När frågan om vi är på väg att få högre inflation och räntor så hör jag ofta att folk kommer med olika argument för eller emot. I samband med detta så hör jag ofta saker i stil med staten kommer aldrig låta räntorna gå upp för mycket eller ingen politiker kommer tillåta att detta sker. Och min direkta fråga blir då, kan staten verkligen hindra detta?
Jag får uppfattningen att en del personer tror att staten eller riksbanken bara kan bestämma räntan och inflationen, enligt vad som passar dom bäst. Men det är inte alls så jag har förstått systemet. Så, finns det någon här inne som känner till några belägg för att en stat enkelt kan hålla räntan låg om dom vill? Eller att dom kan hålla inflationen där dom vill?
Är det inte så att om inflationen höjs så har man två val, antingen skenande inflation eller höga räntor. Bägge kan man inte hålla låga så länge inte marknaden håller dem låga åt en. Eller har jag missuppfattat något?
Enligt gällande lag som vi har idag så måste riksbanken höja räntorna om inflationen går upp. Eller har jag missuppfattat även det? (Eller är tanken att politikerna ska skriva om inflationsmålet om inflationen ökar?)
Vet inte om jag läst att staten inte kommer tillåta ökad inflation särskilt ofta…?
Ett scenario man kan tänka sig om Riksbanken börjar höja räntorna och politikerna börjar svettas är naturligtvis att staten kompenserar räntan med ökade bidrag eller genom att ta tillbaka ett högre ränteavdrag. Då har man kompenserat för räntehöjning, och får då bekämpa inflationen med andra medel. Men det blir inte vackert.
Min uppfattning är att inflationen stiger när räntorna ökar eller när man trycker mera pengar, dvs. staten kontrollerar inflationen. Men jag känner mig inte superkunnig inom området, men jag trodde nog staten kunde kontrollera inflationen i ganska stor utsträckning.
Nej nej, det är tvärt om. Riksbanken höjer räntan OM inflationen ökar för att bekämpa den.
”Kontrollera” känns som fel ord. Men visst kan politikerna definitivt påverka den enormt om de så vill. Däremot är det få (inga?) av politikernas verktyg som är bra i sammanhanget.
De två metoderna jag beskrev ovan, trycka mindre/mera pengar och höja/sänka räntan är två ganska kraftfulla verktyg som finns i verktygslådan. Huruvida dessa har andra sidoeffekter som man vill undvika är ju en helt annan fråga, men minusränta verkar ju inte vara något problem att ta till när det behövs.
Man kan nog räkna med att riksbanken inte kommer komma med en chockhöjning av räntan den närmaste tiden dock då det skulle få rätt allvarliga konsekvenser. Men en långsam ökning (kanske 0.25% per år) känns som om det skulle vara inom rimliga gränser.
Så spelar det inte så stor roll om det är staten eller riksbanken som tar beslutet. Jag tror diskussionen mest handlade om ifall vi har något statligt/myndighetsliknande sätt att kontrollera räntan samt inflationen.
Intressant, här hade jag rejält fel. Men höjd inflation → höjt pris på guld och höjda räntor skulle ju förklara varför guld är bra i en portfölj med långa räntor.
Det är denna typen av uppfattningar som jag ställer mig frågande till. Kan staten/riksbanken se till att räntehöjningen ökar inom rimliga gränser? Eller är det mest ett önsketänkande och om vi får problem med inflation och belåning så är det inte så mycket dom kan göra?
Om vi jämför med hur det just nu är i turkiet där räntan ligger strax under 20% och inflationen också, vad talar för att Sverige kan lyckas att inte hamna i en sådan situation? Och om, vad har den turkiska regeringen gjort för fel som tydligen är enkel för Sverige att undvika?
Kan inte uttala mig om varför Turkiet hamnade där men de extremt höga pensionerna och skattefusket är säkert bidragande orsaker. Landet som sådant är ganska långt ifrån Sveriges politik, bland annat storleken på statsskulden osv.
Jag har redan räknat upp två verktyg i höjd/sänkt ränta samt trycka mer eller mindre pengar, men jag antar att även höja/sänka statskulden är ett verktyg som kan tas till och här ligger Sverige onekligen mycket bättre till än andra länder.
Min tanke är snarare att även om inflationen av någon oförklarlig anledning kommer stiga så kommer inte riksbanken att chockhöja räntan. Sverige har ett inflationsmål, men om det får andra ödesdigra konsekvenser att höja räntan är jag rätt säker på att man tar till andra metoder.
Är inte risken att detta enbart fungerar en liten stund, för till slut så äter det ett för stort håll i statsbudgeten och då behöver staten sluta och helt plötsligt så chockhöjs den faktiska räntan för låntagarna.
Om staten ska bekosta ett utökat ränteavdrag så krävs en av tre olika val:
Staten höjer skatten.
Staten minskar sina utgifter.
Staten lånar för att bekosta folkets räntor.
De 2 första lär inte vara mer populära än att minska ränteavdraget, och förmodligen minst lika dåliga i händelse av en ekonomisk kris.
Det tredje alternativet lär vara enkelt för politikerna i början. Men i takt med att statens skulder växer för att bekosta räntan på folkets skulder lär statens inlåningsränta höjas, eftersom Sverige inte längre kommer anses lika säkert. Och då kommer statens räntekostnader att öka, vilket leder till att staten antingen måste ge sig på alternativ 1 eller 2 från listan ovan. (Om du inte kör en cykel till av belåning, men då hamnar man lätt i en Grekland-situation när staten lånar för att betala räntan på andra lån.)
Eller har jag helt missuppfattat hur det fungerar?
Sverige har en av världens lägsta statsskulder. Klart att det finns scenarior där räntorna inom sinom tid kommer att öka, men Sverige är väldigt bra rustat ekonomiskt för att hantera dessa scenarion. Men kollar man 10 år bort så ser jag det som fullt möjligt med 5% styrränta, jag anser det dock vara väldigt osannolikt. Precis så kan aktier vara en sämre investering än bankkonto på 10 års sikt också, men sannolikheten talar emot det.
Menar du alltså att riksbanken kommer välja bort räntan som styrmedel för att sänka inflationen, som är en av två styrmedel du nämnde? Det lämnar riksbanken enbart kvar att trycka mindre pengar.
Nu känner jag mig osäker på vad du menar med trycka pengar, för det är väl så att riksbanken trycker väldigt lite faktiska pengar? Är det inte så att mängden pengar i systemet huvudsakligen ökar via utlåning, alltså måste riksbanken minska utlåningen för att minska tillgången på pengar. Och hur minskar man utlåningen om man inte höjer räntan?
Erdogan har haft många fingrar i syltburken. Den turkiska centralbanken har bytt chef några gånger de senaste åren. Tre högt uppsatta personer i deras centralbank om jag inte minns fel.
Den höga inflationen i Turkiet beror delvis på att man inte fått (för Erdogan) höja styrräntan. Erdogan motsätter sig detta. Detta skadar den gemene individen då saker och ting blir dyrare samt att turkiska liran tar enormt mycket stryk. Ett praktexempel på när en politiker lägger sig i fel saker.
Riksbanken skulle i all sannolikhet reagera på kraftig ökning av inflationen (>3%), detta görs exempelvis genom att höja reporäntan.
Det är lätt att fastna i tron att Riksbanken och staten har kontroll över både räntor och inflation, men så är inte fallet. Det är för mycket parametrar som spelar in.
edit3: Givetvis har Riksbanken kontroll över reporäntan, men marknadsräntorna är svårare om man inte implementerar YCC.
Vi skulle i teorin kunna göra som Turkiet och ha kvar en låg reporänta, men det skulle förmodligen bli samma som för den turkiska liran, att man skadar valutan och således leder det till inflation och devaluering av valutan (dyrare att importera).
Det är också lätt att fastna i tron att inflationen stiger långsamt, men den kan komma våldsamt också. Inflationen kan öka kraftigt på några månader.
Det finns även andra sätt att försöka kontrollera räntorna, särskilt de långa, Yield Curve Control är ett exempel som Bank of Japan och Australiens centralbank nyttjar.
edit: YCC har användts av USA under efterkrigstiden.
edit2:
Paul Volcker var ordförande för Fed under 1979-1983 och har fått cred för att ha fått stopp på inflationen, främst genom att höja styrräntorna kraftigt.
Höjda räntor skulle skada många hushåll, men chansen finns där för att det inte ska bli en katastrof är att regeringen möjliggör höga ränteavdrag eller dylikt.
Nej, jag menar att riksbanken kommer reagera på höjd inflation, dock i lagom hastighet för att det inte ska få ödesdigra konsekvenser. Så jo, riksbanken kommer höja räntan vid ökad inflation.
Trycka pengar slå in mera nollor på ett bankkonto, resultatet blir detsamma.
För att minska inflationen vill man väl dra ner pengarna i systemet, dvs. minska utlåningen. Detta går väl att lösa genom att helt enkelt dra ner på mängden pengar man lånar ut?
Marknadsräntorna kommer ju agera på styrräntan och styrräntan styrs ju av riksbanken. Hänger inte med riktigt här.
Självklart kan inflationen komma kraftigt och då kommer troligtvis räntan stiga något. Men en chockhöjning av räntan (som det skulle bli utifrån dagens prognoser) skulle troligen göra mera skada än nytta i detta scenario. Därav jag anser att det troliga scenariot är att om detta inträffar så kommer riksbanken höja räntan långsamt.
Inget är skrivet i sten dock, så det är klart att det finns osannolika scenarior för allting. Min erfarenhet är dock att domedagsprofetior slår sällan in, oavsett det gäller att oljan tar slut, alla arter dör ut, eknomisk kollaps eller en zombieapokalyps som gör allt annat än mat och vapen värdelöst. Men det är klart man ska ha i bakhuvudet att det kan komma en rejäl räntehöjning men sannolikheten för detta är i dagsläget lågt och ifall det kommer är det troligt att de med höga bolån till exempel får en kompensation för detta.
Men att staten/riksbanken HELT kommer att kunna förhindra räntehöjningar tror inte jag heller, men jag anser de har ganska starka verktyg för att styra dem i den riktning de vill.
Det är viktigt att veta att det mesta av pengarna som skapas i samhället skapas av privata banker. Här är något som många på forumet får fel. (Inte direkt menat mot dig Daniel utan allmänt)
Anser banken att kunden är kreditvärdig kommer de bevilja lånet. Pengarna skapas i samband med långivning och skulden blir en tillgång för banken.
När det gäller elektroniska pengar är det inte bara Riksbanken som skapar nya pengar i Sverige. Även bankerna tillför nya pengar till systemet när de ger ut nya lån. Om en bank till exempel beviljar dig ett nytt lån till en bostad får du en skuld på ditt konto hos banken. Samtidigt överförs pengarna som du lånat till säljaren av bostaden, som sätter in pengarna på sitt bankkonto. På så sätt skapar nya lån nya pengar i systemet. På samma sätt minskas mängden bankpengar när kunden betalar tillbaka lånet till banken.
Ben Felix har en video om detta, systemet är likadant i USA.
Det jag läst mig till är att det är lite katt och råtta-lek. Riksbanken och Fed önskar styra marknadsräntorna också, men de kan inte styra dem så långt ut med den korta räntan, alltså implementerar de andra lösningar. Exempelvis kvantitativa lättnader (QE) - tillgångsuppköp (obligationsköp, bostadsobligationer, företagsobligationer, köp av statspapper från den egna regeringen).
Ett av sätten att styra räntenivåerna längre ut är YCC och får vi stigande inflation kan det säkert implementeras för att möjliggöra en lägre kostnad för staten. Då kan man höja den korta räntedelen utan att det påverkar något längre ut.
Så här såg det ut efter Australiens centralbank implementerade YCC på 3-åriga obligationer.
En obligations räntenivå beror bland annat på efterfrågan -
Vid låga marknadsräntor finns det väldigt många budgivare, tänk dig Tyska regeringens obligationer som ger negativ ränta. Det är inte Tyska staten som sätter denna nivå, utan det är obligationsköparna. Det finns alltså institut och individer som köper obligationer med negativ ränta för att den Tyska statens obligationer är i princip det säkraste pappret att hålla i.
Genom att Riksbanken köper obligationer utgivna av svenska staten kan de alltså trycka ner räntenivån på dessa och möjliggöra en lägre räntekostnad för staten. Detta är också ett sätt att bidra med likviditet i kriser.
Det kan den absolut, det skulle skada något enormt och jag tror inte varken regeringar eller tjänstemän skulle sitta och rulla tummarna. Men det kan bli så att de måste jaga ikapp inflationen och höja kraftigt. De vill ha en måttlig inflation. Jag tar hellre måttlig inflation än deflation.
Detta är högst hypotetiskt, inget som säger att vi måste få någon märkvärd inflation.
Nej, inget är skrivet i sten, det håller jag med om! Vi kommer lösa det mesta och om vi får stigande inflation så kommer nog Riksbanken agera på det. Riksbanken agerar ju redan idag, under Covid-kraschen så fanns ju en stor risk att bostadsobligationerna rusade i pris, vilket skulle vara förödande för många hushåll. Alltså köpte de sådana obligationer.
De har väldigt starka verktyg och kan nog hitta fler i verktygslådan om de vill.
Ett extremt förenklat svar till en komplicerad fråga.
Det finns ingen lag som säger att Sverige måste höja räntan om vi "importerar " inflation. Dessvärre, eller kanske dessbättre kommer vi ändå troligen att göra detta.
Tänk dig ett scenario där inflationen är 5 procent och räntan är 0 procent. Alla investerare kommer att sälja av sina svenska kronor eftersom avkastningen i SEK är undermålig. Vad händer då? Kronans värde sjunker som en sten, varpå importerade varor blir ännu dyrare, varför inflationen stiger ännu mer.
Sveriges förmåga att bedriva en självständig räntepolitik är väldigt begränsad.
Vi kommer prata lite om det här i avsnittet med Eric strand om ca 1 vecka. Hans tes är - givet att jag förstått det rätt - att:
Vi behöver skilja på officiell och verklig inflation
Vi kan hamna i ett scenario med låg ränta / hög verklig / låg officiell inflation
Vilket ställer till det med tex realräntefonder som inte kommer fungera.
Jag personligen tycker det är klurigt eftersom det nästan alltid är okänd okänd faktor som ställer till det. Inflationen är ju en på sätt och vis ”känd” okänd faktor. (”Known unknown”)
