Om en vecka tänkte vi göra en ny intervju med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan som var med i avsnitt #87 (som fortfarande är ett av mina favoritavsnitt):
Här är några av hans publikationer men han är ju väl insatt i forskning. Det som jag tycker är mest spännande är ju humankapital, han introducerade hela det ämnet för mig.
Här sammanfattar jag några av sakerna att ta upp:
“Life Cycle Theory of Consumption” av Franco Modigliani som vi berörde i “Die with zero”-avsnitten.
I Sverige verkar vi ha en ganska bra sammansättning och balans “finansiellt kapital vs humankapital” över ens livstid. Stämmer det?
Hur skulle han sammanfatta konsensus i forskningen kring hur man som privatperson bör investera?
Mest intressanta studierna?
Vad är det vanligaste missuppfattningen i världen där ute som forskningen är ganska klar över?
Vilket är det vanligaste misstaget han ser småsparare göra?
Finns det någon forskning / tips hur man ska resonera kring t.ex. ha rörlig eller bunden ränta / elpris m.m.
Vilka insikter har han själv dragit från sin forskning som han applicerar i sitt eget liv?
Hur ser läget ut för de svenska hushållen? Finns det något som man skulle kunna lägga till här - Så rika är svenskarna | Jämför dig själv
Edit: uppdateras kontinuerligt.
Gärna fråga vad är hans resonemang runt guld som investering.
Vilket är totalt oanvändbart eftersom det kan ändras på ett ögonblick 
Det kan du fråga honom om, hans syn på den aspekten. Tror inte ni tog upp det i avsnittet.
Är intresserad av vad han tycker om andra investeringar än klassiskt aktier och räntor. T.ex guld och råvaror. Hur mycket diversifiering tycker han är värt och vad får diversifiering kosta om det ger bättre riskjusterad avkastning?
Om han skulle ”ta ut svängarna” och försöka få 1-2% genomsnittlig överavkastning mot global indexfond, vilken metod hade han valt och varför?
Några förslag/alternativ:
Belåning
Faktortilta med FF5-faktormodell
Börjat med stockpicking i en del av portföljen
Köpt ett gäng investmentbolag med rabatt
Fler förslag ; covered call, cash secured put.
Totalt oanvändbart är det väl inte, det är mycket som kan ändras på ett ögonblick, man får räkna på sannolikheter för det i sina beräkningar.
Historisk diversifiering. Vi pratar mycket om att historisk avkastning inte går att lita på. Vad säger forskningen om historisk diversifiering? Till exempel guld, räntor, fastigheter jämfört med aktier. Kan man lita på att vissa tillgångar går bra när aktiemarknaden kraschar (se rika tillsammans portföljen som exempel)?
Hur ska man ta hänsyn till ökade kostnader kontra diversifiering. Exempel, antag att det kostar 1% mera i avgift att investera i USA än i resten av världen (fiktivt exempel för att belysa skillnaden) men marknaden består till ca 65-70% av USA.
Hur ska man se på politiska risker? Exempel, antag att det istället var Kina som bestog av 65-70% av marknaden men den politiska bilden är som idag. Vore det i ett sånt läge rimligt att dra ner på andelen Kina i Portföljen jämfört med marknadsviktningen?
Hur ska man se på risken av att ha en stor andel av portföljen i ett enskilt land/valuta? Exempelvis USA som är 65-70% av värdet på börsen. Om man har en väldigt stor andel i en indexfond skulle det betyda att en väldigt stor del av ens pengar finns i ett enskilt land/valuta. Hur ska man ta hänsyn till detta? Anta att det blir ännu värre och att USA skulle bestå av 90% av marknaden, när är det dags att göra avsteg från marknadsviktningen? Samma resonemang går att göra med en enskild branch (teknik till exempel) men där är fördelningen i dagsläget jämnare.
En intressant fråga som jag sällan märker diskuteras är ju effekten av ålder, månadssparande m.m. Känner att mycket av tipsen som finns idag är riktade mot yngre människor med 20-30 år kvar av arbetande. Då är ju självklart ett långt månadssparande aktuellt med stor del aktier. En helt annan sits för människor 50+ som kanske har en plan av att jobba 5-10 år och dessutom ha fire eller del-fire. Kan fondrobotar vara bra här?
Oavsett så är det en intressant fråga, om det är användbart eller inte, eller kanske mer hur ska man räkna på det på ett rimligt sätt, om det nu finns ett rimligt sätt 
Själv skulle jag tex inte vilja extrapolera nuvarande lön många decennier i framtiden, precis pga av att allt kan hända (olyckor, sjukdom, mm) samt att man inte säkert är relevant på arbetsmarknaden om X decennier. Alltså svårare att räkna på för unga än 50+ are samtidigt som humankapitalet just är det stora för de unga.
Jag skulle inte heller vilja räkna med någon typ av nettolönehöjning under årtionden för då bak-lastar man dvs mer av humankapitalet ligger i en osäker framtid.
Å andra sidan, man har ju ett humankapital som man plockar ut från idag genom sitt arbete och alla onda ting händer ju inte alla, långt därifrån.
Så frågan är i mitt huvud - hur ska man räkna på det?
Ska man tex ta nuvarande nettolön X (önskad pensionsålder - nuvarande ålder) X olycksfaktor?
Vad är i så fall en rimligt olycksfaktor? 85% motsvarade ungefär den delen av befolkningen som inte går på bidrag (även om en del gör det med flit)
Eller är det som @Guldfeber antyder att det är meningslöst eftersom det är lite digitalt - antingen är man frisk & anställd eller inte.
Hoppas herrarna i studion kan resonera fram något bra sätt att hantera det för det är en klart intressant fråga (om än inte för mig personligen med snart noll i humankapital)
Frågan i mitt huvud är: “Behöver man räkna på det?” Vilket säkert är lite samma sak som Guldfeber är inne på ovan. För mig medför det inget värde att veta mitt förväntade humankapital över en livstid lika lite som jag är intresserad av att räkna ut min förväntade dödsdag. Inget av detta kommer påverka mina investeringsbeslut eller andra beslut för den delen.
Vad som däremot skulle medföra värde i mina beslut vore om jag till exempel misstänkte att jag skulle bli arbetslös eller kraftigt minska/öka mina inkomster, men för detta har jag ingen nytta av ovanstående beräkningar.
Vissa saker har man nytta av och dessa anser jag vara värd att lägga energi på. Andra saker har man ingen nytta av och dem kan man låta de personer som har nytta av diskutera.
Mja, jag tänker.
Humankapital - Levnadsomkostnader = Förväntat kapital att kunna investera
Det blir nog ofta större än vad man tror. Så man inte slösar bort ungdomsår med att över-spara utan faktiskt lever bra, för om det går hyfsat som det ska så går det bra. Mindre pensionsångest typ.
Du skulle väl fråga om det där om att rörlig ränta skulle vara skydd mot inflation, när det snarare måste vara ett skydd mot räntesänkningar när inflationen avtar. Bunden ränta måste ju vara ett skydd då inflationen tilltar och räntan höjs för att motverka.
Vill bara puffa för den här då vi kör intervjun på torsdag. 
Hans syn på diskussionerna från avsnitten “Die with zero” och Keep buying (eller vad det avsnittet hette?).
Om han fortfarande anser att rörlig ränta är en hedge när inflationen sticker iväg men reallönerna inte hänger med.