Det är ett problem som alltid har funnits med banker.
De kan låna ut en viss mängd av inlåningen och har krav på sig att hålla en mindre mängd i reserver.
Det fungerar bra i normalfallet då bara en lite del av kunderna tar ut sitt kapital vid varje given tidpunkt.
Vid bankrusningar som triggas av yttre psykologiska orsaker eller vid reell misstanke om bankens obestånd är det ett riktigt problem.
Detta hanteras främst med den statliga insättningsgaratin
Sedan är riksbanken “lender of last resort”.
Du tror, men jag vet efter mer än 40 år i bank.
Om en bank lånar ut till en villa, så köper ofta den gamla ägaren en ny villa. Inlåningens betydelse är därför mindre än vad du tror. Läs inlägget från SNS nedan.
1 gillning
Pengar som vi använder dagligen skapas av bankerna vid nya lån och kallas affärsbankspengar. Bankerna kan finansiera lånet genom att ge ut obligationer men behöver inte göra det. Om banken inte ger ut en obligation så har pengarna skapats från ingenting.
Centralbanken skapar 2 typer av pengar dels kontanter (liten del av penningmängden) och centralbankspengar. Centralbankspengarna används för att reglera uttag och insättningar mellan bankerna dvs när en kund i SEB vill föra över pengar till en kund i Swedbank.
“Insättningar” hos en bank får banken disponera som de vill eftersom det egentligen är ett lån från dig till banken. De kan således använda dessa för att köpa värdepapper som genererar större avkastning än räntan de betalar.
Staten lånar pengar på de öppna marknaden och inte direkt av Riksbanken dvs det är bland annat banker som köper statens skuldebrev. Riksbanken kan sen köpa dessa av bankerna för att påverka statens ränta, detta brukar kallas QE och hände efter finanskrisen 08.
Läs mer om affärsbankspengar och centralbankspengar i pdf som finns här https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/2020/sa-skapar-riksbanken-pengar-i-kristider/
1 gillning
Lyfter den här tråden, eftersom jag också funderar på ämnet. Nedan är TS ursprungliga fråga, som jag inte hittar svaret på i tråden.
Jag tycker också frågan nedan är viktig och hittade ingen förklaring (som jag kunde förstå) i tråden:
Kan tilläggas att jag hittade en hel del pedagogiskt utformad info på Riksbankens hemsida Om Riksbankens penningpolitik | Sveriges Riksbank men saknar även där svar på frågorna ovan.
1 gillning
Riksbanken har en resultat och balansräkning precis som alla andra företag. Hur menar du att det skulle gå till i verkligheten att “förstöra” pengar?
Höjs styrräntan tjänar Riksbanken mer pengar och det är i och för sig bra att Sveriges centralbank har ekonomiska muskler vid en eventuell finansiell kris.
Problemet just nu är tyvärr det helt motsatta. Riksbanken har i åratal köpt bankernas bostadsobligationer, allt för stt pressa ner de långa räntorna och inte bara de korta. Den korta räntan styrs som bekant via styrräntan.
När de långa räntorna stiger faller värdet på Riksbankens obligationsinnehav som en sten. Man har förlorat tiotals miljarder (!) på dessa stödköp. Just nu behöver Riksbanken tjäna allt man kan. Någon förstörelse av pengar kommer inte att bli aktuellt.
2 gillningar
Om bankerna skulle kunna tillverka egna pengar som då rimligen är gratis, varför i all världen skulle de då ge ut räntebärande obligationer som kostar dem pengar?
Verkligheten är mera komplicerad än så. Så här funkar det. Ett extremt förenklat exempel. En bank lånar ut 5 miljoner kronor till en villaköpare. Tidigare ägare har haft den obelånad. Den gamla ägaren köper en bostadsrätt för pengarna. Den tidigare ägaren till bostadsrätten löser sina lån och sätter in resten på banken. Banken lånar ut dessa till nya låntagare som i sin tur köper något. Så rullar det på. Penningmängden (observera ordet penningmängden) kan alltså öka flerdubbelt på grund av ett enda lån. På så sätt kan man säga att “Bankerna skapar pengar”.
Även om vi nu använder uttrycktet att bankerna skapar pengar, så kan en enskild bank inte resonera på detta sättet. Om banken, låt oss säga SBAB lånar ut 5 miljoner så är det ju inte alls säkert att säljaren väljer att sätta in överskottet där. Det kan hamna i LF, SEB eller var som helst. SBAB får då ju inte in några pengar, men har däremot betalat ut 5 miljoner som måste finansieras.
SBAB måste alltså ha pengara först före man lånar ut dem. Har man inte detta så får man ge ut bostadsobligationer. Banken kan inte välja själv.
Alltså. Att bankerna skapar pengar kan man säga är rätt ur ett nationalekonomiskt perspektiv. En ökad utlåning ger en större penningmängd generellt.
Att banken i ett enskilf fall skulle kunna “tillverka” pengar för att exempelvis ge ut ett villalån är fel.
1 gillning
Om SBAB paketerar bostadslånet som en säkerställd bostadsobligation, kan SBAB då inte låna dessa 5 miljoner ifrån Riksbanken? Som jag förstått det så finns det ingen övre gräns för hur mycket en bank kan låna ifrån Riksbanken, enda kravet är att banken kan visa upp tillräckligt bra säkerheter.
Utlåningen är då inte begränsad av hur mycket pengar som skalpar runt i diverse banker, utan endast av hur många kreditvärdiga personer med goda säkerheter banken kan hitta. Pengar på diverse bankkonton kan då skapas med ett knapptryck så länge det finns fysiska tillgångar i samhället att säkra lånet mot.
1 gillning
Så när ett lån ges ut av en bank gör de en överföring från sitt “konto” till låntagaren? Om banken måste ha pengarna innan borde det ju vara så det går till?
Empiriska undersökningar hävdar ju motsatsen.
Riksbanken skriver vidare att privata bank pengar skapas av bankerna och är en fodran på den privata banken.
Är det egentligen någon som kan svara på frågan i tråden?
2 gillningar
Svaret på din fråga är ja.
Riksbankens förklaring till hur penningmängden ökas harmonierar väl med min förklaring.
Jag har ju svarat. Under min tid i bank bör jag betalt ut ett par tusen lån i alla fall. I inget av dessa fall har banken “tillverkat” pengar ur tomma intet.
Bankens pengar kommer från Eget Kapital. Inlåning och bostsdsobligationer.
Men visst bankens utlåning genererar en ökad penningmängd i samhället. Helt naturligt. Om en villa som förr i världen kostade 200 000 nu kostar 2 miljoner så måste ju så ske. Att banken på någor sätt tillverkar egna gratisspengar faller däremot på sin egen orimlighet. Skulle detta gå att göra, då skulle vi verkligen snacka om äckliga övervinster för bankerna. De är höga nog ändå…
1 gillning
Pengar skapas när ett nytt bolån ges. Denna pengar motsvarar den värde som finns i bostader. Tidigare var en sedel en skuldebrev mot till ex en viss mängd guld som riksbanken lovade kunna växla. Nu är det inte mer så.
När lån återbetalas försvinner dessa pengar.
Tidigare kunde riksbanken bedömas att man hade haft en ökad rikedom i landet och trycka ut pengar. Detta var dock farlig…
Så tolkar jag det.
Men när du jobbade på bank och skapade lån gjorde du då en överföring från ett konto till ett annat när lånet skapades?
Från vilket konto överförs isåfall pengarna? Om ingen överföring görs är det ju ingen annans pengar som de lånar ut, utan istället nya pengar som skapas tillsammans med skuldebrevet.
Bostadsobligationerna används väl efter lånen skapats? Banken ger då ut dessa för att minska sin balansomslutning och därmed risk.
Notera även att baken inte kan ge ut lån till sig själv och därmed inte skapa pengar som den själv använder.
Varken jag, du eller banken kan låna ut pengar som man inte har. Banker är i stort sett alltid aktiebolag och har en balansräkning precis som andra aktiebolag.
I praktiken rullar bankerna runt sina obligationslån precis hela tiden.
Om du tänker efter. Skulle banken tillverka räntefria pengar åt sig själv skulle ju bostadsobligationer bli helt meningslösa. Likaså skulle Riksbankens styrränta vara helt verkningslös.
Men frågan kvarstår. Från vilket konto överför banken pengar till mitt konto då jag tar ut ett lån?
Då banken skapar pengar genom att ge ut ett lån matchas det alltid av ett skuldebrev. Skuldebrevet finns på bankens tillgångssida och pengarna som skapas på låntagarens konto är på bankens skuldsida. Dessa matchar varandra och därför går balansräkningen ihop.
Som jag tidigare skrev kan banken inte ge ut lån till sig själv och därmed inte skapa egna gratis pengar.
Sedan samma dsg förs ju pengarna bort från kundens konto till säljarens konto. Då finns ju ett lån till låntagaren men det finns ingen inlåning som matchar utlåningen. Säljaren behöver ju definitivt inte vara kund i den bank som låntagaren är kund i.
Men till vem pengarna ska överföras finns ju aldrig i några lånevillkor och är därmed irrelevant. Om värdet på mitt hus går upp kan jag ju utöka mitt lån och använda pengarna till att köpa eller investera i vad som helst.
Trots din långa erfarenhet av lån på bank verkar det inte finnas några bra direkta svar på hur eller varifrån de lånade pengarna kommer in på låntagarens konto.
Min slutsats är att eftersom ingen överföring görs skapar banken pengarna när lånet skapas.
Tillbaka till trådens orginalfråga om var pengarna som betalas i ränta tar vägen. Vi kanske kan få några ledtrådar från riksbankens balansräkning
Enigt den här Riksbanken över 1000 miljarder i penningpolitisk inlåning och 0 i penningpolitisk utlåning. Riksbanken lånar alltså in 1000 miljarder från svenska banker och ger dem 4% ränta på det dvs ca 40 miljarder om året. Är styrräntan kanske inte något bankerna betalar till centralbanken utan något som de får i ränta på sina reserver hos centralbanken?
1 gillning
Ok. Jag gör ett superförenklat exempel. En bank har en balansräkning som ser ut så här.
TILLGÅNGAR.
Lån 1 000 miljoner
Avräkningskonto i Riksbanken 100 miljoner
SKULDER
Bostadsobligationer 600
Inlåning 300 miljoner
EGET KAPITAL blir då 200 miljoner
Banken lånar ut 5 miljoner.
Då blir tillgångssidan i balansräkningen följande
TILLGÅNGAR
Lån 1 005
Avräkningskonto I Riksbanken 95
Övriga siffror oförändrade.
När utlåningen växer ger banken ut bostadsobligationer.
Obs. Ett väldigt förenklat exempel. I praktiken amorteras på lånen, inlåningen går upp och ner, mm.
Glöm nu den bisarra iden att banken skulle kunna skapa för banken räntefria pengar i samband med enskild utlåning. I så fall skulle det ju finnas tiotusentals banker i Sverige…
I och med detta avslutar jag inlägg i denna fråga. Nu är mina pedagogiska talanger förbrukade.
Riksbankens styrränta innebär både på inlåning och utlåning.
3 gillningar
Tack för dina tålmodiga försök. Eftersom jag saknar ekonomiutbildning så märker jag att jag saknar väldigt många pusselbitar för att kunna förstå, så förstår att det är en utmaning att försöka få mig att fatta.
Jag upptäckte att Riksbanken har föredömligt bra info till allmänheten och även möjlighet att ställa frågor, så jag skrev faktiskt till dem också och fick väldigt snabbt följande svar:
Kan inte säga att något känns glasklart nu heller, men jag ser det som att jag “samlar pusselbitar” och en vacker dag kanske jag får ihop några också.
2 gillningar