Det känns som att du genomgående får/har en idé som är ounderbyggd, och sedan lägger på att det är ju illa etc, när du inte börjat med att kolla om din tes har någon förankring i verkligheten alls. Dvs du verkar bli upprörd innan du belagt grunden för upprördheten.
Naturligtvis redovisas och granskas riksbankens ekonomi. Det finns hur mycket intressant (för de flesta tråkigt) material som helst på riksbankens hemsida med mötesprotokoll, dragningar på möten, redovisningar, revisioner, och rapporter. Riksbanken är nog en av de mest transparenta myndigheterna vi har (i meningen att de gjort det lätt att komma åt saker på sin hemsida)
Bankerna kan tillföra nya privata bankpengar till systemet när de ger ut nya lån. Om en bank till exempel beviljar dig ett nytt lån till en bostad får du en skuld till banken som motsvarar lånet. Samtidigt sätter banken in pengar motsvarande det lånade beloppet på ditt konto. Det är dessa nyskapade pengar som du sedan för över till säljaren av bostaden. På så sätt skapar nya lån nya pengar i systemet.
När man läser många av kommentarerna här så önskar man verkligen att ekonomikunskap blir ett ämne i skolan, jösses så låg kunskap, faktiskt skrämmande. Rekomenderar all att börja med att läsa boken “vad är pengar” obs försöker inte eller vill inte håna någon"
Pengarna skapas på så dätt att banken får inlåning, man trycker ju inte upp några pengsr själva. Är exempelvis en försåld fastighet fullbelånad och säljaren löser sitt lån, uppstår ingen ökad penningmängd överhuvudtsget.
Ja, men då måste de ha de 10 kronorna i inlåning, eller ha lånst upp dem i sin tur hos exempelvis Riksbanken. Man kan INTE tillverka pengar själva. Det kan bara Riksbanken.
Antag att du lånar ut 2000 kr till din granne. En vecka senare kommer han och betalar tillbaka lånet. Förstörs dina pengar då? Nej. Likadant med Riksbanken. Deras fordran minskar helt enkelt.
Med andra ord; Bolån är alltid 100% ”privata bankpengar” och kan finansieras i olika grad av centralbankspengar eller inlåning via bankkonton och obligationer?
Dvs banker skapar ofta väldigt mycket privata bankpengar när ett bolån förmedlas. Men det motsvaras alltid 1:1 av åtminstone centralbankspengar?
När man gör en fastighetsaffär har ju banken ingen aning om hur kunden disponerar sina pengar. Tas lånet i SEB och kunden sätter in överskottet i exempelvis LF så får ju SEB inte tillgång till ett öre att låna ut på nytt.
Kan ksn försäkra dig om att när banker lånar ut pengar, så tänker man inte i banorna nu skall vi skapa pengar. Och om lånar banken ut pengar till en husbil importerad från Italien, hur mycket svenska pengar har banken skapst då? Svar ingenting.
Efter att ha kollar länken till Riksbanken förstår jag att det funkar ungefär såhär:
En privat bank kan låna ut pengar som den egentligen inte har så länge den uppfyller vissa likviditetskrav. De skapar alltså pengar. Dessa försvinner igen när lånet återbetalas. Men banken kan alltså totalt ha mer utlånade pengar än den har inlånade. Alltså drar de in hög utlåningsränta på ett större kapital än vad de betalar låg inlåningsränta på. Inte 1:1.
Nej, inte så. En bank precis som en privatperson kan inte låna ut pengsr som den inte har. Ett nytt extremt förenklat exempel där vi struntar i EK och kapitaltäckning.
En bank har 10 miljarder i inlåning. Men lånar ut 30 miljarder. Hur går detta till?
10 miljarder kan den låna ut från sin inlåning. Har man lånat in pegarna till 2 procent lånar man ut dem till 4.5 procent.
Man lånar också upp 20 miljarder i Riksbanken och på den internationella kapitalmarknaden till 3,75 procent och lånar ut till 4,5 procent. Svårare än så är det inte.
Tänk på att banken har en balansräkning där tillgångar (utlåning, dvs fordran på kund och kassa) ska väga jämt mot eget kapital (skuld till ägarna) och andra skulder (inlåning, bostadsobligationer etc).
Om utlåningen ökar måste banken finansiera denna genom att minska övriga tillgångar, ge ut obligationer, öka inlåningen eller låna från riksbanken.
Kapitaltäckningskraven handlar om att bankerna inte får ha alltför stor, riskfylld och låst tillgångssida i förhållande till eget kapital och skulder. Den som satt in pengar på banken ska alltid kunna få ut som, oavsett om banken lånat ut mycket på lång tid, till hög risk eller liknande. En viss mängd pengar måste alltså finnas på kontoret (metaforiskt).