Hej, vår bolåneränta har senaste åren gått från 1.27% till 4, någoning
Det betyder i praktiken att vi gått från att betala 3000 / mån till mer än 9000:-
Enligt vad jag förstått lägger min bank på ca 1% ovanpå styrräntan. Och det är relativt konstant.
Vad jag inte förstår är var de övriga 3% tar vägen? Vem är det som lägger beslag på de pengar som inte banken tar. Det måste ju vara enorma belopp nu när man höjt räntan. Och ingen talar eller skriver om denna elefant i rummet. Min kompis trodde att staten tar dem, i så fall, vad gör staten med alla dessa pengar, och varför redovisas inte detta?
Vad jag förstår så går hela räntekostnaden till Banken. Pålägget är en marginal, då banken har inte bara utlåning, utan även inlåning att ta hänsyn till. Skillnaden däremellan blir räntenettot, det banken kan tjäna pengar på.
För att låna ut pengar till dig i ett bolån så lånar banken i sin tur pengar på marknaden via bostadsobligationer (till största del). När styrräntan stiger blir leder det till att räntan på bostadsobligationer stiger eftersom det finns andra alternativ (låna ut till staten) som är bättre annars, dvs bankens lånekostnad blir högre, och den kostnaden skjuts över på dig. Förenklat…
Ok, om styrräntan då är 3% och min ränta 4 % så går 3 % till de som köpt bostafsobligationer och 1 % till banken.
Bankerna har ju fått mycket skit i media för sina vinster men det är ju inte dem som tjänar mest procentuellt sätt då?
Men en sak fattar jag inte, vad blev räntan på bostadsobligationer under tiden med minusränta, och hur kunde efterfrågan ens komma i närheten av utbudet, då folk vill låna som mest när räntan är låg?
Bostadsobligationer anses extremt säkra och används av stora aktörer för att i det närmsta parkera pengar. Under lågräntenivån så var det noll och negativt.
Riksbanken bland annat. Vet inte hur stor andel de stod för, men ganska mycket tror jag. Så när de står för en artificiell hög efterfrågan så sjunker räntan på bostadsobligationerna. Vilket leder till att alla som vill ha någon avkastning alls måste söka sig till andra tillgångar med högre risk.
Oh my… Jag hoppas nästan att din polare inte har lån.
Men låt oss göra en liknelse. Vissa år är midsommarjordgubbarna svindyra. Det beror på lite sol i maj, hög efterfrågan, våldsamma regn eller ökad efterfrågan då nå’n forskare kommit på att man lever längre om man äter bär. Vissa år är jordgubbarna billigare pga gynnsamt väder, enorma skördar som möter efterfrågan etc.
Vart gick mellanskillnaden? Lite kan odlaren sko sig såklart, men hen ska också ha till dåliga tider, hen ska pynta för ökade kostnader kring sådd och gödning, drivmedel till transporter och ökade kostnader av de löjliga små pappkorgarna.
Den stora ballong som är samhällsekonomin kan expandera och kan pysa. Helst av allt vill vi ha ett lagom pys för att det håller ballongen uppblåst utan att explodera. Så funkar både jordgubbar, bostadslån och hela samhällsekonomier… lite förenklat.
Om vi talar i väldigt förenklade och breda penseldrag så lär ju en majoritet pensionärer äga obligationer (inkl bostadsobligationer/säkerställda obligationer), som du indirekt återbetalar ränta till med banken som mellanhand. Där de tjänar en del av kakan i administration.
Det görs via räntefonder som ofta inkluderar dessa obligationer då de bara anses snäppet riskablare än statsobligationer.
Har man bolån och räntefonder samtidigt kan det mycket väl vara så att man indirekt finansierar sitt egna bolån
Okej så när de sedan själva höjer räntan så tjänar de mer för varje höjning. Och då har de redan fått upp ett guldägg genom att hålla räntan låg en period. Fattar varför de fortsätter höja. Smart att skylla på inflationen
Jag fattar inte heller riktigt hur det här med utlåning osv funkar. Men visst är det så att bankerna kan låna ut mycket mer pengar än de har lånat in? Så det är inte bara ränteskillnaden ett till ett mellan in- och utlåning de tjänar.
Går inte de mesta till Riksbanken som eldar upp pengarna?
Annars skulle det inte minska på inflationen.
(Och så trycks det inte lika mycket pengar då det är dyrare att låna).
När riksbanken höjer räntan så sjunker värdet på de bostadsobligationer som de håller sedan tidigare med lägre ränta, dvs det är inte positivt. Det har varit mycket i (ekonomi)nyheterna om den här problematiken, då de sitter på stora tillgångar med bostadsobligationer som de köpte under covidtiden. Dock, marknadsvärdet handlar ju bara om vilket pris man får om man väljer att sälja och inte håller hela löptiden ut. Riksbanken har ju egentligen ingen tvungen anledning att sälja utan kan hålla löptid ut och slippa realisera förlust. Det beslutet är nog mest ett beslut kring vad som är bäst makroekonomiskt mer än ett krasst vinst/förlust-beslut i reda pengar som en privat aktör gör.
Självklart kan inte bankerna låna ut per pengar än vad de själva har i inlåning och vad de i sin tur lånat upp hos Riksbanken och/eller den internationella kapitalmarknaden. De har ingen tryckpress i källaren direkt…
På ren svenska: Om inte låneräntan långsiktigt överstiger inflationen så går vår ekonomi, i första hand våra pensioner åt helvete. AP-fonderna har mycket utlånat och får de inte en rimlig ränta är våra pensioner i fara.
Det här är väl helt fel. Självklart kan banker låna ut mer pengar än vad de själva har i inlåning, gör det hela tiden och visst har de en (digital) tryckpress i “källaren”. Det är ju banker som skapar pengar i vårt samhälle.
Vad händer med pengarna hos Riksbanken? Med på att de flesta pengarna skapades i samband med att lånet gavs ut så antar jag att de förstörs när de betalas tillbaka.
Innan finanskrisen 2008 så gjordes det med fraktionella reserver, vet inte exakt hur det ser ut nu men är tämligen övertygad om att bankerna hittat andra genvägar som är för dom är ekonomiskt fördelaktigt.
Jag hoppas nästan att din polare inte har lån.
