Fondsparande aktiv/passiv förvaltning

Spara och investera Fonder, fondrobotar och indexfonder
1

Hej.

Skulle behöva hjälp med att förklara ett scenario som jag inte får ihop.

Avser LF bank och deras app/spargenerator i frågeställningen.

Om man leker med siffror och har ett månatligt fondsparande på en viss summa så får man följande prognos för ihopsparat belopp 2040:

LF fastighetsfond A 50%
LF Sverige Vision B 50% Detta är dyra fonder med avgifter runt 1,5%.

Stark utveckling = 4 566 204 kr
Svag utveckling = 1 804 184 kr

Bygger man en portfölj som jag sett rekommenderas här enligt följande:

LF Tillväxt Index A 10%
SEB Sverige index A 20%
LF Global Index 60%
HB Global Index 10%, vilket skall vara billiga fonder.

Om man sparar samma summa under samma tidsperiod får man följande prognos:

Stark utveckling: 4 175 049 kr
Svag utveckling: 1 936 750 kr

Vid svag utveckling riskerar man alltså att ha fått ihop ca 130 000 kronor mindre, men vid stark utveckling ca 500 000 kronor mer med de dyra fonderna.

Slår man samma exempel i någorlunda liknande branschers indexfonder, som de dyra fonderna så blir skillnaderna ännu större:

PLUS fastigheter Sverige Index 50%
LF Sverige Index 50%

Stark utveckling 3 819 494 kronor
Svag utveckling: 1 930 065 kronor

Man riskerar vid svag utveckling ha ca 125 000 kronor mindre, ställt mot att man vid stark utveckling kan ha ca 750 000 kronor mer om man kör på dyra fonder…

Allt med samma ingångsvärde och sparande över tid.

Jag frågar inte för att provocera, utan för att jag inte förstår. Överallt pratar man om avgifterna och hur de urholkar sparandet, men enligt exemplet ovan kan det ju vara värt att riskera 125 000-130 000 ställt mot att kanske tjäna 500 000-750 000 kronor om ni förstår hur jag menar.

Luras LF:s spargenrator medvetet eller vad står på? Den använder tydligen DSG/OPAL som beräkningsmotorer vilket inte säger mig någonting…

Jag fattar att det är spekulationer och prognoser och olika branscher, men undrar över principen då avgifterna i mitt exempel inte verkar förstöra prognosen helt snarare tvärtom.

Hjälp mig förstå!

Tack på förhand.

1 gillning
2

Oj! Ja det var en intressant frågeställning. Undrar vad LF baserar sina prognoser på.
Vad man i alla fall kan säga är att spridningen på utfallet bör bli större med mer nischade fonder.

Så spridningen borde vara större mellan PLUS fastigheter Sverige Index + LF Sverige Index än vad RT-rekommendationen har.
Vilket ju inte LFs prognos visar.

Jag hade nog inte lagt så stor vikt vid deras prognoser.

1 gillning
3

Cherry picking och back trading säger jag.
Alltid lätt att blicka tillbaka på vad man skulle ha köpt men kan det upprepas?

Har ingen bra sida för Sverige

Men det är svårt att satsa på enskilda branscher. Där i jämförelsen jämför man förmodligen med den bransch som har gått bäst i Sverige under perioden, det är lätt att se i efterhand men hur många såg det för 18 år sen?

Det är väl inget fel att övervika något enskilt i lekhinken Max 10% om man vill

4

Jätteintressant läsning! Problemet ligger väl i hur de har skapat algoritmen, hur objektiv den är.

Har Lf gjort den själv eller har de fått den någonstans?

1 gillning
5

Hej och tack för era svar.

Såhär beskriver man beräkningarna.

Hur görs beräkningarna?

Beräkningsmotorerna Dynamic Scenario Generator (DSG) och OPAL är utvecklade av ORTEC Finance. För att generera framtida scenarier används modeller som är kalibrerade baserat på aktiers, räntors, kreditspreadars, valutors och fastigheters utveckling på kort, medel och lång sikt.

För att det ska vara möjligt att generera aktuella och relevanta marknadsscenarier utför ORTEC regelbundet modellkalibreringar av DSG. Marknadsutsikterna är en sammanvägning av hur ORTEC och prognosinstitut bedömer att olika marknader kommer att utvecklas i framtiden.

1 gillning
6

Jag är ju med på att det är en prognos och kanske inte mitt i prick, men tendensen borde väl vara tvärtom om nu avgifterna definitivt urholkar sparandet.

7

Urholkningen är att om du inte hade betalt avgiften så hade fastigheterna genererat 5,5 miljoner avkastning istället för 4,5. Branschen har avkastat mer än hela marknaden under denna perioden men ofta rider bara förvaltaren på trenden och skapar inget mervärde.
Vet ej hur det är i fallet med Länsförsäkringar för de bytte jämförelseindex 2016 förmodligen för att städa upp siffrorna lite

1 gillning
8

Håller med om att tendensen borde vara att höga avgifter urholkar sparandet, om RTs inställning stämmer. Kan inte se vilken avgift som index-varianten har men rimligen ligger den långt under de 1,5% som gäller för den aktiva portföljen, och då borde den passiva varianten se bättre ut eftersom det är lång horisont (17 år).

Hur förklara detta?

9

Mycket tveksam om att basera något investeringsbeslut på detta. Helt “black box” utan möjlighet att utvärdera antaganden som gjorts.

Uppenbarligen har prognosen antagit högre avkastning än indexfonder vid “stark utveckling” på den typen av aktier som fonderna exponeras mot. Det kan finnas flera anledningar (förutom att LF vill tjäna mer pengar): högre risk tas i mer koncentrerade fonder (både i antalet aktier och branscher), sannolikheten för stark utveckling är olika (dvs mer sannolikt att indexfonder får “stark utveckling” än nischfonder/aktiva fonder) osv. Men egentligen blir det bara spekulation från min sida.

10

Som man ropar i skogen får man svar! Du tror väl inte på fullt allvar att LF hade publicerat en undersökning som visat att indexförvaltning är bättre än aktiv förvaltning? Avgifterna för aktiv förvaltning är en viktig del i bankens lönsamhet.

Allt beror ju på vilka variabler man lägger in i dataprogrammmet. Det finns inte någon, varken dator eller människa som kan förutsäga börsen år 2040. Detta framgår ju inte annat av den enorma spännvidden mellan bästa och sämsta värde.

6 gillningar
11

Jag är med på att det är gissningar och att ingen kan förutsäga 2040, men gissningar och antaganden är väl det allt bygger på i slutändan. Jag läser överallt att avgifter skall undvikas i princip till varje pris och blir lite frågande iom prognosen jag såg. Den är såklart köpt av LF och det är ju en del av min frågeställning. Luras de, eller är det rimligt öht?

Jag får inte ihop om det är så att indexfonder genererar 4 mkr vid stark utveckling och de dyra fonderna genererar 4,5 mkr vid stark utveckling så borde det väl vara mer intressant även om de faktiskt i teorin skulle genererat 5,5 mkr om de inte var så dyra.
Det intressanta är ju vad man själv får ut och inte vad banken tjänar, även om jag förstår er poäng.

Jag bara undrar om det går att förklara på något vis precis som flera av er försökt. Tack för det. :slightly_smiling_face:

12

Eftersom indexfonden består av alla aktier kommer den att utveckla sig som genomsnittet av alla aktier. För att det ska bli ett genomsnitt måste vissa aktier gå bättre och vissa sämre. En fond som endast har vissa aktier kommer då också att gå bättre eller sämre än genomsnittet. Eftersom det inte finns något sätt för fondförvaltaren att veta vilka aktier som kommer att gå bra, kommer efter den högre avgiften, mer än hälften av de aktiva fonderna att ha gått sämre än indexfonden, men vissa kommer i alla fall att ha gått bättre än indexfonden. Ju längre tid man mäter desto mindre andel av de aktiva fonderna kommer att ha överpresterat, slumpen kommer ändå att göra att en liten andel av fonderna gått bättre än index.

13

Det känns som att uppfattningen nog är att algoritmen kan vara skruvad till fördel för aktivt förvaltade fonder då, vilket skulle kunna förklara utfallet.

Jag tolkar det som att sannolikheten är större för mer pengar i plånboken med billiga indexfonder ju längre sparhorisont man har. Det är också det jag kan läsa lite varstans men blev lite ställd över den prognos jag såg.

Hur gör ni som möblerar om i era portföljer oftast? Säljer ni av ert gamla och sätter in i det nya, eller hur tänker ni?

14

Kan också vara en fuling där det inte är lika hög sannolikhet för högt utfall.

Alltså att det i fallet aktiva fonder är säg 10% sannolikhet för högt utfall men i indexfondsfallet kanske 30%.

Jag skulle inte betrakta de siffrorna som något annat än rent säljdravel baserat på kort historik.

1 gillning
15

Som jag ser det sparar man passivt i billiga indexfonder. Man bara fyller på och väntar.

Aktiva fonder kan gå väldigt bra ibland och väldigt dåligt ibland. Därför bör man vara aktiv själv med sådana fonder. Äga dem ibland, men inte alltid.

I den där “studien” utgår man från samma innehav hela tiden, dvs passivt sparande i alla fonderna. Då blir resultatet en ren gissning, enligt min mening.