Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Mmm, funderat ett tag och det är nog vad jag känna mig mest bekväm med.

1 gillning

Så välskriven och utförlig artikel, läst igenom hela nu. Vissa saker får man nog tolka med försiktighet eftersom författarna jobbar för WisdomTree, men jag fick många nya insikter.

Ni verkar ha helt rätt avseende gruvbolagen, de har större korrelation till aktier och presterar sämre än fysiska ädelmetaller i långa loppet. Har man möjlighet bör man alltså alltid köpa fysiskt innehav i första hand. Jag har uppdaterat min exempelportfölj för Nordnet med 8PSG istället för gruvbolagsfonden enligt ditt förslag @Gruff.

Några andra intressanta insikter:

  • Råvaruindex som är baserade på rullande terminskontrakt har positiv riskpremie, likvärdigt med aktier! Detta härstammar från att råvaruproducenter (förutom ädelmetall) betalar premien för att försäkra priset på sin produktion. Har tidigare alltid föreställt mig råvaror som en tillgångsklass med noll förväntad avkastning, men så är alltså inte fallet när terminer rullas.

  • Valutaeffekt kan förstöra diversifieringen som råvaror erbjuder. Se figuren nedan där vi ser att råvaror har tydlig negativ korrelation till USD, men för en EUR-investerare kan effekten bli motsatt! Råvaruterminerna prissätts ju i USD, och perioder av inflation hänger ofta ihop med minskande värde på USD.

Valutasäkring måste vara detta forums mest omtvistade ämne. 1 liter olja är alltid samma oavsett vilken valuta man mäter det i, men jag vill vara säker på att min råvaruexponering ger mig den diversifiering jag eftersöker. Har därför en pragmatisk hållning, där jag köper EUR-hedgeade råvaror när USD ligger historiskt högt (såsom nu). Detta inkluderar guld.

  • Fin graf över hur guld och råvaror presterat under S&P500s sämsta månader genom historien. Vi ser att ffa guld oftast fungerat väl som krockkudde, men även råvaror!

3 gillningar

Hej igen,

Detta är en väldigt inspirerande tråd. Det jag nu håller på att göra är väl delvis den resa du gjort gällande Amundi. Volatilitet är ju otroligt intressant. Men ännu förstår jag mig inte helt på det. Var läser jag på mer om det? Vilka är dina bästa källor?

Sen, i relation till specifikt att du väljer att ha så mycket som 20% i en enskild fond. Jag är inte helt bekväm med det. försöker hålla mig till max 10%. Men förstår att ni inte hittills hittat alternativ som matchar Amundi. Men det tillför ju extra risk att ha så stor andel hos en enskild fond. Men den risken kanske du funderat på och tycker är hanterbar?

1 gillning

Denna tråd har varit oerhört inspirerande att följa och ett föredömligt exempel på god ton. Mycket av innehållet ligger högt över min nivå men jag tror ändå jag kan ha nytta av en del.
För min långsiktiga portfölj har jag hittills en plan för att under ca 10 år glida från “Half-Rich” 75% Aktiefonder med fördelning á la RT rek, 10% Guld, 5% Lååånga räntor, 10% korta räntor/sparkonto till “Stay Rich” 50% Aktiefonder, 20% Guld, 10% Långränta, 20% kortränta/Cash med halvårsvis ombalansering (sedan årsskiftet ner ca 14%), enligt tråden.

Med inspiration härifrån tänkte jag sätta upp ett par mindre testportföljer att köra parallellt. Min (kanske naiva) idé är att om 10 år se om något av testen är att föredra som “Stay-Rich”-portfölj, både ur ett resultatperspektiv och huruvida jag orkar med ombalaseringarna och komplexiteten vs robotarna.

De jag vill testa som möjliga framtida alternativ är först och främst en liten twist på
@Zino grundportfölj+vol där jag försöker möjliggöra aningen billigare ombalanseringar inom varje tillgångsslag.
Test1 (årlig avgift på AVA efter startåret, utan ombalanseringar: ca 0,7%):
20% Storebrand Global All Countries A SEK,
5% PLUS Allabolag Sv Idx,
10% 4GLD,
5% Guld AVA,
10% IS04,
10% AMF Räntefond mix,
20% Danske Inv Glob realräntor SEK,
20% Amundi Vol.

Den andra testportföljen är ungefär @Per_Bjorkman förenklade variant.
Test2 (årlig avgift på AVA efter startåret, utan ombalanseringar: ca 0,6%):
20% vardera av
LF Glob,
4GLD,
IS04,
Danske inv glob realräntor SEK,
Amundi vol

Tredje varianten är min hittills tänkta “Stay-Rich”-portfölj.
Test3 (årlig avgift på AVA efter startåret, utan ombalanseringar: ca 0,2%):
30% LF Glob,
5% HB Glob Småbolag,
5% AVA EM,
10% PLUS Allabolag,
10% 4GLD,
10% GZUR,
5% IS04,
5% DBXG,
20% AMF räntefond kort (eg räntekonto men det kan jag inte baka in på ett ISK-konto).

Som benchmark: LF Global Indexnära, LYSA 50% Aktier, Opti Medel 6 (med 48% aktier)

Tankar och synpunkter på detta? För små skillnader för att kunna dra några slutsatser öht efter 10år? Borde jag testa någon med mer/mindre valutahedge? Andra förslag?

3 gillningar

Jag instämmer med @T-bear i berömmet till trådens skribenter. Jag följer det ni skriver med stort nöje och lär mig massvis, trots att jag inte själv är säker på om jag snart eller någonsin kommer investera i en egen allvädersportfölj. Stort tack för att ni delar med er!

1 gillning

Det som fick mig att bli övertygad avseende volatilitet var faktiskt boken Safe Haven av Mark Spitznagel (grundare av hedgefonden Universa). Tack vare den insåg jag vikten av att maximera portföljens geometriska snitt, genom att skydda sig mot extrema nedgångar (tail-risk events). Insåg att försäkringar kan vara win-win för både utfärdare och köpare, även om priset är dyrt. Teoretiskt tycker jag att det är ett väldigt elegant sätt att diversifiera bort allvädersportföljens två systematiska svagheter (se del 2), och årets utveckling har ju verkligen varit ett bevis på det, då råvaror och volatilitet är det som räddat portföljen.

Här är ett illustrativt exempel från boken som jag skrev i en annan tråd:

Den teoretiska grunden känner jag mig alltså trygg med, men oron kring den praktiska implementeringen instämmer jag i. Har lusläst Amundis fonds faktablad och rapporter, och jag älskar att de investerar i derivat för många olika tillgångsslag och även olika valutor. Fonden har även lång och fin historik.

Så fort det dyker upp ett alternativ kommer jag diversifiera, men fram tills dess känner jag att de systematiska svagheterna med allvädersportföljen är större än motpartsrisken hos Amundi. Detta är dock förstås upp till var och en att avgöra.

Jag gillar idén, och kommer förstås vara väldigt nyfiken på utfallet. Vi får se om den här tråden fortfarande lever om 10 år :laughing:

Min största invändning är att dina val av fonder för varje kategori av tillgångsslag skiljer sig så mycket mellan portföljerna. Framförallt aktiedelen är så mycket bättre diversifierad i “Test3” jämfört med de andra. Om du vill göra testet så rättvist som möjligt anser jag att du borde sträva efter att använda så liknande fonder som möjligt.

Beträffande valutahedge tycker jag det mest rättvisa är att du strävar efter lika mycket räntor i SEK i alla pottföljer. Du har ju 20%-enheter räntor i SEK i “Test3”, så mitt förslag är 10%-enheter vardera i AMF Räntefond Mix och Danske Globala Realräntor SEK i “Test1”.

Tack, detta gör mig verkligen glad. Det gynnar ingen när diskussioner spårar ur till anklagelser och personangrepp.

8 gillningar

Lägger en röst på Zino som gäst till podden! @Zino (kanske tillsammans med @Marknadstajmarn eller @Andre_Granstrom eller någon av de andra som är kunniga och aktiva här på forumet i detta område)

Tycker även att faktorer i sig och djupdykning i aktuell forskning och praxis kring detta förtjäner en serie med t ex 3 avsnitt!

Rational reminder har ju några färska avsnitt på riktiga tungviktare från både forskningen och branschen som man kan ta inspiration från!

@janbolmeson :pray::blush:

Tillägg: När jag tänker efter så skulle jag särskilt uppskatta en basic dragning där man går igenom CAPM modellen (principiellt och på vanlig svenska förstås) först då grunden till Beta kan hittas här och vilken typ av risk som modelleras och ofta syftas på när man slängdr sig med termer som riskjusterad avkastning med mera då har en förankring som man sedan kan hänvisa till.

Sedan kan man gå vidare med de förslag till förbättrade modeller man gjort senare med s.k faktorer. Då har man lagt grunden till något som jag tycker verkar ofta förbises eller missförstås;

Att en förklarande variabel har en högre förväntad avkastning än vad den borde ha enligt CAPM modell för risk är inte samma sak som att den har högre risk/högre varians och därmed högre avkastning. Det är helt enkelt en variabel som inte enbart prissätts på marknaden utefter CAPMs riskmått, det vill säga den har en avvikande riskjusterad avkastning men totala avkastning skulle i teorin kunna vara lägre. Jag saknar detta perspektiv (inte i denna tråd) när man diskuterar småbolags överavkastning etc. Är det att vi identifierat mer riskfyllda aktier med högre avkastning eller identifierar vi aktier som är CAPm faktorer?

9 gillningar

Tack @Zino för värdefull återkoppling! Dina invändningar är ju såklart korrekta men det är kanske inte riktigt den typen av jämförelse jag är ute efter. Detta är lika mycket ett test av mig själv.

Min Test3 är egentligen den portfölj jag hittills jag planerar att glida över i under de närmaste 8-10 åren och bygger på tankar och förslag kring RT “vanliga” modellportföljer. Den kommer alltså från ett lite annat håll med större aktiefokus och därav mer diversifierad.
Eftersom min nuvarande framtidsportfölj innehåller samma komponenter, men i andra proportioner, så kommer jag om 8-10år veta om jag uthålligt orkar hålla på att balansera en portfölj med 9 komponenter.
Jag kanske under tiden till och med lägger till exv Guld AVA och AMF räntefond Mix för att göra de halvårsvisa återbalanseringarna billigare och slippa att varje gång fippla med GZUR, 4GLD, IS04 och DBXG. Då är jag uppe i 11 komponenter. Kan väl tilläggas att jag tills för ett år sedan - då jag började läsa RT på allvar - höll på med en hemmasnickrad, alltför komplicerad strategi byggd på Privata Affärers Årets fondlista som jag upprätthöll i 9 år. Så uthålligheten tror jag att jag har. Hur det gick? Ungefär som om jag bara köpt en väldiversifierad global indexfond :rofl:

Test 1 är istället ungefär som jag uppfattat ditt förslag på Grundportfölj+volatilitet, med små tillägg även här för att förbilliga ombalanseringer. 8 komponenter att arbeta med vilket jag kanske kommer att uppskatta efter 10 år.

Test 2 är det mest förenklade förslaget på portfölj inkl volatilitet jag hittat i tråden. Endast 5 likaviktade komponenter.

Orkar jag inte ens hålla på med det återstår LYSA/Opti.

Med 10 års tester av dessa modeller lär jag ha utmärkt känsla för om arbetsinsatsen lönar sig tillräckligt, eller ens överhuvudtaget, i förhållande till fondrobotar både avseende avkastning och volatilitet.
De 20% räntorna i Test3 är egentligen en tänkt ersättning för kontanter på räntebärande konto men det kan jag inte få in i samma ISK så detta fick bli en lösning på det.

Och nog ska vi väl kunna hålla liv i denna tråden i 10 år? Vi är ju långsiktiga :grinning:

2 gillningar

Tjena,
Ser att Franklin LibertyQ Emerging Markets (FLXE) kommit in i ditt urval och nu ligger i kvadranten med Value.

Jag har inte läst på helt vad det gäller den ännu, men det vore fint om du pekar i riktningen med vilka argument du har för den, i den kvadranten.

Tänker att du också har Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A som är placerad i kvadranten med momentum. Det senare ser naturligt ut, att momentum är en bra “kvalitet” vid hög tillväxt och och låg inflation att tillväxtmarknaderna generellt kan förväntas gå bra vid just hög tillväxt i den globala ekonomin.

Men Franklin LibertyQ Emerging Markets (FLXE) har du alltså då placerat som del i Value, dvs i den kvadrant som förväntas prestera som bäst vid hög tillväxt men också hög inflation.
Ser att förvaltarna menar sig ha ett urval som: “The holdings of the Underlying Index are selected from the MSCI Emerging Markets Index (the “Investment Universe”), using a transparent multi-factor selection process that applies four investment style factors (quality, value, momentum and low volatility).”
Hur ser dina argument ut?

Ja, jag har fått mycket insikter avseende faktorinvestering på sistone, tack vare trådar här på forumet och artiklar jag läst.

Anledningarna till att jag placerat JPM Global Equity Multi-factor (JPGL) och Franklin LibertyQ EM (FLXE) i kvadrant 1 (hög tillväxt + hög inflation) är:

  • Värdebolag presterar relativt bättre än tillväxtbolag vid stigande inflation, eftersom inflation gör att framtida vinster diskonteras hårdare. Årets utveckling är ett lysande exempel på detta.

  • Ovanstående fonder applicerar multipla faktorer (värde, momentum, lågvol) med förhoppning om synergistisk effekt, där varje bolag som inkluderas alltså ska uppfylla flera kriterier. T.ex. exkluderas de värdebolag med sämst momentum. Fonderna inkluderar inte bolag baserat på enbart ett kriterie, t.ex. momentum.

  • Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Idxnära ligger i kvadrant 4 (hög tillväxt + låg inflation) helt enkelt eftersom den inte är överviktad värde. Om det hade funnits en EM-fond med ren momentumstrategi hade jag haft den som förslag istället.

På tal om faktorer och marknadscykeln så läste jag ännu en intressant artikel från OSAM:
The Economic Cycle: A Factor Investor’s Perspective

Som man kan förvänta sig kommer de fram till att värde och även hög shareholder yield (utdelningar + återköp) presterar relativt bra runt nedgångar.

Anledningen till att stabila högutdelare tenderar att gå bättre än det mesta annat runt nedgångar är för att de har exponering mot samma faktorer som de fonder du valt – värde, kvalitét, låg volatilitet.

Det är ju logiskt att bolag som kan öka sina utdelningar och återköp flera år irad bör ha relativt god lönsamhet och solvens, annars skulle de ju knappast kunna fortsätta öka sina utdelningar och återköp.

Vanguard kom fram till det i sin studie: An analysis of dividend-oriented equity strategies

2 gillningar

Väldigt intressant artikel, resultaten stämmer ju väl överens med vad man intuitivt förväntar sig, men skillnaderna i avkastning var mycket större än vad jag trodde.

Hade gärna implementerat denna information på något sätt i allvädersportföljen, men det är inte riktigt möjligt med mitt nuvarande ramverk. Vid recession (minskande tillväxt) är guld, obligationer och volatilitet generellt bättre tillgångsslag än aktier, även om man är viktad värde och hög shareholder yield.

Tyckte även slutklämmen i artikeln var rolig:

Given the vast amount of evidence that certain themes consistently outperform—and underperform—throughout the cycle, an allocation to passive market cap-weighted indexes seems almost naive.

Väldigt provocerande i detta forumet!

4 gillningar

Haha, deras jobb är såklart att provocera folk till att köpa deras tjänster,
men de har ju en viss poäng i att det blir ganska tydligt att marknadsviktning inte är
helt optimalt när man börjar studera faktorer.

Det är ju en balansgång mellan simpelhet och optimering,
där olika personer värdesätter simpelhet och optimering olika mycket.
Vilket är varför det är så bra att du erbjuder både en grundportfölj och en avancerad portfölj.

Som Ben Felix skrev någonstans:

Och speciellt då så var det ju väldigt tillfredsställande att komma fram till hur närapå perfekta komplement Momentum och Värde är.

2 gillningar

Hej!

Har med stort intresse följt tråden under en längre period och tycker att strategin samt kvalitén på diskussionerna ligger på en mycket hög nivå. Dock finns det en aspekt med allväderportföljen som jag inte riktigt förstår. Varför ligger allokeringen mellan huvudtillgångsslagen på 25%? Risk parity handlar väl om att allokera utifrån risk och inte kapital? Som ett exempel bidrar aktier med högre risk till portföljen än låt säga statsobligationer, och borde därför rimligtvis utgöra en mindre proportion av portföljen än statsobligationerna. Är det något uppenbart med strategin som jag missat?
Se bifogad bild:

6 gillningar

Hej, och välkommen till forumet! Kul att du uppskattar tråden!

Du har helt rätt, allokeringen i riskparitets-portföljer ska vara viktad efter volatilitet. Jag har medvetet designat min allvädersportfölj med målet att uppnå både symmetri (25% kapital i varje kvadrant) och riskparitet (samma volatilitet i varje kvadrant) samtidigt, genom att använda:

  • Enbart långa räntor. Till skillnad från andra klassiska allvädersportföljer (se del 1) använder jag mig inte av korta/intermediära räntor, utan den avancerade portföljen rekommenderar så långa räntor som möjligt. De långa räntefonderna IS04 och DBXG (löptider 20+ år) har standardavvikelse kring 18%, vilket är högre än globala aktiefonder (ex. LF Global har 14%). I ditt exempel har räntefonden löptid på 7-10 år.

  • Råvaror och företagsobligationer. Genom att byta ut 5% realräntor mot råvaror, och 5% statsobligationer mot företagsobligationer, höjs också volatiliteten (och tilten mot tillväxt) i räntedelen.

Tack vare ovanstående uppnås ungefär samma volatilitet i räntedelen som för aktier/guld, dvs riskparitet. Anledningarna till att jag valde att designa portföljen på detta sätt är:

  • Bibehålla så hög andel aktier som möjligt, utan att offra Sharpe (riskjusterad avkastning) eller balans. Visserligen har Golden Butterfly 40% aktier och All Weather 30% aktier, men såsom jag argumenterar i del 1 samt i detta inlägg anser jag att de är överviktade hög tillväxt + låg inflation.

  • Möjlighet att enkelt vikta portföljen på ett systematiskt sätt vid specifik marknadstro. Se del 4.

  • Jag uppskattar symmetri och elegans!

3 gillningar

Ja, riskparitet beräknas utifrån risk och inte kapital.

Men om jag får gissa på anledningen så är det att 25/25/25/25 är en fördelning som är lätt för en nybörjare att komma ihåg och intuitivt förstå eftersom det (åtminstone på ytan) påvisar riskbalans.

Och samtidigt är det ändå i praktiken “tillräckligt nära” sann riskparitet för att skillnaden ska
vara försumbar.

I ditt diagram används medellånga statsobligationer, som har relativt låg volatilitet och därför
kräver större allokering för att nå riskparitet.

Det är varför man ska använda obligationer med så långa löptider som möjligt,
eftersom de har liknande volatilitet som aktier.


Om vi kör en analys på PortfolioVisualizer:


Data för PIMCO 15+ TIPS är begränsad till 2009 och framåt,
men det visar iaf att 25/25/25/25 är hyfsat nära riskparitet.

Men om vi hade använt obligationer med kortare löptid hade 25/25/25/25 varit väldigt långt ifrån riskparitet.

5 gillningar

Ja, men detta förutsätter också att någon valutaeffekt inte finns. Om man skulle handla tillgångarna som listas skulle man trots allt också handla USD för svenska SEK.

Det är inget jättestort problem på kort sikt men på längre sikt blir det något problematiskt:


USD/SEK, mellan år 1971-2022 med ett par perioder utsatta och procentuell differens mellan topp och botten.

Tyvärr rör sig USD/SEK på sig en del varpå det i svensk kontext blir nödvändigt att antingen ta med valutaeffekten eller istället jämföra med tillgångar nominerade i SEK.

Valuta är också en av alla tillgångsklasser som finns och är också något som typiskt går upp när de bredare indexen går ned.


DXY (dollarindex), blå linjegraf kontra SPX (S&P500), gul linjegraf, för de två senaste mer festliga perioderna. Data per vecka. Det finns en del intressant i ovan graf och på längre tidsperioder för den som vill göra ett djupdyk.

Edit: Det ska vi givetvis vara juli 2022 och inte juli 2020 för ovan bild.

Ett problem med att handla USD för SEK är dock att kursen kan vara ganska ryckig och således något knepigt i en “buy and hold”-portfölj med större koncentrerade delar (som 4x25% eller 5x20% allokering).

1 gillning

Absolut, valutaeffekten ska inte underskattas!

@Marknadstajmarn poäng var dock bara att visa att min grundportfölj kan uppnå riskparitet med 25/25/25/25-fördelning, tack vare att räntorna är långa. De tickers som användes i testet var inte någon köprekommendation.

När man sätter ihop sin allvädersportfölj i praktiken anser jag att det är väldigt viktigt att man diversifierar globalt och sprider valutarisken, varför mina fondförslag i varje kvadrant alltid är geografiskt spridda, och alltid innehåller minst 1 valutasäkrat alternativ (se portföljdiagrammet).

1 gillning

Jag förstår inte riktigt ditt svar; exemplet utgår trots allt från tillgångar köpta vid ett tillfälle utan att valutarisken tas. visas att riskparitet uppstår.

Men dessa tillgångar i sin tur beter sig trots allt olika mot t ex DXY (dollarindex) och då också annorlunda mot SEK/USD, dvs det praktiska köp vi måste göra för att köpa tillgångarna (som du dock också skriver).

Dvs vad som skulle visas blir inte korrekt i vår kontext, alltså uppstår inte riskparitet (eller så faller det ändå väl ut, vem vet?).

Varför inte istället ta fram en jämförelse baserad på att;

  1. Kurser i USD konverteras till dåvarande kurs i SEK
  2. Tillgångar redan nominerade i SEK används

För PV som används ovan fungerar det lyckligtvis så att man kan importera tillgångar varpå en del av oss istället använder oss av det som är praktiskt lämpligt istället för utländska tillgångar som alltid ger fel data pga felaktig kontext (handel med SEK).

Testade någon gång 2017 en portfölj som satte sig med allt som korrelerade minst (sett med år 2017 års ögon). Då i en annan kontext och en annan typ av strategi, men ändå:


Ja, backtestperioden är kort och en del är något 50/50, men ovan är främst exempel på import av data och användandet av denna data.

Finns väl ett par korrelationsmatriser för svenska tillgångar och saker nominerade i SEK, tog väl fram en del själv där kring 2017-2018. Om inte är det bara göra jobbet om man vill ha mer praktisk data mer relevant för våra förutsättningar.

Edit,

Hittade den här men man vill givetvis ha än fler tillgångsklasser än nedan och man kan givetvis göra ett bättre jobb genom att konvertera amerikanska tillgångar till SEK för att nå en betydligt större bredd och historik av tillgångsklasser än endast nedan:


Gammal korrelationsmatris för en drös tillgångar från år 2017

2 gillningar

Hur har portföljen presterat i år?