Pension - sammanställning av tips | Vad har jag missat?

Det är sant att man generellt får 30% i pension för de högre lönedelarna. Och egentligen vill man hellre ha 30% i tjänstepension än 18,5% i allmän och 4,5% i tjänstepension. Både högre andel och allt om i aktier, bättre än inkomstpensionen.

Men jag gillar ändå tipset av två anledningar:

  • Driver man eget är det optimalt att undvika statlig inkomstskatt.
  • 45k är inte helt orealistiskt bland många yrken, både högskoleutbildningar och en del yrkesutbildningar. Ex, sjuksköterska, inom IT, hantverkare, mellanchefer, säljare osv. 75k är utom räckhåll för väldigt många yrken. Även om det är bättre med 75k än 45k, vilket nog säger sig själv.
2 gillningar

Jo, men borde inte tipsen vara generell istället för rikta sig mot visa inkomstklasser samt egenföretagare?

Annars borde det väl vara bra om Jan skriver i inledningen att tipsen i denna artikel främst riktar sig till egenföretagare och vid löneinkomster så bör man läsa på en annan sida.

Det är inte mycket förändringar jag efterfrågar mer 1-2 menningar med förtydligande att andra regler för anställda med kollektivavtal vid löner över 45 000 k/sek samt tipsen om att “maxa-pensionen” främst gäller egenföretagare.

2 gillningar

Jag noterar att du ännu inte har fått något svar så jag tänker dela med mig av min planering.
Först måste man konstatera att pensionspusslet är svårt och en spekulation i framtida livslängd och skatteregler.
Nåja, så här har jag tänkt i nuläget:

Från 59 år kommer jag ta ut ITP2 på 20 år samt komplettera med uttag från sparkonton.
Aktier skall inte röras annat än vid ombalansering.
Nackdelar:

  • Högre skatt än vid 66
  • Det går inte att pausa uttag av ITP
  • Man får jobba max 8 timmar per vecka
  • ITP2 tar slut vid 79

Fördelar:

  • Större nedgång på börsen påverkar inte , “räntetält”.
  • Taxerad inkomst finns vid “UC”
  • Får tidig nytta av intjänad tjp

Från 64 tas Allmän pension ut till 100% och andelen komplettering från sparkonto minskas.
Nackdel: Högre skatt innan 66
Fördel: Minskad risk att pensionen fryser inne.

Från 66 tas övrig pension också ut dvs ITPK, privat pensionsförsäkring och löneväxlad pension.
Nu behövs ännu mindre komplettering från sparandet beroende på uttagslängd.
Här gäller det att hålla sig under brytpunkten för statlig skatt.
Efter 79 när ITP2 är slut behövs eventuellt lite mer komplettering från egna sparandet.

Detta är hur planen ser ut med breda penseldrag.
Det svåraste är att finna balans mellan risk att pensionen fryser inne och högre skatt innan 66 samt att kunna veta hur mycket som behövs sent i livet.
Obelånad villa finns som sista ekonomisk säkerhet.

6 gillningar

Det är en jättebra sammanställning! :slight_smile:
Lite tankar och ideer nedan.

Tips 2 - eventuellt tillägg

AP7 Såfa drar ner aktieandelen från 100% vid 55 år till 33% vid 75 år. Se denna länken till pension myndigheten.

EDIT (rättning i fetstil) Överkurs - om man är 55+ år och om man har mycket av sin pension ofrivilligt placerad utanför aktiemarknaden. Tex. om man har mestadels av sin pension från inkomstpension, ITP2 (förmånsbestämd dvs. som en % av ens lön), och/eller mycket i traditionella tjänstepensioner med låg aktieandel. I så fall, kanske man vill hålla en högre aktieandel i PPM än vad AP7 Såfa ger för att bättre inflationsskydda totala pensionen. I så fall kan man placera det mesta av PPM pensionen i AP7 Aktiefond, tex 70-100% och eventuell resterande andel i AP7 Räntefond.

Ytterligare tips som kanske passar bäst mellan nuvarande tips 3 och 4 -
“Ta reda på vilken typ av tjänstepension som arbetsgivaren erbjuder, om någon”

Eftersom tjänstepensionen är en viktig del av totala pensionen, så är det viktigt att kolla detta när man byter jobb. Det är enkelt att ställa dessa frågorna före man tar jobbet så man vet situationen. Det är ju en del av ens kompensation för jobbet.

Den viktigaste frågan är: ​Har arbetsgivaren kollektivavtalad tjänstepension eller inte?

Om svaret är ja, vi har kollektivavtalad tjänstepension så är det bra! Kollektivavtalade tjänstepensioner har låga avgifter och är lätta att flytta om/när man vill byta bank/försäkringsbolag.

Följdfrågan är: Vilket avtal tillhör arbetsgivaren? Detta beror på vilken typ av verksamhet företaget är inom och om det är privat, kommunalt eller statligt. Avtalsområdet styr hur mycket avsättningarna som görs (även om de är rätt liknande), vilka banker/försäkringsbolag som du kan placera din pension hos, och dessutom avgör det vilken “Valcentral” man tillhör.

Valcentralen är den organisation som upphandlat avtalet och som kan hjälpa dig at göra rätt val med din pension. Det är också på valcentralen som du gör ditt val av bank/försäkringsbolag och eventuella framtida flyttar. På denna sidan hos Konsumenternas.se kan du läsa mer om vilken valcentral som gäller för dig, avgifter och vilka placeringsval du har. Kom ihåg att Valcentralen är till för dig, så tveka inte att ringa kundtjänst om du behöver hjälp eller har frågor!

Om svaret är nej vi har inte kollektivavtalad tjänstepension utan erbjuder vår egen lösning för vårt företag, så beror din tjänstepension helt enkelt på vad företaget bestämt ska gälla. Det kan vara lika bra som ett kollektivavtal, men det kan också vara avsevärt sämre.

Be om mer information, typ en informationsfolder om den tjänstepension de erbjuder. Tex. hur stor andel av lönen sätts in på din tjänstepension (se Tips 6 för mer tips om detta), vilken bank/försäkringsbolag som pengarna placeras hos, vilka avgifter som tas (tex. kapitalavgift/skalavgift som tas ut på kaptialet varje år och helst ska vara noll i moderna lösningar), om det går att flytta tjänstepensionen senare om du vill, och vilka fonder du kan välja mellan.

Om svaret är nej, vi erbjuder ingen tjänstepension alls - se mer under Tips 6.

EDIT (rättat fel i fetstil) PS: Om man har tillhört ITP2 avtalet (industritjänsteman) under många år och en ny arbetsgivare inte erbjuder ITP2 så kan det vara väldigt dåligt. Bäst är att ringa Collectum.se och deras kundtjänst för att förstå vad det innebär för just dig.

Tillägg till Tips 4
Om du vill välja en lite bredare portfölj eller se vilka bra globalfonder som vinns på olika banker/försäkringsbolag så kan du titta på denna tråden som @anon78057549 har sammanställt.

Kommentar till Tips 6
4.5% av bruttolönen är verkligen absolut minimum vad man behöver förhandla in eller avsätta åt sig själv för företagare.

EDIT (rättelse hela stycket i fetslit) Om man utgår ifrån ITP1 (privatanställda tjänstemän) som är ett stort avtalsområde så ökar avsättningen markant med lönen. För att få en fingervisning om vad man kan behöva förhandla om, så man inte säljer sig för billigt, så är en ITP1 baserad tabell nedan. Läs mer om ITP1 tex. på Unionen.

Pensions premie som inbetalas beroende på månadslön
- under 44.4 kkr/månad = 4.5%
- 50 kkr/månad = 7%
- 60 kkr/månad = 11%
- 70 kkr/månad = 14%
- 80 kkr/månad = 16%
- 90 kkr/månad = 17%
- 100 kkr/månad = 19%

I högre lönelägen så behöver man alltså förhandla mer i häradet 10-20% av lönen i tjänstepension än de 4.5% som gäller upp till brytpunkten som för 2022 är 44 400 kr/månad. Eftersom det kan vara svårt att omförhandla tjänstepensionens “procent av lönen” vid framtida löneförhöjningar så kan det vara bra att ta höjd och förhandla fram en procent som är högre än ens nuvarande lön.

Pensionsmyndigheten finns en räknare om du vill ha mer exakt för din lön

Kommentar till Tips 9
När det gäller efterlevandeskydd, speciellt återbetalningsskydd, så är där lite att tänka på.

Återbetalningsskydd innebär att maka/make/partner/sambo och barn får kapitalet utbetalt om man avlider. Man kan dock inte sätta in syskon eller andra personer som förmånstagare dvs. mottagare av kapitalet när man avlidit.

Om man väljer bort återbetalningsskydd så får man istället arvsvinster dvs. man får en en andel av kapitalet av de inom ens årskull som avlider. Detta kan ge ett rätt bra tillskott till ens pensionskapital speciellt när man blir lite äldre när dödligen börjar tillta i 50+ års åldern.

Nackdelen med att välja bort återbetalningsskyddet för icke-kollektivavtalade pensioner är att det kan blir lite komplicerat att flytta pensionen till en annan bank/försäkringsbolag. Man kan tvingas gå igenom en hälsoprövning (vid mindre kapital, egen utvärdering på en blankett) och i värsta fall och en läkarundersökning (vid större kapital, som ofta får bekostas av en själv till runt 3000-4000 kr).

För kollektivavtalade tjänstepensioner så är flytten reglerad i avtalet och sällan något problem.

När ska man välja vad? Det beror på ens situation, men generellt skulle jag säga:

  • Har man kollektivavtalade tjänstepensioner så kan man i princip ändra sig lätt och när man behöver via sin Valcentral.
  • Om man är singel och utan barn och inte förväntar sig någon ändring i detta, så kan man välja bort återbetalningsskyddet och istället få ta del av arvsvinster för att få en bättre pension.
  • Om man som gift/sambo/partner har vardera bra pensioner och inte behöver ärva pensioner av varandra för att livet som efterlevande ska fungera, så kan man även då välja bort det för att öka på pensionskapitalet.

Kommentar till Tips 12
Det är inte riktigt så enkelt att man kan välja Avanza och Nordnet alltid.

Fortfarande (2022) så är gamla tjänstepensioner tagna före 1 juli 2007 inte flyttbara. Man får välja de bästa fonderna som går där pengarna en gång hamnade och överleva med de avgifter som gällde då.

Nyare tjänstepensioner tagna efter 1 juli 2007 är flyttbara och med kraftigt sänkta flyttavgifter (max 600 kr enligt lag). Detta har framförallt underlättat flytt av icke-kollektivavtalade tjänstepensioner, men arbetsgivaren kan ändå ha krav på vart man får flytta dessa tjänstepensioner. Flytten kan kompliceras av om man valt bort återbetalningsskyddet (se ovan)

För kollektivavtalade tjänstepensioner så är flytten aldrig något problem Men även här är valet begränsat till de banker/försäkringsbolag som upphandlats för ens avtalsområde (se tips X ovan).

Oavsett situation ovan så går det dock att hitta bra fonder hos de flesta banker enligt Alecs tråd (länk ovan).

IPS (individuellt pensionssparande) kan man alltid flytta eftersom det är ens eget kapital och inte kopplat till någon arbetsgivare eller avtalsområde. Här kan man alltid välja antingen Avanza eller Nordet.

Kommentar på Tips 16

“Man bör inte ta ut hela sin pension jämt livsvarigt”

Ouf, det är en lite väl hårigt rekommendation som jag inte skulle kunna stå för. Visst när man är yngre pensionär så har man mer ork att spendera men samtidigt vet man varken hur gammal man blir eller hur mycket pengar man behöver som riktigt gammal. Finns det subventionerad hemtjänst när man behöver det? Räcker hemtjänsten till eller behöver man mer stöd än så för att bo kvar i hemmet? Får man någon form av funktionsnedsättning? Kommer högkostnadsskyddet för mediciner och vård att finnas om X årtionden?

Efter många turer och tänkande för egen del så har vi landat i att ta ut det så jämt som möjligt inom familjen (åldersskillnad). Speciellt med tanke på att man inte vet hur gammal man blir.

“Generellt kan man säga att ta ut pengarna så tidigt som möjligt och investera dem själv om du inte använder upp dem alla.”

Här bör man också tänka på att pensioner beskattas idag olika om man tar ut dem före det året man fyller 66 eller från och med det året man fyller 66. Skatteskillnaden är enligt Pensionsmyndigheten hela 9%enheter i lägre skatt. Se tex här.

Alltså om man tänkt gå lite tidigare i pension så får man ta med beräkningen att (så som skattesystemet ser ut idag) så får man markant lägre skatt om man kan skjuta upp pensionsuttaget till det år man fyller 66, och tex. istället leva på ens egna kapital fram tills dess.

//

Hoppas det är något som tillför något till din lista, en del kanske i överkurs delen
Andra här på forumet kan säkert tillägga saker som jag har missat ovan.

Over and out. Kanske det längsta inlägget någonsin :joy:

10 gillningar

Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Efterlevandeskydd eller livförsäkring - hur gör du?

Placeringar nära pension eller ändra påbörjade uttag.
Trad eller Fond när det inte är möjligt att flytta från Bank eller försäkringsbolag, men möjligt att välja Trad till Fond och viceversa.
För de som inte har kollektivavtal

Har siffror på dessa Bolag, finns flera till ex. SEB, LF, Folksam mm.
Skalavgifter Årsavgifter Trad Årsavgifter Fond
AMF 0,40% 240:- 120 AMF Global 0,40%
Skandia 0,65% 360:- 360 Skandia Global 0,31%

Liten varning: för många inom ITP2 är den del som betalas ut väldigt liten. Jag tror det är begränsat till ITPK delen.

1 gillning

Se till att vara född så sent som möjligt på året helst 31/12 , blir rätt stor skillnad i skatt jämfört med att vara född 1/1 om man tar ut pension från 65 årsdagen

Kan man ändra födelsedatum hos skattemyndigheten :joy::joy:? :thinking::grin:

Vore bra men tvivlar :slightly_smiling_face::slightly_smiling_face:

Stort tack - både för kommentarerna och för att jag fick 1 timmes merjobb att uppdatera artikeln. :joy:

Skämt åsido, tack för att du lyfte artikeln en nivå!

2 gillningar

Ha ha, bara för det kom jag på två kommentarer till :joy:
Kul att mina learning-by-doing-a-shit-load-of-mistakes-with-my-own-pension-and-then-correcting-them uppskattas!

Tillägg Tips 3 Min pension
MinPension är också ett bra ställe att ta reda på mer detaljer om de tjänstepensioner man redan har, alltså om den är kollektivavtalad eller inte, och vilket avtal man i så fall tillhör, om man har återbetalningsskydd eller inte (mer om det i Tips 9) samt vilken typ av förvaltning det är (tex. traditionell eller fond). Den informationen behöver man tex. för att förstå om och hur man kan flytta pensionen (mer under Tips 6 om Valcentraler).

  • Gå till “Intjänad Pension”
  • Klicka på “Tjänstepension”
  • För respektive tjänstepension klicka på den lilla blå pilen (som pekar neråt) så hittar du den typen av information.

Rättning i avsnittet nedan (fetstil, jag blandar fortfarande ihop dessa :slight_smile: )
"Överkurs – om man är 55+ år och om man har mycket av sin pension ofrivilligt placerad utanför aktiemarknaden. Tex. om man har mestadels av sin pension från inkomstpension, ITP2 (förmånsbestämd dvs. som en % av ens lön), och/eller mycket i traditionella tjänstepensioner med låg aktieandel.

1 gillning

Innan du bestämmer dig för att maxa pensionen och bli född sent på året bör du tänka igenom konsekvenserna:

Barn som är födda i slutet på året löper hela 16 procent högre risk att få tidigare förtidspension än barn födda i januari, enligt Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler.

Källa: Är du född i slutet på året? Då kan du drabbas av det här i framtiden

Särskilt stor är risken för decemberbarnen för diagnoser inom beteendestörningar och emotionella störningar, där adhd ingår. För aktivitetsersättning på grund av dessa diagnoser är decemberbarnen överrepresenterade med 26 procent.

Källa: Barn födda sent på året kräver mer stöd | Special Nest

Barn födda tidigt på året gynnas medan barn födda sent helt stöts bort från idrottsklubbarna.

Källa: Barn födda sent på året slutar idrotta | SVT Nyheter

Barn som är födda efter april månad missgynnas i skolvalet, enligt en granskning som DN gjort. Flera av de mest populära grundskolorna i landet har en övervikt av januaribarn eftersom det är kötiden som avgör, visar granskningen.

Källa: Födda sent på året missgynnas i skolvalet | SVT Nyheter

4 gillningar

Det var större skillnad än jag trodde , nu hjälpte det inte mig att vara född tidigt för att lyckas i idrott🙂
Kanske värt betala ca 30000 extra skatt för att minska riskerna som du delade med artiklarna .

1 gillning

@JFB
Du nämner att det kan vara ofördelaktigt att gå från ITP1 till en arbetsgivare som inte erbjuder ITP1. Går det att utveckla det? Jag känner till att det kan bli problematiskt om mycket ligger i ITP2 och om du sedan går över till ITP1, men inte att det finns något som ställer till det om du endast ligger i ITP1. Går från premiebestämd till en annan premiebestämd tjänstepension.

PS: Om man har tillhört ITP1 avtalet (industritjänsteman) under många år och en ny arbetsgivare inte erbjuder ITP1 så kan det vara väldigt dåligt. Bäst är att ringa Collectum.se och deras kundtjänst för att förstå vad det innebär för just dig.

Jag har den förenklade bilden att det oftast är bäst att ligga i en förmånsbestämd lösning (ITP2) om den är kollektivavtalad. Alternativ två är att endast ligga i en premiebestämd lösning (ITP1). Att ligga blandat, dvs först ITP2 under en längre tid i arbetslivet och sedan gå till ITP1 kan bli ett snedsteg. Alltså till och med sämre än att “bara” ligga i ITP1.

Läste även rättelsen och var inte helt med på om du även åsyftade citerat ovan :slight_smile:

1 gillning

Ett tips som jag tycker är bra (kanske självklart för alla redan?) är att inom ITP1 är man ju tvungen att ha 50% i tradionell försäkring. Där tycker jag man ska välja Alecta. Den har lägst avgift (0,11%) och högst aktieandel (60%)
Enligt småspararguiden.

7 gillningar

Tack för du såg det! :pray:t5::grinning: Du har helt rätt. Jag menar ITP2. Ändrat även där. Fan, jag blandar alltid ihop dem. Sorry! Post it lapp nu satt sidan om datorn :joy:

1 gillning

Av egen negativ erfarenhet:
Regel nr1 efter man börjat anställningen bör vara: Kontrollera årligen att din arbetsgivare rapporterar till din valcentral pensionsgrundande lönen korrekt. Det finns studier (Av CoZone till exempel) att ca 10% av anställda har för låga inbetalningar pga misskötsel av detta.
Rättelser i efterhand är VÄLDIGT svåra eftersom kapitalutvecklingen påverkas.

Nedan tabell från Collectum som ‘bör generera samma utfall över karrieren som en förmånsbestämd ITP2’ ger en klar fingervisning att åldern ska vägas in med. Och visar att ITP2 kostnaden är betydligt högre än för en ITP1.
image
ITPK tillkommer om jag förstår det rätt.

Man bör nämna Tiotaggarupplägget som finns i ITP2 för löner över 10 IBB. Har fått ett negativt ryckte, men med rätt Premietrappa till exempel har man i ITP2 betydligt mindre nackdelar om man inte har en klassisk kontinuerligt ökande inkomst. Kontrollen över kapitalet som man har i en Tiotaggaren uppskattar jag mycket och man får lägga allt i fonder/aktier.

1 gillning

Hej, här har det blivit en tankevurpa. ITP2 är förmånsbestämd, dvs ger en viss procent av slutlön i pensionen. Sifforna i tabellen visar alltså utbetalningarna, inte premieinbetalningarna. Vilket blir en stor skillnad. Jag skulle mkt hellre ha en ITP1-lösning än en IPT2.

Ja, du har helt rätt! Jag har t.o.m. sett siffror på att 20+% av tjänstepensions avsättningarna är fel om man inkluderar både för höga och för låga inbetalningar (sidan finns dock inte längre).

Den stora skillnaden är:

  • Om man fått för stora insättningar på tjänstepensionen så drar arbetsgivaren via försäkringsbolaget tillbaka beloppet utan någon förklaring eller meddelande och utan någon som helst beräkning av hur stort beloppet är. Dvs man har ingen kontroll över detta alls.
  • Om man fått för låga (eller i värsta fall inga) insättning på tjänstepensionen så är det bara du som kan upptäcka det. Därför är det (precis som du säger) en bra ide att kontrollera att insättningarna startar när de skulle och att beloppet är korrekt. Inte alltid helt lätt att beräkna själv, men man kan ju alltid lägga en fråga i forumet så kan vi nog alla hjälpas åt.

Själv hade jag 30% för låg insättning på min tjänstepension i 5 år, tills jag själv upptäckte det. Det tog åratal att få rätt på det, och då (precis som du säger) bara en ersättning 1-till-1 dvs. ingen kompensation för ens en grundavkastning på kapitalet som fattades.

@janbolmeson Geerts tips är nog bra att lägga till. Alltså att kontrollera att tjänstepensionen verkligen kommer in från man startar ett nytt jobb och dessutom till rätt belopp.

Precis! Det var därför man förhandlade om från ITP2 (gamla för födda 1978 och tidigare som är förmånsbestämt alltså löfte om en viss % av lönen) till ITP1 (nya för födda 1979 och senare som är premiebestämt alltså kapital som betalas in). ITP2 betraktades som dyrt av arbetsgivare och dessutom var arbetsgivarna skyldiga att fylla på om kapitalet hos Alecta (som förvaltar ITP2) inte räckte.

Men tyvärr är det ju svårt att jämföra mellan ITP1 och ITP2 eftersom de är helt olika system. Man måste vara 43 år eller äldre och ha en arbetsgivare som har ITP1 (inte alla erbjuder det) för att den ska vara relevant.

ITP1 har också sina fall luckor och är egentligen bara så bra som det ser ut om man tillhör ITP1 i minst 30 år, är i systemet fram till pensionen och lyckas hålla lönen upp ända fram i mål (även om det finns regler för hur man hanterar lönesänkningar av “gamla”).

Därför skulle jag nog säga (efter mer eftertanke) att ITP1 är mer relevant att jämföra med för del flesta. Jag uppdaterade därför tabellen ovan i mitt ursprungsinlägg till ITP1.

Men visst om man är född 1978 eller tidigare och har tillhört ITP2 hela karriären och sedan byter jobb till en arbetsgivare som inte har tjänstepension så måste man förhandla hårdare för högre % av lönen i tjänstepension.

Helt riktigt 2% i ITPK tillkommer i ITP2 systemet.