När vi pratar om inflation/inflationstakt så syftar vi på KPI (med eventuella extra bokstäver).
Det mätvärdet tas fram genom komplexa beräkningar som de flesta man stöter på inte alls förstår. Beräkningen försöker beskriva hur mycket mer privatpersoner lägger på deras konsumtion jämfört med föregående mätning.
I deras beräkning viktar de om innehållet baserat på vad personer konsumerar nu, så givet att allt ökar i pris med 10%, men konsumenterna ändrar sitt beteende och köper billigare möbler från Ikea, en mindre motor till sin nya bil, fläskytterfile istället för oxfile så kommer KPI visa en siffra som är lägre än själva prisökningen.
Stämmer detta?
Och vore det inte rimligt att presentera både faktisk prisökning och kostnadsökning (KPI)?
Vet ej exakt hur det fungerar i Sverige. Shadowstats är en intressant sajt som b.la visar amerikanska inflationen om den var mätt som man mätte den förr.
Det kan också vara intressant att ta en titt på den groteska ökningen i penningmängden.
Att inflationen blir lägre bara för att man sänker konsumtionen stämmer inte.
Det stämmer att man viktar ihop prisutveckling baserat på andel av total konsumtion, och vill du veta prisutveckling på en specifik produktgrupp så får du leta upp den. De kan ju inte skriva alla 357 prisförändringar i sammanfattningar i massmedia
…dvs det låter som att du missuppfattat definition av vägt inflationsmått. Om alla produkter stiger i pris med 10% men alla sänker sin konsumtion med 50% rakt av så betyder inte det att inflationen justeras ner till 5%. Vägda inflationen blir fortfarande 10%.
Jag blev också väldigt chockad när jag såg grafen på M2 money supply under pandemin. Det ser bara inte naturligt ut och får en att ifrågasätta värdet av fiat pengar helt och hållet. Grafen på SEK ser ungefär likadan ut, men inte lika grotesk.
Jag är förvånad att det inte pratas mer om detta. Dock förstår jag inte riktigt det verkliga sambandet mellan konsumentprisinflation (KPI) och penninginflation (vilket penningtryckande innebär). Länge såg det ut som att detta pengartryckande inte hade någon effekt på ekonomin. Så länge pengarna har låg hastighet i ekonomin så lär inte ett ökat penningbestånd leda till högre BNP och konsumentprisinflation. Jag antar att pengarna som pumpades ut i USA till stor del hamnade i tillgångar, snarare än att omsättas i konsumtion, vilket gjorde att inget av det som mäts i KPI blev dyrare. Nu när tillgången har strypts pga problem i omvärlden, så är det mycket pengar därute som jagar få varor vilket förvärrar situationen med KPI och triggar igång den automatiska räntekarusellen från centralbankens sida.
Tyckte det kändes självklart att många (av de jag råkar stöta på digitalt) riktar kritik mot sättet att mäta, att de gömmer den riktiga prisökningen bakom såna mekanismer. Men nu känner jag mig tryggare med att måttet är relevant
