Va???! Får vi inte insider tips på vad Ingves tänker göra nästa gång 
Du får avgöra om det är frågor som går att ställa. Jag kanske min vana trogen drar iväg ett batteri mer eller mindre provokativa frågor (jag har inte alltid koll på vad som är vad 
)
Jag tänker som så att penningpolitiken är helt ointressant. Det enda som är intressant är det som styr penningpolitiken = inflationen så som den mäts. Hoppas att inflation är ett OK ämne för dem. Det är nog precis “så som den mäts” som frustrationen uppstår
Jag vet inte med er andra, men själv känns det som att inflationen är ungefär dubbelt så hög som det som rapporteras. Alltså i nuläget 4% men det känns som 8%. Frågan är då om vi privatpersoner är helt fel ute eller om det är någon vi inte förstår i hur inflationen mäts 
Sidospår @janbolmeson en tanke! Kanske göra en poll på RT hur hög vi upplever inflation att vara? Tex. referenspunkt i nuläget med 4% - vad upplever vi den vara?
Så frågorna jag har är i så fall är relaterat till sådant som man “hör” rätt mycket om, och som jag tror hade varit bra att få förklarat från RB direkt.
- Används hedonik i svenska mätningar av inflation? (alltså att om kvalitén går upp på en vara så räknas prisuppgången ner pga kvalitetsökningen)
- Används substitution i konsumptionskorgen i Sverige? (tex att oxfilen byts ut mot falukorv när oxfilen blivit för dyr).
- Om denna typen av anpassningar används, hur mycket påverkar dessa i så fall inflations mätningar typiskt? Påverkar det i någon specifik riktning - högre eller lägre uppmätt inflation? Rent spontant känns det som att sådana anpassningar sänker inflationen.
- Finns det något “rå” inflationsindex dvs. utan sådana anpassningar? Om ja, var hittar man det? Om nej, varför inte?
- Hur, vem och på vilket sätt bestäms nivåerna på sådana anpassningar (hedonik/substitution) om nu sådana faktiskt görs? SCB statistiker som slår sina huvuden ihop eller på något annat sätt?
- Om sådant bestäms av SCB, är det i så fall en risk att penningpolitiken bestäms av inflations mätningarna som bestäms av statistiker. Frågan är väl, hur säkrar RB att det är RB som bestämmer?
Jag tänker att hedonik och substitution kan ju vara en orsak till att man som privatperson upplever högre inflation, för man ser det högre priset, men inte tänker inte på kvalitetsförbättringen eller att byta ut varan.
På ett lite annat spår. Detta med att lyfta ur komponenter ur inflations mätningen känns ärligt talat inte helt seriöst för mig. Tex. som nu att man drar bort effekten av el- och drivmedel för att man då säger sig mäta något mer relevant dvs. lägre inflation dvs. att man behöver inte anpassa penningpolitiken så som det är i nuläget.
I mina öron låter det ungefär som säljarna på förra jobbet när de skulle förklara för ledningen varför de inte nådde sälj-forecasten. Då kommer det typiskt upp att de förlorat dittan & dattan projekt, vilket säkert stämmer. Problemet är att när de vann projekt förra året och slog forecasten så firades det som en fantastisk säljprestation, utan tanke på att det berodde på ett och annat vunnet projekt. Alltså en typ av asymmetrisk användning av en faktor.
Så frågan är - vem, när och hur bestäms vilka komponenter som får lyftas ur inflationsmåttet för att inflations mätningen ska vara mer relevant som input för penningpolitiken (som det sägs)?
Hur undviker RB att sådant används asymmetriskt? Alltså att man också väger in samma faktor i motsatt situation tex. när borttagna elpriser hade gett en ökad kärninflation och då borde föranleda en tuffare penningpolitik.
Jag tänker att om det inte är transparant för oss medborgare, så riskerar det att lite drar ett löjes skimmer över inflationen och penningpolitiken som förs. Typ drivet in absurdum “KPI var +36% men borttaget för el, mat, vatten, boende, transporter och kapitalvaror så var den 1.8% därför ligger räntebanana fast” OBS skämt!
)
