Beräkning av KPI @SCB = skev?

Hittade en intressant beskrivning av hur SCB räknar kring “kvalitetsjusteringar med stöd av den hedoniska modellen” (https://www.scb.se/contentassets/1b48f2064ebd46a78eda4d68d51c0403/prisindex-for-mobiltelefoner-och-datorer-med-fast-korg.pdf). I exemplet jämför SCB en Iphone 11 256GB med en Iphone
12 128 GB:

Enligt deras beräkningar sänker det halverade lagringsutrymmet kvaliteten på iphone med 15% medans 0,1 ghz ökad processorhastighet ökar kvaliteten med 3%. Så baserat på hur mycket mer lagringsutrymme iphone har år 2 vs. år 1 så kommer detta sänka inflationen kopplat till elektronik neråt (om nu iphone som Svenssons köper har mer lagring år 2 vs. år 1). Är detta verkligen helt rimligt? Att jämföra processorhastighet i Ghz år 1 vs. år 2 känns även detta något godtyckligt för att räkna på hur mycket en iphone är värd enligt mig. Har som sagt svårt för SCBs något “naiva” uträkningar av inflation med hjälp av den så kallade “hedoniska modellen”. Skulle vara intressant att se en mer genomgående kritisk granskning av SCBs “inflationsstatistik” av någon som har drivet. Det bästa vore att bygga sin egen varukorg där man jämför basvaror som man själv “alltid” konsumerar från år till år. På så vis kan man se ens egen “praktiska” mått på inflation.

4 gillningar

Gör det, varukorgen borde väl falla under offentlighetsprincipen och tycker de verkar ha en ganska bra ambition om transparens på hemsidan så tror inte de har något emot en sådan fråga. Snarare är väl transparensen på den nivån att det som amatör är svårt att veta vad man ska göra med allt…

1 gillning

Sant. Kan anta att de samlat in relativt gigantiska dataset på varor och priser så för att öppna dessa dataset krävs säkert mer avancerade statistiska analysprogram. Dock borde det finnas en mer simplifierad version med “vanliga” varor som andra kan ladda hem och analysera. Ska som sagt höra av mig till SCB så kanske återkommer i tråden med vad som finns att tillgå.

Det finns väl gott om kritiker, går väl att hitta en hel del via Google?

Sedan handlar det väl också om vad man vill använda siffrorna till/vad man har för förväntan på att de visar/om man har samma syfte som de togs fram för. Som privatperson är det kanske inte just KPI man är intresserad av, och som myndighet är det inte säkert att ens uppdrag är att uppfylla enskilda privatpersoners behov.

Tänker också att man säkert kan hitta konstigheter om man nagelfar specifika siffror, men när man tittar på helheten och trenden kanske det ändå jämnar ut sig. Tittade häromdagen på Konsumentverkets öppna data och påmindes om den tanken.

1 gillning

Har helt enkelt inte tagit mig tiden att leta. Verkar vara en hel del vettigt folk här på forumet så tänkte att det finns någon mer insatt som kan vägleda lite kring bra källor.

Min förväntning var att man jämförde exempelvis 1kg Royal Gala äpplen år 1 vs. år 2. Detta skulle vara vettigt enligt min initiala tanke. Dock verkar man jämföra vad folk köpt år 1 vs. år 2 vilken kan skifta ordentligt baserat på trender och folks generella ekonomiska situation (ex har man mindre pengar så snålar man mer och köper billigare alternativ) vilket blir en något märklig uträkning enligt mig.

Det jag försöker belysa ovan är inte specifika siffror utan hela tillvägagångsättet som används för att räkna ut KPI. Har dock inte satt mig in speciellt djupt i ämnet så kanske finns vettiga förklaringar till varför de går tillväga som de gör.

Här är jag tveksam om trenden som de påvisar med sina beräkningar verkligen är så meningsfull. Hade som sagt tyckt att man borde jämföra samma varor år 1 vs. år 2. Inte olika varor för att Svenssons köpt mer av något annat. Dessutom är det tveksamt hur dessa hedoniska modeller bör vara delaktiga i beräkningarna av KPI för hemelektronik enligt min initiala tanke.

1 gillning

Men om folk inte köper toppmodellen så bidrar den väl inte till inflationen? Om man kan uppfylla samma funktion med den billigare telefonen så har man lyckats lösa sitt problem med mindre pengar. Modellnamn är ju bara marknadsföring.

En anledning till att dessa dyra mobiler säljer så bra är för att deras kameror är så pass bra att man inte behöver en kompaktkamera. Betyder inte det då att man ska plocka bort kompaktkameror ur KPI när folk slutar köpa dem? Istället för “medelmodellen av kompaktkamera och en billig mobiltelefon” så innehåller korgen nu “toppmodellen av en mobiltelefon och ingen kompaktkamera”. När och hur skulle man göra den här förändringen? Eller skulle man helt låta bli att lägga in mobiltelefoner i KPI eftersom de inte fanns 1980?

Ja, den är inte riktigt exakt. Ett extra problem med datorutrustning och mobiler är att värdet egentligen ligger i mjukvaran/helheten. Bättre hårdvara kan möjliggöra bättre mjukvara men förhållandet är inte linjärt. Men frågan är vad SCB skulle använda istället? Kanske är “hårdvara som proxy för mjukvara” så bra de kan mäta?

Ännu bättre exempel är nog förresten TV-skärmar där de viktat om baserat på antal tum…

De här två citaten från dig hänger förresten ihop en aning. Det första problemet är alltså att folk förändrar sin köpbeteenden och kan byta till varor som löser deras problem med mer eller mindre extra features. Exempelvis kanske Iphone 12 Max är ungefär lika bra som en Iphone 13 utan “max”. Då kan man argumentera för att folks “nerköp” inte har förändrat någonting i vad de får för pengarna, de får exakt samma underliggande värde. Om de byter upp sig till Iphone 13 Max så kanske de får mer värde för pengarna, till exempel att de kan lösa fler problem. Hur tar man hänsyn till det? Om man inte viktar om telefonerna på något sätt alls så kommer man missa en faktor som gör att folk får ökat eller minskat värde för sina pengar. Syftet med den hedoniska modellen är alltså att minska felkällorna så att man får ett bättre mått på inflationen. Om man slutar att vikta om modellerna så hamnar man i en ny statistisk fälla.

Jag tror att om man vill lösa upp den här knuten så är lösningen att lägga ännu mer resurser på att sätta ännu fler människor på att uppskatta värdet och då hade det kostat ännu mer pengar att räkna ut statistiken. Ju noggrannare man räknar desto fler felkällor får man bort. Och då är frågan var man vill dra gränsen för hur noga man ska mäta? Tror man hamnar i att välja mellan en “bra statistik som går att leverera” och “en perfekt statistik som blir för dyr”.

3 gillningar

Där jag fastnar (utöver implementeringen av den hedoniska modellen) är att jag trott att KPI är ett mått på hur priser på varor förändras över tid – se exemplet ovan med priset på en specifik sort äpplen år 1 vs. år 2 vs. år 3 vs. år 4 etc.

Enligt min nuvarande förståelse så är KPI mer ett mått på hur mycket av sina SEK som Svensson väljer att spendera varje år samt proportionen av vad Svenssons lägger sina SEK på. Med andra ord, idén verkar inte vara att följa priset på en viss sort havregryn köpt i en viss butik över tid. Istället verkar fokus vara på hur mycket SEK Svensson väljer att spendera när hen går i butiken samt vad proportionen av varorna är över tid. Om Svensson känner sig rik och köper mer skräp så har vi inflation och om Svensson köper mindre skräp så har vi deflation. Man skulle med andra ord kunna kalla det för Svenssons slöseriindex.

I mitt exempel med elräkningen så kan jag välja att konsumera 10x mindre el 2021 vs. 2020 och då har jag helt plötsligt deflation 2021 vs. 2020, även fast elpriset för 3-5x högre per kwh. Det är det här som gör att min hjärna kokar när jag funderar kring KPI.

Rätta mig gärna om jag har fel.

1 gillning

Ett slöseriindex är också mer intressant för en centralbank att mäta så jag förstår varför KPI verkar ha utvecklats till ett sådant typ mått.

För den som är intresserad kan jag rekommendera att kika in Shadowstats, dem utför alternativberäkningar av USA/FEDs CPI utefter dem mindre hedonistiska modeller som användes under 80 & 90 talet.

http://www.shadowstats.com/alternate_data/inflation-charts

3 gillningar

Det har i usa varit väldigt mycket diskussion kring att man tex ändrar CPIkorgen från att innehålla dyrt kött i form av steak, till billigare kött (typ läs färs) som handlas mer nu när steak blivit alldeles för dyrt.

Enligt CPI blir det då ingen uppgång på CPI eftersom vanorna ändras, oavsett om det är priset som gör det eller något annat. Men kruxet kring alla dessa mått är transparensen, man berättar inte vad som ingår och varför man gör ändringar… i CPI ingång ju en annan helt sjuk grej, Owners’ equivalent rent, som är en survey som husägare får svara på: ”If someone were to rent your home today, how much do you think it would rent for monthly, unfurnished and without utilities?"

1 gillning

Shadowstats är väl konspirationsteoretikernas favorit ställe? :wink:

Nu ignorerar du den hedonistiska modellen. Om man spenderar mer pengar men samtidigt får mer för pengarna så blir det ingen inflation.

Vi föredrar att kalla oss upplysta😉 haha nej men det är mycket möjligt, vet faktiskt inte. Nyss kommit i kontakt med sidan för första gången efter att börjat lyssna på Antiloop Podcast.

1 gillning

Ja precis, jag ignorerade den hedoniska modellen då det blir än mer komplicerat med denna inkluderad. Man hade kunnat dela upp varukorgen i två delar där den ena har hedonisk påverkan (läs: ex teknologi) medan den andra inte har det (mat? El? Etc.).

Precis detta, man ska behöva begära ut dataset för att förstå vad de har gjort. Ska bli intressant att se om man ens kan få tag på rådata från SCB. Har som vana att läsa forskningsrapporter och där är gyllene standard att man som forskare beskriver precis vad man gjort (som ett recept) så att en annan forskare kan replikera metoden. Kikar man på SCBs KPI så är metoden något av en svart låda som kräver mycket grävande för att förstå vad som finns inuti, tyvärr.

1 gillning

Uträkningen av KPI kanske blir mer komplicerad, men förståelsen för modellen blir enklare. Omräkningarna ökar kvaliteten på indexet. Du säger att det verkar vara naiva omräkningar och jag håller med, men om man inte gör dem överhuvudtaget så blir det ännu sämre kvalitet på måttet.

Det går säkert att göra hedoniska omräkningar på annat än teknik. När jag googlade så hittade jag dessa föreläsningsslides där de använder boende som exempel (bullernivåer):

http://www.lantm.lth.se/fileadmin/fastighetsvetenskap/utbildning/Fastighetsvaerderingssystem/Lund_2012_final.ppt

Hoppas du får bra svar från SCB!

1 gillning

Rent matematiskt bör väl inflationen spegla M2 money supply (med en fördröjning). Om det kommer in mer kronor i systemet säger det sig själv att priser går upp. Olika varor går upp olika mycket i pris och vissa saker blir billigare (teknik). KPI är en korg med lämpligt utvalda varor som håller den officiella siffran så låg som möjligt.

En viktigt sak att komma ihåg är att %-talet för inflation är högst individuell. En student som bor hemma och streamar Netflix och äter pizza hela dagarna har närmare 0% inflation. En familj som har bil och vill köpa villa har kanske 20% inflation. En som främst köper aktier och lyxar till det har uppåt 40% inflation.

Se M2 money supply för SEK:

Vänd den uppochner så är det vad som händer med din köpkraft.

1 gillning

Bör inte ökningen i M2 också jämföras med ökningen av varor/tjänster/reella tillgångar/etc.? Det vill säga om M2 ökar i samma takt som dessa så bör ju inflationen (väldigt grovt överslagsräknat) vara ca 0%. Eller tänker jag helt fel? :confused:

2 gillningar

Som individ kan man välja äta köttfärs istället för oxfilé om det senare är för dyrt.

Men som kollektiv kan vi väl knappast? Det kommer aldrig vara lönsamt för producenten mala ner oxfilé till färs.

Så mekanismen borde vara att mindre kött säljs. Vissa slutar äta kött. Andra byter från oxfilé till köttfärs. Och oxfilé blir relativt billigare, för de som har råd.

1 gillning

Det här är en populär förenkling och verkar vara vad som gäller på väldigt lång sikt (tänk: “hur lång tid skulle det ta för världens finansfamiljer att hoarda alla pengar som finns?”). Men på kort sikt påverkas inflationen även av hur snabbt pengarna omsätts. Så fort man börjar prata inflation kommer det alltid upp en massa konspirationsteorier också, att “de försöker dölja sanningen från oss”. Då hjälper det inte att konspirationerna bygger på förenklingar.

Oh… :face_with_raised_eyebrow:

Inflationen tros vara en funktion av både M2 (mängden pengar i cirkulation) och omsättningstakten (hur snabbt varje innehavare spenderar pengarna). Jag säger “tros” eftersom det inte är en särskilt enkel fråga att svara på. Engelskspråkiga Wikipedia har en genomgång av olika teorier under “Causes” i artikeln om inflation: Inflation - Wikipedia