Jag tittar på den statistik för penningmängden som SCB tillhandahåller och kommer fram till att mängden “pengar” (M3) har expanderat med 6,9% i genomsnitt under 2000-talet. Under COVID-åren 2020 och 2021 expanderade penningmängden med hela 29%.
Jag tycker att detta är intressant att ta i beaktning vid utvärdering av investeringar. Kan jag vara nöjd med 7% nominell avkastning om mängden pengar i samhället ökar i samma takt? Hur tänker ni angående detta?
Att det är en aspekt av mitt investerande jag inte kan påverka. Så kör på som vanligt och hoppas på det bästa.
Fruktansvärd oro att bära på. Kom ihåg att jämföra med hur mycket BNP ökar och inte bara penningmangden. Det är vad man får för pengarna som är det viktiga, inte mängden pengar i sig.
Jämför också dina utgifter med dina inkomster. Stora siffror kan lätt skapa felaktig bild och onödig oro.
Penningmängden är så vitt jag kan läsa mig till inte samma sak som inflation.
Men visst, sedan jan 2020 så har vi ju haft typ 25% inflation och det ger ju ett snitt på typ 4,5% per år slarvigt räknat. Så har man bara haft 7% avkastning blir ju den reella avkastningen ganska låg.
Vad är din strategi och vilken årlig avkastning förväntar du dig över tid?
Jag vet inte hur framtidens avkastning ser ut, men hoppas att min sparkvot på cirka 10% räcker för att dryga ut min framtida garantipension.
Blir det över 5% blir jag glad. Men sitter inte med en fungerande spåkula tyvärr.
Ökning av penningmängden är en klassisk definition av inflation.
Det är det jag menar. Vilken avkastning är du nöjd med i förhållande till inflationen?
Nej, jag förstår det. Tänker att man bör kunna sikta på >7% givet att pengar skapas i samma takt framåt.
Ja, men inte en modern. Nu för tiden är de relaterade begrepp och inte synonyma.
Tycker frågan är konstigt ställd. Jag är nöjd med den avkastning jag får sett till den risknivå jag är bekväm med. Är det 25% vid låg inflation eller 4% vid hög inflation spelar ingen roll. Jag tänker inte ta högre risk bara för att inflationen ökar. Förmodligen ökar min förmögenhet snabbare än medianen i samhället ändå.
Helt rätt. Inflationen mäts av prisökningar, men skapas av ökad penningmängd i systemet men med en fördröjning på 12-18 månader.
Politiker gillar skylla på krig och covid (saker de inte kan kontrollera), men i grunden är det en stark koppling till penningpolitik.
För de intresserade:
Jag har haft samma funderingar. Jämför man med fastigheter eller guld så är skillnaden mot börsen (inklusive utdelningar) inte så stor som den borde vara. Sättet som vi beräknar och tänker kring inflation har nog sina brister. Man kan bli rik bara genom att köpa en dyr, belånad bostad, och bo i den. Det borde egentligen inte gå, men det är något vi vant oss med sedan lång tid tillbaka. På samma sätt utvecklas guld bättre än bankkonton och räntefonder, trots att guld inte genererar någon avkastning. Tittar man exempelvis på prisutvecklingen för en badrumsrenovering så gissar jag att den ligger ganska väl i linje med expansionen av penningmängden, snarare än det som KPI mäter.
Egentligen behöver man göra en egen inflationsberäkning man mäter mot. Om priset på kött ökar påverkar inte det en vegetarian nämnvärt osv.
För mig är det en ganska tragisk insikt att du helt enkelt inte bara kan få en bankränta som täcker inflationen och att korrelationen mellan räntenivåer och inflationen har försvagats. Det är ju här bitcoins fungerar som en motpol då det är skyddat mot en ökad penningmängd.
Egentligen ska man inte vara nöjd med någon avkastning sämre än inflationen. Om man nu behöver göra investeringar som innebär risk enbart för att täcka inflationen kan man enkelt konstatera att på det stora hela kommer människor få det sämre ställt. Absolut, kan investeringarna man själv gör råka täcka inflationen men det kommer samtidigt finnas folk vars investeringar inte gör det.
Inflation är ett tecken på stagnation tyvärr. Låter man inflationen forsätta och räntan hålls fortsatt låg kommer man på sikt ha urholkat i princip alla människors köpkraft och man går tillbaka till stenåldern.
Jag tänker utifrån ett investeringsperspektiv att en avkastning på 7% betyder att investeringen inte har varit produktiv. Man skulle kunna härleda hela den nominella ökningen till att pengarna har urholkats under året, trots att man har tagit någon form av risk med sina pengar. Bör inte 7% därför utgöra någon slags minimi-golv för vad man ska sikta på att avkasta över tid?
Jag tänker också det. Samtidigt måste ju dessa nyskapade pengar ta vägen någonstans, så det underlättar ju för alla att nå dessa 7% i avkastning.
Ja, jag håller med. Sen kan man ju fundera på hur stor risk jag egentligen tar med ett brett index, för jag följer ju bara snittet. Men ur det perspektivet är kostnaden för att ha pengar på banken orimligt högt.
Du blandar lite mellan ett fiktivt scenario och verklighet. Men svaret är väl nej, vid 7% inflation är 7% nominell avkastning inte jätteroligt, det betyder ju bara att du bevarar din köpkraft.
Ökning i penningmängd är inte inflation, men man kanske kan säga att ökad penningmängd är en av flera möjliggörare för inflation?
Mängden pengar ökar för att det de representerar ökar. Dvs fler hus, fler bilar, fler båtar, mer av allt och ekonomin växer i relation till det. Så vi behöver mer pengar för att hantera obalanserna som uppstår när folk handlar och säljer.
Systemet är byggt för att hålla ungefär samma värde på pengarna med inflation på ca 2%, vare sig pengarna blir fler eller färre.
Man kan också tänka sig att iom att befolkningen vuxit med 20% så sätter det golvet för hur mycket pengamängden minst skulle behöva öka. Annars blir det ju färre pengar/capita i systemet, vilket känns obra. Men jag är inte nationalekonom.
Vad syftar du på?
Ökad penningmängd är en uppenbar drivare av KPI, om det är den siffran man vill titta på. Det är antagligen den absolut viktigaste faktorn för KPI. Fler pengar som jagar alla de aktuella varorna i “korgen”.
Givet den risk du tar i nuläget förväntar du väl dig någon nivå av reell avkastning för att vara nöjd?