Blir det ett nollsummespel att som svensk äga svenska statsobligationer? Det är folket som slutändan är staten, som ska betala tillbaka statsskulden. Så genom att äga en statsobligation så sitter man på båda sidor av affären. Vilket gör det diskuterbart om det är en tillgång eller en skuld, eller är det bara ett mellanting. Dessutom om man äger dom i ett ISK så blir gör den kontinuerliga skatten att det blir en ren förlustaffär. Har statsobligationer ens en plats i en långsiktig portfölj, vad tycker du?
Hela det marknadsekonomiska systemet handlar om att allokera resurser där de gör mest nytta för stunden. Statsobligationer är statens kreditkort där de lånar kapital från den som inte behöver pengarna för stunden, använder pengarna till positiva aktiviteter, och betalar tillbaka med ränta. Det är inte en tävling i vem som går vinnande ur affären. Om man har pengar som inte gör nytta så finns det en låntagare som är beredd att låna pengarna och sätta dem i arbete.
Även om man ser det som att låna från sig själv så tycker jag inte att det är konstigare än att låna ut pengar till ett företag som man själv äger.
Med det sagt så får man förstås kika på vilken ränta man får jämfört med typ bankkonto. Svenska statsobligationer är inte värt att ha på ett ISK, som du säger. Schablonintäkten på ISK bestäms ju av statslåneräntan, så skatten kommer aldrig bli fördelaktig jämfört med att ha obligationerna på en depå.
2 gillningar
Kanske inte är en tävling, men om jag ska göra ett långsiktigt investeringsbeslut tänker jag att jag åtminstone vill kunna förvänta mig att ha en teknisk möjlighet att få en positiv real avkastning. Vilket kanske inte ens är möjligt genom svenska statsobligationer?
Aha, men tror du att du är en av de större skattebetalarna? Du ska väl inte betala lånet helt själv?
Och staten använder ju pengarna till någpt positivt, ofta till anläggningar med ett tillgångsvärde. En intressant händelse just nu är att Florida löser upp Disneys “specialdistrikt” som de har haft och omvandlar det till vanligt kommunalt styre. I den processen tar skattebetalarna över bland annat Disneys brandkår och vägar, men också de skulder som finansierat dessa tillgångar.
Man kan argumentera för att staten kommer låna de här pengarna oavsett och att ditt val är om du vill vara med att låna ut eller om du hellre avstår att få räntan. Om du har rätt och man inte “kan” gå plus på affären, då gör ditt val att du enbart får minusposten. Dessutom blir räntan som staten betalar teoretiskt lägre om du deltar än om du inte gör det (ökad tillgång på kapital + samma efterfrågan = lägre ränta).
1 gillning