På ert och mångas önskemål har jag fått till en intervju med Riksbanken. Tyvärr inte Ingves, men gör vi det här bra och de är nöjda, så vem vet i framtiden.
Jag tänker mig spontant att prata om RIX-systemet som de flesta aldrig hört talas om, inflation, deras roll, deras syn på ekonomin och om tid ges att även titta på deras rapport “hur skapas pengar” som jag trots 25 år i ekonomi fortfarande inte har förstått (t.ex. skillnad på “affärsbankspengar och centralbankspengar”.
Jag skulle vilja höra hur de ser på den stora skillnaden mellan KPI-inflation och den monetära inflationen. Den höga monetära inflationen har bidragit till kraftigt ökade tillgångs och huspriser, vilket gynnar de rika och ekonomiskt insatta och stjälper de fattiga och ekonomiskt oinsatta.
Jag skulle vilja veta lite mera om deras tillvägagångssätt när de räknar ut den förväntade räntekurvan framöver och vilka risker de ser med att sätta för låg räntekurva alternativt för hög ränte kurva.
Något mera jag skulle vilja veta är varför vissa saker som till exempel bostäder inte räknas med i inflationen och hur det skulle påverka räntekurvan om bostäder helt plötsligt började räknas in?
Bankerna kan ju låna ut pengar som de inte har (fractional reserver banking), så länge de uppfyller säkerhetskravet. Men hur ser det ut rent praktiskt på skärmen hos en bank när de ger ut ett lån som kommer från nya pengar (istället från inlåning)? Någonstans måste de ju gå en signal som ger ut dessa nya krediter? Ska inte RB kontroller så att de följer sina säkerhetskrav då? Vad heter det programmet? Är det liksom något textbaserat från 70-talet eller något fräsht med stöd för reaction memes?
Hur gör man från bankens håll? Skötes det kanske i RIX?
Generellt mycket tekniskt nörderi om RIX hade varit nice!
Lite samma som ovan;
När bankerna lånar ut nya pengar vilket program sköter “tillverkningen”? Det måste ju finnas ett system som håller koll på nya pengar som skapas eller har alla bankerna en egen “in house” lösning?
Mitt företag gick vidare i första omgång för teknisk lösning för projektet. Men har inte hört något sedan dess. Vore kul att höra hur det går.
Andra intressanta frågor:
Vem är egentligen Riksbankens uppdragsgivare?
Vilka uppdrag har Riksbanken förutom inflationsmålen (likviditet, betalmedel etc).
Hur prioriterar de mellan de mål de har?
Hur är relationerna till affärsbankerna? Hur fungerar deras kommunikation?
Nu när det inte finns så mycket kontanter i omlopp. Hur ser dem på problematiken med likviditet och att säkerställa att det finns betalmedel (exempelvis vid en kris i samhället).
I vilken situation skulle Riksbanken överväga använda en devalvering av kronan som verktyg?
Hur resonerar man när man sätter räntan? Hur går tankarna kring inflationsmålet vs. kronans styrka, de svenska exportbolagen etc.
Vad är riksbankens prognos framöver? Kan räntan fortsätta sänkas?
När får vi se räntor på 4% igen?
Hur ser prognosen för inflationen ut på lång sikt?
Är räntan ett trubbigare verktyg idag, jämför med, låt säga 20 år sedan, som styrmedel?
Vilka typer av problem har man sett, med det vi vet i dag, som man inte hade föreställt sig på förhand, med negativ eller noll-ränta.
Om man tittar tillbaka till kraschen 2008 och sedan dess, finns det något, med allt vi vet idag, som man skulle gjort annorlunda från Riksbankens håll?
Hur nära är Riksbanken och Riksgälden egentligen?
Är det mer rimligt för privatpersoner att hamstra exempelvis fysiskt guld idag, jämför med förr i tiden när kontanter var mer tillgängligt?
När kommer fysiska pengar vara helt obsolete?
Finns det scenarion, i en framtid där valutor/räntor inte styrs centralt via centralbanker. Vilka möjligheter och problem skulle en sådan framtid innebära?
Finns det en översynsfunktion av Riksbanken. Är det riksrevisionen? Hur går en sådan översyn/revision till?
Hur ser Riksbanken på explosionen av antalet neo-banker? Nu är vart och vartannat företag också en bank, med egna betalkort, in och utlånsfunktioner etc. Har det förändrat Riksbankens arbete på något sätt?
Finns det några spännande anekdoter från kraschen 2008? Man har hört historier från USA exempelvis, där man samlade affärsbankscheferna i ett konferensrum och inte släppte ut dem innan de kom överens om vem som köpte upp vem. Finns det någon liknande anekdot från Sverige?
Ingen valuta har idag samma status som USD en gång hade. Tror Riksbanken att någon annan valuta (exempelvis EUR) kommer att ta den rollen?
Angående E-krona: Hur ska jag kunna betala med E-krona när jag är på en fjällstation utan mobiltäckning?
Har de sett serien Casa de Papel. Finns det någon realism i den?
Hur många sedlar kan man i Sverige trycka på en dag?
Kan komma på fler frågor. Men nu ska det nattas barn.
Hur ser dom på Modern Monetary Theory (MMT), som ju förespråkar att staten inte skall vara rädd för att trycka nya pengar och öka skuldbördan, förutsatt att det sker i den egna valutan.
Ingves har talat, och talar nästan varje gång, om bostadsbubblan och medföljande skuldsättning för svenska hushåll. Måste väl vara i 10 år eller så. Våra politiker gör inte så mycket. Vad kan RB göra mer än att uttala sig i frågan?
@janbolmeson Jag skulle vilja formulera frågan: I vilken situation skulle Riksbanken INTE använda devalvering av kronan som verktyg? (med risk för dålig stämning i studion )
Åtminstone ser det ut som SEK sedan sent 70 tal / tidigt 80 tal tappat cirka 50% i värde mot USD, som världens reservvaluta, i princip konstant men med större svängningar.
Är Sveriges ekonomi så mycket sämre idag än på 80 talet så det motiverar en så mycket svagare kronkurs? Från runt 4-5 kr/USD till 8-10 kr/USD som vi sett senaste åren.
Jag vill gärna höra om deras syn på hur man kyler bostadsmarknaden. Fungerar amorteringskravet eller hade de hellre sett utfasning av ränteavdragen t ex?
För de en fortsatt debatt eller sker ett parallellt anpassningsarbete inför ett kommande eventuellt “euromedlemsskap” eller är det inlåst i arkivet? Hur tänker man som riksbank här?
)
