Intervju med Riksbanken på torsdag! | Vad ska vi ställa för frågor? 🙂

Fråga dem:
Är systemet skuldmättat?
Om de inte har kraft starta världskrig och Covid tricket inte fungerar i resten av världen…Har de någon plan C för Sverige? Eller jobbar de på att göra Stockholm till en Nordisk Vatikan stat variant som sista försvar?

Har frågor som rör riksbankens agerande och trovärdighet i och med stödköpen av bostadsobligationer samt frågor som rör centralbankernas oberoende, existens och makt.
Frågorna grundar sig i bl.a. dessa artiklar:
Bostadspolitiken är farligt motsägelsefull
Intellektuellt haveri från Riksbanken – makten måste begränsas
Riksbanken riggar spelplanen – miljardfest för de rika
ECB should include asset prices in its inflation measure

  • Är det inte motsägelsefullt att stödköpa bostadsobligationer (när vi redan har en överhettad bostadsmarknad) samtidigt som man avråder hushåll från att ta på sig alltför hög risk vid valet av bostad? Man avråder från hög skuldsättning men när det väl kommer till kritan så driver riksbanken en politik som gynnar just de högst skuldsatta hushållen som inte lyssnar på deras egna råd. Varför skulle man inte dra på sig så stort bolån som möjligt för så fort vi får en kris kommer de bara utöka sina “stimulanser” i form av ökade stödköp?

  • Varför har man fortsatt med stödköpen när fastighetspriserna fullständigt skenat senaste året? Villapriser har ökat med ca 20% i stora delar av landet och ändå fortsätter stödköpen. Skapar inte detta bara fler och större problem som kommer kräva ännu större stimulanser i ett senare skede för att “lösas”?

  • På Riksbankens hemsida kan man läsa att deras uppdrag är att “se till att pengarna behåller sitt värde över tid” och att “upprätthålla prisstabilitet”. Har inte stödköpen och övrig QE resulterat i precis det motsatta i form skenande tillgångspriser som gjort pengar värdelösa? Har inte all QE mer “positiv” effekt på tillgångspriser snarare än på den reala ekonomin?

  • Har de några planer på att inkludera tillgångspriser i framtida inflationsmätningar med tanke på den extrema (tillgångs)inflationen som råder? Alla kan ju klart och tydligt se att det är där den verkliga inflationen uppstår. Blir ju bara löjligt att hävda att inflationen är på 1-2% när fastigheter ökar tvåsiffrigt årligen. Behöver inte ingå i KPI men tillgångsinflationen bör också vara en del av beslutsunderlaget för finanspolitiska åtgärder som t.ex. regleringen av styrräntan. Enligt DI har vi numera två valutor i Sverige; “lönekronor” och “tillgångskronor”. Idag mäts ju enbart inflationen för “lönekronorna” men det bör rimligtvis även göras för “tillgångskronorna”, vi “växlar” ju trots allt mellan dessa två.

  • Ser Riksbanken inga risker med ökade tillgångspriser och att folk tvingas spekulera och ta risker på aktie- och fastighetsmarknaden för att behålla köpkraften p.g.a. den höga tillgångsinflationen och den obefintliga sparräntan? Försvårar inte det alla försök till “taper”/dämpande åtgärder?

  • Har inte centralbankerna (i synnerhet Fed) blivit för stora och fått för stort ansvar och makt i samhället idag med tanke på deras gigantiska balansräkningar och därmed inflytande över världsekonomin? Börsen och övriga QE-dopade marknader är ju idag till 100% beroende av centralbankernas stöd och det finns ju ingen “price discovery”-mekanism kvar överhuvudtaget.

  • Borde vi inte eftersträva ett centralbanksoberoende om vi vill ha fria marknader? Är det inte motsägelsefullt att förespråka fria marknader i en värld där centralbanker existerar?

  • Kan Riksbanken vara politiskt oberoende när det är riksdagen som utser ledamöterna i riksbanksfullmäktige som i sin utser ledamöterna i Riksbankens direktion? Leder inte detta till att en partipolitisk dimension kryper in direkt i verksamheten?

2 gillningar

https://www.facebook.com/events/d41d8cd9/frågariksbanken/2009572292528616/

Riksbanken har nog blivit inspirerad av din fråga Jan :joy:, för nu kör Ingves en egen Q&A 22a september.

Hoppas att den inte konkurrerar allt för mycket.
Vi vet ändå att rikatillsammans var först! Och jag ser fram emot avsnittet!

(Du får ta bort inlägget om det är opassande)

2 gillningar

Hur mycket guld och silver ska riskbanken köpa in innan vi lyfter? :1st_place_medal::2nd_place_medal::rocket::rocket:

2 gillningar

Fråga vad de i Riksbanken kör för bil och om de privatleasar, amorterar de på sina bolån, bor de i hyresrätt/brf el villa, hur sparar de privat o s v

3 gillningar

Mycket intressant och direkt motstridigt mot denna grafen … 50% devalvering mot USD sedan tidigt 80 tal :joy:

Grafen går tillbaka till 1953 :thinking:

2 gillningar

Så många bra frågor. Hoppas på ett trippel-avsnitt. :clap:

Själv mest intresserad av deras syn kring QE och hur de ser på att mängden USD mer än fördubblats det senaste decenniet. Lönerna och priserna på mat osv har inte ökat 100%. Däremot har finansiella tillgångar som aktier, bostäder ökat.

Stödpengar (QE) som kanske ger stöd kortsiktigt men långsiktigt bara ökar samhällets ekonomiska klyftor. De rikaste har aldrig varit rikare.

Dvs det är massiv inflation i finansiella tillgångar som inte syns i KPI — ännu!

1 gillning

Haha ja devalvering av den svenska kronan är ju deras expertområde… Denna grafen som visar devalvering mot CHF är också fin :joy:

image

3 gillningar

Bevisligen ska man ersätta allt som har med bankkonto och räntefonder i SEK att göra till ren CHF. :joy:

Nya 60/40 portföljen:
60% global index
40% CHF

2 gillningar

Vad är negativ ränta?:
Sverige har nollränta. Ändå skriver riksbanken på sin hemsida att det finns fler verktyg att använda. Att man
till exempel kan sänka räntan. Hur resonerar Riksbanken kring negativa räntor? USA behöver noll eller negativa räntor för att ha råd att betala räntan på sin statsskuld. Sveriges statsskuld än nästan nettonoll. Varför ska vi ha lägre ränta än USA?
Ränta är en belöning för uppskjuten konsumtion och en premie för den kreditrisk som tas vid utlåning. Med negativa räntor gäller detta inte längre. Hur resonerar Riksbanken här?

Stanley Druckenmiller uttryckte i en intervju efter Coronakraschen: I don’t think there has been a greater engine of inequality than the Federal Reserve Bank of the United States. Hur ser Riksbanken på detta?

Hur påverkar riksbanken räntan (inte bara upp och ner för att stabilisera ekonomin utan hands on: vilka verktyg, explicit, har riksbanken för att greja med räntorna?)
Vad hade riksbanken för funktion under 2020
Hur fördelades de pengar som trycktes till samhället
Hur långt har riksbanken kommit med arbetet på e-kronan
Fördelar och nackdelar med e-krona ur olika perspektiv: riksbanken, regeringen, företagen, privatpersoner
Hur (om) jobbar man med att förhindra Cantilloneffekten
Vilken funktion har guld och silver idag
Vad innebär Basel 3 rent konkret för banker, stater och privatpersoner
Varför kommer inte riksbanken på besök i skolgången och lär svenskarna om hur det monetära systemet fungerar
Hur kan affärer vägra ta emot det som är landets “legal tender”? (Kontanter)
Hur har man kommit fram till ett inflationsmål på 2%? Varför inte 0 %?
Vad är bankreserver -förklarat på en 5-årings nivå
Hur fungerar vår swap-line till USA och vad har den för funktion

4 gillningar

Det svaret vill jag också höra! …och hur kan banker göra detsamma?

2 gillningar

Jag skulle vilja veta om riksbankens PM från 2014 gäller fortfarande ang: Låna max på huset och investera i aktiefonder eller räntefonder

3 gillningar

Intressant PM. Spontant känns det svårt att hitta en räntefond som känns tillräckligt bra och säker som skulle ge högre ränta i avkastning än vad man har i ränta på sitt bolån?

Jag tolkar inte Riksbankens PM som ett råd, men däremot att de undersökt om incitament för sådant handlande finns. Deras undersökning är väl snarare gjord för att få grepp om riskerna som sådana incitament kan medföra. Jag vet att du inte skrev så heller, men man kan tolka det så… :slight_smile:

Japp, räntefond lär vara lurigt. Men som RT oftast resonerar så gör ju vilken global indexfond som helst det relativt lätt, sett till historiska data.

Lycka till med intervjun! :slight_smile: Ser fram emot att lyssna.

1 gillning

Jag skulle vara intresserad av att höra om riksbanken har några idéer på hur den kan göra den svenska ekonomin mer robust och tex att banker inte ska/kan förlita sig på att staten (eller skattebetalarna) räddar dem om den är så att en ny finanskris/skuldkris skulle inträffa.

Läsvärt; DEBATT: Sparpolitiken bygger på missförstånd

1 gillning