Det närmar sig nyår och precis som med allt annat på RT kan man vända och vrida på en fråga i evigheter. Men ni som har koll på 4%-regeln och FIRE generellt, vilket mått anser ni vara det mest rättvisande vid uppräkning av uttagsbeloppet?
3 gillningar
Dum fråga, men handlar det inte bara att räkna på real avkastning?
Bankkonto: -1%
Räntor: 2,5%
Aktier: 6%
Dum svar kanske, men hur menar du nu? 
Jag är alltså inte ute efter hur mina egna placeringar avkastat utan vilken procentsats som det årliga uttag ska räknas upp med inför 2026. Jag tänker att det finns några olika värden att fundera kring. KPI kan kännas rimligast, men det finns ju fler kandidater.
edit: Aha, jag fattar hur du menar nu tror jag. Det får marinera. 
Jag tycker att det är ganska svårt. Brukar höfta lite baserat på denna input:
Sedan ligger mitt faktiska uttag under 4% så i praktiken blir det mer en justering av uttagstaket och en koll på att jag ligger lämpligt mycket under detsamma.
2 gillningar
Det var precis vad jag satt och gjorde och tänkte att jag behövde lite fler kloka inpass i frågan.
1 gillning
Historiskt så har ju KPI och KPIF varit ganska lika. Nu de senaste åren så diffar det rätt mycket. Vilket är “bäst” att använda? Riksbanken använder KPIF så det lutar väl ditåt tänker jag.
Fast ett snitt över året isf.
Hade gärna haft en personlig inflationssiffra i FIRE-kalkylen. Det har jag inte, ännu.
Jag som har bolån borde annars kika på KPI. Får fram en siffra på tre sekunder efter en googling, men den är nog inte helt korrekt och har svårt att höfta hur långt från sanningen den är.
Berätta gärna när marinaden satt sig.
KPIF är väl det som är närmast CPI som använts för att komma fram till fyraprocentsregeln, så det verkar konstigt att använda något annat mått, om man inte vill använda CPI då och räkna ut hur mycket man ska ta ut i USD.
Lite så har mina tankar gått också. Det slår ju inte på extrema summor ett år som detta, så det är ju viktigare med år av större inflation/deflation men ändå bra att få klargjort.
Jag tänker att Jan är ute efter någon sorts personlig köpkraft utifrån placeringarna man valt, men jag är inte helt med i tanken där än, så jag jag avvaktar om det är jag som är trög eller om Jan varit uppe för sent (igen).
Jag kommer också fram till att KPIF ligger närmast, speciellt som jag inte är räntekänslig med bolån, men sedan skulle jag inte gå så långt att jag kallar det konstigt att överväga andra jämförelsetal.
Jag tänker KPIF snittvärde per år. Hittar dock ingen graf på hela dj-la nätet som visar det. Håller på och pratar lite med ChatGPT om att ta fram en. Kanske har någon annan hittat eller gjort redan?
Det officiella kommer väl i januari, så det löser sig nog ändå. Tar man ut förra årets summa inför det nya året (det gör inte jag) så kan man ju justera det med ett extra uttag när siffrorna släpps.
Sverige kan väl göra som den Orangea Clownen. Vi tar helt enkelt bort inflationen!
Mycket enklare och renare. Uträkningen klar innan den påbörjats. Problem solved 
1 gillning
Blir väl aldrig rätt för din specifika situation oavsett vilken du väljer?
Du har ingen ränta att betala, priser på bränsle och fordonsinköp är inte heller helt aktuella för din del.
KPI och KPIF innehåller tre respektive två av dessa. Räkna med att deras vikt är 15-20% av indexen. Men räntor och bränsle gör stor påverkan.
Finns ett mått inom EU, HIKP, som exkluderar räntan men den blandar in andra länders inflation.
Inte helt lätt. För egen del hade jag gått på KPI då jag har lån och kör bil och värmer villa.
Precis detta ingick i mina grubblerier.
Men det påverkar troligen både energipriser och biljettpriser i kollektivtrafiken. Räntorna påverkar så mycket annat omkring oss också. Så, en komplex fråga oavsett, om man ju vill RT-nörda ordentligt.
Ja, är ju både transport och bränsle som räknas in där bränsle påverkar all transport.
Har inte nördat in mig i exakt hur det räknas in. Spelar mindre roll för min del.
1 gillning
Aspekten att RB räknar med KPIF är inte oviktig heller eftersom deras beslut påverkar mycket annan prissättning också. Eller blir det för meta nu?
Du bör köra med KPIF om du är ute efter något att utgå ifrån.
Vill du komplicera så kan du jämföra KPIF för året som gått med dina verkliga utgifter och få fram hur inflationen påverkat dina utgifter. Fundera sedan på om det ska vara underlag som justeringstal för kommande året 
1 gillning
Är i samma lag här.
Inflationsuppräkningen behövs säkert för att:
- Inte leva snålare än man behöver
- Hålla koll på en ärlig nivå på 4%-regelns uttag
Det blir ändå lite teoretiskt. Min reflektion som bil- och lånlös samt relativt ointresserad av kapitalvaror är att den personliga inflationen känns lägre än vad KPIF säger.
I praktiken håller jag koll på tre nivåer. Vad jag faktiskt spenderar. Vad jag “borde” spendera. Vad jag “kan” spendera enligt 4%-regeln. De två senare inflationsjusterar jag hjälpligt bara för att.
1 gillning
Jag som är skuldfri tycker att KPIF är mest relevant, men å andra sidan räknades min förmånsbestämda ITP2 upp med KPI.
2 gillningar
Det är sådant som ställer till det, men samtidigt behöver man ju egentligen bara ett rimligt tal att hålla fast vid. När jag ser på mina egna utgifter så är det så mycket annat som spelar in mer än någon tiondels procent hit eller dit i inflation.