Är det rimligt att bankerna ökar sina enorma vinster genom att höja räntor pga *inflationen".
Vad är det dom försöker bromsa då alla redan håller igen pga högre matpriser, bränsle, energi mm
Handeln går allt sämre dessutom och då måste de höja sina marginaler genom att höja räntorna.
Att höja räntorna när det går dåligt är att gräva graven djupare.
Många ser varningstecken på att banksystemet är nära en kollaps då systemet lär vara skulmättat.
Om det blir som på Cypern att folk tar ut för mycket pengar så bankerna beslagtar innestående medel så skulle jag inte bli förvånad.
Bank run i Sverige? Dit har vi långt skulle jag säga.
Räntorna höjer man ju för att folk ska sluta bränna stålar. Så att sänka för att motverka höjt bensinpris blir direkt farligt. Det är på sätt och vis det som lett oss hit pga åtgärderna under pandemin. Det är nu räkningen kommer…
4 gillningar
Fast nu höjer de inte räntan på grund av inflationen va? Det höjer räntan då RB höjer räntan vilket generellt driver finansieringskostnader uppåt. Då det blir dyrare för banker att själva låna pengar höjer de räntan för att fortsätta tjäna pengar. Givetvis höjs utlåningsräntan mycket snabbare än inlåningsräntan vilket affärsmässigt är smart.
Hela poängen från riksbanken är att minska konsumtion. Ökade räntekostnader =mindre pengar kvar i plånboken vilket i sin tur ska dämpa inflationen är tanken.
Sen hade jag föredragit högre krav på amortering istället för ökade räntekostnader vilket löser att människor får mindre pengar i plånboken samtidigt som skuldsättningen minskar. Detta är nog inte bankerna så sugna på dock då det inte innebär några ökade intäkter.
2 gillningar
Om banksystemet är nära kollaps vore det väl bra om bankerna ökade sina marginaler så att de kommer lite längre från kollapsen?
1 gillning
De höjer räntorna eftersom deras egna räntor höjs. De har inget uppdrag i att gräva eller inte gräva gravar djupare. Bankerna är vinstdrivande företag, de vill så klart tjäna mer pengar som alla företag. ICA höjer priset på mat eftersom deras inköpskostnad för mat ökat. Banken höjer priset på lån eftersom deras egna priset på lån går upp. Inte konstigare än så.
Räntan bestäms av Riksbanken, och de har precis gjort analysen att de behövde höja räntan ytterligare, eftersom inflationen fortsatt är för hög. Således indirekt krav på att det behöver grävas djupare. Så det ska bli ännu mer misärigt för att folk ska hålla ännu mer i pengarna för att de ska efterfråga ännu mindre så att färre köper saker och det går ännu sämre för handelns så att priserna tillslut slutar öka. Det är planen från riskbanken, och de vanliga bankerna behöver i princip haka på enligt ovan.
Om du inte är nöjd med din bank, så byt bank till någon som levererar bättre. Rösta med fötterna.
6 gillningar
Bankerna har aldrig gjort så stora vinster som det senaste decenniet, trots låga räntor. Kom ihåg att banken tjänar pengar på diffen mellan inlåning och utlåning. Finansinspektionen har en sida där de visar hur denna vinstmarginalen utvecklats över tid på bolån:
2008 så var reporäntan över 4%. Då var bankernas vinst på bolånen ca 0,2%. År 2020 var reporäntan -0,5%. Då var bankernas vinst på bolånen 1,7%. Bankerna hade alltså större vinstmarginal när villaägarna fick betala 1,2% i ränta år 2020 än när de betalade 4,2% år 2008.
Det finns många företag som passar på att öka sina vinster nu när alla tänker på inflationen men jag tror inte att bankerna är bland dem. Du ska snarare titta på livsmedelsbutikerna. Exempelvis Axfood som ökade sina marginaler rejält förra året från 4,3% till 5,0%:
7 gillningar
Banken lånar ju inte pengar då de skapas av banken vid lånetillfället!
De tjänar pengar på luftpengar helt enkelt. Nu till högre ränta
Du påstår alltså att bankens ränta inte alls har att göra med reporäntan? Jag är medveten om att min förklaring var kraftigt förenklad, men även om bankerna inte “direkt” lånar av riksbanken till reporäntan varenda gång någon tar ett bolån, så finns det en koppling mellan reporäntan och bolånen. Det var därför som KPIF togs fram om jag förstår det rätt. Just för att kunna mäta inflationen exklusive bolånekostnaderna för att bättre kunna förstå inflationen när man ändrar reporäntan, typ.
Banken tjänar pengar på det s.k. räntenettot; dvs skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan.
Tillägg / förtydligande: Mitt förra svar ska läsas i kontexten av att förklara att bankerna inte höjer räntan för att jävlas eller för att gräva några gravar djupare. Det finns andra mekanismer som är drivande, som reporäntan och önskan om att göra vinst.
5 gillningar
Det här hade nog alla på detta forumet föredragit 
Problemet med detta är väl att det är FI ihop med våra politiker som bestämmer om amorteringskravet.
Medans riksbanken och deras räntesättning “ska” vara helt frånkopplat från bostadsmarknaden och dess lån (Som är det jag antar att du antyder på när du säger höja amorteringskrav), och ska bara reglera inflationen i sig utan hänsyn till något annat.
Är det en inflation vi ser ens?
Jag kan bara se en prishöjning och det är inte samma sak.
Elpengarna eller helikopterpengarna🤔 lär inte räcka för att skapa inflation
Du har rätt i sak att EN prishöjning inte är samma sak som inflation. En, som i en enskild. Men vi ser breda prishöjningar i princip överallt. Och det är precis just detta som är inflation. Faktiskt.
Läs mer om vad som är inflation på Europeiska Centralbankens sida, tror de har koll på vad inflation är.
I en marknadsekonomi kan priset på varor och tjänster alltid ändras. Några priser går upp, andra ner. Inflation uppstår när priserna på varor och tjänster ökar kraftigt och inte bara i enskilda fall
För det första tycker jag att elpengarna faktiskt är helikopterpengar. För det andra så har bidrag bara indirekt påverkan på inflationen; för bidrag räknas mig veterligen inte med i KPI(F). Indirekt har det ju möjligheten att ge mer pengar → skapa högre efterfråga → priser höjs → inflation. Så i den meningen är väl bidragen egentligen kontraproduktiva sett till att minska inflationen. Precis på samma sätt som amorteringsfrihet. Allt som ger mer pengar till den stora massan är kontraproduktivt om man vill ha ner inflationen.
Ja, detta i kombination med att bankerna är privatägda. Med statligt ägda banker hade möjligheten funnits. Säger inte att det hade varit att föredra rakt igenom men just i denna specifika fråga hade det underlättat. För en statlig bank hade de likvida flödena varit desamma även om ränteintäkterna varit oförändrade / vikande till följd av amortering (samma gäller för privatägda banker såklart) vilket hade gett motsvarande tillskott till statskassan som en räntehöjning.
Ditt antagande rörande bostadsmarknaden och dess lån stämmer helt med min avsikt. Med en frikoppling från bostadsmarknaden och dess lån så får deras räntehöjningar onekligen lite för stor effekt av våra räntenivåer på just bolån för att man ska räkna bort denna effekt. Jag blev genuint förvånad när jag insåg att bostadspriserna inte räknas med i riksbankens beräkning av inflation. Det kanske är därför de så generös bidragit med att driva upp bostadspriser, belåning vilket tillsammans med ränteavdraget från politiskt håll hjälpt till att skapa denna bostadsprisinflation vi haft.
Jag hoppas verkligen att riksbanken får en annan roll i framtiden och ska se en lite större bild än att bara fokusera på inflationsmål och bara ha ett räntevapen. När man räknar bort de stora mål man träffar först med att höja räntan från det man vill uppnå känns det lite som att öva prickskytte med hagelgevär. Man träffar delvis sitt mål men effekterna slår betydligt bredare än man kanske avsett.
1 gillning
Njae, här håller jag inte med om val av terminologi, men bortsett från att det varken är bidrag eller helikopterpengar så…
…är ju detta helt rätt. Men det är väl ingen som skulle våga ta i den surdegen. Det vore politiskt självmord.
Det jag inte fattar är hur så många (mest utanför RT) inte verkar hajja att det är meningen att livet ska blir jobbigare och privatekonomin motigare iom räntehöjningarna. Många verkar tro att det förs nå’n sorts gemensamt krig mot en överstatlig pengagud. Det är ju vi alla som är ekonomin. 
5 gillningar
Det är inte så enkelt då reglerna för hur stor andel eget kapital som skall hållas för lånen har förändrats. Ett lån innan finanskrisen kunde finansieras med y kr inlåning och x kr av eget kapital, i dagsläget krävs det en högre andel eget kapital för att säkerställa att bankerna har en starkare motståndskraft. En nackdel med den ökade motståndskraften blir ju att banken behöver mer marginal på samma lån för att bibehålla samma avkastning på eget kapital.
Det stämmer inte, varje lån som banker ger ut finansieras av både inlåning och bankens eget kapital. Inlåningen kommer från spar/lönekonton, marknadsfinansiering via certifikat/obligationer samt lån från Riksbanken.
Jag tror att många har det tufft utan räntestraffet nu.
Ingen kan förneka att det är lite märkligt att man rear ränta i en så kallad högkonjunktur och när ALLT blivit dyrare och folk spar in så slår bankerna till med en kostnadsökning. Det är helt otroligt konstigt.
De har satt massvis med bostadköpare som börjat sin bostads karriär nyligen i en kommande tråkig situation. Och jag menar att det är en medveten handling av Riksbanken
Om Riksbanken inte agerar kommer ännu fler få det ännu tuffare.
1 gillning
“Du talar om en spik i foten…” Jag påstår att detta iofs är tråkigt, men det är ju inte i närheten av en verklig utmaning för andra än de extremt olyckligt lottade. Olyckligt lottad är då ju otur, inte dålig tajming, som snarare verkar vara det som många avser.
Här är vi överens. Men RBs uppdrag är ett annat. Men ja, minusränta var sjukt. Det hade inte behövts om man agerat annorlunda från politiskt håll.
Återigen. Att Bregottet är svindyrt är inte i närheten av vad man behöver åstadkomma för att folk ska sluta slänga pengar omkring sig. Hur många Bregott får du egentligen för den årliga utlandsresan så många vant sig vid?
Ja. Precis som planerat. Och bostadskarriär förresten, man köper bostad för att bo. Inget annat. Handlingen är avsiktlig och inte alls konstig. Den får förhoppningsvis precis helt rätt effekt. Det är uppdraget. Tänk så många nyblivna bostadsägare som inte köper en ny bil på avbetalning och inte leasar en andrabil och inte bokar in vintersemestern redan till dagens priser. Då funkar det!
2 gillningar
Exakt. Hela syftet är att göra det så tufft och jobbigt man bara kan, till den grad att folks konsumtionsmönster ändras tillräckligt mycket för att minska efterfrågan tillräckligt mycket för att bromsa inflationen. Det är alltså enligt plan att det blir tufft. Och räcker inte denna tuffhet (läs: man får inte bukt med inflationen) så kommer man helt enkelt, enligt plan, göra det ännu tuffare tills man lyckas.
Inflation drivet av utbudsbrist (som jag vill hävda att det är i dagsläget) är generellt tuffare att hantera för riksbanken med räntan än annan typ av inflation som är drivet av annat. Det är ett trubbigt vapen, men å andra sidan har riksbanken inte så många andra vapen, så de drämmer till med det som de kan.
2 gillningar
OT, men varför är just Bregott så dyrt för? Finns det inga alternativ, eller betalar man för märket?
1 gillning