Jag försöker förstå vart pengarna jag betalar i ränta för huslånet tar vägen.
Det här hittade jag på Riksbankens hemsida:
Riksbankens styrränta är den ränta som Riksbankens direktion fattar beslut om i syfte att uppnå inflationsmålet. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen. Styrräntan infördes 1994 och hette då reporäntan, den 8 juni 2022 bytte Riksbankens reporänta namn till Riksbankens styrränta.
Så, en direktion på något som kallas Riksbanken har politiska mål varifrån de centralt vill planera den svenska ekonomin. De höjer räntan så bankerna får en dyrare finansiering.
Men mängden lån har ju vad jag vet inte minskat nämnvärt, så Riksbanken måste få ett väldigt mycket större överskott nu än tidigare.
Enkelt uttryckt. Styrräntan är vad bankerna får låna på korta sikt i Riksbanken. Även om bankerna lånar upp på annat sätt, exempelvis inlåning från allmänheten så sprider sig styrräntan som ringar på vattnet.
Riksbankens dåliga ekonomi beror på något annat. Under flera år har Riksbanken köpt bostadsobligationer. Detta har pressat priset, likamed räntan.
Nu stiger räntan och då sjunker värdet på obligationerna. Helt naturligt. Om en investerare vill köpa obligationer och får 5 procent på nya obligationer och 2 procent på gamla obligationer, så är valet lätt. Hen köper inte de gamla obligationerna utan att få en rejäl rabatt.
Värdet på Riksbankens gigantiska obligationsinnehav har därflr sjunkit rejält, varför man tvungas redovisa rejäla förluster. Nåväl, obligationerna löper ju ut så småningom, så läget är förhoppningsvis inte katastrofalt.
Man kan se Riksbankens dåliga ekonomi som priset vi betalade för att stabilisera bostadspriserna och värdet på bostadsobligationer under pandemin. Att det senare blev ett konstlat rally gör det hela lite mer problematiskt dock.
Nja,så farlig var väl ändå inte marknaden under pandemin. Köpen började före pandemin och fortsatte efteråt. En katastrof för de stackars förstagångsköpare som nu sitter med högbelånade bostäder.
Nu minns jag kanske fel, men var det inte just under pandemin som RB började köpa bostadsobligationer för första gången (vilket de inte gjort tidigare) ?
Låt oss väldigt förenklat anta att du har bostadslån med rörlig ränta hos SBAB och att jag har sparkonto hos SBAB.
Jag får 2,5% och du betalar 3,6%.
Skillnaden på 1,1% är räntenettot, vilket är det som är bankens bas för att betala löner och andra kostnader samt vinst och utdelning.
Bankernas ökade vinster säger en del om vart pengarna tar vägen.
Bankerna styr din ekonomi med järnhand
Bankerna styr landet
Politikerna gör som bankerna bestämt.
Pengar skapas vid lånetillfället och kommer inte från riksbankens “kassavalv”.
Att pengar skapas vid lånetillfället är en förenklad och delvis felaktig uppfattning. Ett exempel. Säg att du lånar ut 10 000 kr till din granne. Inte sjutton får du då 10 000 nya kronor att låna ut.
Vem har påstått det om exempet på 10,000?
Vad bankerna gör att de tar %på något de inte har men har skaffat sig möjlighet att göra.
“erbjuda” Räntebelastad skuld
Jag försökte bara göra en liknelse i exemplet med de 10 000 så att du skulle förstå bättre.
Bankerna har en balansräkning precis som vilket företag som helst. Pengarna som de lånar ut har de själva i sin tur lånat upp på den internationella kapitalmarknaden. Enkelt uttryckt. Om en kund lånar till 5 procents ränta tjänar banken inte 5 procent. Banken måste i sin tur betala cirka 4 procent på sina upplånade pengar, varför vinsten blir 1 procent.
Tror att du har fel i att bankerna lånar av ex Riksbanken.
De lånar av insatta belopp där 90% går vidare till nya låntagare.
Övrigt är just skapat av dem själva
Bra att du tar upp det här. Vill också förstå det bättre.
Detta är min bild av det:
När staten behöver mer pengar, så lånar staten pengar från Riksbanken som i sin tur skriver ut mer pengar. Detta blir en statsskuld?
Bankerna lånar också pengar från Riksbanken. Som blir en skuld de måste betala tillbaka med styrräntan. När de sedan lånar ut pengar, så tjänar de på mellanskillnaden av räntan till bankkunderna - styrräntan.
Eftersom Riksbanken skapar nya pengar till dessa lån, så späder de på inflationen. När inflationen märks på priser, KPI osv. (över 2% per år). Så måste Riksbanken öka styrräntan för att dels få tlllbaka pengar som är i omlopp men också för att minska köpkraften (med ökade kostnader). Ekonomin svalnar och inflationen sjunker.
Pengarna som Riksbanken får från styrräntan, borde förstöras? Annars tappar man ju syftet med styrräntan eller?
Det är som sagt, min bild av det. Korrigera gärna.
Hur många % av insatta pengar kan folk ta ut innan banken stänger? 10? 20
Se i USA där de har problem som kommer hit snart
Se på Cypern och andra länder där det inte finns pengar i bankerna.
Om du inte kan betala huslånet så tar ju banken det! Så hur stora risker tar banken?
De lånar faktiskt ut pengar som de inte har. Är väl ingen myt!?
Tjänar dessutom ränta på dem och har mage att ta straffränta om du löser lånet i förväg🤔
Det där är väl en högst förenklad förklaring. När man tar ett bolån får banken kostnader i sin tur för sina krediter. Att man betalar ut ränta för sparkonto har ju ingen direkt koppling då belåning liksom belopp på sparkonton varierar från kund till kund.
Jag kommer inte ihåg den detaljerade förklaringen men tror det var något om “ränteswapar”. Banken tjänar betydligt mer på bolånen än gapet mellan utlåningsränta och inlåningsränta, eller har i alla fall gjort så historiskt. Så det där med skillnaden mellan utlåningsränta och inlåningsränta är mer en pedagogisk förklaringsmodell mot allmänheten än något som stämmer i praktiken vad gäller procentenheter banken tjänar på det.