Mycket bra, jag hoppas det blir fler avsnitt med David!!!
Jag är kanske onödigt intresserad av detta område så jag tyckte nivån var lagom nördig och Davids förklaringar gav både bakgrund, bredd och djup.
Delar inte riktigt hans beskrivning av hur dåligt handeln fungerade före/utan riksbanker, samt att det skulle vara tilltron till riksbanken som ger SEK dess värde.
Men annars tycker jag han träffade rätt med sina förklaringar.
I alla fall lika som mina uppfattningar 
Precis min känsla som jag skrev ovanför. Men också som du säger: Han kändes opolitisk vilket är en frisk fläkt och ett föredöme i en tid då det känns som att alla representanter för olika myndigheter också är någon form av PR-människa som ska propagera för den egna myndighetens förträfflighet.
Håller fullständigt med. Jag tycker till och med att det kan bli lite irriterande när folk i tid och otid nästan ska ursäkta sig själva och kalla en diskussion nördig bara för att den inte handlar om något relativt banalt.
Sedan skulle jag för övrigt kalla diskussionen som fördes i detta avsnitt absolut fundamental för någon som exempelvis har ett hus- eller lägenhetslån. Hur många som har skuldsatt sig upp över öronen kan ens svara på vilka faktorer och instanser som påverkar räntan? En bilist som färdas i över hundra kilometer på en motorväg skulle knappast kalla förståelsen av vilka faktorer som påverkar friktionen mot körbanan för nördig (såsom regn, snö och is), så jag tycker man kan hålla igen med dessa begrepp även här 
Tänkte att vi kunde ge ett varmt välkomnande till @davve i forumet. 
Som du märker @Davve så var ditt deltagande väldigt, väldigt uppskattat. Tack än en gång. 
Hej Greger,
Riksbanken har diverse infomaterial under Info. Det håller sig på en ganska enkel nivå men där finns även diverse länkar för vidare läsning.
Ulf Söderström och Christina Nyman skriver om prognoser och penningpolitik
Jag har även länkar till ett par ekonomiska kommentarer och bokkapitel om penningpolitik och pengar på min hemsida,
http://davidvestin.se.
Hälsningar David
Hej Jan,
Tack till dig och alla lyssnare för dessa glada kommentarer, inspirerande!
Det var väldigt roligt att få vara med i er podd och intressant att se alla funderingar som lyssnarna kommer med, hoppas vi får tillfälle att ta upp dessa frågor längre fram.
Hälsningar David
Hej Oscar,
Jag tror att jag blev otydlig när det gällde denna fråga. Vad jag ville få fram var att de så kallade reservkraven, som i Sverige sattes till noll 1994, inte längre begränsar bankernas möjlighet att skapa pengar (i kontrast till vad som brukar läras ut på grundutbildningen i nationalekonomi). Istället är det andra faktorer som till exempel bankernas kapitalkrav, efterfrågan från kunder och andra realekonomiska saker som sätter begränsningar på hur mycket lån - och därmed i viss mån pengar - som bankerna kan skapa i dagens system.
Hur höga kapitalkraven ska vara är en svår fråga som i första hand ligger hos Finansinspektionen, som är den myndighet i Sverige som beslutar om utformningen av dessa krav. Utan att kunna speciellt mycket om detta håller jag personligen med dig om att 5% soliditet känns lågt i ett historiskt perspektiv - i synnerhet som regelverket stramats upp ganska ordentligt de senaste åren utan att soliditeten stigit speciellt mycket. Men det finns gott om folk som argumenterar att risken i t.ex. bolånen är mycket låg (då hushållen inte enkelt kan få skuldsanering), och att det därför är orimligt att lasta på bankerna höga kapitalkrav för denna utlåning. Det finns även empirisk forskning på mikrodata bland annat från forskare på Riksbanken som tyder på att bankernas riskvikter inte är orimligt lågt satta i förhållande till den faktiska risken i lånen.
Detta tema är stort nog för en egen podd med någon från Finansinspektionen som kan svara bättre på denna fråga än vad jag kan!
Hälsningar David
Tack för ett bra svar @davve !
Ett uppföljande samtal med nån från Finansinspektionen kring regleringar och krav är en väldigt spännande idé @janbolmeson
Bra intervju och fina förklaringar av luddigheter. Intressantast för mig var det korta svaret kring om butiker kan vägra ta emot kontanter. Synd att inte frågan om det är rimligt att banker kan göra detsamma kom med.
Är dessa kontor då att betrakta som butiker istället? Jag har lust att gå in i ett och fråga. 
Skriver under på detta.
Ett ingående avsnitt med någon från Finansinspektionen (Kanske självaste Erik Thedéen?!) skulle ju komplettera det här avsnittet som pricken över i:t! Man blir ju som ett barn på julafton bara av själva tanken! 
Hur som helst; Tack för din medverkan @davve! Mycket lärorikt avsnitt jag kommer återkomma till många gånger, det är jag säker på! Och tack till @janbolmeson @carolinebolmeson som vågar varva lättsmält folkbildning med djupare avsnitt som dessa från tid till annan
Tack för ett superavsnitt. Väldigt intressant att få lite insikt i Riksbanken och deras funktion. Bjud gärna in honom igen. Som jag skrev tidigare hade det suttit fint med ett trippel-avsnitt
I början av avsnittet pratades det om att banker för väldigt länge sen hade sin egna valuta med växelkurser mellan sig. Sen uppfanns Riksbanken som skapade stabilitet och en krona utan växelkurser. Tycker det är lite lustigt för det är väl lite vad som händer idag mellan centralbanker och Bitcoin. Centralbanker och banksystemet trycker upp egna valutor med växelkurser. Olika länders centralbanker har såklart olika risk precis som privata enskilda banker. Bitcoin skulle väl teoretiskt kunna komma in och stabilisera världsekonomin via Bitcoin-standard (likt då USD var kopplat till guld).
Hade vart kul att höra tankar kring detta. Vore även intressant att höra mer i detalj varför vi måste ha 2% inflationsmål när målet är att bevara pengar.
Fantastiskt bra avsnitt och otroligt intressant! Den lämnade mig dock med en fråga / tankenöt jag inte får ihop och som jag gärna skickar med till framtida avsnitt:
Vad händer om alla skulle betala tillbaka sina lån? Det finns väl inte tillräckligt med pengar i systemet för det? (p.g.a räntekostnaderna)
D.v.s. om jag lånar 1 miljon över 10 år så måste jag betala banken ca 100 000 kr i ränta plus min miljon som jag lånat givet 2% ränta och rak amortering. Dessa 100 000 kr måste tas från övriga pengar i systemet, som också i huvudsak har skapats av andra låntagare som lånat X kr och där alla ska betala tillbaka X + r kronor. Således borde det inte finnas tillräckligt med pengar i systemet för att betala tillbaka allas lån plus ränta (?).
Följdfråga:
Vilket också borde innebära (OBS resonemang på jättehal is) att över tid måste den totala lånemängden alltid öka för att alla parter ska kunna sköta sina räntebetalningar (givet positiv ränta). Om man låtsas att totala lånenivån skulle vara konstant (inga nya lån) så får låntagarna förr eller senare likviditetsproblem eftersom en allt större andel av totala mängden pengar hamnar hos banken i form av räntebetalningarna + amorteringar. Om banken då behåller räntepengarna som vinst i bolaget & skriver ned sin balansräkning av amorteringspengarna så minskar tillgänglig mängd pengar i systemet och nån får till slut svårt att få in pengar till sina räntekostnader och konkar. Och ju mer pengar som har gått till banken, desto mindre pengar “finns kvar i systemet” att amortera med, och pengarna räcker inte till. För att undvika detta måste nya pengar skapas i en ökande takt för att “gömma problemet” med att det saknas pengar. Hur fel är resonemanget??
@davve tack för ett bra avsnitt! Dock skulle jag vilja höra mer om inflation och varför det är så viktigt att ha, jag tycker att argument som “va skulle folk annars säga om dom fick en lönesänkning” är ganska ointressanta, utan jag skulle verkligen vilja veta poängen med inflation.
I min värld så existerar inte inflation helt isolerat heller, utan det finns alltid både inflation och deflation samtidigt, den som är störst är det som definierar vilket tillstånd vi har just nu. Men det hade verkligen varit intressant att få höra dina egna argument och då inte det som beskrivs på hemsidan om inflationsmål, vilket jag tolkar mest som ett sett att promota lånade av pengar. https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/ för den intresserade.
Med risk för att jag tänker fel men för att pengarna ska ta slut innan alla lån är återbetalda krävs att inte endast amorteringar gör att pengar försvinner utan även ränteinbetalningarna. Jag förstår det som att endast amortering gör att skulderna och därmed pengarna försvinner. Ränteinbetalningarna i sig stryker inga skulder (och förstör därmed inte pengar) utan dessa pengar kan sedan åter flöda ut från banken igen i form av omkostnader/utdelningar.
Sen lite klurigare hur det fungerar med pengarna bankerna lånar av riksbanken eftersom jag inte vet hur riksbanken använder ränteinbetalningarna.
Superintressant avsnitt även om jag inte hängde med i alla svängar.
Inte en chans att du kommer att svara på detta (
) men skulle du rekommendera vanliga småsparare att ha guld i sin portfölj?
Blev inte avsnittet lite väl långt, för egen del tycker jag att vissa utvikningar var onödiga.
Dock var ju David väldigt bra på att på ett pedagogisk sätt förklara riksbankens roll.
Själv hade jag inte fullt insätt skillnaden i penning politik och finans politik, och det är väl finanspolitiken som är ännu svårare att förstå.
Några frågor om penningpolitiken som jag gärna skulle bli klokare av är; Kopplingen mellan ECB och riksbanken, det gick ju lite fort när David växlade mellan Skr och Euro.
Även våra bankers lån i Euro behandlades summarisk, hur stor betydelse har de?
Riksbankens syn på QE fattades.
En ny sittning med någon som kan prata om finanspolitik önskas. Man kan ju börja med någon ekonom (politiker är nog svårt att hitta). Ett förslag är professor Peo Hansen.
Sprang halva Lidingö loppet och lyssnade på avsnittet, jag måste säga att det var mycket intressant och en mycket bra gäst