Jag är kund hos SEB och får all kommunikation digitalt. Smidigt att ha alla brev på kontot, bara att logga och hämta om man behöver. Nu ska jag snart omförhandla bolånet och har därför begärt ut mitt amorteringsunderlag från SEB. Detta dokument behövs i kontakt med andra banker om eventuell flytt av bolånet.
Då visar det sig att just detta dokument inte går att skicka digitalt. Det kommer enbart som pappersbrev. Dvs jag måste skanna och spara själv. Gör SEB såhär för att försvåra min kontakt med andra banker?
Det är nog snarare stordatorsystemen som lyser igenom. Det är samma problem när man t.ex. vill få ett engagemangsbesked, ett par veckors väntetid och snigelpost är det som gäller.
Jag är kanske lite paranoid men onekligen märkligt att just detta dokument inte finns digitalt. Man blir ju inte jättesugen att välja SEB för nytt bolån.
Spontana känslan är att “storbanker” snart är ett minne blott. De tillför absolut ingen nytta längre. Om de inte har kontor eller annan fysisk service till kunden sjunker deras värde allt mer.
Nischbankerna erbjuder samma saker men potentiellt billigare och snabbare. Första som försvann var aktiehandeln, där Avanza och Nordnet tagit/tar över.
Ibland är det ju tvärtom - när man MÅSTE gå till kontor för att göra vissa ärenden. Jag var tvungen att besöka ett Handelsbanken-kontor för att få tillgång till deras internetbank. De hade gärna öppet typ 10-15 på vardagar på merparten av kontoren… Otroligt.
Det är datorsystemen som inte hänger med, inget annat. När jag flyttade en tjänstepension från Nordea ringde jag dem efter flytt och bad om en avräkningsnota eftersom SPP hade lovat att betala flyttavgiften. De hade ingen aning om hur de skulle göra och jag slussades till två olika avdelningar. Till sist sa de att det där får du be Collectum om för det är de som gjort flytten.
Två dagar senare dimper det ner ett brev på hallmattan. Det är en avräkningsnota från Nordea.
Jobbar själv på SEB i ett team som levererar tjänster som pratar med mainframes, och nja, att hämta ut data från dem är faktiskt inte så svårt. Inte särskilt mycket värre än något annat system.
Det här är mer en fråga om prioriteringar. Det är måånga lager (=många system som måste göra nyutveckling) som det här kontraktet måste flöda igenom, så det är mer en fråga om slöheten i storföretag samt dess (ofta nödvändiga) arkitektur snarare än att tekniken i de understa core-systemen ofta är mainframe-baserad.
Det finns andra sätt att få fler kunder på än att kunna hämta ut amorteringsunderlaget digitalt, så förmodligen prioriteras inte just denna förändring särskilt högt…
SEB skickade pappersbrev till mig härom veckan för att berätta att jag hade försökt ansluta ett autogiro till ett konto där det inte var tillåtet/möjligt en vecka tidigare.
Det var jag ju högst medveten om eftersom Lysa hade skickat ett digitalt meddelande samma kväll som jag försökte skapa autogirot! Bara göra om och göra rätt och sedan funkar det bra.
Beror sånt här på storbankernas omoderna datorer eller vad säger ni som begriper något?
LF Bank skickar alltid ut papper om man vill ta lån, lång ledtid när man vill utöka sitt bolån. Hade hoppats på en smidigare process med mobilt bankid.
Vet inte om det var syftet men jag upplever att det du säger bekräftar det jag sa
Hade det varit system som byggts senaste 20 åren så hade det förmodligen varit självklart att bygga en digital självbetjäning redan från början och i praktiken omöjligt att få det via snigelpost för de som trots allt ville det.
Fast det har ju inget att göra med om det är en mainframe eller inte?
Problemet är processen och snigelposten, inte mainframesystemen.
Om några månader/år när den här processen är digitaliserad (ja, det låter töntigt, men det är i grunden vad det handlar om trots allt) så skulle datat för amorteringsunderlaget fortfarande kunna ligga i en mainframe-miljö (på riktigt så bygger SEB på nya core-system idag i mainframe-miljö, skrivet i COBOL… hur absurt det än låter), men förmodligen plockas datan ut av ett servicelager modell halvmodernt som sedan genererar en pdf som kan laddas ner av kunden.
Jag tror att i regel har folk rätt, men man tar ut segern i förskott.
Det tar mycket längre tid än väntat att nå “banking without banks”. Så pass lång tid att storbankerna hinner ikapp. Det går förhållandevist snabbt att bygga snyggt UI och coola funktioner-on-top, men att ersätta stommen i de finansiella nätverken är ohyggligt svårt.
Idag är det inte ovanligt att du som slutkonsument går till ett coolt fintech-företag och laddar ner deras app med modernt interface, men följer man resan av dina transaktioner hela vägen under huven så ser man att de med någon storbanks REST-api, som i sin tur pratar med något gammalt SOAP-api, som i sin tur pratar med någon ledger skriven i COBOL där första spadtagen togs för 45 år sedan…
