Just Carnegie-fonden hade jag inte använt av andra skäl, men principen du beskriver är rationell. Mer volatila tillgångar ökar potentiellt både ombalanseringspremie och kapitaleffektiviteten. Det är ju därför jag vill ha volatila tillgångar i portföljen.
Ombalanseringspremien kan matematiskt definieras som skillnaden mellan det viktade snittet av tillgångarnas individuella volatility drag och portföljens totala volatility drag. Kom ihåg att volatility drag är skillnaden mellan en tillgångs aritmetiska och geometriska avkastning. En välbalanserad allvädersportfölj med låg total volatilitet kan alltså “utnyttja” den aritmetiska avkastningen hos högvolatila tillgångar som man aldrig hade velat hålla ensamma.
Håller inte riktigt med om detta. Jag skulle vilja revidera ditt exempel lite - det blir lite förvirrande i mina ögon eftersom du inte bibehöll aktiernas Sharpe-kvot och inte heller volatilitetsviktade den uppdaterade portföljen.
Nytt exempel med 3 olika portföljer:
1. Vanliga Grundportföljen med obelånade aktier.
Aktier: aritmetisk riskpremie 6 %, vol 15%, Sharpe 0,40, CAGR 4,88%
Viktning: 27% aktier, 27% statsobl., 19% råvaror, 27% guld
Resultat: CAGR 5,57%, vol 7,21%, Sharpe 0,60.
2. Grundportfölj med 2,66x hävstång på aktierna.
Aktier: aritmetisk riskpremie 6 x 2,66 = 16%, vol 15 x 2,66 = 40%, Sharpe 0,40, CAGR 8,00%
Viktning: 12% aktier, 33% statsobl., 22% råvaror, 33% guld
Anledningen till just 2,66x hävstång som exempel är att det är denna nivå som maximerar CAGR för aktierna i isolation: optimal hävstång k = μ/σ^2 (se detta inlägg för härledning)
Resultat: CAGR 6,29%, vol 8,63%, Sharpe 0,60.
Vi ser att CAGR förbättras med bibehållen Sharpe-kvot, när vi använder oss av denna “optimala” hävstångsnivå på aktierna. Men är det optimal hävstångsnivå även när aktier inkluderas i en allvädersportfölj?
3. Grundportfölj med 5x hävstång på aktierna.
Aktier: aritmetisk riskpremie 6 x 5 = 30%, vol 15 x 5 = 75%, Sharpe 0,40, CAGR 1,87%
Viktning: 7% aktier, 35% statsobl., 23% råvaror, 35% guld
Notera hur denna orimligt höga hävstång medför så mycket volatility drag att CAGR för aktierna blir usel.
Resultat: CAGR 6,60%, vol 9,22%, Sharpe 0,60.
Detta är det riktigt intressanta. Vi ser att CAGR förbättras återigen med bibehållen Sharpe-kvot, trots att vi använder oss av en orimligt hög hävstång på aktierna, där volatility drag åt upp nästan all CAGR hos aktierna i isolation! Portföljkonstruktionen “neutraliserar” alltså den ökade volatiliteten, och bibehåller Sharpe 0,60 i alla exempel!
Huvudförklaringen till gradvis ökande CAGR i ovanstående exempel är ökad kapitaleffektivitet. Eftersom volatilitetsviktningen viktar ned högvolatila tillgångar frigörs kapital, som kan pytsas ut i övriga tillgångsslag. Detta kallas även “return stacking” i litteraturen. Samtidigt bibehålls förväntad avkastning från den nedviktade, högvolatila tillgången, eftersom allvädersportföljen främst bryr sig om förväntad aritmetisk avkastning, som stiger proportionellt med hävstången, jämfört med CAGR som urholkas.
Så vad är slutsatsen? Ja, hävstångsfonder som man aldrig hade velat hålla ensamma kan absolut ha en plats i allvädersportföljen, om man utnyttjar dem systematiskt. Anledningen till att jag inte inkluderar sådana i mina modellportföljer beror på andra faktorer:
- Grundportföljen fokuserar på enkelhet, och portföljkonceptet är redan tillräckligt exotiskt för nybörjare utan att blanda in hävstångsfonder.
- Utbudet är dåligt. Även om det förbättrats senaste åren finns det fortfarande inga självklara kandidater som hade kunnat ersätta mina fonder rakt av. För aktier finns det mig veterligen inga hävstångsfonder som inkluderar faktorviktning, och avgifter/finansieringskostnader är ofta dyra (SC2X var dock intressant @Visha001, tack för tipset). För statsobligationer finns inga hävstångsfonder utan valutarisk. För råvaror finns inga hävstångsfonder med lika bra metodik som EN4C. För guld finns inga hävstångsfonder med fysisk uppbackning.
- Värdepappersbelåning hos nätmäklarna är attraktivt. Räntenivån hos t.ex. Nordnet på 2,24% ligger mycket nära svensk STIBOR. Det är billigare än rörliga bolån och finansieringskostnader hos populära hävstångsfonder/derivat (se nedan). Dessutom medför egen belåning möjlighet till den dynamiska hävstångsstrategi vi förespråkar i tråden, där hävstången utökas vid nedgång, till skillnad från hävstångsfonder som hela tiden måste hålla konstant hävstång.
Ja - om det teoretiskt hade funnits två helt likvärdiga tillgångar, bortsett från att den ena har inbyggd hävstång (till samma finansieringskostnad som värdepapperskrediten), så hade det sannolikt varit mer effektivt att använda sig av hävstångstillgången istället för värdepapperskredit på den vanliga tillgången, med tanke på ISK-skatten.
Jag tänker inte ge mig in på att försöka förklara ChatGPT:s formel, men rent intuitivt borde vi kunna beräkna det med hjälp av de simpla formler vi redan kan:
Alternativ 1: Värdepapperskredit med dynamisk hävstång:
CAGR(k) = CAGR * k - ökad ISK-skatt (- låneränta)
där k = hävstångsnivå
Alternativ 2: Hävstångsfonder med konstant hävstång:
CAGR(k) = CAGR * k - hävstångsurholkning (- finansieringskostnad)
Vi ser att alternativ 2 vinner om den ökade ISK-skatten > hävstångsurholkningen.
Vi stoppar nu in siffror för Avancerade portföljen:
ISK-skatt: 1,065%
Hävstång: 1,4x
Volatilitet (obelånad): 7%
Den ökade ISK-skatten för alternativ 1: (k - 1) * 1,065% = 0,4 * 1,065% = 0,426%
Hävstångsurholkningen för alternativ 2: 0,5 * 1,4 * (1,4 - 1) * 0,07^2 = 0,137%
Så ja - hävstångsfonder är bättre än värdepapperskredit när man beaktar ISK-skatt, eftersom krediten ökar det totala kontovärdet medan hävstångsfonden bara ökar den effektiva exponeringen. Men precis som du skriver är sannolikt värdepapperskredit bättre i verkligheten, då hävstångsfonder är dyra och har flertalet andra problem nämnda ovan.
Nej - finansieringskostnaden för hävstången är inte inkluderad i avgiften som redovisas, precis som för andra hävstångsfonder såsom Carnegie Global Plus, Nordnet Global Index 125, m.m. Läs gärna diskussionerna i tråden om Nordnet 125. Det var också vad ChatGPT skrev i konversationen du bifogade, men den påpekade att det förstås inte måste vara amerikansk SOFR som styr räntan, utan det kan ju också vara STIBOR eller EURIBOR om det är en svensk eller europeisk produkt.
I ditt exempel med MINI L SP500 AVA 300 är dock finansieringskostnaden amerikansk SOFR + spread, eftersom underliggande S&P500 är noterad i USD (och utgivaren Morgan Stanley är en amerikansk bank). Det står även i faktabladet att underliggande valuta är USD, även om handelsvalutan är SEK på Avanza. Vanlig spread ovanpå SOFR för denna typ av produkter brukar ligga på 2-3%.
När du har fått svar på den här frågan så kan vi lägga ned den här tråden, för då är jakten slut 