Det är en jättebra sammanställning! 
Lite tankar och ideer nedan.
Tips 2 - eventuellt tillägg
AP7 Såfa drar ner aktieandelen från 100% vid 55 år till 33% vid 75 år. Se denna länken till pension myndigheten.
EDIT (rättning i fetstil) Överkurs - om man är 55+ år och om man har mycket av sin pension ofrivilligt placerad utanför aktiemarknaden. Tex. om man har mestadels av sin pension från inkomstpension, ITP2 (förmånsbestämd dvs. som en % av ens lön), och/eller mycket i traditionella tjänstepensioner med låg aktieandel. I så fall, kanske man vill hålla en högre aktieandel i PPM än vad AP7 Såfa ger för att bättre inflationsskydda totala pensionen. I så fall kan man placera det mesta av PPM pensionen i AP7 Aktiefond, tex 70-100% och eventuell resterande andel i AP7 Räntefond.
Ytterligare tips som kanske passar bäst mellan nuvarande tips 3 och 4 -
“Ta reda på vilken typ av tjänstepension som arbetsgivaren erbjuder, om någon”
Eftersom tjänstepensionen är en viktig del av totala pensionen, så är det viktigt att kolla detta när man byter jobb. Det är enkelt att ställa dessa frågorna före man tar jobbet så man vet situationen. Det är ju en del av ens kompensation för jobbet.
Den viktigaste frågan är: Har arbetsgivaren kollektivavtalad tjänstepension eller inte?
Om svaret är ja, vi har kollektivavtalad tjänstepension så är det bra! Kollektivavtalade tjänstepensioner har låga avgifter och är lätta att flytta om/när man vill byta bank/försäkringsbolag.
Följdfrågan är: Vilket avtal tillhör arbetsgivaren? Detta beror på vilken typ av verksamhet företaget är inom och om det är privat, kommunalt eller statligt. Avtalsområdet styr hur mycket avsättningarna som görs (även om de är rätt liknande), vilka banker/försäkringsbolag som du kan placera din pension hos, och dessutom avgör det vilken “Valcentral” man tillhör.
Valcentralen är den organisation som upphandlat avtalet och som kan hjälpa dig at göra rätt val med din pension. Det är också på valcentralen som du gör ditt val av bank/försäkringsbolag och eventuella framtida flyttar. På denna sidan hos Konsumenternas.se kan du läsa mer om vilken valcentral som gäller för dig, avgifter och vilka placeringsval du har. Kom ihåg att Valcentralen är till för dig, så tveka inte att ringa kundtjänst om du behöver hjälp eller har frågor!
Om svaret är nej vi har inte kollektivavtalad tjänstepension utan erbjuder vår egen lösning för vårt företag, så beror din tjänstepension helt enkelt på vad företaget bestämt ska gälla. Det kan vara lika bra som ett kollektivavtal, men det kan också vara avsevärt sämre.
Be om mer information, typ en informationsfolder om den tjänstepension de erbjuder. Tex. hur stor andel av lönen sätts in på din tjänstepension (se Tips 6 för mer tips om detta), vilken bank/försäkringsbolag som pengarna placeras hos, vilka avgifter som tas (tex. kapitalavgift/skalavgift som tas ut på kaptialet varje år och helst ska vara noll i moderna lösningar), om det går att flytta tjänstepensionen senare om du vill, och vilka fonder du kan välja mellan.
Om svaret är nej, vi erbjuder ingen tjänstepension alls - se mer under Tips 6.
EDIT (rättat fel i fetstil) PS: Om man har tillhört ITP2 avtalet (industritjänsteman) under många år och en ny arbetsgivare inte erbjuder ITP2 så kan det vara väldigt dåligt. Bäst är att ringa Collectum.se och deras kundtjänst för att förstå vad det innebär för just dig.
Tillägg till Tips 4
Om du vill välja en lite bredare portfölj eller se vilka bra globalfonder som vinns på olika banker/försäkringsbolag så kan du titta på denna tråden som @anon78057549 har sammanställt.
Kommentar till Tips 6
4.5% av bruttolönen är verkligen absolut minimum vad man behöver förhandla in eller avsätta åt sig själv för företagare.
EDIT (rättelse hela stycket i fetslit) Om man utgår ifrån ITP1 (privatanställda tjänstemän) som är ett stort avtalsområde så ökar avsättningen markant med lönen. För att få en fingervisning om vad man kan behöva förhandla om, så man inte säljer sig för billigt, så är en ITP1 baserad tabell nedan. Läs mer om ITP1 tex. på Unionen.
Pensions premie som inbetalas beroende på månadslön
- under 44.4 kkr/månad = 4.5%
- 50 kkr/månad = 7%
- 60 kkr/månad = 11%
- 70 kkr/månad = 14%
- 80 kkr/månad = 16%
- 90 kkr/månad = 17%
- 100 kkr/månad = 19%
I högre lönelägen så behöver man alltså förhandla mer i häradet 10-20% av lönen i tjänstepension än de 4.5% som gäller upp till brytpunkten som för 2022 är 44 400 kr/månad. Eftersom det kan vara svårt att omförhandla tjänstepensionens “procent av lönen” vid framtida löneförhöjningar så kan det vara bra att ta höjd och förhandla fram en procent som är högre än ens nuvarande lön.
På Pensionsmyndigheten finns en räknare om du vill ha mer exakt för din lön
Kommentar till Tips 9
När det gäller efterlevandeskydd, speciellt återbetalningsskydd, så är där lite att tänka på.
Återbetalningsskydd innebär att maka/make/partner/sambo och barn får kapitalet utbetalt om man avlider. Man kan dock inte sätta in syskon eller andra personer som förmånstagare dvs. mottagare av kapitalet när man avlidit.
Om man väljer bort återbetalningsskydd så får man istället arvsvinster dvs. man får en en andel av kapitalet av de inom ens årskull som avlider. Detta kan ge ett rätt bra tillskott till ens pensionskapital speciellt när man blir lite äldre när dödligen börjar tillta i 50+ års åldern.
Nackdelen med att välja bort återbetalningsskyddet för icke-kollektivavtalade pensioner är att det kan blir lite komplicerat att flytta pensionen till en annan bank/försäkringsbolag. Man kan tvingas gå igenom en hälsoprövning (vid mindre kapital, egen utvärdering på en blankett) och i värsta fall och en läkarundersökning (vid större kapital, som ofta får bekostas av en själv till runt 3000-4000 kr).
För kollektivavtalade tjänstepensioner så är flytten reglerad i avtalet och sällan något problem.
När ska man välja vad? Det beror på ens situation, men generellt skulle jag säga:
- Har man kollektivavtalade tjänstepensioner så kan man i princip ändra sig lätt och när man behöver via sin Valcentral.
- Om man är singel och utan barn och inte förväntar sig någon ändring i detta, så kan man välja bort återbetalningsskyddet och istället få ta del av arvsvinster för att få en bättre pension.
- Om man som gift/sambo/partner har vardera bra pensioner och inte behöver ärva pensioner av varandra för att livet som efterlevande ska fungera, så kan man även då välja bort det för att öka på pensionskapitalet.
Kommentar till Tips 12
Det är inte riktigt så enkelt att man kan välja Avanza och Nordnet alltid.
Fortfarande (2022) så är gamla tjänstepensioner tagna före 1 juli 2007 inte flyttbara. Man får välja de bästa fonderna som går där pengarna en gång hamnade och överleva med de avgifter som gällde då.
Nyare tjänstepensioner tagna efter 1 juli 2007 är flyttbara och med kraftigt sänkta flyttavgifter (max 600 kr enligt lag). Detta har framförallt underlättat flytt av icke-kollektivavtalade tjänstepensioner, men arbetsgivaren kan ändå ha krav på vart man får flytta dessa tjänstepensioner. Flytten kan kompliceras av om man valt bort återbetalningsskyddet (se ovan)
För kollektivavtalade tjänstepensioner så är flytten aldrig något problem Men även här är valet begränsat till de banker/försäkringsbolag som upphandlats för ens avtalsområde (se tips X ovan).
Oavsett situation ovan så går det dock att hitta bra fonder hos de flesta banker enligt Alecs tråd (länk ovan).
IPS (individuellt pensionssparande) kan man alltid flytta eftersom det är ens eget kapital och inte kopplat till någon arbetsgivare eller avtalsområde. Här kan man alltid välja antingen Avanza eller Nordet.
Kommentar på Tips 16
“Man bör inte ta ut hela sin pension jämt livsvarigt”
Ouf, det är en lite väl hårigt rekommendation som jag inte skulle kunna stå för. Visst när man är yngre pensionär så har man mer ork att spendera men samtidigt vet man varken hur gammal man blir eller hur mycket pengar man behöver som riktigt gammal. Finns det subventionerad hemtjänst när man behöver det? Räcker hemtjänsten till eller behöver man mer stöd än så för att bo kvar i hemmet? Får man någon form av funktionsnedsättning? Kommer högkostnadsskyddet för mediciner och vård att finnas om X årtionden?
Efter många turer och tänkande för egen del så har vi landat i att ta ut det så jämt som möjligt inom familjen (åldersskillnad). Speciellt med tanke på att man inte vet hur gammal man blir.
“Generellt kan man säga att ta ut pengarna så tidigt som möjligt och investera dem själv om du inte använder upp dem alla.”
Här bör man också tänka på att pensioner beskattas idag olika om man tar ut dem före det året man fyller 66 eller från och med det året man fyller 66. Skatteskillnaden är enligt Pensionsmyndigheten hela 9%enheter i lägre skatt. Se tex här.
Alltså om man tänkt gå lite tidigare i pension så får man ta med beräkningen att (så som skattesystemet ser ut idag) så får man markant lägre skatt om man kan skjuta upp pensionsuttaget till det år man fyller 66, och tex. istället leva på ens egna kapital fram tills dess.
//
Hoppas det är något som tillför något till din lista, en del kanske i överkurs delen
Andra här på forumet kan säkert tillägga saker som jag har missat ovan.
Over and out. Kanske det längsta inlägget någonsin 