Fråga dem:
Är systemet skuldmättat?
Om de inte har kraft starta världskrig och Covid tricket inte fungerar i resten av världen…Har de någon plan C för Sverige? Eller jobbar de på att göra Stockholm till en Nordisk Vatikan stat variant som sista försvar?
Har frågor som rör riksbankens agerande och trovärdighet i och med stödköpen av bostadsobligationer samt frågor som rör centralbankernas oberoende, existens och makt.
Frågorna grundar sig i bl.a. dessa artiklar:
Bostadspolitiken är farligt motsägelsefull
Intellektuellt haveri från Riksbanken – makten måste begränsas
Riksbanken riggar spelplanen – miljardfest för de rika
ECB should include asset prices in its inflation measure
-
Är det inte motsägelsefullt att stödköpa bostadsobligationer (när vi redan har en överhettad bostadsmarknad) samtidigt som man avråder hushåll från att ta på sig alltför hög risk vid valet av bostad? Man avråder från hög skuldsättning men när det väl kommer till kritan så driver riksbanken en politik som gynnar just de högst skuldsatta hushållen som inte lyssnar på deras egna råd. Varför skulle man inte dra på sig så stort bolån som möjligt för så fort vi får en kris kommer de bara utöka sina “stimulanser” i form av ökade stödköp?
-
Varför har man fortsatt med stödköpen när fastighetspriserna fullständigt skenat senaste året? Villapriser har ökat med ca 20% i stora delar av landet och ändå fortsätter stödköpen. Skapar inte detta bara fler och större problem som kommer kräva ännu större stimulanser i ett senare skede för att “lösas”?
-
På Riksbankens hemsida kan man läsa att deras uppdrag är att “se till att pengarna behåller sitt värde över tid” och att “upprätthålla prisstabilitet”. Har inte stödköpen och övrig QE resulterat i precis det motsatta i form skenande tillgångspriser som gjort pengar värdelösa? Har inte all QE mer “positiv” effekt på tillgångspriser snarare än på den reala ekonomin?
-
Har de några planer på att inkludera tillgångspriser i framtida inflationsmätningar med tanke på den extrema (tillgångs)inflationen som råder? Alla kan ju klart och tydligt se att det är där den verkliga inflationen uppstår. Blir ju bara löjligt att hävda att inflationen är på 1-2% när fastigheter ökar tvåsiffrigt årligen. Behöver inte ingå i KPI men tillgångsinflationen bör också vara en del av beslutsunderlaget för finanspolitiska åtgärder som t.ex. regleringen av styrräntan. Enligt DI har vi numera två valutor i Sverige; “lönekronor” och “tillgångskronor”. Idag mäts ju enbart inflationen för “lönekronorna” men det bör rimligtvis även göras för “tillgångskronorna”, vi “växlar” ju trots allt mellan dessa två.
-
Ser Riksbanken inga risker med ökade tillgångspriser och att folk tvingas spekulera och ta risker på aktie- och fastighetsmarknaden för att behålla köpkraften p.g.a. den höga tillgångsinflationen och den obefintliga sparräntan? Försvårar inte det alla försök till “taper”/dämpande åtgärder?
-
Har inte centralbankerna (i synnerhet Fed) blivit för stora och fått för stort ansvar och makt i samhället idag med tanke på deras gigantiska balansräkningar och därmed inflytande över världsekonomin? Börsen och övriga QE-dopade marknader är ju idag till 100% beroende av centralbankernas stöd och det finns ju ingen “price discovery”-mekanism kvar överhuvudtaget.
-
Borde vi inte eftersträva ett centralbanksoberoende om vi vill ha fria marknader? Är det inte motsägelsefullt att förespråka fria marknader i en värld där centralbanker existerar?
-
Kan Riksbanken vara politiskt oberoende när det är riksdagen som utser ledamöterna i riksbanksfullmäktige som i sin utser ledamöterna i Riksbankens direktion? Leder inte detta till att en partipolitisk dimension kryper in direkt i verksamheten?
2 gillningar
https://twitter.com/riksbanken/status/1437775545413029906?s=21
Riksbanken har nog blivit inspirerad av din fråga Jan 
, för nu kör Ingves en egen Q&A 22a september.
Hoppas att den inte konkurrerar allt för mycket.
Vi vet ändå att rikatillsammans var först! Och jag ser fram emot avsnittet!
(Du får ta bort inlägget om det är opassande)
2 gillningar
Hur mycket guld och silver ska riskbanken köpa in innan vi lyfter? 
2 gillningar
Fråga vad de i Riksbanken kör för bil och om de privatleasar, amorterar de på sina bolån, bor de i hyresrätt/brf el villa, hur sparar de privat o s v
3 gillningar
Mycket intressant och direkt motstridigt mot denna grafen … 50% devalvering mot USD sedan tidigt 80 tal
Grafen går tillbaka till 1953 
2 gillningar
Så många bra frågor. Hoppas på ett trippel-avsnitt. 
Själv mest intresserad av deras syn kring QE och hur de ser på att mängden USD mer än fördubblats det senaste decenniet. Lönerna och priserna på mat osv har inte ökat 100%. Däremot har finansiella tillgångar som aktier, bostäder ökat.
Stödpengar (QE) som kanske ger stöd kortsiktigt men långsiktigt bara ökar samhällets ekonomiska klyftor. De rikaste har aldrig varit rikare.
Dvs det är massiv inflation i finansiella tillgångar som inte syns i KPI — ännu!
1 gillning
Haha ja devalvering av den svenska kronan är ju deras expertområde… Denna grafen som visar devalvering mot CHF är också fin 
3 gillningar
Bevisligen ska man ersätta allt som har med bankkonto och räntefonder i SEK att göra till ren CHF.
Nya 60/40 portföljen:
60% global index
40% CHF
2 gillningar
Vad är negativ ränta?:
Sverige har nollränta. Ändå skriver riksbanken på sin hemsida att det finns fler verktyg att använda. Att man
till exempel kan sänka räntan. Hur resonerar Riksbanken kring negativa räntor? USA behöver noll eller negativa räntor för att ha råd att betala räntan på sin statsskuld. Sveriges statsskuld än nästan nettonoll. Varför ska vi ha lägre ränta än USA?
Ränta är en belöning för uppskjuten konsumtion och en premie för den kreditrisk som tas vid utlåning. Med negativa räntor gäller detta inte längre. Hur resonerar Riksbanken här?
Stanley Druckenmiller uttryckte i en intervju efter Coronakraschen: I don’t think there has been a greater engine of inequality than the Federal Reserve Bank of the United States. Hur ser Riksbanken på detta?
Hur påverkar riksbanken räntan (inte bara upp och ner för att stabilisera ekonomin utan hands on: vilka verktyg, explicit, har riksbanken för att greja med räntorna?)
Vad hade riksbanken för funktion under 2020
Hur fördelades de pengar som trycktes till samhället
Hur långt har riksbanken kommit med arbetet på e-kronan
Fördelar och nackdelar med e-krona ur olika perspektiv: riksbanken, regeringen, företagen, privatpersoner
Hur (om) jobbar man med att förhindra Cantilloneffekten
Vilken funktion har guld och silver idag
Vad innebär Basel 3 rent konkret för banker, stater och privatpersoner
Varför kommer inte riksbanken på besök i skolgången och lär svenskarna om hur det monetära systemet fungerar
Hur kan affärer vägra ta emot det som är landets “legal tender”? (Kontanter)
Hur har man kommit fram till ett inflationsmål på 2%? Varför inte 0 %?
Vad är bankreserver -förklarat på en 5-årings nivå
Hur fungerar vår swap-line till USA och vad har den för funktion
4 gillningar
Det svaret vill jag också höra! …och hur kan banker göra detsamma?
2 gillningar
Jag skulle vilja veta om riksbankens PM från 2014 gäller fortfarande ang: Låna max på huset och investera i aktiefonder eller räntefonder
3 gillningar
Intressant PM. Spontant känns det svårt att hitta en räntefond som känns tillräckligt bra och säker som skulle ge högre ränta i avkastning än vad man har i ränta på sitt bolån?
Jag tolkar inte Riksbankens PM som ett råd, men däremot att de undersökt om incitament för sådant handlande finns. Deras undersökning är väl snarare gjord för att få grepp om riskerna som sådana incitament kan medföra. Jag vet att du inte skrev så heller, men man kan tolka det så… 
Japp, räntefond lär vara lurigt. Men som RT oftast resonerar så gör ju vilken global indexfond som helst det relativt lätt, sett till historiska data.
Lycka till med intervjun! 
Ser fram emot att lyssna.
1 gillning
Jag skulle vara intresserad av att höra om riksbanken har några idéer på hur den kan göra den svenska ekonomin mer robust och tex att banker inte ska/kan förlita sig på att staten (eller skattebetalarna) räddar dem om den är så att en ny finanskris/skuldkris skulle inträffa.
1 gillning
Jag skulle vilja basera mina frågor till Riksbanken på en artikel som Aktiespararna skrev för 6 år sedan. Dessvärre är artikeln inte publicerad längre men deras fråga lyder “Varför använder sig centralbankerna av mer och mer djärva och riskabla strategier för att få upp inflationen?”. Men jag skulle vilja förenkla den till “Är KPIF verkligen en bra måttstock för att mäta inflation?”. Dessvärre går det inte att förenkla frågan till en one liner så vi behöver gå in på detaljer.
Nu kopierar jag friskt från Aktiespararnas artikel här men försöker korta ned den lite:
Centralbanker använder sig av nästintill obegripliga metoder (för oss dödliga) som:
- Geometrisk vägning
- Substitution
- Hedonisk metod/regression
Geometrisk vägning innebär att varor vars priser stiger som mest får en lägre vägning i varukorgen. Problemet är att vissa varor, exempelvis medicin eller boende, är livsnödvändiga för vår överlevnad. Att aktivt välja att konsumera mindre av varan är således helt uteslutet.
Substitution betyder i sin tur att varor byts mot andra varor – de ”substitueras”. Säg att du har som tradition att äta lax varje fredag och att priset på lax för närvarande är 100 kronor per kilo. Plötsligt stiger priset till 200 kronor. Substitutionen träder då i kraft och du byter, enligt teorin, den goda laxen mot en vietnamesisk fisk som säljs för 50 kronor per kilo.
Den verkliga prisförändringen av laxen reflekteras inte i substitutions-statistiken, utan prisjusteringen sker allt som oftast nedåt med varor som är billigare. Av uppenbara skäl är det svårt att komma till stånd med en prisökning i konsumentprisindex även i detta fall.
Den mest bedrägliga av de tre är emellertid den hedoniska metoden. I detta steg ska ”kvalitetsförbättringar” reflekteras i prissättningen, oavsett slutpriset för oss konsumenter. Exempel:
*Diskmaskin X kostar 10 000 kr år 1. Året därpå lanseras samma modell, men med ett lite bättre diskprogram. Prislappen landar på 11 500 kronor. Ökningstakten är 15 procent jämfört med året innan.
Enligt det hedoniska tankesättet har kvalitetsförbättringen ”egentligen” inneburit att priset har ”sjunkit”. I den officiella statistiken justeras således priset ned till säg 9 000 kr. Enligt denna metodik har alltså priset sjunkit 10 procent. Men vi som konsumenter kan inte köpa diskmaskinen för 9 000 kronor, men det är å andra sidan ”irrelevant” i mätmetodens ögon.
Här slutar jag med att saxa från Aktiespararna och fyller istället på med egna funderingar. Man får lätt intrycket att Riksbanken kan få KPI siffrorna lite hur de vill. Vad som passar den egna agendan för att hålla ned kronan i ett slags valutakrig. Vi kan tycka det är underligt att priset på pizza dubblats senaste åren utan att inflationen skenat. Många av oss för inte protokoll på hur priserna utvecklats i den lokala ICA-butiken. Är KPIF ens relevant här?
Den hedoniska metoden är nästintill obegriplig för mig. Hur går det till när man mäter det här? Vilken mängd data utgår man ifrån? Mätte vi inflationen på samma sätt för 20-30 år sedan eller uppdaterar vi mätmetoderna löpande? Här kan man egentligen fylla på men “hur”-frågor hur länge som helst. Jag väljer dock att stoppa här och bollar över det här till Jan. Jag förstår att det här inte är en enkel fråga och därmed blir lite svår att ställa. Det här tycker jag är väldigt intressant.
Vill man läsa orginalartikeln (vilket jag rekommenderar) så finns den arkiverad här.
@Talleyrand’s fråga måste ju bara ställas. Det var en av mina frågor med men han hann före.
En sista fråga kan vara varför energipriserna ofta särredovisas. Som konsument går det ju inte att komma runt energipriserna så det kanske vore rimligare att baka in det. Även en rad tillverkningskostnader borde öka när energipriserna stiger.
En fråga till - hur kunde detta hända?
Förtroende är ju rätt så viktigt (understatement)
Hur har riksbanken tänkt på hur användningen av en E-krona kommer se ut i framtiden? Kommer den hålla sig mellan banker och riksbanken eller kommer den “läcka ut” till resten av systemet? Finns det i så fall någon tanke på hur styrningen skall se ut? Det är väldigt coolt med att styra betalningarna mha olika smart contracts men hur spelar det med medborgarnas rättigheter? Hur ser forskningen och implementationen ut på e-krona fronten i andra länder?