Enligt en artikel i Dagens PS i går kommer nya EU-regler från 1 juli 2026 att innebära att fonder får möjlighet att låsa dina pengar då marknaderna skakar.
Den 1 juli 2026 träder nya regler i kraft som ger fondbolag befogenhet att tillfälligt stänga för uttag när marknaderna skakar.
Vad tänker ni om detta och kommer ni att agera på något särskilt sätt med tanke på dessa regelförändringar?
Sitter nog still i båten. Vet inte riktigt vad alternativet skulle vara.
Jag skulle rekommendera att skippa clickbait-rubriken från PS och istället hänvisa till exempelvis Likviditetshanteringsverktyg | Finansinspektionen
Det är en positiv förändring i bemärkelsen att alla fonder måste definiera 2/7 likviditetshabteringsverktyg och få det verifierat av en tillsynsmyndighet. De 7 alternativen är inlösenspärr, förlängning av uppsägningstid, inlösenavgift, svingprissättning, dubbel prissättning, avgift för utspädningsskydd, inlösen in natura.
Reflektion: Bra att det styrs upp likviditetshanteringsverktyg
Bra:
Dåligt:
Jag personligen väljer absolut en fond som låser pengarna före en som inte gör det. Jag skulle se det som en konkurrensfördel och bättre kvalitet, åtminstone om de är tydliga med det i fondfaktabladet. Men jag tror det finns plats för båda sorterna på marknaden.
Jag kan förresten påminna om vilket ramaskri det blev när det uppdagades att Länsförsäkringar Global Index hade en sån här mekanism. De hade möjlighet att ta ut en avgift på upp till 2% för att hantera stora uttag. Forumen kokade och Småspararguiden började gräva:
Det slutade med att LF tog bort avgiften.
Det kan ha varit så att de hade svårt att förklara avgiften? Det var inte helt tydligt när den skulle tas ut. Men den var i alla fall med i fondfaktabladet så den var inte dold.
Viktigt att såna här mekanismer är tydliga!
Jag tror inte detta påverkar rena aktiefonder speciellt mycket då de håller instrument som är lätta att sälja och hela tiden prissatta av marknaden. Räntefonder håller dock ofta instrument som kan vara svårare att prissätta och sälja snabbt, speciellt om vi skulle se en akut likviditetskris. Detta skulle också kunna gälla fonder med fastigheter, private credit och andra typer av illikvida tillgångar. Jag skulle tro det är inom dessa områden denna ändring troligtvis har störst effekt, så det är viktigt att vara medveten om detta.
- Fonden behöver inte akut ta dåliga affärer som drabbar dem som vill vara kvar.
- Vissa fonder sitter idag med några procent oinvesterat för att hantera uttag. Dessa kassor kan kanske minskas.
Jag är inte kunnig nog inom detta men jag förstår inte hur dessa punkter gäller indexnära fonder. Hur gör en indexnära fond som håller aktier en dålig eller bra affär? Vid uttag säljer de aktier och vid insättning köper de aktier. De är inte menade att timea marknaden eller göra bedömningar. De behöver inte heller vara särskilt likvida eller cash heavy när de handlar i värdepapper som är rätt enkla och snabba att handla med.
Tar gärna emot mer insikt i hur det fungerar om jag har fel!
Snart får du väl inte köpa när det är billigt heller. EU bestämmer när man får gå in i fonden
Det är inget jag bekymrar mig för, men gör man kanske det är klokt att placera sina pengar i börshandlade fonder i stället, så kan man sälja andelarna över börsen till någon annan än fondförvaltaren.
Inget som rör mig i ryggen. Planen är att börja plocka ut 10 år innan behov, sen årligen. I värsta fall så får jag plocka ut 9 år innan.
Kan det hjälpa vissa som pillar för ivrigt, att avvakta, så är det troligen bra för oss alla.
Rimlig fråga. Jag vet inte? En grej som kan hända är att en delmängd av marknaden blir låst, typ som när ryska innehav inte gick att sälja.
Det verkar som att kravet på fonderna är att de väljer nu på förhand vilka mekanismer de vill kunna använda. Då kommer nog indexfonder göra andra val än vad mer spekulativa fonder gör.