Någon som har huvudet på skaft och kan besvara följande frågeställning kring inflationens påverkan i en uttagsfas av ett kapital? Frågan är: hur länge räcker pengarna innan de är slut? Uttag sker med 10 000/månad dvs 120 000 årligen. Startvärde: 3 000 000 kr.
Problemet med en sådan beräkning är att kapitalet kommer inte växa med en jämn hastighet. Ibland går det +20%, ett annat år -15% osv. Sekvensen som positiva och negativa år kommer i spelar stor roll.
Det är därför man oftast bruka tala om real avkastning (= efter inflation) på sitt kapital.
Och jämföra vad t.ex. en viss tillgångsfördelning gett historiskt i real avkastning.
Gör det ju lättare när man ska projicera i framtiden hur mycket man behöver. Det vet man ju bara i dagens penningvärde.
Det är bara Jan som inte riktigt gör det ordentligt.
Tack. Jo, jag är lite med på det. Men att bankränta/räntefond ska svänga +20 till -15% är väl att ta i kanske:-). Detta byggde på ett ultra-defensivt tänk angående i en uttagsfas. Bara för att förstå hur inflationen påverkar vid “låga” tal.
Vi vet inte storleken på framtida inflation eller framtida skattesatser. Vi vet heller inte vad den framtida nominella avkastningen blir.
Varje form av kalkyl blir därför väldigt grov. Att räkna med tiondels procent finner jag helt meningslöst.
Samtidigt är det intressant att försöka få ett viss hum om hur det framtida sparandet kan utvecklas.
Själv räknar jag 5 procent på aktier och 1 procent på räntor. (8 procent bruttoavkastning på aktierna minus 2 procent inflation och 1 procent skatt i ISK). Är du försiktig räknar du med 4 procent efter inflation och skatt och är du optimist räknar du 6 procent netto på aktierna.
Gör ingen kalkyl på mindre än 10-15 år och ta alla siffror med en nypa salt. Obs! Detta är mina personliga åsikter. Du har din fulla rätt att tycka annorlunda.