Jättekul med ett nytt avsnitt. Det förra avsnittet med Riksbanken var ett av de bästa som ni har haft och det var det enda avsnittet som jag lyssnat på två gånger (eftersom det kändes som att det var för mycket att ta in under bara en lyssning). Och kul att det blir med samma person som sist. Han kändes verkligen balanserad och intellektuellt ärlig. Vet inte om det är för sent att komma in med frågor, men vi kör ändå.
Jag känner att jag har rätt dålig koll på hur Riksbanken arbetar, men jag skulle definitvt vilja lära mig mer, så här kommer ett antal frågor som antagligen är rätt basic (men jag tror inte att min förvirring på något sätt är unik) och som möjligen delvis (eller i värsta fall helt) avhandlades i förra avsnittet:
Konkret implementation av inflation
Jag har lite dålig koll på exakt hur inflation implementeras rent konkret i Sverige. Min uppfattning är att det främst är genom att Riksbanken lånar ut pengar (som då är “nytrycka” även om det inte rör sig om faktiska, fysiska sedlar) till banker enligt en viss ränta som i sin tur kan låna ut dessa pengar vidare med en viss marginal.
Stämmer detta ens? Finns det fler sätt som inflation implementeras på i Sverige (jag har exempelvis sett något om att Riksbanken stödköper värdepapper)? Man skulle till exempel kunna tänka sig att staten får en hög med nytryckta pengar (eller digitala diton) varje år som de kan använda i sin budget. Vad är argumenten emot att använda andra metoder än de som faktiskt används? Hur funkar det i andra länder?
Sedan är jag lite konfunderad kring implementeringen av själva låna ut-modellen. Är tanken att Riksbanken lånar ut pengar till bankerna som sedan får sätta den faktiska räntan mot slutkunden själva? Kan det uppkomma situationer då den fria marknaden skulle vara redo att låna ut pengar till en lägre ränta än den Riksbanken sätter? För man måste väl inte låna pengar från Riksbanken utan kan väl låna ut sina egna pengar? (Jag kanske själv förstår svaret på denna fråga, men vill undika att babbla mer.)
Riksbankens uppdrag och förhållande till regeringen/riksdagen
Hur ser förhållandet ut mellan regeringen och riksdagen å ena sidan och Riksbanken å andra sidan? Hur mycket politisk styrning sker? Jag antar att det finns ett regleringsbrev från Regeringen, men finns det något mer än det konkreta innehållet här som Riksbanken faktiskt bryr sig om?
Exempelvis, om räntan skulle höjas allt för mycket så lär det bli kris hos många som har lån på sin bostad. Är detta någonting som Riksbanken formellt eller informellt tar hänsyn till, eller kommer man bara att kötta på enligt andra mål, exempelvis inflationsmålet? Om man ska vara lite cynisk så antar jag att man kan säga att varje regering kommer att kämpa med näbbar och klor för att inte vara den som sitter vid makten när det smäller och således kommer att sätta press på Riksbanken att inte skapa en sådan kris. Men sker denna påtryckning (om den nu finns) genom officiella dokument?
Övriga frågor
• Finns det länder där man inte har något inflationsmål? Eller där man kanske till och med har ett deflationsmål?
• Vad sjutton hände på 90-talet när inflationen och räntorna gick åt alla håll? Finns det styrmekanismer på plats idag som gör att samma extrema situation är otänkbar?
• Är det inte ett problem att ha en låg ränta under en alldeles för lång tid? Min uppfattning är att man då mer eller mindre tvingar folk att skuldsätta sig för att konsumera exempelvis bostäder och att man då därför om man vill köpa en bostad tvingas spela rysk roulette. Eller, den frågan kanske var alldeles för ledande 
För övrigt tycker jag att @spola ställde den bästa frågan, men jag förstår om representaten kommer få svårt att svara på denna (även om han själv säkert har många tankar kring det).
.