Hur kommer det sig att bankerna höjt boräntorna betydligt mer än riksbanken?
Gjorde en egen mellan tummen och pekfingret uträkning över min egen bank. Med mina förutsättningar. LF låg kring 1.3% 3mån ränta. Innan höjningarna började (om jag minns rätt). Efter senaste höjningen ligger de på 2.64%. De har alltså höjt 1.34% medan riksbanken höjt 0.75%. ALLTSÅ 0.59 punkter mer! De ser likadant ut hos övriga banker. (Ta nu siffrorna för vad de är. Poängen är att räntorna höjts mer än riksbanken).
Antar att svaret stavas marknadsräntor Har som hobbyekonom med bolån tittat på Stibor. Bankernas interna låneränta. Den stack iväg innan den senaste höjningen till 1.5%. Utan att riksbanken rört styrräntan. Nu är den fallande. “Spekulationer” om hur FED, ECB och riksbanken förväntas agera tycks ha stor påverkan. Räntorna går upp innan de agerar.
Man är ju lite konspiratorisk och misstänker att bankerna passar på att höja sina marginaler. Särskillt när det är komplexa samband som är svåra att förstå. Fast alla banker höjer ju…
Den rörliga räntan är ju egentligen inte rörlig utan binds 3 månader i taget. I ett uppåtgående ränteläge där Riksbanken väntas komma med ytterligare räntehöjningar under de kommande tre månaderna är det därför helt rimligt att bankerna tar höjd för detta.
Samma princip gäller Stibor 3, man tar hänsyn till kommande förväntade räntehöjningar. Tar man kortare Stibor, typ Stibor over night följer den styrräntan bättre.
Men visst, det är fullt möjligt eller till och med troligt att bankerna passar på att höja sina marginaler.
Då kan man kanske också dra slutsaten att på sikt. Så borde gapet mellan riksbankens styrränta och bankernas bolåneräntor minska. När marknaden “lugnat ner sig”. Bankerna har tagit i ordentlig. Kanske är höjningen i september redan “inprisad”. Man pratar ju om att bankens marginal borde vara 1-1.5% över styrräntan.
Tycker att räntehöjningarna gått fort och varit större än vad jag trodde. Rörlig ränta har ju inte långt kvar till 3% efter rabatter.
Skall man vara cynisk, så tror alltid bankerna att räntan går upp mer än vad Riksbanken tror. I en nedåtgående räntetrend tror man i stället att räntan kommer att sänkas saktare än Riksbankens progos…
För höga belåningsgrader är det i och för sig rimligt att bankerna höjer sin marginal med några punkter. Risken för kreditförluster har trots allt ökat.
Beskedet från bankerna är ju alltid, “räntan höjs pga. Stigande marknadsräntor”. Det är ju komplext för en vanlig dödlig att förstå hur det här fungerar. För bankerna har väl igentligen inga egna pengar. De skapas med ett tangenttryck eller “lånas upp” på marknaden. Banken är bara förmedlare med banklicens som tar ut en mellanskillnad. Konkurrensen på bolånemarknaden borde ju dock motverka orimliga höjningar.
Sanningen får man sedan när de presenterar sitt bokslut. Rekordstora vinster. Säger som Göran Persson, “Den som är satt i skuld är icke fri…”
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Verkligheten är betydligt mera mångfacetterad. Det är inte bara att skapa pengar genom ett knapptryck. Säg att banken lånar ut 1 miljon till ett husköp. Säljaren löser samtidigt ett lån i banken på 1,5 miljoner. Då har penningmängden sjunkit med 500 000 för banken.
Det är iallafall inte som förr i tiden. Då gick bankpersonalen in i bankvalvet och hämtade 1 miljon riksdaler. Lämnade över dessa till köparna . Säljarna kom sedan in med 1.5 miljon och lämnade dessa över disk Den processen är mer lättbegriplig.
Som jag förstått det så skapas lånet bokstavligen ur tomma intet. Banken har inget kassavalv med pengar. Processen är säkert enormt komplicerad. Men det är inte bankens pengar.
Nja. Delvis är det bankens pengar. Man har ju ändå ett Eget Kapital som man kan låna ut.
Att lån skapas elektronisk är väl inget konstigt. Det är inte märkvärdigare än när du betalar en faktura. Skall du exempelvis betala din elleverantör så inte sjutton åker du till Vattenfalls (eller någon annan leverantörs) kontor och betalar kontant.
Nej då, inget konstigt alls att det sker elektronisk. Jag menar att banker idag mer är en it-produkt. En serverhall och lite algoritmer. Pengarna som lånas ut kommer väl från centralbankerna. Affärsbankerna har tillstånd att med ett “tangenttryck” skapa pengar. Men de behöver visst eget kapital som säkerhet
Så de är på sätt och vis en mellanhand. Som sköter om utlåningen. Som vill tjäna så mycket pengar som möjligt.
Vad betyder det enkelt formulerat? Hur mycket likvid måste banken hålla för att låna ut t ex 1 miljon?
Om jag lärt mig rätt var kunde man på medeltiden få dödsstraff för att låna ut med bristande täckning. Idag är det big business att låna ut med låg täckning
8% är 80000 på en miljon.
Om du vill ta ett bundet lån på 1 miljon från en bank behöver banken ha ett kapital på 80000.
Banken lånar i sin tur upp 1 miljon på kapitalmarknaden.
Du betalar ränta och banken betalar ränta men lite mindre.
Skillnaden är bankens vinst innan omkostnader.
(väldigt förenklat)
Du skriver tidigare att när man lånade pengar förr i världen gick man in i valvet och hämtade 1 miljon. Jag kan försäkra dig om att så gick det inte till. Jag fick min första anställning i bank för mer än 50 år sedan. Inte finansierades fastighetsköp på något konstigt sätt kontant då heller.
“Pengarna som lånas ut kommer väl från centralbankerna”. Så behöver det inte alls vara. Exempelvis banken Klarna har väl inga lån i Riksbanken. Finansieringen är Eget Kapital och insättarnas pengar. Det senare är också någon form av lån, fast det är banken som lånar för att sedan låna ut.
Om jag minns rätt, ligger storbankernas kapitaltäckning runt 15 procent.
Då är det återigen konstigt att du får lägre ränta på ett huslån på 1 000 000 kr än 500 000 kr, allt annat lika. De handlar återigen förstås om att bankerna vill tjäna pengar och inte om belåningsgrad. Är det så svårt att genomskåda detta faktum? Om bankerna framför allt brydde sig om belåningsgrad och kreditvärdighet skulle vi inte ha finansiella kriser då de oftast beror på oansvarig utlåning.
Min gissning (eftersom jag aldrig jobbat på bank med själva lån å pengahantering) är att bolåneräntorna höjs baserat på riksbankens räntebana och vad dom förmedlar i ord, något jag uttryckt min ilska över tidigare… Forward guidance är inget jag tycker centralbankerna ska hålla på med, dock är jag himla glad att vi inte sitter fast i ecbs räntebana utan kan ha ”vår” egen bana…
I övrigt kommenterade jag detta också i en annan tråd, främst angående den inverterade yield kurvan i usa…
Men då har du ju bara jobbat på bank sen 1972… jag tänker mig något längre tillbaka i tiden. skämt å sido, så har jag inte den blekaste hur det för i tiden. Vad jag är inne på är att bolånebankerna. Med riksbankens tillstånd kan skapa pengar. Dvs det är inte bankens pengar.
Längre tillbaka i tiden fanns väl privata banker. Som lånade ut sitt eget kapital. Men det spårade väl ur när de lånade ut mer pengar än vad som fanns i bankvalvet. Och banken inte kunde betala tillbaka inlånade pengar.
Tacka vet jag när man kunde rida in på El Pasos enda gata, svinga sig ur sadeln, sparka upp dörren, vifta med sin Smith & Wesson och göra ett ”uttag” utan digitala koder och kort!
Jag brukade alltid befria min kollega ur ordningsmaktens förvar på väg ut ur stan dessutom. Det var bättre förr!
Har som hobbyekonom med bolån tittat på Stibor. Bankernas interna låneränta. Den stack iväg innan den senaste höjningen till 1.5%. Utan att riksbanken rört styrräntan. Nu är den fallande. “Spekulationer” om hur FED, ECB och riksbanken förväntas agera tycks ha stor påverkan. Räntorna går upp innan de agerar.
