Jag kör denna pga av belåningsvärdet/superräntan. Den är aktiv, har alldeles för hög avgift, men så landade tradeoffen ![]()
Har haft indexfonden du länkade en del också, men tycker courtaget och växlingsavgiften är jobbig.
Jag kör denna pga av belåningsvärdet/superräntan. Den är aktiv, har alldeles för hög avgift, men så landade tradeoffen ![]()
Har haft indexfonden du länkade en del också, men tycker courtaget och växlingsavgiften är jobbig.
När jag räknade på det så vann ändå ishares fonden över Nordeas om jag minns rätt, förutsatt att man inte omsätter hela innehavet varje år. Främst är dess löpande avgift obefintlig.
Sedan är den direktutdelande vilket inte verkar hämma den om man jämför kurshistoriken direkt? Kan ha jämfört fel där dock. Den verkar iaf direktutdela ca 1% per halvår i år om jag kollar senaste transaktionen.
Ja, har fått en del utdelningar från den. Det verkar också som att man inte åker på någon dålig skatteeffekt på utdelningarna, trots att den är utländsk.
Men det blir väl växlingsavgift på utdelningarna i båda riktningar om man vill återinvestera dem, så hade hellre att den inte delade ut. Man tappar då dryga 0.5% av utdelningen om man återinvesterar den?
Kommer inte ihåg om vi nämnde det ovan eller i annan tråd, men egentligen är det ju helt tokigt att sitta med belåning och långa räntor samtidigt, samtidigt känns det vettigt att sänka volatiliteten lite om man sitter med belåning där räntan påverkas av nedgångar. I praktiken blir det ju två procent avgift på långa ränte-fonden om man belånar den 
Alltså poängen med guld å långa räntor är ju som ni varit inne på volatiliteten och de positiva effekterna av ombalansering med negativ korrelation, och sänker det max drawdown så kan man ju våga på sig bra mkt mer belåning! Följer ju teorin på alla sätt och vis 
Inte för att jag belånar nu… men om man slängde på 10% så ökar det ju bara hela portföljkostnaden med typ 0,1% så eh. Man får nog se det som en helhet
Ja, resonemanget är dock att om man belånar till rörlig ränta (shortar kort ränta) och köper långa ränte-fonder för lånade pengarna, så förlorar man på höjd ränta två gånger — dels går räntan på lånet upp, plus att långa räntefonderna går ner med multipel på räntehöjningen. Så man kan hamna i ett läge där räntefonden går ner så att man inte kan använda den för att betala av hela lånet, samtidigt som den del av lånet man inte kan betala av nu har högre ränta 
Avanza ger mig dock lägre ränta än på bostadslånet, så föredrar det lånet framför att öka lite på bostaden.
Ah jag tror jag förstår 
Effekten av det borde vara värre om man kört tungt på långa räntor. Har bara övervägt 10% som mest, för att ta udden av aktienedgångar, men även så kan det ju bli en seg dubbeleffelt om man har hög belåning vid en krasch.
Edit: Men nu tänker jag fel, räntan höjs ju sällan vid krascher haha. Så det är ju en dubbeleffekt vid en högkonjunktur snarare!
Mm, men säg att man belånar 10% och samtidigt sitter med 10% långa räntor.
Kontra att skippa lånet och de långa räntorna.
Man köper sig lite olika risker med de olika alternativen. Långa räntorna sänker volatiliteten, men belåningen av portföljen höjer volatiliteten, kanske motsvarande? Man blir också beroende av ränteläget mycket tydligare.
Belåningen höjer antagligen den absoluta avkastningen, men långa räntorna sänker den.
Långa räntorna höjer riskjusterade avkastningen, påverkar lånet riskjusterade avkastningen med?
Jag tycker detta är jättelurigt 
Går det här på något sätt översätta till svenska villkor?
Jag hittade en uppsats som såg samband på Riksbankens räntor och guld samt mellan konjunkturbarometern för hushåll och OMX30. The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? – Test av fyra olika portföljvalsstrategier | LUP Student Papers
Köra baktest går ju i princip bara på amerikanska marknaden, därav min undran.
Ja, bra fråga. Jag överviktar faktiskt mot amerikanska marknaden en del just för att det går att hitta mer info och råd om den.
Det är superlurigt när man börjar blanda in belåning. Men en portfölj med en låg maximum drawdown tillsammans med en låg standardavvikelse som den vi kom fram till i optimeringen ovan är en väldigt bra utgångspunkt.
Sedan verkar ju faktiskt medelavkastningen inte påverkas jättemycket rent historiskt av att inkludera långa räntefonder—något jag tycke är sjukt förvånande. Så speciellt hög belåning verkar inte vara supernödvändigt heller!
Vad jag tolkat av Ray Dalio och Bridgewater’s allvädersportfölj de erbjuder sina klienter använder sig av belåning. Detta för att få upp avkastningen, då deras räntedel är så stor. Min tolkning är att belåningen går till att köpa mer aktier och inte något annat, under tider när aktier går upp. Det vill säga de kör en aktiv portfölj utifrån hur de ser marknaden.
Edit: Enligt nedan artikel jämför de med sin allvädersportfölj som är låst till 10% volatilitet. Dvs belåningen kan gå till det som behövs för att antingen sänka eller höja volatilitet av ett eller flera tillgångsslag de använder sig av.
Ja, har man en portfölj som bara köper aktier är det lite lättare att greppa.
Men att belåna en portfölj som också innehåller korta räntor känns skitsnurrigt. Man går kort och lång i ränteläget samtidigt — och betalar både ränta och avgifter för besväret. Blir helt yr
Kör man långa räntefonder bara multiplicerar man krångligheten.
I en miljö med fallande räntor känns det förstås bra att gå dubbelt så, men man blir nog superkänslig mot stigande.
Egentligen borde vi starta en ny tråd om detta att belåna en portfölj bestående av en stor mängd långa räntor, aktier och lite guld. Utgångspunkten skulle i så fall vara optimeringsresultaten ovan och att belåningen är motiverad av reducerad maximum drawdown och standardavvikelse med nästan bibehållen medelavkastning.
Ja, gled iväg litet på ämnet här, men det finns en del relevant i denna tråden
@janbolmeson kan du hörsamma vår bön om att dela upp denna tråd?
Här är vad jag får ihop som trygg & stabil portfölj utifrån Ray Dalio och det resultat du hittat @2davwei
Tillgångsklasser
Jag tror att backtestingen ger så bra resultat för att det varit mycket högre räntor under hela den tid backtestingen kollar på (ger bra avkastning på räntefonden), plus att räntorna hela tiden fallit mot 0 (ger bra prisökning på långa räntefonden). Folk tvivlar ju på att det kommer att vara så i framtiden — långa usa-räntorna är nere på 1.3% eller nåt?
Så trots att jag sett detta har jag inte riktigt vågat agera på det, för jag vet inte om det bara är historia, eller även framtid.
Samtidigt gick min långa räntefond upp typ 8% de senaste 10 veckorna eller så, så vem vet! 
Låga räntor ger väl högre priser på räntefonderna enligt makromänniskorna? 
Ja, räntorna gick ju oväntat plötsligt ner rejält, när alla positionerat sig för en uppgång.
AMF Räntefond Mix verkar inte innehålla speciellt långa räntefonder däremot. Den innehåller också cirka 15% företagsobligationer och bostadskrediter. Korta och medellånga statsobligationer håller jag med om har för låg avkastning för att det ska funka i praktiken med skatt, belåning osv. Men långa statsobligationer tror jag kan vara helt okej!