Varför höjer man reporäntan när inflationen drivs av energipriser?

Kan någon enkelt förklara för mig varför man väljer att höja styrräntan när inflationen drivs av höga energipriser som i stort sett drabbar samtliga? Det känns som att det bara kan gå än mer åt fanders men jag är å andra sidan ingen ekonom.

Inte heller någon ekonom. Men om jag har förståt det rätt så försöker de se till att det inte blir ännu mer inflationen.

Du kan lyssna från 7min in.

1 gillning

Jag fattar inte det heller, höjd ränta biter ju inte på elpriserna

Exakt min tanke…

Syftet med räntehöjningen är inte att lösa elpriserna. Syftet är att öka kostnaden på pengar, vilket minskar mängden krediter (allt annat lika) vilket leder till att folk helt enkelt har mindre pengar. Har man mindre pengar har man mindre möjlighet att efterfråga varor och tjänster, och när efterfrågan minskar bör priserna (allt annat lika) gå ner.

“Räntevapnet” är trubbigare för att lösa den typ av inflation vi har nu. Just nu är det inte inflation pga stor efterfrågan (för är problemet stor efterfråga får man ju, som jag skrev ovan, ner efterfrågan genom högre ränta) men just nu är inflationen i mångt och mycket drivet av lågt utbud. Efterfrågan är alltså lika stor som innan, men utbudet lägre, vilket leder till högre priser.

Att höja räntan löser då bara problemet indirekt. Det är brist så priserna går upp, men om man tar bort allas pengar så kan de ändå inte efterfråga de få saker som finns på marknaden så då går priset ner. Men som sagt, det är trubbigare. Riksbanken har dock inget annat verktyg egentligen. Utbudsbristen är dels orsakat av komponentbrist vilket beror på att stora delen av asien varit nedstängt pga Corona. Utbudsbristen på energi beror på politik. Inget av detta styr riksbanken över.

13 gillningar

Det känns kontraproduktivt och huvudlöst att medvetet skjuta fler hål i det sjunkande skeppet.

Det är ju bara en tidsfråga innan konkurserna börjar dugga tätt, om de inte redan börjat. Då kan ju Riksbanken verkligen klappa sig för bröstet, vi har hjälpt till att öka arbetslösheten. Det är ju tillräckligt svårt med dagens prisläge på framförallt energimarknaden.

Håller med, folk blir ruinerade av elpriserna och höjda matkostnader så höjda räntor får bägaren att rinna över

Du blandar ihop riksbankens uppdrag, som är att hålla inflationen i schack. Varken mer eller mindre. Om det leder till arbetslöshet, eller högre/lägre bopriser etc. är helt utanför vad riksbankens uppdrag är. Det sistnämnda är enkom en politisk fråga.

Exempelvis har riksbanken tidigare klagat på politikerna som genom diverse system blåst upp bostadspriserna. Det har medfört att folk belånar sig högt, vilket riksbanken vet är ett problem eftersom de vet att de någon gång kan behöva justera upp räntan och då får det väldigt stor negativ effekt för vissa. Men politikerna stoppade huvudet i sanden som vanligt.

Riksbankens algoritm ser i princip ut:

if (inflationen > 2%) {
  höjRäntan();
} else if( inflationen < 2%) {
  sänkRäntan();
}

Sedan är väl det en liten sanning med modifikation. De gör även prognoser, och de funderar kring exakt hur inflationen ska beräknas osv. Dels för att det är en stor tröghet i systemet, och dels för att beräkna inflation är svårt.

Vilket gör att folk i genomsnitt verkligen håller hårt i pengarna och inte köper saker vilket minskar efterfrågan vilket minskar priserna vilket minskar inflationen - och det är det som är riksbankens uppgift.

10 gillningar

Fast inflationen borträknat energipriserna är ju under 2% , så vad exakt är det riksbanken försöker göra? Alla behöver ju energi i någon form så att konsumtionen av t ex el under vinterhalvåret skulle gå ner är väl ganska osannolikt. Energi är ju inte vilken konsumtionsvara som helst.

Hög inflation beror alltid på osynk mellan utbud och efterfrågan. Sedan kan det naturligtvis se olika ut mellan olika perioder, det behöver inte alltid bero på att någon sedelpress i källaren hos Riksbanken som många kanske föreställer sig. Men om mer pengar (oavsett hur de tillkommit) letar förhållandevis färre varor och tjänster än tidigare ökar inflationen.

I Sovjet sa man alltid att man inte hade någon inflation, priserna i butikerna var stabila. Problemet var ju bara att hyllorna i butikerna var tomma på det människor efterfrågade, så man hade inget att spendera sina pengar på istället. Man försökte avlösa problemet genom att erbjuda konton med (för avsaknad av officiell inflation) hög ränta för att få bort pengar från systemet, men till slut gick det inte längre.

1 gillning

Fast priset på el sätts på marginalen, dvs. den dyrast producerade kWh styr priset för hela marknaden. Om gemene man då efterfrågar ex. 5-10% mindre el för att de helt enkelt inte har råd annars (ex sänker inomhustemperaturen eller byter uppvärmningssystem) kommer priset sjunka till kanske hälften, vilket sedan smittar av sig på allt annat.

Om du istället skulle känna att du bara kan betala den dyrare elen med lån av något slag (vilket även inkluderar lägre kostnad för dina nuvarande lån) uteblir ju effekten.

En del av problemet är “låt gå” -attityden som blivit i samhället, där man tycker det är någon slags dygd att inte titta på prislappen i butikerna - det gör ju bara fattighjon. Tyvärr har man sett tendenser till detta även i RikaTillsammans-podden. Men det sätter samtidigt konkurrensen ur spel när konsumenterna bara accepterar högre priser med ett axelryck. Nu tvingar Riksbanken folk att börja bry sig igen.

Varför sänkte vi räntan så kraftfullt (så att man knappt trodde att det var teoretiskt möjligt) när den tidigare låga inflationen var styrd av faktorer som räntan inte kunde påverka?

Vi njöt av en sjunkande ränta som motiverades på konstiga grunder och nu lider vi av en stigande ränta som motiveras lika konstigt. Ingen klagade tidigare eftersom att den låga räntan var trevlig.

En fördel som jag ser är att räntorna nu normaliseras igen, även om jag förstår ditt resonemang.

1 gillning

Jag klagar inte nu heller :slight_smile: Jag tycker räntorna innan var orimligt låga. Att det är så mycket problem nu är politiska (både geopolitiska och inhemska politiken) och är frikopplat från riksbanken och deras räntehöjningar.

Att det blir kris och panik nu tror jag är nyttigt. “Vi såg det inte komma”, “Vi har varit naiva” osv. kommer nu och biter dem som inte såg det komma. Kanske lyfter man blicken lite och ser (och framförallt tar tag i) de problem som finns nu när man inte längre kan sopa dem under mattan. Mycket av den energikris vi nu ser är helt självförvållad och i bästa fall orsakad av naivitet. Vi får ändå utgå från att vi inte ville se dessa elpriserna, utan bara hoppades på att det inte skulle bli så när vi la ner vår egen energiförsörjning och eftersatte infrastrukturen.

Fast riksbanken får på KPIF, inte KPIF-XE. KPIF är väl större än 2% dessutom förutspår man att den långvarit kommer vara det givet nuvarande förutsättningar och därmed höjer man räntan så pass mycket för att få den effekt man vill ha.

3 gillningar

Jag förstår resonemanget men energimarknaden är fullständigt dysfunktionell, den liknar inte något annat framförallt för att det är ett monopol. Det är möjligen ett sidospår från själva inflationsdiskussionen men tycker ändå det hänger ihop. Jag kan inte välja något annat eller inget. Det skulle inte spela någon roll om vi gick ner 5% i förbrukning, priserna från Europas energislukande skulle likväl leta sig in i Sverige. Om ditt resonemang skulle stämma varför är då priserna på 7 kr/kw för mig i augusti när vi inte borde förbruka särskilt mycket i Sverige. Det kommer inte ske några mirakel annat än man från politiskt håll förändrar prissättningsmodellen för elmarknaden.

Om det egentligen är utbudet som driver inflationen så förstår jag inte hur den svenska riksbanken kan göra något åt det. Vi har ju valt att många av våra varor tillverkas i Asien och andra låglöneländer och om de nu inte kan leverera ett större i utbud (som en del av globaliseringen) så är vi lite grann i en rävsax. Att då höja räntan hjälper väl ingenting mer än att de rika fortfarande kommer kunna handla men medel och låginkomsttagare får avstå.

Personligen känner jag ett visst driv av att minimera min konsumtion även om jag är rik och har råd för att det är rätt. Men om det inte påverkar utbudet och priset så är jag mer tveksam.

Allt krut borde ligga på att öka utbudet och den lokala tillverkningen i västvärlden. Samma sak med elproduktionen. Vi får sluta att bara vara chefer, projektledare, designers och R&D i väst och återta viss del av produktionen igen.

1 gillning

Vi har absolut en totalt sinnessjuk politik gällande detta och behöver låga elpriser igen innan vårt näringsliv går åt pipsvängen. Vi behöver sätta press på tyskarna att inte bara ha sina kärnkraftverk på stand-by, utan använda dem fullt ut och klara sin egen energiförsörjning på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Enda sättet att göra detta är att enbart exportera efter att vårt eget behov är täckt och ha separata priser för inhemska och utländska marknaden - egentligen vänsterpartiets förslag. Då kommer de vara illa tvungna att hålla igång sin kärnkraft för att inte frysa.

Men utifrån förutsättningarna vi har för tillfället är det ett rationellt beslut av Riksbanken. De kan inte agera utifrån förhoppningar om att politikerna ska ta sitt förnuft tillfånga.

Det hjälper om tillräckligt många gör det. Det är därför jag vänder mig mot “låt gå”-mentaliteten som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Det handlar inte om att ha råd eller inte.

1 gillning

Och om man inte hade höjt räntan så hade först till kvarn köpt de få enheter som finns kvar och resten blivit utan, vilket inte hade blivit bättre. Kan bara referera till det som ovan sades om planekonomi som på pappret inte hade inflation men heller inga produkter på hyllorna. Men ja, inflation pga bristande utbud när utbudet kommer från utlandet är svårt för en nation att lösa snabbt, och för riksbanken i synnerhet. Riksbanken använder det enda verktyg de har, och jag tycket de agerar rätt. Politikerna som inte såg detta komma, däremot… :man_facepalming:

Japp. Och enskilda länder borde med samma argument satsa på att öka utbudet av elproduktionen. Så att vi inte blir beroende av EU-priserna utifall att andra länder misslyckas med ovanstående.

1 gillning

Verkar som att notan för Bostadspris-kalaset kommer snart. Den hamnar inte helt oväntat i knäet på skattebetalarna.

Det är dock i praktiken bara ”pappersförluster” eftersom Riksbanken kan hålla sina obligationer till slutdatum… dock måste ändå staten gå in och täcka eftersom värdet här och nu är vad någon är beredd att betala för dem.

Just bostadsobligationsköpen var sällsynt korkat och alla som köpte på toppen har RB att tacka för den sitsen.

Var kommer dessa siffror ifrån? Allt jag hittar är över 2 % sedan årsskiftet. Jag kanske missar något grundläggande, ber om ursäkt i så fall men vill gärna lära mig!

Ekonomifakta:

Inflationen enligt KPIF uppgick till 8,0 procent i juli, vilket var en nedgång sedan juni då inflationen var 8,5 procent. Det var framförallt lägre priser på drivmedel och el som bidrog till minskningen. Exklusive energi var inflationen 6,6 procent.

SCB:

1 gillning