Jag har sparat och investerat länge, jag har varit med och hanterat (finansiellt och emotionellt):
Fastighetskrisen på 90-talet
IT-bubblan 00-talet
Finanskrisen 08
Corona-dippen
Har dock aldrig varit med om situationen som råder nu. Mina breda globala index-portföljer ligger över 20% plus sedan årsskiftet.
Jag är väl införstådd med svårigheten att försöka tajma marknader, “buy the dip”, diversifiering. Samtidigt är det väldigt många, extremt självsäkra placerare som är tongivande nu som inte har varit med om kriserna.
För egen del så har jag inget kapital placerat som jag inte har råd att mista. En stor sättning skulle dock medföra en otroligt stor påverkan på FIRE-planerna.
Parallellt med allt detta så har jag inte tidigare varit med om att det under en så lång period har varit svårt att få en positiv reell avkastning från räntor och räntebärande värdepapper. Skenande tillgångsinflationer medan officiella indikatorer visar något annat. FED fortsätter att elda på, trots den högst kännbara inflationen i USA.
Rent krasst så har jag en förväntan på en årlig avkastning om någonstans mellan 6-9%, så när siffrorna överstiger 20% på åtta månader så känns det skumt. Det är ytterst lockande att inta en än mer defensiv position nu, ligger i dagsläget på 70/30 på de portföljer med längst tidshorisont.
Är väl inte jätteofta som börsen går exakt 7-8% upp på ett år. Ofta är det väl mer extremt både uppåt och neråt men snittet tenderar att över lång tid bli där någonstans.
Bra inlägg. Upplever samma sak om man har varit med några år och upplevt upp- och nergång som sliter känslorna. Många idag som bloggar/diskuterar och finns som profiler på nätet har knappt upplevt en riktigt tung period med ständig nergång och svag utveckling i 2-3 år. Det kan ta hårt på den mest inbitna månadsspararen. Har man kommit en bit på väg och vill öka sitt bevarande av kapital upplever jag det betydligt svårare i detta brus och all FOMO som flyter runt idag. Kloka ord och portföljteorier efterlyses
Min poäng var att uppgångar av den här storleksordningen inte är ovanliga. Aktiemarknaden är volatil, det vill säga att den exakta utvecklingen kan variera kraftigt. Jag förstår inte varför detta skulle vara skrämmande eller göra att jag ska gå ifrån min buy-and-hold-strategi?
Även om man ska läsa på ditt sätt så taktar vi på 30%, vilket hänt två gånger under detta seklet och varit i den storleksordningen fyra gånger under samma period.
Tycker att denna frågeställning och tråd är väldigt intressant och är relevant i mitt fall.
Självklart kan det ske massiva ökningar på fonder, index och aktier under mer “normala” tider men nu ser vi en ökning på 20, 30, 40 % på marknaden som en helhet, mer eller mindre.
Detta är ganska ovanligt, har ingen konkret statistik att backa upp detta med dock.
Exempelvis så har jag en portfölj med en sparhorisont på minst 15 år där 90 % av värdet är investerat i olika fonder som täcker olika marknader. Så jag är diversifierad skulle jag säga, skulle dock vilja smyga in med lite råvaror, obligationer och räntor för ännu bredare diversifiering så småningom.
Min totala avkastning ligger på ca 40 % under en 3 års period, vilket får mig att fundera…
Är detta för bra för att vara sant? Tänk om marknaden sjunker med 40 % inom loppet av 3 månader?
Har effektivt sett raderat hela avkastningen då. Ångesten kickar in.
Men efter lite rationella tankegångar så påminner jag mig själv om att denna portfölj har 15 år till på sig att återhämta förlusten, så allting borde vara lugnt.
Däremot så kan man ställa sig frågan hur det skulle se ut om man säljer av ca 20 % av portföljen och håller på kontanterna tills marknaden sjunker. Då börjar vi närma oss territorium om att tajma marknaden, vilket jag försöker undvika.
Ursäkta röran, ville bara få ned lite tankar som jag har haft på papper så att säga
Den kommer antagligen göra det, nån gång. Problemet är att man inte vet när.
Då gäller det att den sjunker från dagens nivå. Om den rusar ett bra tag till och sen faller tillbaka är det inte säkert att den någonsin når dagens nivå igen (som måste justeras för inflationen). Dina cash (20%) som väntar äts ju upp av inflation.
Fördelningen av uppgång på marknaden är långr ifrån jämn. Bara att missa typ de 10 bästa börsdagarna på en 10 års period kan sänka din genomsnittsavkastning avsevärt. Därför riskerar man mycket bara av att stå utanför en kort tid.
Bra tråd! Jag har gått i liknande tankar, eller åtminstone att ta hem lite vinster innan en sättning, för att sen kunna gå in igen vid senare tillfälle. Det är alltså inte pengar jag egentligen har något större behov av idag och tanken har varit att endast ta hem en del av kapitalet - säg 20%. Problemet är som vanligt att man förmodligen kommer gå miste om ytterligare ökning, ”time in market beats timing the market” osv. Hör gärna hur andra på forumet tänker!
Har gjort så att jag har lagt in säljorder på hela lekhinken. Ska utöver att jobba också studera under några terminer för att “investera i mitt humankapital”. Vill därför släppa tankar på allt rörande mer aktiv investering. Tänker mig nog att pytsa in de “hundringarna” i något slags PP eller defensiv Lysa. Har läst denna tråden med stort intresse: Allvädersportföljen - Spara och investera / Investeringsstrategier - RikaTillsammans Forumet
Vad har hänt strax därpå, dessa fyra gånger? Har det sett olika ut året efter eller har något mönster upprepat sig (har inte hittat statistik för de senaste 100 åren )?
Detta är en jättebra fråga faktiskt! Tyvärr finns det inget bra svar. För det är exakt det här ekonomerna menar när de säger att man inte kan förutspå aktiemarknadens rörelser baserat på tidigare rörelser. Det du frågar är om teknisk analys fungerar, och vad jag vet så gör den inte det. Här är ett avsnitt av podden där detta diskuteras:
Jag kan svara på din direkta fråga, men se inte det här som att samma sak kommer hända nästa gång.
2003 gick börsen (globalindex) upp 33%. Åren därefter gick det upp 15%, 10%, 20%, 9%. Totala uppgången på dessa fem år var 120%, alltså mer än en dubbling av pengarna. Hade man sålt efter första året så hade man missat 65% uppgång. Men 2008 sjönk börsen med 40% (finanskrisen) och åt upp de sista fyra årens uppgång.
2009 gick börsen upp 30%. Åren därefter var det 12%, -5%, 16%, 27%. Total uppgång 103% på fem år. Hade man sålt efter första året så hade man missat en uppgång på 56%.
Problemet i det första fallet var att man inte kände till finanskrisen förrän den hände. När skulle man ha tagit ut pengarna och när skulle man ha gått tillbaka in i marknaden igen? I det andra fallet finns det inget problem överhuvudtaget så där är det tydligt att man missar avkastning av att stå utanför börsen.
Med den information som är känd idag så är det ingen som riktigt vet vad som kommer hända imorgon. Det vet vi bara med facit i hand. Och det är faktiskt just därför som man kan få en fin avkastning på börsen, för att man väljer att bära de risker som inte är kända ännu.
Vad som hänt efter IT- kraschen har jag någorlunda koll på- tänkte mest på de andra två gångerna.
En viss förutsägbarhet tror jag finns, även om allt möjligt oförutsett samtidigt kan inträffa.
Den starka uppgången år 2003 och 2009 är väl att betrakta som en återhämtning efter väldigt stora ras (alltså förklarligt med stark rörelse uppåt). Nu har det ju fortsatt att tokstiga även efter att hela raset är återhämtat så jag gissar att situationen är annorlunda nu och att allt är mer övervärderat nu än vad det var då…
Jag har gått i liknande tankar, eller åtminstone att ta hem lite vinster innan en sättning, för att sen kunna gå in igen vid senare tillfälle. Det är alltså inte pengar jag egentligen har något större behov av idag och tanken har varit att endast ta hem en del av kapitalet - säg 20%. Problemet är som vanligt att man förmodligen kommer gå miste om ytterligare ökning, ”time in market beats timing the market” osv. Hör gärna hur andra på forumet tänker!
)?