Stadsskuld - vem har lånat ut och är det ett problem?

Övrigt
1

Hej!

Detta är inte egentligen en fråga på om stadsskuld är bra eller dåligt. Svaret på den frågan är väl egentligen “det beror på”. Lånar en stat till bra saker som kan öka effektiviteten och produktiviteten i landet som en konsekvens av den investering man lånat till är det ju bra. Köper man Toblerone och äter upp är det inte lika bra.

Jag har många gånger funderat på vem det egentligen är som alla stadsskulder (då alltså inte bara den svenska) är lånad av.

Av andra länder?

Det känns som om i princip alla länder har en stor stadsskuld. Eller är det ett nollsummespel där summan av alla stadsskulder och fordringar länder har på varandra egentligen är 0; några har lånat och har en skuld, och några har lånat ut och har därmed en tillgång/fordran på någon annan. Detta scenario känns logiskt om det vore sannt, men samtidigt är min känsla av att just i princip alla länder har en stadsskuld och att detta tycks vara ett problem. Ett problem man skjuter framför sig och mot framtida generationer.

Av respektive lands egen riksbank?

Om summan av alla stadsskulder minus alla fordringar som länder har mot varandra inte är 0, så är ju frågan vem man lånat av. Alla länder har lånat, men inte av varandra. Och då uppstår ju mutsvarande fråga vem det är man (eventuellt) inte kommer kunna betala tillbaka till. Har landet lånat av sin egen riksbank? I så fall kan väl bara riksbanken glömma bort att det egna landet har lånat, och så är problemet borta. Löst enbart genom ett tryck på en knapp. Behöver riksbanken av någon anledning pengar för att klara en sådan situation är det väl bara att starta sedelpressarna.

Av landets egna invånare?

Om det direkt eller indirekt är det egna folket man lånat av förstår jag inte riktigt problemet. Staten är skyldig sina invånare pengar, och kan inte betala tillbaka. Men staten är ju summan av invånarna. Kan staten inte betala höjer de skatten, får mer pengar och kan betala (med samma!) pengar tillbaka till folket som en del av amorteringen av sin skuld. Detta torde ge exakt 0 inverkan på individens cash flow eftersom den ökade skatten borde kvittas mot motsvarande amortering individen då borde få tillbaka från staten. I och för föremål för fördelningspolitiska inslag kan därmed slå orättvist på individbasis, men inte mot landet som helhet.

 

Så, vem har alla länder egentligen lånat av? Vem kan man eventuellt i framtiden inte betala tillbaka till? På vilket sätt skulle det vara ett problem för den aggregerade finansvärden att skulderna går upp egentligen? Det sägs att vi skjuter problemet på framtida generationer - men vi skjuter ju lika mycket “tillgången” att någon har en fordran på staterna på framtiden och dessa borde väl ta ut varandra ganska så exakt?

2

staten ger ut obligationer som investerare (inhemska som utländska) eller riksbanker kan köpa. (Riksbanken är en myndighet under Sveriges riksdag och därför en del av staten)

staten betalar långivarna genom att ta in skatter.

 

Det handlar bara om det, högern som styrs av de rikaste runt om i världen är rädda för höjda skatter och vill att statens utgifter ska vara så nära 0 som möjligt eftersom man vill att alla investeringar ska ske privat så att man själv gynnas och arbetslösa får skylla sig själva att de inte har något jobb. De har förmodligen krävt orimliga arbetsvillkor som inte gynnar produktionen som betald semester, sjuklön, raster osv

3

Statsskulden kan även betalas med mer statsskuld. Så det är inte ett krav att det betalas med skattepengar vad jag vet.

4

Såklart kan staten låna mer för att betala kostnaderna för sina lån. Men det kommer i så fall en punkt där skatternaintäkterna är lägre än kostnaderna för statens lån. Där är Sverige inte, men märk väl att USA doppade sina tår där tidigare i år (pga spik i Corona-tider, men derivatan är på väg dit ändå). USA har förmånen att ha världens reservvaluta, så det här (ännu) inte skadat dollarn så mycket. Gissningsvis skulle SEK ta rejält med stryk om Sverige gjorde något liknande. Konsekvensen är att alla får betala genom försvagad valuta och inflation.

Det vissa glömmer ibland är att staterna inte har några pengar intrinsiskt. Den primära anledningen till att stater kan spendera är skatteintäkter, som helt kommer från den privata sektorn. (Nej, ex skatt på lön för en statligt anställd räknas inte, eftersom det är skattepe gær som betalar lönen).

5

Riksgälden: Fakta om statsskulden