Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Tack, så uppmärksamt av dig att notera avvikelsen! Inser nu att jag helt enkelt valt fel ticker på FREDs hemsida.

“10 year real interest rate” verkar vara något konstigt mått:

Their estimates are calculated with a model that uses Treasury yields, inflation data, inflation swaps, and survey-based measures of inflation expectations.

Med rätt ticker (blå) ser det mycket bättre ut:

Ett annat sätt att uttrycka ovanstående regel är att du kortar nominella obligationer när den reala räntan ligger under -0,5%. Det är en rimlig strategi, eftersom negativa realräntor är en anomali historiskt sett. I denna artikel av Bridgewater som citerats flitigt här på forumet argumenteras för att helt avstå nominella räntor i dessa miljöer:

Här är en graf på den historiska inflationsjusterade räntan på 10-års statsobligationer (10Y yield - 12 months CPI), vilket korrelerar väl till räntan på 10-års realränteobligationer. Vi ser att de enda tillfällena historiskt som den reala räntan varit lika negativ som under 2021 var under WW2 (när räntan hölls låg med flit och inflationen tilläts stiga) samt 70-talet (stagflation). Vid bägge dessa tidsperioder hade man tjänat på att korta nominella obligationer.

Jag är inte beredd att helt avstå nominella räntor, såsom jag svarade @Guus i detta inlägg, men en strategi likt den du beskriver hade nog inte varit dum:

  • 10-års realränta mellan -0,5% - 0%: Minska löptiderna på nominella räntor genom att t.ex. sälja av IS04 mot EUN3.
  • 10-års realränta < -0,5%: Börja sälja av UIMB mot UINF (och DBXG mot EUIN), med ökande proportion UINF/EUIN ju lägre räntan sjunker.

Jag gjorde ungefär så under 2021 (utan att ha formaliserat någon regel), och det föll ju ut väldigt väl!

1 gillning

Bra artikel. Känns som en som kommer bli värd att läsa lite då och då.

Det är det här som skulle skrämma mig om nominella obligationer igen går ner mot nollränta:


På tal om låga räntor på obligationer så insåg jag en annan sak för ett tag sedan:
obligationers konvexitet påverkas inte bara av deras löptid utan även räntenivån.
Ju lägre ränta, ju större konvexitet.

2 gillningar

Igen, Ray har följt oss här i forumet och undrade om inte han kunde bidra lite grann. Njut av detta allihopa:

3 gillningar

Tack för tipset! Fantastisk artikel som vanligt av Bridgewater. Bekräftar många av de antaganden som diskuterats i denna tråd, t.ex.:

  • Klassiska portföljer är överviktade hög tillväxt + låg inflation.
  • Vi är sannolikt på väg in motsatt klimat kommande decennium, liksom 70-talet.
  • Minskad riskaptit och oförutsedda räntehöjningar påverkar alla tillgångsslag negativt, och går inte att diversifiera bort (de nämner dock inte volatilitet).


Det mest intressanta i artikeln för mig var denna graf, som illustrerar hur marknaden fortfarande prisar in stigande tillväxt framöver, trots räntehöjningar, inflation och krig. Det förklarar varför tillgångar i övre högra kvadranten av mitt portföljdiagram (råvaror, värdeaktier) överpresterat hittills i år.


Om vi är påväg in i stagflation kommer dock förväntningar på tillväxt sjunka drastiskt, och tillgångar i övre vänstra kvadranten av mitt portföljdiagram (realräntor, guld) kommer äntligen få glänsa.

1 gillning

På tal om att korta nominella obligationer så såg jag nu att nordnet faktiskt har etf:er som kortar tyska obligationer (bunds). Varav en av dom med inbyggd 2x hävstång till 0.2% årsavgift:
Lyxor ETF Daily Double Short Bund

Och en liten nyhetsartikel på temat: Ett ECB på efterkälken


Såg att du hade läste min post om momentum i en annan tråd.

Har funderingar på att skapa en dagboksliknande tråd om att experimentera med en “dynamisk allvädersportfölj” som en lekhink.
Lite likt det du beskriver i del 4.
Eller som Meb Faber gör i sin studie: A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation

Alltså att gå in och ut ur tillgångar baserat på momentum över senaste 3-12 månaderna.

Baserat på nuvarande momentum så skulle väl den portföljen bland annat kunna innehålla (12/6/3 månaders avkastning):

  • iShares Oil & Gas Exploration & Production (98%/66%/32%)
  • iShares S&P 500 Energy Sector (95%/74%/25%)

  • SPDR S&P U.S. Utilities Select Sector (30%/13%/7%)
  • VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders (i €: 24%/18%/6%)
  • BEAR NASDAQ X1 NORDNET (30%/41%/11%)

  • Lyxor ETF Daily Double Short Bund (27%/32%/21%)
  • Lyxor US$ 10Y Inflation Expectations (26%/13%/7%)
  • SPDR Bloomberg EM Inflation Linked Local Bond (i €: 12%/12%/6%)

  • Invesco Physical Gold (12%/11%/-3%)

  • Amundi Fds Volatil Wld A USD C (24%/13%/-2%)
2 gillningar

Jag njuter verkligen av denna tråd.

Som du skriver @Zino, använder de sig inte av volatility. Jag undrar varför inte. För någon anledning är jag väldigt tveksam mot det själv. Får känslan att det är för komplicerat för att fungera när man mest behöver det. Undrar hur känslig det är för tail risker. Det jag menar är att själva konstruktionen går sönder och värdet försvinner ur det. Kanske bara för att jag inte förstår det tillräckligt bra.

I övrigt samma tillgångsklasser som diskuterats här.

I ovanstående podd diskuterades bland annat råvaror och hur många indices är överviktade i olja. Här vill jag diversifiera bättre med en fond såsom denna:

@Marknadstajmarn, varför utdelningsaktier och inte värde aktier eller consumer products? Finns många etf er. Eric Strand pratade om problemet här, som @JFB skrev:

Samtidigt så kan consumer produkt aktier uppfylla samma funktion som (reala) obligationer pga låg sensitivitet mot tillväxt (till skillnad från t. ex, tech) och mår bra av högre än förväntad inflation på grund av pricing power. Vem ska sluta köpa toapapper eller tvål? Inte jag.

Denna graf får mig att le varje gång jag ser den. Tänker bara på ett ord: Transient :joy:

För att vara på “säkra” sidan skulle jag självklart kunna diversifiera
till att inkludera alla sorters råvaror,
men denna lekhinksstrategi skulle vara baserad på momentum (och delvis min marknadstro) och just nu är det olja/gas som presterar klart bäst.
Fonden du länkade till har gått ca ±0 över senaste tre månaderna.
Oil & Gas är upp ca 30%.
(Fast du kanske menar att diversifera en vanlig allvädersportfölj med ex-energy råvaror,
vilket såklart skulle vara ett vettigt alternativ).

Och samma argument gäller mitt val av Dividend Leaders och
U.S. Utilities Sector. De har bra momentum över senaste 3-12 månaderna.

Xtrackers MSCI World Value är back 2% i år.
Xtrackers MSCI World Consumer Staples är back 4% i år.


Edit: @Guus faktiskt intressant att se hur olika råvaror presterat med och utan energi!

1 gillning

Jag hade följt den tråden med stort intresse!

Själv överväger jag att implementera momentum till viss del i ombalanseringen på följande sätt:

  • Relativ avvikelse >+17,5% samt >200-dagars SMA: Ombalansera tillgången halvvägs tillbaka till ursprungsvikt (dvs +8,75%).
  • Relativ avvikelse >+8,75% samt <200-dagars SMA: Ombalansera tillgången hela vägen tillbaka till ursprungsvikt.

Samt det omvända:

  • Relativ avvikelse <-17,5% samt <200-dagars SMA: Ombalansera tillgången halvvägs tillbaka till ursprungsvikt (dvs -8,75%).
  • Relativ avvikelse <-8,75% samt >200-dagars SMA: Ombalansera tillgången hela vägen tillbaka till ursprungsvikt.

Det är ungefär så långt jag känner mig bekväm med att gå. Att t.ex. utesluta tillgångsslag helt ur portföljen pga dåligt momentum hade brutit mot principen med allvädersportföljen.

Till viss del instämmer jag i din oro. Känner mig fortfarande lite obekväm med att ha 20% av kapitalet i Amundis fond. Hade gärna sett att det dykt upp fler alternativ för småsparare (förutom VIX-trackers), om någon känner till något får ni gärna tipsa. Hade jag haft större kapital hade jag gärna placerat 3% i Universa!

2 gillningar

Funderat på liknande, men att istället ha en “lös” del av portföljen som är trend/momentum-driven. Säg 20% i varje del av de 4 klimaten, och resterande investeras efter ett snitt på 3,6,9 & 12 Månaders momentum. Så överviktar man mot det som trendar mest just nu.

Har funderat på att investera i topp 3 tillgångslag, med 50% vikt i 1an & 25% i 2 & 3, då i den “femte trendkorgen” :slight_smile:

1 gillning

Jag har nu sammanställt mina insikter från tråden nedan och uppdaterat mitt första inlägg med en helt ny del 5 om portföljbelåning för allvädersportföljen, inklusive exempelportfölj och backtest.

Tack för alla givande diskussioner och insikter! Jakten på den ultimata portföljen fortsätter :slightly_smiling_face:

7 gillningar

Tog mig friheten att räkna ut hur den portföljen hade presterat senaste tiden, * 1,5:
i år = -1,44%
1 år = 10,41%
3 år = 38,05%
5 år = 44,53%

Några fonder hade inte 3 eller 5 års historik, där använde jag liknande fonder som proxy.

1 gillning

GAM Star Emerging Market Rts USD Acc verkar bete sig relativt liknande som Amundi Fds Volatil Wld A USD C

Har dock sämre belåningsgrad. Har ingen aning om hur den kommer bete sig i framtiden heller.

Wow, tack för det! Verkar vara hyfsat i linje med siffrorna från mitt backtest. Får jag fråga hur du räknade ut detta? Hur beräknade du ombalansering?

Mycket intressant fond och tack för tipset, men jag tror tyvärr att likheten bara beror på att majoriteten av fonden består av korta USD-obligationer. Jämför fonden med USD/SEK så blir det tydligt. Jag vill ha en volatilitetsfond som inte är beroende av att just USD fortsätter vara “safe haven”.

Haha jag tog bara varje fonds individuella resultat och slog ihop dem, ingen ombalansering inräknad så man kanske ska ta siffrorna med en nypa salt :smile: Jag brukar ofta räkna så när jag gör back testing iaf :slightly_smiling_face:

Den här tråden har den högsta prion för mig på hela forumet. Nu börjar det bli ännu mer delikat när vi börjar snacka konkreta ETF/Fonder.

Låt det fortsätta bara!

5 gillningar

Det funkar inte att räkna så när man har en portfölj med flera icke-korrelerade tillgångar, för ombalanseringen är hela poängen. Den tillåter oss att göra det omöjliga: sälja högt och köpa lågt :slight_smile:

1 gillning

Kanske lite off-topic i denna tråden? Någon för gärna flytta inlägget till en ny tråd då jag inte har koll på hur man gör.

Tänkte kolla med er som har bättre insikt i det här.

Idag har jag mitt största innehav på Avanza där i princip det mesta ligger i olika indexfonder (global, emerging, spiltan investment). Självklart har detta gått riktigt bra de senaste åren men jag börjar nog känna att man blivit lite fartblind och tappade lite av sin risktolerans.

På senare tid har jag blivit väldigt nyfiken på allvädersportföljer och speciellt Rayban (heter den så?) som @zino tagit fram. Resonemanget runt portföljen låter väldigt logiskt och den visar bra siffror historiskt. Jag känner att jag vill ta lite mindre risk med en större del av mitt innehav och förhoppningsvis få en mer jämn utveckling.

Jag har byggt en “avancerad” variant av portföljen och i dagsläget så är den på runt 20% av mitt totala innehav.

Jag behöver egentligen inte pengarna just nu men tack vare nergången vi har så ser det ut som att jag nog behöver ett par hyfsade år för reparera skadan och nå FIRE. Har en hyfsad stor buffer så jag klarar mig ett bra tag. Ser inte heller att jag skulle bli av med mina inkomster den närmaste tiden.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Samtidigt som jag vill sänka risken så är jag så klart rädd för att missa uppgången (när den väl kommer). Känns helt fel att sälja nu för att bygga allvädersportföljen men jag kan ha fel.

Hur hade ni tänkt i detta läget?

  1. Vågar man sitta stilla och vänta på uppgången innan man balanserar om innehavet till en Rayban-portföljen?
  2. Ska man ta smällen och se det som en ombalansering? Ligger fortfarande på plus på de flesta fonder, men surt att sälja när det går ner så här mycket
  3. Ska jag istället dirigera om mitt månadsspar till Rayban och låta indexfonderna vara.
  4. Kanske kan flytta innehaven från de indexfonder som överlappar med Rayban till Raybanportföljen och dirigera om månadssparet till de andra tillgångsklasserna i Rayban som blir underviktade? Sen kan jag lägga in lite extra då och då i det som är kvar som “aggresiva” delen?

Hmm, 4 kanske inte är så dumt?

Har ni andra förslag?

Ser att du i din portfölj nu använder Franklin Gold & Prec Mtls och WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR)

Det jag undrar då är kring att det ser ut som att du likställer fysiskt guld i ETF med gruvbrytningsbolagen i fonden ovan.

Jag tänker att de antagligen rör sig lite olika. Fysiskt guld i Låg tillväxt och Hög inflation utgör ju en hedge mot börsfall och inflation.

  1. Men det kan man väl inte förvänta av gruvbolagen på samma vis?

Jag har själv några procent gruvbolag via ISOE i min alla väder portfölj, men har lagt dem grupperat som Hög inflation och Hög tillväxt. (Har även lite AUAG silverbullet i denna portfölj som jag funderar på att byta ut för att maximera lånedelen)

Jag antar att det delvis är ett resultat av att inte ha någon tillgång som går upp över 10% av portföljen, för du skriver den procentsattsen i din text. Men enligt Nordnet är det som gäller “En godkänd aktie eller ETF får max utgöra 20 procent av det totala antalet godkända värdepapper i portföljen.”

Oavsett 10 eller 20% kan man vilja ha två ETCer. Men Nordnets sökmotor för ETC är ju inte någon höjdare, och man får leta lite extra för att hitta info.

Xetra-Gold (4GLD) går ju bort med sina 60% belåningsgrad

Alternativen jag ser är WisdomTree Gold (OD7H) har 80% (men spread på 0,11%)
Invesco Physical Gold ETC (8PSG) har 70%

  1. Hur tänker du där?

Jag tror att du får bättre respons om du skapar en helt ny tråd för denna fråga, det gäller ju inte specifikt min allvädersportfölj utan allmänt hur man ska tänka när man vill byta ut stora innehav i sin portfölj :slight_smile:

Jag hade nog kört på en kombination av alternativ 1+4.

Det är en intressant fråga! Jag tänker mig gruvbolagen som ädelmetaller med hävstång, men att korrelationen är god. Har du läst något som tyder på att de skulle sluta korrelera vid låg tillväxt + hög inflation?

Tycker man att det känns osäkert med gruvbolag kan man absolut använda OD7H eller 8PSG istället, har inga åsikter om det.

Citat från Nordnets hemsida:

Äger du bara värdepapper med en belåningsgrad på 70 procent kan du öka belåningsgraden till 85 procent, men då får inget värdepappers värde överstiga 10 procent av portföljens totala värde. Teoretiskt betyder det att du måste ha minst tio värdepapper i portföljen.

En fond räknas som 3 värdepapper.

Vill också poängtera att exempelportföljen under del 5 (belåning Nordnet) inte är min portfölj, bara ett exempel som jag knåpade ihop för att försöka maximera belåningsgraden!

1 gillning

The Case For Investing In Broad Commodities av WisdomTree
verkar iaf förorda att investera mer direkt i råvaror och ädelmetaller istället för genom aktier.

Commodities

3 gillningar