inte har glömt det där? Eller man har inte fått det i pappret på BB? Nej, officiellt är man inte pappa.
Anna: Nej, det är faktiskt det.
Caroline: Men måste du ge det i pappret på BB?
Anna: Jag vet inte om du… Det här ska vara osäkert. Jag tror inte att det är på BB det sker.
Jan: Jag…
Anna: Jag måste erkänna att jag inte är säker om det är familjerätten eller någon form av kommun.
Jan: Eller skatteverket kanske gör det.
Anna: Jag kommer inte ihåg.
Jan: Någon kommer att upplysa oss i kommentarerna.
Anna: Ja, det vore bra.
Sambo och företagande
Jan: En fråga: Om man är sambos och den ena är företagare, är det något speciellt man ska tänka på då?
Anna: Egentligen inte, mer än att har man ett bolag, då är det du som äger det och har det – det utgör inte samboegendom. Så vid en separation eller annat som händer mellan samborna, då är det den sambon som äger bolaget som fortsätter och behöver inte dela med sig av några värden i bolaget eller annat.
Anna: Men annorlunda är det om man är makar.
Jan: Hur är det då?
Anna: Då blir allt som man äger giftorättsgods, och man ska dela på alla värden till hälften vid en separation. Så äger man ett bolag, ett aktiebolag till exempel, och man skiljer sig – då har den andra maken eller makan rätt till hälften av värdet av det bolaget.
Jan: Hur brukar folk lösa det om man är flera partners? Där vill man kanske inte ha in makens som delägare på hälften.
Anna: Nej, precis. Är man fler delägare av ett aktiebolag, då tycker jag man gör klokt i att man även där har en rådgivning kring: Vad ska hända med oss om något händer oss? Vad vill vi? Har vi någon gemensam tanke om vad ska hända om en delägare blir sjukskriven, blir oförmögen att arbeta av vilket slag det än må vara, eller faktiskt trillar av?
Då kan det vara fint. Ibland kan man använda olika typer av bolagsrättsliga avtal. Det gör vi också på Lexly. Vi jobbar inte bara med familjerätt. Och har rådgivning kring det här också, såklart.
Sen behöver man också upprätta just familjerättsliga dokument till detta. Det räcker inte bara med bolagsrättsliga avtal. Då kan man behöva säkra upp i ett testamente, sin andel. Eller göra det så att man kanske slipper dela med sig till sin make eller maka vid separation.
Jan: Exakt. Och där finns väl också livförsäkringen som lösning? Dödsfallslösningen. Du vet att det finns kompanjonavtal, kompanjonslivförsäkringar och sådant.
Anna: Precis.
De viktigaste medskicken
Jan: Jag tänker att vi ska börja runda av. Om vi skulle göra så här – Anna, vad tänker du är de viktigaste medskicken till den som har lyssnat?
Anna: Jo, det tycker jag är viktigt att känna till egentligen. Är man sambos, då behöver man gå igenom sin egendomsmassa. Man behöver förstå själv och kunna svara på: Vad händer om vi mot all förmodan separerar?
Vilken egendom kommer jag att dela med mig av? Vilken egendom kommer jag inte att göra det? Och hur ska jag kunna styrka och bevisa vilken egendom jag inte ska dela med mig? Kanske behöver samla på kvitton och sådana saker. Det är viktigt att veta och känna till.
Eller om man köper en större båt som inte utgör samboegendom – att man faktiskt upprättar ett samäganderättsavtal. Eller att man är smart när man köper en bil. Bara du som sambo kan stå som ensam ägare och vara registrerad – bara en person kan ju vara det. Men om ni gör ett köpekontrakt där ni båda två är köpare av bilen, då kan ni investera i den här bilen med olika andelar. Och det blir inga problem sen.
Lägger man in olika mycket i den gemensamt införskaffade bostaden, eller om man äger olika andelar av bostaden – då behöver man upprätta ett samboavtal. Lägger man in olika pengar, också ett skuldbrev.
Anna: Är man sambos ärver man inte varandra. Och vill man kunna göra det – för att slippa ditt exempel Jan med svärmor som kommer och börjar plocka i egendomen och ska ha hälften – vill man förhindra det, då ska man upprätta ett testamente.
Eller om man vill förhindra att omyndiga barn ärver direkt – det kan bli problematiskt. Vi vet att omyndiga barn inte får äga bostadsrätt, eller stå på lån hos banken, eller vara lagfaren ägare av en fastighet. Så det där är ett jättedilemma.
Anna: Tyvärr ser vi väldigt mycket när det blir problem.
Jan: Mm.
Anna: Men vi finns till för att förebygga det här. Och det går att göra avtalsvägen nästan hela vägen. Men man kan inte bli… Allting kan inte bli precis så som att man har gift sig. Det finns vissa skillnader när det gäller sambos.
Ibland är giftermål den bästa lösningen
Jan: Ja, men perfekt. Jag tänker, är det något mer vi borde ha frågat kring samboskap?
Anna: Ja, men bara konkretisera. Det kanske är det sista jag var inne på nu egentligen. Det är väldigt ofta som vi, när vi går igenom våra fina personer som vi har möten med som kontaktar oss – när vi har sett hur egendomsmassan ser ut, hur många barn de har, hur det ser ut i samboegendomen – då blir det ju väldigt trassligt. Och vi tänker bara: “Herregud, gå och gift er.”
Jan: Och så gör de det…
Anna: …och kommer tillbaka. Och de bara: “Tack.”
Ibland kan giftermål bli den bästa lösningen. Och det är bara en skön liten polett som trillar ner.
Anna: Har man särkullbarn från tidigare relationer, då kanske det inte alltid löser sig med att gå och gifta sig. Men det kommer vi in på. Vi ska ha ett särskilt avsnitt om särkullbarn. Särkullbarn är barn från tidigare relationer som man har haft. Då kanske man inte ger råd till samboende att de måste springa iväg och gifta sig, för då löser sig allt. Det gör det inte riktigt då. Där har vi ett undantag.
Avslutning och praktisk info
Jan: Jag tänker så här. Det var roligt att Claes-Erik fick rätt. Att “ni har råd att…” Skitsamma. Vi har det. Men sen var det också någon som skrev i communityn: “Vi har gift oss i smyg. Vi har inte berättat för någon att vi är gifta, vi har inte haft något bröllop. Vi har bara gift oss av den juridiska anledningen.” Så på pappret är de gifta.
Caroline: Mm.
Jan: Men mot alla andra så är vi fortfarande sambos.
Caroline: Det är helt underbart.
Jan: Det var roligt.
Jan: Och jag tänker också, Anna, som du sa – hos er kan man få upp emot 30 minuters kostnadsfri rådgivning. Det finns en länk i beskrivningen. Och sen är det också så att ni säljer mycket på fast pris. Man kan göra många av de här grejerna online, och sen kan man också komma och fråga: “Har vi tänkt rätt?” Egentligen är det – jag upplever många gånger att det viktigaste är att det är en hygienfaktor. Har vi bara inte missat något? Att vi hade otur när vi tänkte.
Anna: Precis. Precis så.
Jan: Och sen som vi också sa innan, man kan ta kontakt med er och man kan få 30 minuter kostnadsfri rådgivning. Ni har också många dokument som man kan göra online via er hemsida, eller köpa dem till fast pris.
Anna: Det är ju två olika sätt egentligen. Man kan göra avtal hos oss på Lexly online, och man kan också göra avtalen tillsammans med jurist.
Men jag rekommenderar alla att kontakta oss och först ha det inledande kostnadsfria behovsanalysmötet med oss, för att se: Är det här ett ärende? Vilka avtal är det som behövs? Behöver ni göra något överhuvudtaget? Så att man får veta först vad det är man behöver hjälp med, vilka behov man har, och identifiera det tillsammans med en jurist kostnadsfritt, 30 minuter.
Sen ta ställning till: Är det här något jag vettigt kan göra själv online, eller är det här en typ av avtal där jag faktiskt behöver ta hjälp av en jurist? Och där kan vi lotsa kunderna som kommer in väldigt bra. Vilket som blir bäst.
Jan: Jag brukar ofta rekommendera att problemet är ofta det man inte vet. Jag brukar säga ibland att “assumptions is the mother of all fuck-ups.” Man tror en sak, men det är aldrig det man vet om som ställer till det. Det är det man inte vet att man inte vet om. Och att få den tryggheten: Har vi tänkt på det vi borde ha tänkt på?
Anna: Exakt.
Jan: Där har vi en länk i beskrivningen. Där kan man bara klicka sig igenom. Och sen tänker jag att om man vill komma i direkt kontakt med dig för att ta upp något vi pratar om, så är det kanske enklast via LinkedIn – bara sök Anna Juteryd.
Jan: Du Anna, ett stort tack.
Anna: Tack för att jag fick komma hit. Jättebra frågor.
Jan: Ja, men det är inte vi som ska ha cred. Det är de som har lyssnat och tittat som har skickat in frågorna. Spot on i ämnet.
Anna: Mm.
Jan: Och det är roligt, för jag tänker att i de kommande avsnitten kan du också lyssna – det kanske inte är publicerat direkt nu när du har lyssnat, men inom kort kommer det med äktenskapsförord, särkullbarn, testamente och andra saker.
Anna: Precis. Vi ses. Fortsättning följer. Ha det bra.
.
men som exempel köpte inte Bianca Ingrosso en lägenhet för typ 40millar när hon va tillsammans med nån som hin senare bröt upp med, att han då skulle ha “rätt till” 20miljoner låter väldigt skumt.