Tack för ditt utförliga inlägg. Får jag bara börja med att fråga vilket verktyg du använder för att beräkna fondernas avkastning? Det verkar ju som att du anger utveckling i SEK (föredömligt), men får inte ihop vissa siffror. Exempelvis IS04, som är -13,40% i EUR i år när jag tittar, vilket borde motsvara ca -11,2% i SEK. Likaså SYBI, som är upp +4,36% i EUR i år (+6,5% i SEK) för mig.
Mm, jag känner en viss hatkärlek till UINF. Har ju skrivit ett utförligt inlägg om den, och kommit fram till att man enbart ska äga den om man tror på stigande inflation + aggressiv centralbank. Jag ser den som en undantagsfond, där man aktivt kan byta ut UIMB mot UINF utifrån marknadstro. Just nu tror jag dock det omvända, dvs att FED kommer vara mycket mer slapp än vad marknaden prisat in, och har därför sålt av alla mina UINF mot UIMB.
Här finns ju inga rätta svar, bara tyckande. Ditt förslag hade säkert fungerat väl, men jag hade snarare fördelat:
5% iShares Global Inflation Linked Govt Bond (IUS5) alt. Danske Invest Globala Realräntor SEK, baserat på vad man tror om SEK framöver.
5% UBS TIPS 10+ (UIMB) alt. Lyxor US$ 10Y Inflation Expectations (UINF), baserat på vad man tror om centralbanken FED framöver.
2,5% UBS Euro Inflation Linked 10+ (FRC4)
2,5% SPDR Bloomberg EM Inflation Linked Local Bond (SYBI)
På fonder som är återinvesterande tittade jag på nordnet,
men på fonder som är utdelande kollade jag på justetf.com (EUR).
Kan jag se total avkastning i SEK någonstans även för utdelande fonder?
Kanske borde nämnt att jag använde olika valutor på olika tillgångar, men syftet med posten var mest att få fram generella trender för olika tillgångar, men klart att jag hade föredragit att presentera allt i samma valuta om jag vetat hur!
Enligt justetf så är SYBI +11% i EUR i år (inklusive utdelningar).
Jag förstår. Inte speciellt logiskt att gå lång och kort samtidigt…
Det här blir ju också marknadstro från min sida, men anledningen till att jag föredrar $
över SEK i obligationer är för att dollarn (historiskt iaf…) setts av marknaden
som “reservvaluta” och därför har marknaden tenderat att rusa till amerikanska obligationer som en trygg hamn när globala aktiemarknaden gått som sämst.
Men det kanske vore klokare att få in lite mer valutabalans i portföljen.
Måste säga att jag är extremt förvirrad nu. På Avanza är SYBI +4,36% i år, på Nordnet +7,27%, och på justETF +10,34%, allt i EUR. Det sista beror väl på att justETF räknar in utdelningar, men varför skiljer det så mycket mellan Avanza och Nordnet?!
Jag känner tyvärr inte till någon sida som automatiskt räknar om ETF-utvecklingen till SEK! Det är konstigt att det inte finns inbyggt som alternativ i Avanzas/Nordnets grafer.
UIMB och UINF går utmärkt att kombinera, men UINF och IS04 är ologiskt
En del av problemet verkar vara att avanza laggar efter: senaste dag i grafen är 19:e maj
(Och även de där 10.34% du såg på justetf nedanför grafen är en dag efter. I grafen är vi uppe på 10.96% nu )
Vilken fantastisk artikel! Gediget arbete och fantastisk att ha som referens för t.ex. historiska korrelationer.
Jo, om EMH stämmer borde väl teoretiskt ingen portfölj kunna ha bättre riskjusterad avkastning än den ultimata marknadsportföljen, som författarna försöker konstruera? Intuitivt känns dock utfallet underligt, eftersom portföljen bara hade Sharpe-kvot på 0,36. Det känns som en väldigt låg ribba.
Min bästa invändning är därför helt enkelt att det i praktiken är omöjligt att konstruera en perfekt marknadsportfölj. Även om författarna varit noggranna har de gjort en mängd olika antaganden, t.ex. valt att inte räkna med all guld som hålls av centralbanker, vilket jag tyckte var underligt.
Jag har sagt det förr och säger det igen: väldigt informerande post!
Men det är en sak jag inte riktigt förstår:
Du säger att blå linje - röd linje = grön linje “alltid måste stämma”.
Men det stämmer väl inte alltid? Eller menar du att det har uppstått arbitrage?
T.ex runt första kvartalet i 2021 så låg Nominella 10-årsräntan runt ~1.5%
och Reala 10-årsräntan runt ~0%.
Det borde väl ge en Breakeven Rate på: ~1.5% - ~0% = ~1.5%
Men gröna linjen ligger ju upp mot ~2.5% = ~1% över vad den “borde” ligga på
(om jag försått det rätt)
Skulle det ha gått att försöka tajma UINF vs IS04 baserat på huruvida Nominella ligger över eller under Breakeven?
Mellan 2017 och fram till ungefär april 2020 så presterade IS04 överlag klart bättre (=sålänge Breakeven inte låg klart över Nominella).
Men runt den tiden så började Breakeven gå upp klart över Nominella räntan,
och sen den tiden har också UINF avkastat riktigt fint, medans IS04 sjunkit som en sten.
Enda andra gången Breakeven legat över nominella 10-års räntan var 2012-2013, vilket sedan följdes av en ganska krafting stigning av nominella 10-årsräntan.
(En annan observation: Enda gången som Breakeven legat under Reala var under finanskrisen 2008-2009. Men jag vet inte om den observationen är av något värde)
För att göra det lite tydligare: här är 10-års Nominella MINUS 10-års Breakeven.
T.ex om jag skulle göra det till en hypotetisk tajmingsregel: “Om Nominella ligger mer än 0.5% under Breakeven → korta Nominella tills Nominella igen kommer 0.5% över Breakeven”
Jag personligen hade nog ändå behållit Realräntorna i dessa lägen, om jag hade haft fel.
(Jag vill inte gå all-in i något som inte har positiv förväntad avkastning i längden…)
Tack, så uppmärksamt av dig att notera avvikelsen! Inser nu att jag helt enkelt valt fel ticker på FREDs hemsida.
“10 year real interest rate” verkar vara något konstigt mått:
Their estimates are calculated with a model that uses Treasury yields, inflation data, inflation swaps, and survey-based measures of inflation expectations.
Ett annat sätt att uttrycka ovanstående regel är att du kortar nominella obligationer när den reala räntan ligger under -0,5%. Det är en rimlig strategi, eftersom negativa realräntor är en anomali historiskt sett. I denna artikel av Bridgewater som citerats flitigt här på forumet argumenteras för att helt avstå nominella räntor i dessa miljöer:
Här är en graf på den historiska inflationsjusterade räntan på 10-års statsobligationer (10Y yield - 12 months CPI), vilket korrelerar väl till räntan på 10-års realränteobligationer. Vi ser att de enda tillfällena historiskt som den reala räntan varit lika negativ som under 2021 var under WW2 (när räntan hölls låg med flit och inflationen tilläts stiga) samt 70-talet (stagflation). Vid bägge dessa tidsperioder hade man tjänat på att korta nominella obligationer.
Jag är inte beredd att helt avstå nominella räntor, såsom jag svarade @Guus i detta inlägg, men en strategi likt den du beskriver hade nog inte varit dum:
10-års realränta mellan -0,5% - 0%: Minska löptiderna på nominella räntor genom att t.ex. sälja av IS04 mot EUN3.
10-års realränta < -0,5%: Börja sälja av UIMB mot UINF (och DBXG mot EUIN), med ökande proportion UINF/EUIN ju lägre räntan sjunker.
Jag gjorde ungefär så under 2021 (utan att ha formaliserat någon regel), och det föll ju ut väldigt väl!
Bra artikel. Känns som en som kommer bli värd att läsa lite då och då.
Det är det här som skulle skrämma mig om nominella obligationer igen går ner mot nollränta:
På tal om låga räntor på obligationer så insåg jag en annan sak för ett tag sedan:
obligationers konvexitet påverkas inte bara av deras löptid utan även räntenivån.
Ju lägre ränta, ju större konvexitet.
Tack för tipset! Fantastisk artikel som vanligt av Bridgewater. Bekräftar många av de antaganden som diskuterats i denna tråd, t.ex.:
Klassiska portföljer är överviktade hög tillväxt + låg inflation.
Vi är sannolikt på väg in motsatt klimat kommande decennium, liksom 70-talet.
Minskad riskaptit och oförutsedda räntehöjningar påverkar alla tillgångsslag negativt, och går inte att diversifiera bort (de nämner dock inte volatilitet).
Det mest intressanta i artikeln för mig var denna graf, som illustrerar hur marknaden fortfarande prisar in stigande tillväxt framöver, trots räntehöjningar, inflation och krig. Det förklarar varför tillgångar i övre högra kvadranten av mitt portföljdiagram (råvaror, värdeaktier) överpresterat hittills i år.
Om vi är påväg in i stagflation kommer dock förväntningar på tillväxt sjunka drastiskt, och tillgångar i övre vänstra kvadranten av mitt portföljdiagram (realräntor, guld) kommer äntligen få glänsa.
På tal om att korta nominella obligationer så såg jag nu att nordnet faktiskt har etf:er som kortar tyska obligationer (bunds). Varav en av dom med inbyggd 2x hävstång till 0.2% årsavgift: Lyxor ETF Daily Double Short Bund
Såg att du hade läste min post om momentum i en annan tråd.
Har funderingar på att skapa en dagboksliknande tråd om att experimentera med en “dynamisk allvädersportfölj” som en lekhink.
Lite likt det du beskriver i del 4.
Eller som Meb Faber gör i sin studie: A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation
Alltså att gå in och ut ur tillgångar baserat på momentum över senaste 3-12 månaderna.
Baserat på nuvarande momentum så skulle väl den portföljen bland annat kunna innehålla (12/6/3 månaders avkastning):
iShares Oil & Gas Exploration & Production (98%/66%/32%)
iShares S&P 500 Energy Sector (95%/74%/25%)
SPDR S&P U.S. Utilities Select Sector (30%/13%/7%)
VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders (i €: 24%/18%/6%)
Som du skriver @Zino, använder de sig inte av volatility. Jag undrar varför inte. För någon anledning är jag väldigt tveksam mot det själv. Får känslan att det är för komplicerat för att fungera när man mest behöver det. Undrar hur känslig det är för tail risker. Det jag menar är att själva konstruktionen går sönder och värdet försvinner ur det. Kanske bara för att jag inte förstår det tillräckligt bra.
I övrigt samma tillgångsklasser som diskuterats här.
I ovanstående podd diskuterades bland annat råvaror och hur många indices är överviktade i olja. Här vill jag diversifiera bättre med en fond såsom denna:
@Marknadstajmarn, varför utdelningsaktier och inte värde aktier eller consumer products? Finns många etf er. Eric Strand pratade om problemet här, som @JFB skrev:
Samtidigt så kan consumer produkt aktier uppfylla samma funktion som (reala) obligationer pga låg sensitivitet mot tillväxt (till skillnad från t. ex, tech) och mår bra av högre än förväntad inflation på grund av pricing power. Vem ska sluta köpa toapapper eller tvål? Inte jag.
För att vara på “säkra” sidan skulle jag självklart kunna diversifiera
till att inkludera alla sorters råvaror,
men denna lekhinksstrategi skulle vara baserad på momentum (och delvis min marknadstro) och just nu är det olja/gas som presterar klart bäst.
Fonden du länkade till har gått ca ±0 över senaste tre månaderna.
Oil & Gas är upp ca 30%.
(Fast du kanske menar att diversifera en vanlig allvädersportfölj med ex-energy råvaror,
vilket såklart skulle vara ett vettigt alternativ).
Och samma argument gäller mitt val av Dividend Leaders och
U.S. Utilities Sector. De har bra momentum över senaste 3-12 månaderna.
Xtrackers MSCI World Value är back 2% i år.
Xtrackers MSCI World Consumer Staples är back 4% i år.
Edit: @Guus faktiskt intressant att se hur olika råvaror presterat med och utan energi!
Själv överväger jag att implementera momentum till viss del i ombalanseringen på följande sätt:
Relativ avvikelse >+17,5% samt >200-dagars SMA: Ombalansera tillgången halvvägs tillbaka till ursprungsvikt (dvs +8,75%).
Relativ avvikelse >+8,75% samt <200-dagars SMA: Ombalansera tillgången hela vägen tillbaka till ursprungsvikt.
Samt det omvända:
Relativ avvikelse <-17,5% samt <200-dagars SMA: Ombalansera tillgången halvvägs tillbaka till ursprungsvikt (dvs -8,75%).
Relativ avvikelse <-8,75% samt >200-dagars SMA: Ombalansera tillgången hela vägen tillbaka till ursprungsvikt.
Det är ungefär så långt jag känner mig bekväm med att gå. Att t.ex. utesluta tillgångsslag helt ur portföljen pga dåligt momentum hade brutit mot principen med allvädersportföljen.
Till viss del instämmer jag i din oro. Känner mig fortfarande lite obekväm med att ha 20% av kapitalet i Amundis fond. Hade gärna sett att det dykt upp fler alternativ för småsparare (förutom VIX-trackers), om någon känner till något får ni gärna tipsa. Hade jag haft större kapital hade jag gärna placerat 3% i Universa!
Funderat på liknande, men att istället ha en “lös” del av portföljen som är trend/momentum-driven. Säg 20% i varje del av de 4 klimaten, och resterande investeras efter ett snitt på 3,6,9 & 12 Månaders momentum. Så överviktar man mot det som trendar mest just nu.
Har funderat på att investera i topp 3 tillgångslag, med 50% vikt i 1an & 25% i 2 & 3, då i den “femte trendkorgen”
Jag har nu sammanställt mina insikter från tråden nedan och uppdaterat mitt första inlägg med en helt ny del 5 om portföljbelåning för allvädersportföljen, inklusive exempelportfölj och backtest.
Tack för alla givande diskussioner och insikter! Jakten på den ultimata portföljen fortsätter
Wow, tack för det! Verkar vara hyfsat i linje med siffrorna från mitt backtest. Får jag fråga hur du räknade ut detta? Hur beräknade du ombalansering?
Mycket intressant fond och tack för tipset, men jag tror tyvärr att likheten bara beror på att majoriteten av fonden består av korta USD-obligationer. Jämför fonden med USD/SEK så blir det tydligt. Jag vill ha en volatilitetsfond som inte är beroende av att just USD fortsätter vara “safe haven”.
Haha jag tog bara varje fonds individuella resultat och slog ihop dem, ingen ombalansering inräknad så man kanske ska ta siffrorna med en nypa salt Jag brukar ofta räkna så när jag gör back testing iaf
).
Jag brukar ofta räkna så när jag gör back testing iaf