Nytt avsnitt med Riksbanken om inflation? Låt oss hjälpas åt med frågor

På önskemål är jag i kontakt med Riksbanken igen om ett nytt avsnitt, denna gången med fokus på inflation.

Eftersom Riksbanken är marknadspåverkande så kommer vi behöva ha frågor / diskussioner som inte rör den aktuella penningpolitiken just nu. Det är ett uttryckligt krav från dem. Jag tycker ändå det vore spännande även med den avgränsningen.

Kan vi hjälpas åt med frågor och saker vi skulle önska?

Jag kommer sedan hänvisa till denna tråden i vidare diskussioner med dem och försöka planera in ett avsnitt.

Ping @JFB, @Ola_Morin, @Daniel_Nilsson, @anon78057549, @salladen, @asp, @angaudlinn, @zpatrik, @Johann, @ERVSTW m.fl.

9 gillningar

En intressant fråga är väl de olika inflationsmåtten som KPI och KPIF. Säkert finns det fler. Riksbanken har ju ett formellt uppdrag men säkert även en bild av vad som är bra/dåligt. Att ett visst mått drar iväg medan ett annat står still kanske inte spelar någon roll enligt Riksbankens uppfattning, eller så illustrerar det något viktigt.

Ett resonemang om EU och hur det fungerade förr och hur det fungerar nu med Riksbankens mandat och uppdrag vore väl också en bra grej.

E-kronan verkar spännande. Den skulle jag vilja veta mer om. Jag menar nu inte bara hur den fungerar tekniskt utan mer hur den skulle kunna användas - vilka scenarios ser Riksbanken framåt? Vilka risker finns?

Lite resonemang om hur inflationen påverkar långsiktigt sparande vore bra. Aktier är ju en grej men mer totalt sett.

1 gillning
  • Varför är inflation ett bra mål? Varför inte 0%?
  • Varför 2%?
  • Vad för modeller jobbar Riksbanken med när man skapar inflations-prognoser?
  • Har någon på Riksbanken tatuerat sig med “MV = PY”? (obs skämt :smirk:)

@janbolmeson Hänger inte riktigt med på vad som menas med “utanför frågor”? Skulle du kunna ge några exempel på frågor som ej är ok?

4 gillningar

Superbra idé för avsnittet, ser redan fram emot det med alla smarta frågor som folk kommer att ställa.
Jag skulle vilja slänga in några grundläggande frågor, som jag själv bara har svävande svar kring.

  • Varför behöver vi inflation, och varför just 2%?
  • Är deflation dåligt? Om priser på varor går ned för att de kan produceras mer effektivt, är inte det positivt?
1 gillning

Klantig formulering av mig. Frågor som inte är okej som jag förstår det t.ex:

  • “hur mycket högre inflation krävs för att Riksbanken skulle agera?”
1 gillning

Jag tycker att en precisering av inflationsmålet vore intressant. Det är väl 2% över tid. Om vi nu får 5% under en period - betyder det då att Riksbanken ska/borde satsa på 0 eller 1% under en period för att så att säga jämna ut eller är de där 5%:en överspelade sedan?

1 gillning

Vi har mål på 2% inflation i snitt, men har vi något mål kring vår inflation relativt EU eller omvärlden?
Till exempel om EU i snitt ligger på 1% eller 3% hur skulle Sverige påverkas av det?

2 gillningar

Det vore väldigt intressant att höra hur man kortsiktigt arbetar med att reglera inflationen. Det snackas ju ofta om att räntan bör gå upp om det råder hög inflation, men sådant tar ju tid och varar sedan en bra stund. Skulle vara intressant om de ville klargöra lite kring vilka åtgärder riksbanken vidtar (bakom kulisserna, s.a.s) som påverkar inflationen, förutom att trycka mer/mindre pengar eller höja/sänka räntan. Hoppas frågan är generell nog för att inte kännas för aktuell.

PS. Stort tack för er podd som gjort att jag gått från att känna mig extremt osäker och okunnig inom allt vad ISK, aktier och privatekonomi heter till att känna mig så ofantligt mycket tryggare på bara någon vecka. Ni förklarar extremt bra och tar upp saker med närmast perfekt relevans. Jag är väldigt imponerad! Tack igen!

1 gillning

Jag säger följande på 50% skämt och 50% allvar :wink:

  • Finns det “risk” för att KPIF-XE börjar användas nu när KPIF visar för höga siffror för att ligga kvar på 0-ränta? Jag menar, KPIF började ju (väl?) användas när KPI var för högt?
  • Vad ska man substituera hallon med, de har ju ändå gått upp nästan 100% i pris tydligen. Går de att ersätta med blåbär? Eller har kvalitén fördubblats så att man får dubbelt så bra hallon för dubbla priset = ingen inflation? :rofl:
  • Kommer man ta hänsyn till något annat än sitt uppdrag (2%-målet) vid en höjning av räntan, exempelvis den höga skuldsättningen för privatpersoner och den påverkan på konsumtion etc det skulle kunna få att höja räntan? (anledningen till frågan: Det är ju mer än 2% nu, och även utanför toleransintervallet, så det är ju uppenbart något annat än dessa 2% man optimerar för också)

:slight_smile:

3 gillningar

Jag vet inte om detta ligger för nära ‘det förbjudna’, men jag är intresserad av att höra hur riksbanken resonerar kring inflationsförväntningar.
Hur görs undersökningarna och hur används dom?

1 gillning

Har räntebanan fått för mycket fokus?

Mer om e-kronan lät verkligen intressant!

Insyn i hur man tänker globalt kring inflationsmål och räntebanor. Fungerar alla centralbanker likadant?

Det är mycket tal om inflation nu och riksbanken säger att den drivs av drivmedel och el, men hur mäter man egentligen hur medelsvensson drabbas? Finns det s a s en motsvarande “PRO:s matkorg” när riksbanken gör sina beräkningar?

1 gillning

Hur jobbar riksbanken med förtroende? Finns det någon som har som jobb att jobba med förtroendeskapande frågor eller är det “bara” att göra ett bra jobb så kommer folk ha förtroende?

På samma sätt, hur ser det ut med utbildningsinsatser för de yngre generationerna?

Jag hade också gärna hört mer om E-kronan och om det gått framåt där

Det här blev lite som Sverker i Plus. Du kanske inte vågar fråga dessa Jan :smiley:


1. Hur mäts inflation KPI idag och varför?
Vad ingår i inflationskorgen idag och hur förändras den genom åren och varför?

2. KPI exkluderar bostadspriser, aktier och andra finansiella tillgångar. Varför?

3. Inflation är en form av dold beskattning. Stämmer det?
100 kr på kontot kommer alltid vara 100 kr, även fast de är köpkraften blir 96 kr med inflation 4%. Hade värdet på kontot blivit 96 kr så hade gemene man reagerat starkare mot inflation. Stämmer det?

4. Inflation ökar de ekonomiska klyftorna. Stämmer det?
När man trycker pengar (M2 expanderar) så hamnar de personer som icke är investerade på börsen eller bostadsmarknaden efter rent ekonomiskt? Det blir svårare för dem att köpa en bostad eller en aktie eftersom priset stiger fortare än deras lön ökar.

5. Nya pengar leder till ökad inflation och minskad köpkraft. Stämmer det?
KPI är ju måttet för inflation. Finns det ett mått för minskad köpkraft? Kan man spegelvända M2 grafen vertikalt för att få en graf över minskad köpkraft? Likt denna bild:

6. Vad är anledningen till att officiell inflation mäts i KPI och ej i minskad köpkraft?

7. Vad anser Riksbanken är korrelationen mellan M2 expansion och aktie/bostadsmarknaden?
Aktie- och bostadsmarknaden ökade enormt under 2021 till följd av stimulanser. Korrekt? Hur mycket påverkar nytryckta pengar aktier och bostäder?

8. Hur påverkar stimulanser från FED och ECB den svenska kronan och Riksbanken?

9. Teknologi driver deflation – motsatsen till inflation. Stämmer det?
Teknologi som genom effektivisering och automatisering leder till sänkta priser och raderar ut föråldrade affärsmodeller och delvis våra jobb. Vi behöver fortsätta trycka nya pengar för att stimulera gamla företag och rädda jobb. Om teknologi/innovation naturligt driver deflation – är då inflation en dämpning av teknologi/innovation?

10. Kan vi undvika lågkonjuktur? Har centralbankerna hamnat i en väggränd? Tre dörrar:
A) För att undvika lågkonjuktur:
Trycka pengar = öka M2 supply (och minska värdet på SEK) = hög inflation = prisökning

B) För att undvika prisökning/hyperinflation:
Höja räntan = öka skuldbördan = minska produktivitet/BNP = hög arbetslöshet = lågkonjuktur

C) För att undvika prisökning/hyperinflation: Sluta trycka pengar = inga stimulanser = svaga företag kollapsar = hög arbetslöshet = lågkonjuktur


Fyller kanske på senare… :slight_smile:

7 gillningar

Va???! Får vi inte insider tips på vad Ingves tänker göra nästa gång :joy:

Du får avgöra om det är frågor som går att ställa. Jag kanske min vana trogen drar iväg ett batteri mer eller mindre provokativa frågor (jag har inte alltid koll på vad som är vad :slight_smile: )

Jag tänker som så att penningpolitiken är helt ointressant. Det enda som är intressant är det som styr penningpolitiken = inflationen så som den mäts. Hoppas att inflation är ett OK ämne för dem. Det är nog precis “så som den mäts” som frustrationen uppstår :slight_smile:

Jag vet inte med er andra, men själv känns det som att inflationen är ungefär dubbelt så hög som det som rapporteras. Alltså i nuläget 4% men det känns som 8%. Frågan är då om vi privatpersoner är helt fel ute eller om det är någon vi inte förstår i hur inflationen mäts :thinking:

Sidospår @janbolmeson en tanke! Kanske göra en poll på RT hur hög vi upplever inflation att vara? Tex. referenspunkt i nuläget med 4% - vad upplever vi den vara?

Så frågorna jag har är i så fall är relaterat till sådant som man “hör” rätt mycket om, och som jag tror hade varit bra att få förklarat från RB direkt.

  • Används hedonik i svenska mätningar av inflation? (alltså att om kvalitén går upp på en vara så räknas prisuppgången ner pga kvalitetsökningen)
  • Används substitution i konsumptionskorgen i Sverige? (tex att oxfilen byts ut mot falukorv när oxfilen blivit för dyr).
  • Om denna typen av anpassningar används, hur mycket påverkar dessa i så fall inflations mätningar typiskt? Påverkar det i någon specifik riktning - högre eller lägre uppmätt inflation? Rent spontant känns det som att sådana anpassningar sänker inflationen.
  • Finns det något “rå” inflationsindex dvs. utan sådana anpassningar? Om ja, var hittar man det? Om nej, varför inte?
  • Hur, vem och på vilket sätt bestäms nivåerna på sådana anpassningar (hedonik/substitution) om nu sådana faktiskt görs? SCB statistiker som slår sina huvuden ihop eller på något annat sätt?
  • Om sådant bestäms av SCB, är det i så fall en risk att penningpolitiken bestäms av inflations mätningarna som bestäms av statistiker. Frågan är väl, hur säkrar RB att det är RB som bestämmer? :slight_smile:

Jag tänker att hedonik och substitution kan ju vara en orsak till att man som privatperson upplever högre inflation, för man ser det högre priset, men inte tänker inte på kvalitetsförbättringen eller att byta ut varan.

På ett lite annat spår. Detta med att lyfta ur komponenter ur inflations mätningen känns ärligt talat inte helt seriöst för mig. Tex. som nu att man drar bort effekten av el- och drivmedel för att man då säger sig mäta något mer relevant dvs. lägre inflation dvs. att man behöver inte anpassa penningpolitiken så som det är i nuläget.

I mina öron låter det ungefär som säljarna på förra jobbet när de skulle förklara för ledningen varför de inte nådde sälj-forecasten. Då kommer det typiskt upp att de förlorat dittan & dattan projekt, vilket säkert stämmer. Problemet är att när de vann projekt förra året och slog forecasten så firades det som en fantastisk säljprestation, utan tanke på att det berodde på ett och annat vunnet projekt. Alltså en typ av asymmetrisk användning av en faktor.

Så frågan är - vem, när och hur bestäms vilka komponenter som får lyftas ur inflationsmåttet för att inflations mätningen ska vara mer relevant som input för penningpolitiken (som det sägs)?

Hur undviker RB att sådant används asymmetriskt? Alltså att man också väger in samma faktor i motsatt situation tex. när borttagna elpriser hade gett en ökad kärninflation och då borde föranleda en tuffare penningpolitik.

Jag tänker att om det inte är transparant för oss medborgare, så riskerar det att lite drar ett löjes skimmer över inflationen och penningpolitiken som förs. Typ drivet in absurdum “KPI var +36% men borttaget för el, mat, vatten, boende, transporter och kapitalvaror så var den 1.8% därför ligger räntebanana fast” :joy: OBS skämt!

7 gillningar

Dessa vore det nästan mer intressant att få någon expert från SCB som sköter framtagningen av KPI och relaterade index att svara på. Kanske kan vara värt att fråga och se om det finns någon på SCB @janbolmeson som komplement till denna intervju?

För övrigt @JFB så finns alltid prisindex i produktions- och importled som kanske kan vara intressant och lite mer rå? Prisindex i producent- och importled (PPI)

4 gillningar

Hur skall man sälja in minusränta på svenska folkets vanliga konton utan att få massor av sedlar i madrasserna som bieffekt ?

Ja och som en konsekvens banker som går i putten om mer än 10% tar ut sina pengar :slight_smile:

Absolut! Jag tänkte mer som ett sammanvägt KPI mått före hedonik, substitution och ev. andra “anpassningar”.

Hade kanske ökat förståelsen och transparensen om man presenterade på olika nivåer

  1. KPI före anpassningar (tex 6% just nu)
  2. Officiell KPI med anpassningar (tex de 4.1% som mättes senast)
  3. Officiellt KPI minus temporära komponenter och varför en viss komponent lyft bort i analys av behovet av penningpolitiska åtgärder. (tex de cirka 1.7% som mättes nu ex vissa energislag)

Själv är jag mest intresserad av att förstå skillnaden mellan 1an och 2an :slight_smile:

Min tolkning är: Frågor vars svar skulle kunna bli en nyhet och citeras i ekonomipressen.

2 gillningar

Vad kul! Detta är mitt önske-avsnitt. Hur lång tid har vi på oss? Är ovanligt upptagen den här veckan men hjälper gärna till med frågor sedan.

2 gillningar