Beräkning av KPI @SCB = skev?

Har lekt lite med siffrorna efter att elräkningarna damp ner i min inbox för sista kvartalet 2021. Enligt SCB ökade priserna för el med 50% i december:

Källa: Inflationstakten 4,1 procent i december 2021

Enligt min senaste elräkning steg mitt genomsnittliga elpris med 430% i december 2021 vs. december 2020:

Elpris Dec 2020 vs. Dec 2021

Stegring i elpris

Jag antar att SCB räknar in kostnad för elnät samt skatt och moms, men deras siffror verkar märkligt låga vs. mina.

Samma tanke får jag när jag läser -8.7% kostnad för “Audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning” december 2020 vs. 2021 enligt SCBs statistik. En av få elektronikprylar som jag köpt 2021 var grafikkort, och priserna för dessa har skenat ordentligt:

Kostnad för ett RTX 3080 i december 2020 var ~7900kr, och i december 2021 minst 15000kr (med scalper priser från amazon etc. på över 20000kr), se: Prisutveckling på Gigabyte GeForce RTX 3080 Gaming OC 2xHDMI 3xDP 10GB - Hitta bästa priset.

Samma mönster verkar även gälla för andra elektronikprylar som många teknikintresserade vill köpa (läs PS5).

Med det sagt, hur ser det ut för er andra? Har priserna på varor som ni vill/brukar köpa stegrat mer eller mindre vs. SCBs statistik? Skulle vara kul att se lite konkreta siffror på saker som folk faktiskt behöver som mat exempelvis.

1 gillning

+4.5% för restauranger? Snarare +20% för de dussintal olika restauranger vi går till.

Jag har inte heller märkt att dator(utrustning) gått ner 10% i pris. Snarare gått upp i pris.

Det är skevt och har länge (alltid?) varit. Både skeva korgar samt diskutabel hedonistisk justering.

Men elen upplever jag det är korrekt räkna på vad allt kostar, snarare +100% än +400%.

Sen lägger man mycket mer pengar på el än glasögon. Glasögon är en närmast irrelevant utgift, för många 0 kr. Även datorer och sånt är (normalt) små utgifter utslaget över tid jämfört med streamingabbonemang, mobilabbonemang, sophämtning, vatten/avlopp och allt annat som rusar.

1 gillning

Den hedoniska modellen som @AuAgEric nämner titt som tätt. Att styra penningpolitiken med decimal-noggrannhet på nått som stundvis känns lite höftat är märkligt.

En annan sak som jag har tänkt på är hur SCBs inflations-beräkning skiljer sig med t.ex den i USA? Visst att den är högre men kollar vi ens på samma sak?

1 gillning

Rätta mig om jag har fel men angående elen och övriga kategorier i KPI har det väl också att göra med andelen av elen i en genomsnittligt hushålls utgifter? D.v.s att även om priset gått upp med 430% sedan december 2020 så spendererar t.e.x jag som lägenhetsbo proportionerligt lite av min inkomst på el jämfört med en villaägare i kronor och ören?

" Hushållen lägger 7,4 procent av sin disponibla inkomst på direkta energiutgifter, varav 2,6 procent för bensin och diesel och 4,7 procent för el och fjärrvärme"

Fjärrvärme kan vara ett nyckelord.

Jag accepterar SCBs siffra om 50%, om man tittar på hela priset och även att ca hälften har bundet.

Men +50% * 5% = +2.5% bara det, och nu är elkorgen ännu större, åtminstone denna månad.

Hmmm. Då stämmer väl ändå KPIF rätt bra eftersom KPIF-XE (exkl. energi) dök till 1,7% nu i december? :slight_smile:

2,5% + 1,7% = 4.2%

Jag kan sträcka mig till att elbiten stämmer rätt bra, åtminstone denna månad.

Jag har förstått det som att inflationstakten beräknas på rullande 12-månadersperiod. Så när de säger att inflationstakten i november 2021 är högre än året innan så menar de att inflationen under perioden december 2020-november 2021 var högre än perioden december 2019-november 2020.

Grafikkort är bara en produkt. Den ska viktas mot alla andra produkter i gruppen. Just grafikkort är ju dessutom ett extremfall eftersom de pumpas upp i värde av kryptopyramidspelen. Mina föräldrar har exempelvis inte köpt ett enda spelgrafikkort sedan jag flyttade hemifrån, däremot har de köpt två laptops i mellanklass-segmentet och en Apple TV det senaste året. Själv har jag inte köpt vare sig dator eller grafikkort på över ett decennium, däremot har jag skaffat en ny TV för ett par år sedan. Indexet är liksom alla dessa produkterna viktade efter hur många som köper dem.

Eftersom alla utom @Jacke77 avviker från index i vår konsumtion så kommer våra utgifter att påverkas olika. Vissa år kanske man lyckas minska sina utgifter mer än vad ökar sina inkomster och då har man ju till och med fått en real löneökning!

Man ska alltså räkna elkostnaden för en hel 12-månadersperiod, och jämföra med hela 12-månadersperioden innan. Den ska också viktas för alla hushållen i landet. Hushåll som bundit sina avtal drar ner inflationen, särskilt dem som bundit längre än ett år. Det ska även viktas över alla el-regionerna utifrån hur många hushåll som ligger i varje region.

2 gillningar

Lögn, förbannad lögn och statistik…

2 gillningar

Här är en djupdykning hos SCB i hur KPI mäts:

Och i denna PDF finns en beskrivning av hur de räknar bort ränteeffekter i KPIF och energi i KPIF-XE:

Eftersom många inklusive mig själv har bundet elpris blev det ingen ökad kostnad alls. En elprishöjning borde väl därför inte påverka till 100 procent. Index bör väl räknas på hur hushållen i snitt påverkas.

Rätta mig gärna om jag har fel.

2 gillningar

Skulle inte bekriva detta som någon vidare djupdykning. Snarare en vag beskrivning av den metod de använder. Saknar exempelvis konkreta dataset med varukorgen för 2020 vs. 2021. Vore rätt simpelt att dela ut dessa i samband med varje publicering.

Någon som har koll på vart man kan få tag på SCBs rådata för deras beräkningar?

1 gillning

Kan ju även tillägga att mitt hushåll tillhör SE3 medan SCBs beräkningar antagligen är ett snitt för SE1-4 (https://elen.nu/).

Som sagt, skulle vara intressant att ta del av varukorgarna som SCB använt sig av för att räkna ut dessa siffror.

Detta anser jag vara problematiskt. År 1 köper medelsvensson mest iphone 12 pro max, År 2 köper medelsvensson mest iphone 13. PGA att Svenssons köper mer av den billigare varianten år 2 så räknas konsumentpriserna ner vs. år 1. Detta känns spontant fel. Man borde jämföra toppmodellen år 1 vs. toppmodellen år 2. Typ att de borde räkna 1kg Royal Gala äpplen år 1 vs. år 2, inte 1kg Royal Gala äpplen år 1 vs. 1kg (eller kanske 2kg) Alexander Lucas päron år 2 (som ju sker om Svensson byter konsumptionsmönster pga ändrade priser från år 1 till år 2).

På tal om pyramidspel så räknar SCB in spel och dobbel i sin statistik också. Känns som en rätt irrelevant post att inkludera i ett mått på “inflation”.

2 gillningar

Och då har vi inte ens diskuterat att de har ändrat inflations-mått många gånger, vilket i teorin borde omöjliggöra historiska jämförelser.

Hade vi haft samma inflationsmått nu som på 90-talet så hade vi haft en ännu högre inflation enligt @AuAgEric

Du kan mejla och fråga om du kan få ta del av varukorgen. :slightly_smiling_face:

Har helt ärligt funderat på att göra detta. Dock har jag ändrat mig och tänker istället maila och fråga varför de inte är transparenta med deras dataset. Även tydlig dokumentation med länkar under någon form av enhetlig rubrik för “inflation” skulle vara bra att ha på sidan. Nu känns det mer som en myrstack av olika sidor där de beskriver olika delar av sina beräkningar.