John Hussman: When Bubble Meets Trouble

Här är en ny analys av John Hussman som anser att vi definitivt är inne i en bubbla (som han iof tyckt i många år):

Här är även en intervju på ämnet:

4 gillningar

Mm, det känns lite olustigt så här en lördagskväll. Lite väl många indikatorer som pekar i ”fel” riktning. Shiller PE på 40 med genomsnitt på runt 16 innebär ju att vi är 2.5 ggr över historiska snittet. Se tex här.

Även olika hypes, som jag upplever det, allt ifrån elbilsaktiers noteringar till astronomiska börsvärden motiverade av en ”ny verklighet” till börsnoteringar av snart nog vartenda bolag till rätt vanliga rekommendationer att belåna sig för att investera inkl studentlån … ger mig tydliga 00 vibbar och har gjort det större delen av året.

Jag börjar nog konvergera mot att vi är i en eller kanske flera rejäla bubblor (börs, obligationer, krypto, elbilar, tillväxt till varje pris, you take a pick) och att frågan är mer ”hur länge kan det hålla på”. Typ är det hösten 1997, 1998 eller 1999 inför 2000. Visst, det kan vara 1988 också, strax efter 87 kraschen, med up, up and away framför oss.

Så i vårt perspektiv, 50+ och ska snart leva på kapitalet, börjar jag väl mer fundera på:

  • Vad blir konsekvensen av att agera på dessa signaler om de är fel?
  • Mot vad blir konsekvensen av att inte agera på sådana signaler om de visar sig vara rätt?
  • I vilket fall förbannar jag mig mest? (för börsen är ju ”ångerns altare” :slight_smile: )
  • När vet jag att det var fel att agera eller inte och hur kan jag då skademinimera?

Monte Carlo simuleringar av totala kapitalet (tack vare @axr eminenta tråd här) har tydliggjort att den enda riktigt stora risken för oss är ”sequence of events” risken med ett ”Lost Decade” med 10 värsta år först. Lite som GMO 7-year asset class forecast pekar på. Som det ser ut nu skulle den skadan så gott som vara icke-reparerbar utan kräver klart förlängt arbetsliv mot vad vi hade tänkt.

  • Hade kapitlet varit 50% större hade det absolut inte varit något problem att ligga kvar som nu.
  • Hade vi planerat för 10 års arbetsliv till så hade det heller inte varit ett problem att ligga kvar.

Alltså snarare en typ av ”salty-spot” än en ”sweet-spot” :slight_smile:

Själv har jag tidigare gjort vinsthemtagningar (som jag nämnt här tidigare) och dragit ner risken i 90/10 och 60/40 portföljer i vårt sparande med ca 15-20% enheter i aktieandel gradvis under året. Dock inte i andra portföljer tex RT. Det har hittills känts väldigt bra just eftersom vi prioriterar return of capital.

Men med läget som det är och att den största risken för oss är Lost Decade, inte låg avkastning, så funderar man ju om en mer aggressiv parkering i cash är lämplig i vår ålder och situation trots stigande inflation och högst sannolik erodering av värdet under tiden?

Förväntar mig inte något ”gör så” svar utan mer att lufta hur jag tänker och våndas, om det är någon med liknande tankar/situation som har någon konstruktiv feedback :slight_smile:

EDIT. Vill bara förtydliga att jag kommer att tänka och simulera igenom situationen noggrant före ev förändring och eventuellt förändring kommer att ske stegvis i tex 5%enheter steg samt att det inte handlar om något ”run for the hills” alternativ att helt gå ut marknaden, bara anpassa risken.

EDIT 2. Efter lite mer Monte Carlo simuleringar har jag (nog😬) landat i att det är vår mellanrisk hink som behöver stärkas i storlek och med vettigt likvida tillgångar som en 60/40 portfölj. Så det är nog så det får bli. Vikta om mellan högrisk och mellanrisk hink samt nytt kapital in i mellanrisk.

10 gillningar

Sätt pengarna i relativt korta obligationer/räntefonder. Inte en kotte vill ha dem idag med så låg ränta.

Räntan kommer gå lägre trots hög inflation under en period tills det faller samman och då sticker räntan. Aktier kommer braka, krypto kommer braka samman och alla stora aktörer flyr till räntepapper, efterfrågan går upp och då pressas räntorna ner igen, (räntefonderna) håller sitt värde.

Så vad som än händer framöver med inflationen så är sjunkande räntor det vi kommer se.

3 gillningar

Korta räntor i ett inflationsscenario? nej tack.

Vilket är precis sentimentet till att ingen vill ha dem nu. Med andra ord är de billiga just nu.

1 gillning

Vatten är också billigt, men är inte någon vidare investering.

2 gillningar

Tjaa, nu var det ju en skev jämförelse.

Varför inte 5-åriga räntepapper? Räntan kommer inte kunna drivas upp. Tillgångsinflationen är grotesk.
Pengar finns i överflöd men rör sig inte i ekonomin.

Stater kommer behöva låna mer för att hålla sig flytande. Så räntan drivs upp av staten utan QE samtidigt som räntan drivs ner ännu mer av krashande finansmarknad när prisinflationen knäcker bolagen. Då springer kapitalet från risk, till räntepapper.

Alltså tillgångsdeflation, hög prisinflation och riktigt taskig ekonomi. Räntepappren blir då bästa tillgången när allt med risk brakar samman.

1 gillning

Eftersom jag lutar åt @Nightowl:s scenario, kan du inte utveckla?

2 gillningar

Känner just så.
Har sålt bostad och behöver sätta en del av pengarna ngn stans- Börsen med främst aktier känns alldeles för läskigt. Korta räntefonder är ett alternativ. Ngr bra tips på vilka i så fall?

1 gillning

Vi har redan mer än 5 årsutgifter på sparkonton, det i kombination med tidigt uttag av ITP2 och sedan uttag av ålderspension från 64 kommer ta oss igenom “lost decade” utan att tvingas sälja aktier på botten.
Defensivt och med lägre avkastning men med en pensionsplan som håller.

3 gillningar

Jättebra inlägg och jag citerade bara en bit för att du sammanfattar ambivalensen bra i de här frågorna.

Frågan är ju också hur fort en nedgång kommer. Ska det sakta malas ner eller snackar vi om totalbrak? I det första läget kan man ju planera mer kring att sälja av efter hand för att skademinimera. I det andra får man ju snällt åka med om man inget gjort innan.
Som jag känner mig själv åker jag med, eftersom jag ändå har möjligheten att jobba vidare och inte sitter i nå’n jobbig sits med stora utgifter.
Vad man förbannar mest är nog upp till personligheten, men för mig skulle det absolut värsta nog vara att sälja av och se ännu ett galet fint börsår samtidigt som pengarna bara ligger där på nå’t icke-avkastande tråkkonto.

4 gillningar

Jag är heller inte en generell vän av räntepapper men åtminstone blir korta räntor bara lidande under en kortare period tills papperna byts ut pga maturity.

Tänker att 1-2 års duration är mycket bättre än 5+ Eftersom de förra hänger med i inflations/ränte trenden inom 1-2 år.

Hur tänker du mht durationen?

Ja, det är en bra plan :grinning::+1: Vi har också 5 år på sparkonto. Önskar mitt ITP2 fribrev varit större så det hade först oss igenom. Men som vi pratade om i Monte Carlo tråden så funderar jag på ”bond trent” i privat regi och hur det ska se ut. T.o.m. Privat Trad har dykt upp i tankarna :joy:

Borde inte denna bubblan redan vara inprisad på börsen? Tycker jag nästan inte hört annat än folks inflationsoro senaste året.

1 gillning

Ja, det är åt det hållet jag funderar och även faktiskt privat Trad vilket känns lite småabsurt :slight_smile:

Vilken typ av duration och papper tänker du?

  • 1-2 år duration eller även längre?
  • Statspapper? (Var hittar man sådana fonder?)
  • Företagspapper? (börskorrelation)
  • Sverige vs Internationellt?
  • Mix?

Lysa med mycket räntor?

Realräntor finns ju alltid men känns aldrig riktigt som ett bra alternativ

1 gillning

Jo borde vara men tveksam om så är fallet. PE talen känns generellt inte inprisade för en högre inflation/ränta för då borde vi se PE kontraktion pga högre diskonteringsräntor. Shiller PE på 40 med exponentiell uppgång pekar inte på det.

Däremot känns det som att börsen i en del fall prisat in de positiva initiala effekterna av inflation dvs att starka bolag kan/förväntas trycka ut prishöjningar högre än inflationen och på så sätt höja både omsättning och vinst vilket trycker upp kursen.

Ser du någon effekt på inprisning?

1 gillning

Japp, överallt hela tiden :slight_smile: :

6 gillningar

:joy::+1: Good point!

Bland oss småpotatis men på börsen generellt? Sänkta PE tal?

1 gillning

Är det inte så att “ingen” vill ha dem för att centralbankerna köper upp alla räntepappren och därigenom trycker ner räntan under marknadsmässig värdering?

Tittar helt ärligt inte så mycket längre på nyckeltal och indikatorer, försöker hålla allt sånt utanför min strategi (att hålla min breda 90/10 i ur och skur i 30+ år).
Tänkte i början på året att det kan vara en idé att följa AP7 såfas hävstång som en indikator på att höja eller sänka risknivån i portföljen. Dom har vad jag vet fortfarande 15% hävstång.

1 gillning