Bästa sättet att strukturera sin ekonomi och sparande
Sök:

Bästa sättet att strukturera sin ekonomi och sparande

RikaTillsammans #133 - En komplett genomgång av Fyra-hinkar-strategin

Fyra-hinkar-strategin hjälper dig att få rätt balans i sparandet, den gör att du undviker de vanligaste misstagen som småsparare gör och sannolikt kommer den även att ge dig en högre avkastning med mer pengar över tid. Den passar dessutom lika bra för spararen som vill ha en ekonomisk trygghet med en bättre nattsömn som investeraren eller FIRE-entusiasten med ambitionen att uppnå en ekonomisk frihet.

För ett par år sedan hjälpte jag ett par vänner med att strukturera sin ekonomi. Då insåg jag att ett av de vanligaste misstagen som man gör i sitt sparande är att ha fel risknivå. De hade, precis som jag, nämligen antingen för lite eller för mycket risk. I längden kan både för mycket och för lite risk leda till samma oönskade resultat – att pengarna inte räcker till. För mycket risk och man kan förlora pengarna i en börskrasch. För lite risk och man får aldrig ihop pengar så att det räcker.

Dessutom hade flera, precis som jag, pengarna utspridda på många olika konton, banker och investeringar. Det var svårt att få en överblick över helheten. Det var då jag började se mina placeringar, mina konton på banken och alternativa investeringar som olika byggklossar. 4-hinkar-strategin var ett sätt att få ihop alla dessa delar till en helhet. Ungefär som ritningen när man bygger Lego.

Sedan den första versionen har den här artikeln blivit en av de populäraste och viktigaste artiklarna på bloggen. Väldigt många läsare använder en variant av fyra-hinkar-principen för att strukturera och balansera sina egna ekonomier. De största vinsterna som vi och andra ser med fyra-hinkar strategin, efter ett par års användning, är:

  • Högre avkastning / Mer pengar tack vare att man undviker vissa beteende misstag
  • Ett lugn och en trygghet i att man vet att man har gjort rätt
  • Bättre nattsömn eftersom man har bra försvar (som leder till att man kan spela bättre anfall)
  • Man kan spekulera i vissa högrisk-placeringar med gott samvete
  • Den ger ett mer balanserat sparande med avseende på risk
  • Bättre överblick över hela ens sparandet

I den här artikeln går vi inte genom teorin bakom de olika investeringarna, portföljerna eller fondrobotarna. Istället rekommenderar vi artikeln ”Kom igång med ditt sparande”. Den ger en bra introduktion till de olika byggklossarna. Men det kan vara bra att veta att 4-hinkar-principen inte är beroende av någon särskild investering. Tvärtom. Man kan sätta in alla sina tillgångar i någon av de olika hinkarna.

Fyra-hinkar-principen är inspirerad från många olika källor, allt från Michael Falks bok ”Let’s all learn how to fish”, Christine Benzs artikel ”3 Retirement Bucket Portfolios for Minimalists”, Bodo Schäfers bok ”Vägen till ekonomisk frihet”, Boglehead ForumsThree fund portfolio”, Marie Kondos ”Konsten att städa” till otaliga kommentarer, mejl och samtal med läsare på våra workshopar. Vårt bidrag är att vi har försökt anpassa den så att den fungerar oavsett ålder, fas i livet eller mål. Den fungerar nämligen lika bra om man bara vill ha en bra struktur för sitt sparande, strävar efter FIRE och ekonomisk frihet eller bara vill ha ett sätt att tänka kring sin pension.

Efter den här artikeln är tanken att du ska ha allt som du behöver för att strukturera ditt eget sparande enligt 4-hinkar-principen. Det kan vara lite klurigt första gången, men ta gärna hjälp och gör det tillsammans med någon. För våra Patreon-medlemmar arrangerar vi hyfsat regelbundet digitala FikaTillsammans-tillfällen där man kan ställa frågor, få tips och råd.

Lycka till med ditt strukturerande och glöm inte bort att fira ordentligt när du är klar. Genom att göra det här jobbet har du gjort något som över 99 % av befolkningen sannolikt aldrig har gjort och aldrig kommer att göra. Det kommer också att över tid ge resultat som de flesta aldrig kommer att få.

Tack och lycka till!
Jan och Caroline

PS. Den här artikeln är senast uppdaterad 27 december 2019. Den var tidigare publicerad som avsnitt #47 (podd och video), men skrevs totalt om den 29 december 2019 i samband med avsnitt #133. DS.

Sammanfattning av 4-hinkar-principen

Nedan följer en övergripande illustration med de fyra hinkarna:

En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Hinkarna hänger ihop med övrigt sparande, modellportföljer och teori enligt följande tabell:

Schematisk översikt av Fyra-hinkar-principen
  Klokt forskningsinspirerat sparande Spekulation
  Låg risk Mellan risk Hög risk Mkt hög risk
Namn på hink eller ”låda” Bufferthinken Mellanriskhinken Passiva hinken Lekhinken
Sparhorisont 0 – 3 år 4 – 10 år Mer än 10 år
Modellportfölj Bankkonto och
Försiktiga portföljen
Nybörjarportföljen och/eller
RikaTillsammans-portföljen
Globala barnportföljen Alternativa investeringar och enskilda aktier
Rekommenderad andel bankkonto 50 – 100 % 0 % 0 %
Rekommenderad andel aktiefonder 0-30 % 40-70% 80-100%
Rekommenderad andel räntefonder 70-100% 30-60% 0-20%
Förslag på fördelning hos LYSA 20 % aktier / 80 % räntor 60 % aktier / 40 % räntor 90 % aktier / 10 % räntor  
Modellportföljerna fördelning 20 % aktier / 75 % räntor / 5 % guld 50 % aktier / 40 % räntor / 10 % guld 80 % aktier / 10 % räntor / 10 % guld  
Risk enligt KIID-skalan 1-7 1-2 3-4 5-6 1-7
Förväntad årsmedelavkastning 2 % 4 % 7 % 10+ %

Nedan följer de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning:

Teorin och regler för de olika hinkarna
Syftet med modellen är att skapa en mental bild där man fyller på en hink i taget. När en hink blir full och svämmar över, då börjar man fylla på nästa hink. När den är full så börjar man på nästa och så vidare. Om en tidigare hink råkar bli tom, då använder man en senare för att återfylla den. 
Hinkarnas uppgift är att absorbera den risk som kommer med att investera sina pengar. Genom att ta lägre risk i de första två hinkarna så kan man ta en hög risk i de två sista hinkarna. Ungefär på samma sätt som man kan spela ett aggressivt anfall om man har ett stabilt försvar. 
När vi pratar om tidshorisonter så gäller dessa från varje givet tillfälle. Om man idag har ett mål att t.ex. gå i pension om 10 år, så innebär det att om sex år är tidshorisonten bara fyra år. Därmed behöver man korrigera för de beslut man tar över tid. 
Fyra-hinkar-principen är ingen naturlag
Det är viktigt att komma ihåg att 4-hinkar strategin är en modell för att göra livet lite enklare. Det är inte en naturlag som gäller i alla situationer och alltid måste följas. Se siffrorna som en rekommendation och ett intervall. Om du kommer fram till ett belopp på t.ex. 100 000 kr så är det full rimligt att det rör sig t.ex. 10-20 % runt det här beloppet. 
Anpassa hinkarna till ditt humankapital, din livssituation,  din risktolerans och ålder
På samma sätt som det inte är en naturlag så behöver du anpassa hinkarna till dig själv. Vi rekommenderar att du tar hänsyn till ditt humankapital. Det vill säga om du är ung, har en av arbetsgivare eftertraktad kompetens och är villig att flytta dit jobb finns så kan du t.ex. ha en långt lägre buffert än någon med hus, familj och barn. 
På samma sätt kan – och bör – du som ung (<45 år) ta en högre risk än någon som är äldre. Du har fler år på dig att vänta ut t.ex. dåliga år på marknaden än någon som är äldre. Det gäller helt enkelt att utgå från våra generella rekommendationer och sedan anpassa det så att det fungerar för dig. 
Bufferthinken – ”den riskfria hinken” 
Syftet med den första hinken är att ge dig ett lugn och en trygghet. Du ska alltid kunna sova lugnt om natten. Den här hinken är helt och hållet skyddad från marknadens rörelser. Det är från den här hinken som du finansierar dina levnadskostnade, utgifter, resor och konsumtion. 
Storleken på den här hinken ska vara 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under året. Det kan vara värt att teckna en inkomstförsäkring för att kunna minska storleken på hinken och investera mer. Det finns inga avkastningsmål i den här hinken, utan 0 – 2 procents avkastning under rådande omständigheter är bra. Den vanligaste investeringen kommer vara ett bankkonto med insättningsgaranti. 
Bufferthinken bör innehålla alla stora utgifter de kommande 0 – 36 månaderna såsom t.ex. sparande till en kontantinsats, pengar till skatt eller liknande. Du kan även läsa den här artikeln för resonemang kring storleken på din buffert.
Mellanriskhinken 
Syftet med mellanrisk-hinken är att fylla på bufferthinken och den passiva hinken. Eftersom vi redan har ett bra försvar i bufferthinken kan vi i den här hinken öka risken något. Det är som mittfältet i ett fotbollslag. Pengarna i den här hinken ska skydda mot inflationen, det vill säga att pengarna minskar i värde, och till viss del mot marknadens svängningar. 
Tidshorisonten är ca 4 till 10 år och därmed är även målavkastningen högre. Målet är att ha en avkastning på mellan 2 – 5 procent per år, det vill säga högre än inflationen. I förhållande till den vanligt förekommande KIID-riskskalan så kan man tänka placeringar med KIID-risk 3 och 4. Det motsvarar en fondrobot med 60 % aktier och 40 % räntor, Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen är bra fondportföljer i den här hinken. 
Man kan även välja att dela upp mellanriskhinken i fritt och bundet kapital. På det sättet blir det mer intuitivt att t.ex. boendet (värdet minus lånen) ska placeras i mellanriskhinken. Storleksmässigt bör mellanriskhinken vara ganska stor, gärna 3 – 7 gånger bufferthinkens storlek med minst 1-2 årsutgifter i fritt kapital såsom fonder, fondrobot eller motsvarande.
Passiva hinken – ”högrisk hinken”
Syftet med den passiva hinken är att vara motorn i ditt sparande. Det är här pengarna ska växa och jobba hårt åt dig, precis som anfallet i ett fotbollslag ska göra mål. Det är den passiva hinken som över tid kommer att fylla på mellanrisk-hinken. 
Över tid kommer sannolikt den passiva hinken bli den största delen i ditt sparande även om det är den minsta när du börjar. Storleksmässigt bör du sikta efter att den ska bli så stor så att den kan finansiera den livsstil som du önskar. En bra tumregel är 25 gånger dina årsutgifter.
Eftersom tidshorisonten är lång, mer än 10 år, kan också den högsta risken tas. Det innebär investeringar med ett värde på 5 – 6 på KIID-skalan. Bra exempel är en fondrobot med 90 % aktier, fonden AP7 SÅFA som finns i PPM, fondportföljer som Globalportföljen med en hög andel aktieindexfonder. Avkastningsmålet i den här hinken ligger på 6 – 8 procent i årsmedelavkastning. 
I princip allt långsiktigt sparande passar bra i den här hinken, t.ex. din tjänstepension, sparande till barn, sparande till ekonomisk frihet etc. 
Lekhinken – ”spekulationshinken”
Den sista hinken är valfri. Den är till för dig som tycker att det är kul med sparande och vill få utlopp för spänning, spekulation och din hobby. Syftet med den här hinken är således inte primärt att tjäna pengar utan snarare att tillfredsställa de andra känslomässiga behov som kan finnas med ett sparande. Därför begränsar vi också storleken på den här hinken till att maximalt vara 10 procent av den passiva hinken. 
På det sättet kan du med gott samvete investera pengar i behjärtansvärda projekt, gå in i högriskprojekt, delta i de börsintroduktioner som vi rekommenderar från tid till annan och så vidare. I vår fotbollsmetafor så är det som att slänga in en avbytare på topp de sista 10 minuterna, det kan vara fantastiskt men i de flesta fall kommer det inte leda till något. 
Målet avkastningsmässigt bör vara högre än i den passiva hinken, dvs gärna över 10 % per år. Tidshorisonten är egentligen inte relevant och inte heller riskskalan. Man kan ha behjärtansvärda projekt med låg risk ända upp till ”lotterna” som med stor sannolikhet blir värda noll. Vi anser att alla enskilda innehav i aktier hamnar i den här hinken, lika så alla alternativa placeringar. 
Årligt hinkunderhåll
Vår erfarenhet är att hinkarna fungerar utmärkt men behöver uppdateras ungefär en gång om året. Då kontrollerar man om utgifterna för de närmsta kommande åren fortfarande stämmer. Eventuellt räknar man om storleken på hinkarna och ombalanserar på lämpligt sätt. Då börsen gick riktigt bra under 2019 var det t.ex. ett utmärkt år för att sälja av i den passiva hinken och fylla på de andra. Skulle det varit ett år där börsen backat -40 % skulle det inte vara lika aktuellt att sälja av aktier. 
Målsparande sker i den hink som bäst motsvarar tidshorisonten
Om du sparar till semester, kontantinsats till hus eller bil så sparar du i den hink som har rätt tidshorisont. Om det är något som sker 0 – 3 år, då är det lämpligt att man utökar bufferthinkens storlek för att inbegripa sparmålet. Är det ett sparande på längre sikt, t.ex. 4 – 10 år, då inger det i t.ex. mellanriskhinken annars i den passiva hinken. Det är alltså inte tanken att man ska behöva ha målsparande vid sidan av hinkarna. På samma sätt använder man bufferthinken för de löpande kostnaderna som t.ex. mat, bensin och så vidare. 

Här följer en översiktsbild hur det kan se ut när det är färdigt:

Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.
Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.

Nedan följer exempel på hur man kan resonera sig fram till hur stora de olika hinkarna ska vara i ens ekonomi för en person i 25 – 55 år åldern. Jag återkommer lite längre fram med fler förslag om du tycker att nedan är bra.

Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.
Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.

Mer info följer nedan.

Lyssna på hela avsnittet om fyra-hinkar-principen

Du kan lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till podd- och videoavsnittet:

  • 00:04:53 – Utveckling av andras tankar och strategier
  • 00:08:01 – Syftet med fyra-hinkar-strategin
  • 00:14:12 – En översikt över de fyra olika hinkarna
  • 00:18:24 – Andra förslag på namn för hinkarna
  • 00:18:54 – Regler som gäller oavsett hink
  • 00:19:59 – Siffrorna kan variera, det är inte en naturlag
  • 00:21:31 – Täta läckorna innan bufferthinken fylls på
  • 00:22:26 – Syftet med Bufferthinken
  • 00:25:37 – Hur stor ska bufferthinken vara?
  • 00:27:21 – 12 månaders utgifter minus garanterade inkomster
  • 00:29:22 – Korrigera storleken för ditt humankapital
  • 00:31:20 – Konkreta tillgångar i Bufferthinken
  • 00:33:51 – Investeringar med riskklass 1-2 enligt KIID
  • 00:36:58 – Försäkringar ingår i Bufferthinkar
  • 00:38:07 – Testa olika scenarion som kan inträffa
  • 00:38:07 – Genomgång av Mellanriskhinken
  • 00:42:52 – Hur stor ska mellanriskhinken vara?
  • 00:45:38 – Konkreta tillgångar i Mellanriskhinken
  • 00:48:25 – Investeringar med riskklass 3-4 enligt KIID
  • 00:50:24 – En genomgång av Passiva hinken
  • 00:52:47 – En genomgång av Lekhinken
  • 00:54:40 – Lekhinken bör max vara 10 % av den passiva hinken
  • 00:58:52 – Överkurs: syftet med hinkarna är att absorbera risk
  • 01:00:23 – De olika hinkarnas volatilitet och KIID-risk
  • 01:01:46 – Viktigare att inte förlora pengar än att tjäna pengar
  • 01:02:29 – Få en översikt med hjälpa av ett A4 med fyra kolumner
  • 01:06:15 – Det är ett sätt att lura sig själv
  • 01:09:02 – Ska boendet verkligen vara med?
  • 01:11:32 – Var ska jag månadsspara?
  • 01:12:32 – Åsidosätt fondrobotarnas förslag
  • 01:15:54 – Förslag på hur du kan komma igång
  • 01:17:27 – Tips inför det årliga hinkunderhållet
  • 01:18:52 – Fyra-hinkar frågestund på Patreon
  • 01:19:57 – Få hjälp av en finansiell rådgivare med hinkarna

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet.

Syftet: att få en överblick, bättre struktur och tjäna mer pengar

Behovet av en ”ram” för alla de olika byggklossarna föddes när jag insåg att vi hade många olika bankkonton, investeringar och tillgångar som spretade åt alla möjliga håll. Som exempel har vi:

  • Vanliga bankkonton på vår storbank (Swedbank)
  • Huset som vi bor i med tillhörande lån på banken
  • Kreditkort hos Revolut och Komplett
  • Egna fondportföljer på Nordnet/Avanza
  • Sparande hos fondrobotarna Lysa och Opti
  • Sparande till barnen och vår ekonomiska frihet
  • Ägande i kul, spännande och behjärtansvärda projekt/företag
  • Olika typer av försäkringar hos olika bolag
  • Ägande i enskilda aktier
  • Pensionssparande såsom tjänstepension och premiepension
  • Övriga alternativa investeringar

Du kanske känner igen dig i en eller flera av punkterna ovan. Det var då behovet att köra en Marie Kondo-lik städning uppstod. För det var svårt att få en helhetskoll. Dessutom hade jag en gnagande känsla – vilken sedan bekräftades – att när man tittade på helheten så låg vi fel i risk. För t.ex. i varje investering hade vi varit försiktiga och safe:at. Min vana trogen som den räddhare jag är. När vi tittade på kompisars ekonomi såg vi att vissa vara totala motsatsen och hade gått all-in överallt där de investerat och hade inget försvar överhuvudtaget. Det var anfall för hela slanten.

Insikten från alla böcker vi läst var att en bättre struktur skulle sannolikt även leda till en högre avkastning. Inte nödvändigtvis för att man placerade bättre, men genom att man undvek de vanligaste beteendemisstagen. De flesta småsparare underpresterar nämligen mot marknadens genomsnittliga avkastning (index). Bara genom att kunna rida ut de stormar som kommer skulle vi få en möjlighet att överprestera mot de flesta andra investerare. För det behövde vi koll på läget. Att vi sedan även skulle sova bättre om natten, kunna fatta bättre beslut och slippa oro och få mer trygghet var en schysst bonus.

Ett bra försvar ger möjlighet till ett aggressivt anfall

Den finansielle rådgivaren Michael Falk skrev i sin bok med råd till amerikanska pensionärer att man alltid bör börja med att spela ett bra försvar. Innan man börjar optimera sitt sparande, ska man först göra det ”immunt”:

Immunize before you (try to) optimize. Immunized simply means having your fixed expenses covered by guaranteed payments, such as your safety net, or pension stipends. Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. With immunization, your retirement is safe for as long as you live and mostly independent – other than health care shocks – from whatever happens in the markets.

Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish

Även om han primärt skriver till amerikanska pensionärer så kan man omtolka hans råd även till svenska förhållanden. Hans poäng är att man först och främst måste täcka de fasta kostnader man har i närtid. Dessa pengar som ska täcka utgifter i närtid ska man inte ta någon risk med överhuvudtaget. Det är ditt ”safety-net”. När den delen är omhändertagen, då kan man resterande sparande investeras på vilket sätt man önskar – oavsett risk (volatilitet). Det vill säga att när har ett bra försvar så kan man spela ett aggressivt anfall.

Det som jag också gillar med fyra-hinkar-principen är att det här resonemanget passar i princip i alla åldrar och situationer. Det spelar ingen roll om man är ung eller gammal, har mål att bli ekonomiskt fri (FIRE), spara till sin pension eller sina barn. Principen om försvar och anfall fungerar oavsett. Sedan behöver man självklart anpassa det till just sin situation och sina omständigheter, men det är ändå marginellt. Att man sedan dessutom blir intvingad i en ”fålla” som gör att man undviker många de vanligaste misstagen och fällorna är en stor bonus.

De fyra hinkarna i 4-hinkar-principen

Nedan följer en översikt över de fyra hinkarna. Det är också ett försök att illustrera hur pengarna ska flyttas mellan de olika hinkarna.

En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Den första hinken att fylla är Bufferthinken. När den är full kan man börja på mellanriskhinken, när den är full så kan man fortsätta på nästa och så vidare. På samma sätt fyller man på bufferthinken från mellanriskhinken när behovet uppstår. På det sättet behöver man t.ex. inte sälja av aktieindexfonder i den passiva hinken vid ett olämpligt tillfälle då börsen t.ex. är temporärt nere.

Många av er läsare har också återkommit med andra och kanske bättre namn på hinkarna, så nedan följer några förslag:

  • Bufferthinken – riskfria hinken, lågriskhinken
  • Mellanriskhinken – lågriskhinken, räntefond-hinken
  • Passiva hinken – högriskhinken, indexfond-hinken
  • Lekhinken – spekulationshinken, aktiva hinken, disco-hinken(!) 👍😂

Mitt tips är att välj namn som passar och är självförklarande för dig. Det handlar inte om att göra rätt, det handlar om att göra det till sitt eget.

Några generella regler för de fyra hinkarna

Innan vi går in på detalj i de olika hinkarna är det bra att ha några saker i bakhuvudet. För det första är det 4-hinkar strategin en mental modell med syfte att underlätta struktureringen av vår ekonomi och vår sparande. Det är inte en naturlag som måste följas till 100 procent, ska fungera i alla situationer eller hålla ihop från alla perspektiv. Det finns en mängd undantag och anpassningar som behöver göras utifrån ens egen situation.

Exempelvis är inte beloppen exakta och utan hinkarna kan variera under årets lopp. En ung person kan och bör ta högre risk än en äldre person. Ett hushåll med barn och ett hus som är högt belånat behöver en högre buffert än DINK:ies (Double Income No Kids) i en hyresrätt. En sjukpensionär behöver ha en större bufferthink än en en nyutexaminerad student med hela karriären framför sig. Något som vi i avsnitt #87 sammanfattade i termen humankapital. Dina hinkar behöver korrigeras för ditt humankapital.

Några andra saker att ha koll på är att vi tar upp avkastningssiffror räknat som årsmedelavkastning över längre tidsperioder. Därför kan vi räkna t.ex. aktier på 7 procent i årsmedelavkastning trots att börsen sällan ett enskilt år gör 7 procent. Det kan ju variera från -30 procent till +70 procent. Vi tar inte heller hänsyn till inflation utan ger så kallade nominella siffror.

Vår bästa rekommendation är att implementera 4-hinkar strategin med hjälp av en fondrobot som Lysa (annonslänk) där det är möjligt. I delar där det inte går, t.ex. i tjänstepension så rekommenderar vi Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk). Där kan du nämligen använda våra modellportföljer som följer samma investeringsfilosofi. Läs gärna artiklarna:

I dessa artiklar går vi genom vikten av att spara långsiktigt, billigt, passivt och att med fördel använda en fondrobot. För dig som tvekar att använda en fondrobot och gärna vill göra själv, läs gärna den här artikeln: ”Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj?”. Följer du dessa rekommendationerna kommer du dessutom att få ett billigt och skatteoptimalt sparande.

Bufferthinken – den riskfria hinken som skyddar dig

Man kan sammanfatta Bufferthinken enligt följande:

Syftet med Bufferthinken är att ge dig en ekonomisk trygghet. Den finansierar dina löpande utgifter och din livsstil, den skyddar dig mot oförutsedda utgifter och mot marknadens svängningar. Den ger dig möjligheten att ta en högre risk i de andra hinkarna.

Bufferthinken är den första och kanske viktigaste hinken i form av att dess syfte är att vi ska må bra, kunna fatta kloka beslut, inte få panik när marknaden vänder och därmed kunna vara mer aggressiva med våra resterande pengar. Det är även från den här hinken vi betalar våra löpande levnadskostnader och större utgifter såsom kontantinsats på huset, bilköp och semester.

Hur stor ska bufferthinken vara?

Det finns många olika åsikter kring hur stor buffert man behöver. Allt från en månads utgifter till 12 månadslöner på kontot enligt Ann Wibble. Det enda de flesta experter egentligen är överens om är att den behövs och att den bör prioriteras innan sparande med högre risk. Även om man känner sig taggad på att komma igång och investera eller spara i aktier.

I den ursprungliga varianten av strategin, skriven av Christine Benz för amerikanska pensionärer, var rekommendation två till tre års utgifter som skulle motsvara 8 – 12 procent av kapitalet. Procenten är härledda från den klassiska 4-procent regeln som många förespråkar. Något förenklat kan man se det om 2 till 3 års utgifter. Jag gör förenklingen att hon avser kontanter som lågrisk, räntefonder som mellanrisk och aktier som hög risk.

Jag tycker det resonemanget är klurigt och det skaver lite. För det första tror jag att många av oss fortfarande jobbar, pensionssystemet i Sverige ser annorlunda ut än i USA och vi har helt enkelt andra behov. I vår artikel om buffert och pengar för oförutsedda avgifter konstaterade vi även att ha för mycket pengar i riskfria placeringar som bankkonto har en alternativkostnad. Det är ju pengar som är arbetslösa och inte får någon avkastning. Bodo Schäfer skriver i sin bok att man ska ha 50 000 kr i sin buffert och det upplever jag inte heller passar alla.

En bra kompromiss blev istället att tänka att:

Bufferthinken bör bestå av 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster.

På det här sättet får vi det bästa av flera världar. Vi tar hänsyn till att vi i Sverige har ett trygghetssystem i form av flera månaders uppsägningstid, inkomstförsäkringar, a-kassa och andra former av garanterade inkomster. Vi tar hänsyn till att det inte är smart att ha för mycket pengar stående i riskfria placeringar och vi tar höjd för ett års omställningstid om något skulle hända. Det räcker för att kunna flytta pengar från mellanriskhinken eller förändra sin livsstil om det skulle behövas.

Om du har en så pass god situation att dina garanterade inkomster är större än dina 12 månaders utgifter. Se till att ändå ha en lägsta summa som buffert. Vissa rekommenderar en månads utgifter, 50 000 kr eller motsvarande. Jag tycker att det viktigaste är att det är en summa som är tillräckligt stor för att du på kort sikt ska känna dig ekonomiskt trygg.

Räkneexempel för storleken på bufferthinken

En svensk genomsnittslön är på ca 29 000 kr i månaden innan skatt. Låt oss även utgå från att man har en fast anställning med två månaders uppsägningstid. Avrundat ger det 22 000 kr i lön efter skatt per person. Tillsammans betyder det 44 000 kr i månaden netto. Av det här sparar man 10 procent, vilket ger 4 000 kr och resterande 40 000 kr är löpande utgifter.

Det ger följande ungefärliga uppställning vid ett scenario där båda blir uppsagda samtidigt. Jag har räknat ungefärligt med hjälp av följande kalkylator för A-kassa. Med risk för att jag har räknat fel eller missförstått.

 JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Lön #122000220000000000000
Lön #222000220000000000000
A-kassa #10014500145001450012400124001240012400124001240010000
A-kassa #20014500145001450012400124001240012400124001240010000
Bidrag000000000000
Summa440004400029000290002900024800248002480024800248002480020000
             
Utgifter400004000040000400004000040000400004000040000400004000040000
Differens+4000+4000-11000-11000-11000-15200-15200-15200-15200-15200-15200-20000
Ack40008000-3000-11000-21000-36200-51400-66600-81800-97000-112200-132000

I ett scenario som ovan skulle man gått back ca 130 000 kr på ett år förutsatt att man inte gjort några förändringar på sin utgiftsnivå eller någon hade fått ett nytt jobb. Vilket borde vara högst osannolikt. Sedan kan man ta lite höjd, men säg att man skulle lägga på ca 20 000 kr, då får man 150 000 kr. Det är mycket pengar för de allra flesta, men det är också en stor skillnad mot om man skulle räknat 40 000 kr per månad gånger 12 månader, vilket skulle bli 480 000 kr.

Korrigera för ditt humankapital och ev. inkomstförsäkring

Det är när man gör sådana här beräkningar man kan konstatera att t.ex. en inkomstförsäkring kan vara lönsam. Genom att betala någon hundralapp extra i månaden så kan man få en inkomstförsäkring på upp till 80 % i upp till 9 månader. Det skulle innebära nästan 50 000 kr i exemplet ovan. Det vill säga att vi kan sänka beloppet drastiskt från 130 000 kr till 80 000 kr. Återigen enligt resonemanget att om du har ett bra försvar så kan du spela ett aggressivt anfall.

På samma sätt bör man korrigera storleken på bufferthinken i förhållande till sitt humankapital. Ens humankapital är väldigt förenklat värdet på alla de färdigheter, erfarenhet och framtid man har. En ung person med en bra utbildning med en eftertraktade kompetens har mycket enklare att få jobb än någon som är äldre och har en kompetens som inte behövs. Vet man att man kan få ett nytt jobb inom kort så kan man också minska storleken på bufferthinken.

Övriga faktorer som också bör korrigera värdet är ålder, livssituation och risktolerans. Det säger sig själv att den nya barnfamiljen som precis har köpt ett nytt hus med en hög belåningsgrad bör ha en betydligt större bufferthinken än pensionärsparet med det avbetalda huset, studenten i hyresrätten eller det unga paret utan barn i bostadsrätten. Om man upplever att man har en låg tolerans för risk, som jag, så är det också något som man bör ta hänsyn till (eller tvärtom).

Min upplevelse är att de flesta hamnar någonstans kring 2 – 4 månadsutgifter i storlek på bufferthinken. Om man inte vet sina månadsutgifter så kan man utgå från månadslöner. Sannolikheten är dock stor att du är en person som redan sparar en del av din lön och då är det overkill att ta hänsyn i bufferten till även sparpengar. Därav är månadsutgifter ett lite bättre mått.

Bufferthinken hanterar din löpande vardagsekonomi

Det är viktigt att vara medveten om att under året så kommer beloppet i bufferthinken att variera. I samband med lön kommer den stiga i värde och i slutet av månaden kommer den sannolikt vara som lägst. Det är helt och håller naturligt i och med att ens bankkonto ingår i bufferthinken. På samma sätt kommer storleken att variera med de utgifter man har planerat – det som många kallar för t.ex. målsparande.

Om du t.ex. funderar på att köpa ett boende inom 2 år, då kommer kontantinsatsen finnas på ett konto med insättningsgaranti som gör bufferthinken väldigt stor. På samma sätt tar man i bufferthinken höjd för kommande stora utgifter som renoveringar, resor eller stora inköp.

Därför bör man i det årliga hinkunderhållet inte bara se över hur mycket pengar som finns i de olika hinkarna, men även fundera på hur stora hinkarna behöver vara. Det är också helt okej att låta hinken variera inom ett intervall innan man känner behov att fylla på den från mellanriskhinken. Jag själv tycker t.ex. 100 000 kr +/- 25 % är ett helt okej intervall.

Tillgångar och investeringar i bufferthinken

Det är värt att komma ihåg att tidshorisonten för bufferthinken är 0 – 3 år. Det vill säga en tidshorisont som är för kort för investeringar med någon högre risk. Vi håller oss på riskklass 1 – 2 på KIID-skalan vilket innebär en volatilitet (svängningar runt medelvärdet) på 0 – 2 procent per år. Se kommande separat avsnitt om KIID och volatilitet.

Bankkonto med insättningsgaranti
Basen i bufferthinken är det vanliga bankkontot med insättningsgaranti. Gärna hos en aktör som ger en lite högre ränta. Utmärkt exempel är t.ex. Avanzas (annonslänk) Sparkonto+. Om man har mycket pengar, mer än t.ex. 50 000 kr i bufferthinken, så kan man även överväga att låsa en del av överskottet i bundet sparkonto på t.ex. 6 månader. Även det kontot behöver dock ha insättningsgaranti. 
Kontanter och andra valutor
Om det är så att du har kontanter eller pengar i andra valutor via t.ex. Revolut de i bufferthinken.  
Räntefonder med en låg riskklass
Om du kommer fram till att du ska en stor summa i bufferthinken, t.ex. över 50 000 eller 100 000 kr, då kan även räntefonder vara ett alternativ. Det ska dock vara räntefonder som maximalt har en riskklass 1 eller 2 enligt KIID-skalan. Ett alternativ är den så kallade räntetrippeln som för 2020 består av 60 procent Spiltan Räntefond Sverige, 30 % IKC Avkastningsfond och 10 % Spiltan Högräntefond.
Ett alternativ för den med hög risktolerans kan även vara en fondrobot som LYSA (annonslänk) med 80 % räntor och 20 % aktier. Det skulle jag dock först säga är aktuellt efter 100 000 kr. Det vill säga att om man har 150 000 kr i bufferthinken, då skulle 50 000 kr vara sparkonto med insättningsgaranti, 50 000 kr i räntetrippeln och resterande i fondroboten med 80 % räntor. 

Det är de tre typerna av tillgångar med den allra lägsta risken som bufferthinken bör bestå av. Det medför även att den förväntade årsmedelavkastningen i den här hinken ligger mellan 0 – 2 procent per år. Även om det inte är optimalt så är det okej att det är under inflationen. Syftet är att spela ett bra försvar.

Försäkringar – en underskattad del av privatekonomin

Min upplevelse är att försäkringar ofta är en underskattad del av privatekonomin. Genom att ha kloka försäkringar så kan man frigöra kapital som annars hade behövt allokeras till annat – som t.ex. inkomstförsäkringen och bufferten. Vilka försäkringar man bör ha beror naturligtvis på livssituation, risktolerans och den totala ekonomiska situationen. En av mina goda vänner med mycket pengar brukar även säga att man bara ska försäkra det som man inte har råd att finansiera själv i händelse av olycka.

Nedan följer en kort rekommendation på de försäkringar som man bör överväga. Ett bra sätt att tänka är att gruppera dem som krav enligt lag, nödvändiga och bra att ha.

  • Trafikförsäkring – krav enligt lag om du har fordon.
  • Hemförsäkring – nödvändig och gärna med villa/bostadsrättstillägg
  • Barnförsäkring – nödvändig om du har barn
  • Reseförsäkring – nödvändig vid resor längre än det som täcks i hemförsäkringen
  • Olycksfallsförsäkring – bra att ha
  • Sjukvårdsförsäkring – bra att ha för att ”gå före i kön”
  • Inkomstförsäkring – bra att ha för att minska storleken på bufferthinken
  • Livförsäkring – bra för omställning i händelse av dödsfall
  • Djurförsäkring – bra att ha om du har djur

Övriga försäkringar som man oftast inte behöver är de som säljs i butik, i samband med resor eller liknande situationer. Jag personligen tackar nästan alltid nej till dessa. Jag rekommenderar verkligen Konsumenternas hemsida som försäkringar. Ett tips när det gäller försäkringar, t.ex. livförsäkringar, är att tänka i omställningstid istället för belopp. När vi valde storlek på vår livförsäkring så ställde vi oss frågan:

Om jag skulle dö, hur lång tid behöver min partner för att ställa om sitt liv?

Vi kom t.ex. fram till att svaret var 10 år. Därför räknade vi på en storlek på livförsäkringen som motsvarade 10 årsinkomster efter skatt för mig, vilket blev ca 3 miljoner kronor. Nu får man komma ihåg att vi är en relativ ung barnfamilj, nyinflyttade i ett högt belånat hus och summan blir därefter.

Den femte, okända och läckande utgiftshinken

En läsare, Jimmy ”Astillion” Andersson, är den bäste sparare jag känner med ett sparande på 70 % av sin lön. Han har skrivit flera gästinlägg här på bloggen:

Jimmy beskrev ett ganska kul resonemang för mig. Han tyckte att man kunde se det som att det fanns ytterligare en hink innan buffert hinken. Det var ”utgiftshinken” där en månadsinkomst hamnade. Den bestod av en massa hål som symboliserade alla de utgifter som man har på månadsbasis.

Ju bättre man var på att täta dessa hål, desto mer kunde man hälla över i bufferthinken. Det är svårt att argumentera mot, även om jag själv har en preferens om att hellre öka intäkterna än minska utgifterna. Det går ju bara maximalt att skära bort 100 % av sina utgifter, men inkomsterna går att öka hur mycket som helst.

Hursomhelst var det uppenbarligen ett synsätt som fastnade hos mig och som man faktiskt kan ha glädje av. Så, tack Jimmy! 👍🙏

Mellanriskhinken – balansen mellan låg och hög risk

Man kan sammanfatta Mellanriskhinken enligt följande:

Syftet med mellanriskhinken är att fylla på buffert- eller den passiva hinken. Den ska skydda dig mot inflationen och marknadens svängningar. Mellanriskhinken ger dig en ekonomisk trygghet i vetskapen att det finns resurser att ta även bortom bufferthinken.

Min upplevelse är att mellanriskhinken många gånger är den mest missförstådda delen i ens ekonomi. Vi är vana att resonera i hög risk och låg risk, men inte så mycket i form av en balanserad risk. I perioder som nu, där börsen har gått bra de senaste 10 åren, så har man blivit belönad för att ta en hög risk och då vill man inte ha en mellanrisk. I perioder av misär vill man ju inte heller ha den eftersom då är låg risk allt man vill ha. Den här hinken är till för att balansera och skapa en lagom balans mellan hög och låg risk.

Vi vill inte att våra pengar ska bli mindre värda till följd av inflationen som urholkar köpkraften med 2 procent om året. Något som pengarna i bufferthinken råkar utför. Samtidigt vill vi inte heller förlora pengar till följd av marknadens svängningar, där börsen ska backa med -50 % ungefär två gånger på en 15-års period.

Tillgångar och investeringar i mellanriskhinken

Eftersom tidshorisonten för mellanriskhinken är ungefär 4 till 10 år kan vi unna oss en högre risk än i bufferthinken. Målavkastningen är ca 2 – 5 procent om året i årsmedelavkastning över en 10 års period. Tittar vi utifrån KIID-risskalan så kan vi tillåta oss investeringar med en risk på 3 – 4, vilket motsvarar en volatilitet på 2 – 10 procent på årsbasis.

Fondportfölj med maximalt 60 % aktier och 40 % räntor
Om basen i bufferthinken är bankkonto med insättningsgaranti så är basen i mellanriskhinken en portfölj bestående av aktieindexfonder och räntefonder. Grundrekommendation är en fondrobot som LYSA (annonslänk) med 60 % aktier och 40 % räntor. Vill man inte använda en fondrobot fungerar Nybörjarportföljen ypperligt. Även RikaTillsammans-portföljen passar väl in i mellanriskhinken. 
Bostaden i form av villan eller bostadsrätten
Om man tittar på boende utifrån ett rent finansiellt perspektiv – i form av historisk värdeutveckling, tidshorisont och risk i form av volatilitet så passar boendet bäst in i mellanriskhinken. Fastigheter i Sverige och utomlands har under långa tidsperioder (bortsett från de senaste 30 åren) utvecklats ungefär i linje med inflationen. 
Vi räknar dock bara nettovärdet på bostaden i mellanriskhinken. Det vill säga skillnaden mellan husets värde och skulderna som du har på det. Det vill säga är huset värt 2 miljoner och du har lån på 1.5 miljoner, då är värdet till mellanriskhinken bara 0.5 miljoner. 
Pensionssparande – om du har mindre än 10 år till pension
Om du är i pension eller har mindre än 10 år kvar till pensionen så ska delar av ditt pensionssparande börja flyttas över till mellanriskhinken. I korthet kan man säga att ju äldre du är, desto större ska den här hinken bli.
Reala tillgångar – t.ex. fastigheter, skog och mark
Jag skulle även argumentera för att majoriteten av reala tillgångar som man äger såsom t.ex. skog och mark har sin plats i mellanriskhinken. Eventuellt även ens eget bolag. Värdet sätts precis som för bostaden genom värdet på det egna kapitalet (=dagsvärde – skulder).

Jag vet att just bostaden är det som skapar mest frågor och protester i samband med fyra-hinkar-principen, så låt oss ta det direkt.

Bostadens vara eller icke-vara i 4-hinkar strategin

Eftersom boendet för de flesta av oss är den absolut största tillgången vi har i livet, anser jag att den bör vara med i fyra-hinkar-strategin. Om man tittar på bostaden rent finansiellt och bortser från sina känslor, så tror jag att de flesta håller med om att:

  • Det är en tillgång som kan säljas för en viss summa pengar
  • Summan man kan sälja för varierar över tid
  • Variationen i priset går att räkna på och jämföra över tid
  • Man kan använda tillgången som en säkerhet för ett (bo)lån

Det vill säga att bostaden beter sig precis som vilken annan tillgång som helst. Invändningen kommer först i nästa steg:

Men, jag kan ju inte använda bostaden för att fylla på bufferthinken om jag inte säljer den.

I många fall är det inte ett helt korrekt påstående. Förmodligen känner du likt oss en hel del människor som har lånat på huset för att; köpa en bil, ha möjlighet att hjälpa barnen med en kontantinsats på sitt första boende eller använt pengarna för att investera dem. Vi har till och med skrivit en artikel på ämnet ”Vad är bäst? Spara, amortera, investera eller till och med belåna?

Fallgropen som jag i många år satt fast i var att jag hade kopplat ihop huset med lånet. Det är inget konstigt eftersom vi till och med pratar om det som ett ”bolån”. Men återigen, utifrån ett rent finansiellt perspektiv så är det ett lån med fastigheten som säkerhet. Det finns ingen naturlag som säger att pengarna i lånet måste användas till bostaden – något som alla som köpt bil och lånat pengar på huset kan intyga.

Således är svaret: ”Jo, man kan i många fall använda bostaden för att fylla på bufferthinken”. Men det finns fall då det inte är möjligt. Det kan vara de fall då banken inte beviljar lån för att man har en för låg inkomst på grund av t.ex. ålder, livssituation eller amorteringskravet/skuldkvoten. I det fall är det korrekt att det inte är möjligt.

Överkurs: Men samtidigt så bör man också komma ihåg att allt som inte är en naturlag bara är en överenskommelse. En överenskommelse kan man också alltid försöka göra om. Banker har nämligen utrymme att inom lagstiftningen göra undantag för t.ex. arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet och andra situationer. Det kan skapa utrymme i situationer då det behövs.

Fritt och bundet kapital i mellanriskhinken

För att underlätta resonemanget kring bostaden i mellanriskhinken kom en finansiell rådgivare med tipset att dela upp mellanriskhinkens tillgångar i fritt och bundet kapital. Det fria eller likvida kapitalet är pengar i fondroboten eller fonderna. Det är pengar som man på ett par dagar kan ha i kontanter och på ett enkelt sätt flytta mellan hinkarna.

Det bundna kapitalet är typiskt bostaden. Det är ett kapital men det är bundet i bostaden, fritidshuset, tomten eller motsvarande och kan inte lätt tillgängliggöras. Ett annat exempel på bundet kapital som beter sig som en mellanrisktillgång är den allmänna pensionen exkl. premiepensionen. Det är också något som vi äger men inte kan tillgodogöra oss, men som det vore fel att bortse från i ens förmögenhetssammanställning.

Därför bör man i storleksresonemanget för mellanriskhinken även ta hänsyn till den här faktorn.

Hur stor ska mellanriskhinken vara?

Om vi återigen tar avstamp i Christine Benz artikel så var hennes tips till pensionärer att mellanriskhinken skulle motsvara 32 – 48 procent av kapitalet (givet 4-procents regeln). Det vill säga ungefär 4 gånger så stor som bufferthinken. I grunden är det ett rimligt antagande, men jag anser att det bör kompletteras med fler perspektiv. Särskilt t.ex. med tanke på att bostaden ska räknas in i mellanriskhinken.

Samsynen som jag och många läsare har hamnat i är:

Mellanriskhinken bör vara 4 – 8 gånger så stor som bufferthinken varav ett belopp motsvarande 1 – 2 ”bufferthinkar” bör vara i form av fritt kapital.

Det är en rimlig kompromiss till som tar höjd både för kravet att kunna fylla på bufferthinken som att bostaden ska vara inräknad. Naturligtvis bör storleken anpassas, precis som med bufferthinken, till ens humankapital, ålder, livssituation och risktolerans . Ju yngre/större humankapital desto mindre behov av en stor mellanriskhink och vice versa. En livssituation med nytt boende, barn, familj bör leda till ett större belopp och så vidare.

Det som också är klurigt är att man kan se på storleken på bufferthinken på olika sätt. Christine Benz utgår i sitt resonemang att en bufferthink motsvarar alla utgifter man har under 2 år. Enligt vår definition så skar vi ner bufferthinkens storlek till ett minimum i form av att vi tog ”12 månaders utgifter minus garanterade inkomster”. Så istället för 480 000 kr kom vi fram till 80 000 kr. Det är en galet stor skillnad att tänka 320 000 kr (= 80 000 * 4) eller 1 920 000 kr (=480 000 * 4).

Helt ärligt så tycker jag det här är klurigt och tar gärna er hjälp i kommentarerna. Det som jag har landat i för närvarande är någon slags gyllene medelväg. Om man är i 40-års åldern, som den genomsnittlige svensken är, så är sannolikheten hög att man kommer att ha ett arbete de närmsta 20 åren. Dessutom hamnar man aldrig i en situation i Sverige helt utan inkomst tack vare välfärden. Det gör att man kan argumentera för att Christine Benz alternativ går bort. På samma sätt tycker jag att det andra extremläget om fyra gånger den nedbantade varianten bör gå bort.

Vårt räkneexempel i bufferthinken skulle således ge ett spann på 320 000 till 1 920 000 kr så skulle jag tycka att rimligt är någonstans i mitten. Ett förslag skulle vara runt 1 200 000 kr varav minst 200 000 – 400 000 kr skulle vara i form av fritt kapital. Därmed kan man fylla på bufferthinken flera gånger om det skulle behövas.

De flesta överskattar sin risktolerans och tidshorisont

En vanlig invändning blir att mellanriskhinken blir väldigt stor, särskilt med tanke på att man ofta inte har haft den i sitt sparande tidigare. Det stämmer även om det för många uppvägs av att man kan lägga in bostaden. Jag vill däremot kasta ljus på ett resonemang som en finansiell rådgivare förde som jag tycker är relevant. Tesen var att de flesta överskattar både sin risktolerans och tidshorisont.

Det är lätt att efter 10 års uppgång säga att man har en hög risktolerans eftersom man inte har upplevt en 50-procentig nedgång. Utgångspunkten bör alltid vara att man kommer att freaka ut. Det gör alla den första gången. Tidshorisonten är det andra området där de flesta överskattar sin förmåga. Man säger att man har 10, 20 eller 30 års tidshorisont, men det har man sällan om pengarna inte är uttryckligen låsta i ett pensionssparande. Livet förändras, marknaden rör sig och situationer förändras.

När han jobbade med sina utgick han därför från två frågor:

  • Har klienten en hög risktolerans utan att freaka ut vid en nedgång?
  • Har klienten behov av en hög avkastning?

Om klienten inte hade en hög risktolerans, så blev det alltid en defensiv portfölj oavsett svaret på den andra frågan. Om kunden inte hade behov av en hög avkastning men hade en hög risktolerans blev det en defensiv portfölj. Den enda gången det således blev en aggressiv portfölj var när kunden hade en hög risktolerans på riktigt och dessutom hade behov av en hög avkastning. Den överraskande poängen var dessutom att en aggressiv portfölj för honom var en portfölj med 60 % aktier. Det som vi kallar för en mellanrisk-portfölj.

Det är således inte fel att faktiskt ha en stor del av sina pengar i mellanriskhinken. Man behöver egentligen inte mer pengar än de pengar man behöver för att försörja sin önskade livsstil. Lite kontroversiellt brukar jag säga att människor som bara har målet ”att tjäna så mycket pengar som möjligt” bara inte har fått hjälp att räkna ut hur mycket pengar de behöver. För många förändras inte livsstilen, eller gör dem lyckligare, bara för att där är mer pengar än de behöver. Tittar man på riktigt rika människor så är målet ofta 3-4 procents avkastning per år med en begränsad risk.

Räkneexemplet som kunde ha flyttat mitt pensionssparande till mellanriskhinken

För ett tag sedan ville jag göra ett överslag på mitt framtida behov av pension. Observera att följande är ett förenklat sätt att räkna, inte är exakt men tillräckligt bra för att illustrera ett exempel. Jag är idag 38 år gammal, har ca 1 000 000 kr i min tjänstepension och inget privat pensionssparande. Utgick jag från min lön på ca 40 000 kr i månaden och att jag skulle få ca 16 000 kr i allmän pension så gav det ett glapp på ca 24 000 kr (=40 000 – 16 000 kr) givet att jag vill ha samma livsstil när jag går i pension som idag.

På årsbasis blev det 288 000 kr (=24 000 * 12) som saknades. Det vill säga att jag behöver när jag går i pension ersätta 288 000 kr i pension med avkastning på kapital eller ett sparande. Utgår vi från 4 %-regeln som säger att jag tar ut 4 procent av mitt kapital så innebär det att jag behöver ca 7,2 miljoner kronor (=288 000 x 25 eller 288 000 / 0.04).

Då vet jag att nuläget är ca 1 miljon, målet är ca 7 miljoner och tidsperioden är 27 år. Givet dessa tre värden kan jag använda min ränta-på-ränta räknare och komma fram till några olika vägar för att komma till målet. Jag kan antingen:

  • a) Spara 10 000 kr/mån med 4 % avkastning (~7,8 Mkr)
  • b) Spara 7 000 kr/mån med 5 % avkastning (~7,5 Mkr)
  • c) Spara 5 000 kr/mån med 6 % avkastning (~7,6 Mkr)
  • d) Skippa månadssparandet helt och ha 8 % avkastning (~7,2 Mkr)

Alla ovanstående kombinationer landar med stor sannolikhet i häraden 7 miljoner. Det ger dessutom en indikation vilket månadssparande (läs: tjänstepensionssavsättning) med tillhörande förväntad årsmedelavkastning som jag behöver. Eftersom jag är en person som är riskavers så har jag valt alternativ b). På det sättet skapar jag mig nämligen en marginal och jag vet att jag med stor sannolikhet kommer att lyckas med mitt mål. Man behöver inte ha tur eller överanstränga sig för att över en 20 års period lyckas med 5 % avkastning i genomsnitt.

Vän av ordning kommer att protestera att pensionssparande på 20+ år bör ha en högre risk eftersom tidsperioden är så lång. Jag håller helt och hållet med. Min poäng är egentligen bara att visa att mellanriskhinken är befogad, att det inte gör något att den är stor, att den faktiskt bör öka i storlek över tid och att man inte behöver maximera avkastningen och därmed ta onödiga risker. Jonas Lindmark på Morningstar som är lite äldre än mig skrev i en krönika den 19 december 2019 att han enbart hade räntefonder i sin portfölj.

Den passiva hinken – högriskhinken som är motorn i sparandet

Den tredje hinken är kanske också den här enklaste hinken. Jag har valt att kalla den för ”passiva hinken” med tanke på att den ska bestå av investeringar som är passiva. Den bygger på hela vår investeringsfilosofi kring att:

Smart sparande ska inte vara spännande. Basen i sparandet ska vara en så passiv, billig och global aktieexponering som möjligt.

Här släpper vi alla tankar kring försvar och spelar ett aggressivt anfall med höga andelar aktier i sparandet i form av billiga indexfonder. Helt i linje med vad forskningen säger fungerar. Syftet med den passiva hinken är:

Syftet med den passiva hinken är att fylla på mellanriskhinken i de fall att det behövs. Den ska tjäna pengar åt dig och bygga din förmögenhet samt se till att det finns tillräckligt med pengar för att finansiera ditt liv.

Det är här vi verkligen låter pengarna jobba hårt för oss istället för att vi ska behöva jobba hårt för pengarna. Vi investerar våra pengar i linje med forskningen över långa tidsperioder för att ge oss själva bästa odds för att lyckas. Vi kan också unna oss den här höga risken eftersom både buffert- och mellanriskhinken spelar försvar åt oss. Att den passiva hinken periodvis kommer att förlora 50 % av sitt värde är inget som kommer att påverka vår vardag eller liv på kort sikt.

Den här hinken passar således utmärkt för sparande på lång sikt såsom pensionsparande, sparande till barnen eller sparande för ens ekonomiska frihet enligt t.ex. FIRE.

Tillgångar och investeringar i den passiva hinken

Eftersom tidsperioden är 10+ år är det rimligt med högre risk i form av 5 – 6 enligt KIID-riskskalan. Det motsvarar en volatilitet på 10 – 25 procent på årsbasis. Målavkastningen ligger på 6 – 8 procent per år i årsmedelavkastning.

Fondportfölj med 60 till 100 procent aktieindexfonder
I den passiva hinken bör basen vara en väldiversifierad fondportfölj med minst 60 % aktier. Grundrekommendationen är således en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) med 90 procent aktier och 10 procent räntor. 
Om man inte kan använda en fondrobot rekommenderar vi Globalportföljen eller resonemanget i den här artikeln kring en billighetsportfölj på Avanza. Det alla dessa alternativ har gemensamt är att de bygger på passiva globala indexfonder med låga avgifter som investeras över lång tid.  
Premiepension
Ditt PPM-sparande hamnar också i den här hinken om du har mer än 10 år till pension. Grundrekommendationen är att välja AP7 SÅFA som är det alternativ som ger bäst odds för en bra avkastning. Föga förvånansvärt är det också en passiv global indexfond som är extremt billig. 
Tjänstepension och övrigt pensionssparande
Om du har mer än 10 år till pension bör även dina övriga pensioner som du kan förvalta själv hamna här. Dessa bör också placeras enligt ovanstående princip – så billigt, passivt och globalt som möjligt.

That’s it. I den här hinken bör det inte finnas några andra saker. Det gör inte heller något att man placerar allt i liknande globalfonder. Genom att välja en globalfond har du placerat dina pengar i flera tusen bolag.

Hur stor ska den passiva hinken vara?

Om vi återigen tar avstamp i Christine Benz artikel så är hennes rekommendation ungefär 40 – 60 % av ens totala kapital. Jag tycker att det återigen är trubbigt och inte riktigt tillämpbart. Jag skulle egentligen säga att fram till 55 års ålder, givet pension vid 65, så bör den – för de allra flesta – vara så stor som möjligt.

Sedan får man självklart hitta en balans för sig själv och sin situation. Om man har mycket pengar så behöver den inte vara större än den avkastning man faktiskt behöver för att finansiera din livsstil som man önskar. På samma sätt som tidigare kan man behöva korrigera för sin ålder, livssituation, risktolerans och humankapital.

Vi själva har lagt mest tid på att få buffert- och mellanriskhinken rätt i storlek. Den passiva hinken har därefter fått bli vad den blir. Det vill säga att vi låter den vara ”så stor som möjligt” och vårt sparande går numer i princip helt och hållet till den här hinken.

Avvägning när man i början av sin sparkarriär

Under de senaste åren har jag sett en situation som skaver lite. Det gäller ofta yngre personer eller personer som är i början av sin sparkarriär. Då säger 4-hinkar principen att man först ska börja med bufferthinken, sedan fortsätta med mellanriskhinken och först därefter börja med den passiva hinken.

Att man ska ha en buffert innan man börjar investera sina pengar är i min värld en no-brainer. Att däremot inte börja med den passiva hinken innan man är klar med mellanriskhinken skaver. Det kommer nämligen kosta en hel del i längden i förlorad avkastning.

Därför tror jag att det är rimligt att man i initalt kanske delar upp en del av sitt månadssparande eller startkapital i både mellanrisk- och den passiva hinken. I dessa situationer är ju också en större nedgång i den passiva hinken relativt liten jämfört med ens månadssparande och humankapital.

Lekhinken – hinken för spekulation och ha kul i

Lekhinken är en hink som jag kompletterade fyra-hinkar-principen med efter att ha tittat på mitt eget och andras sparande. Jag insåg nämligen att jag själv och många hade gjort misstaget att ha för mycket risk. En stor del av pengarna var nämligen placerade i enskilda aktier, alternativa investeringar och det som skulle vara ”nästa heta grej”. Sådant som många professionella investerare/rådgivare inte skulle rekommendera att man ägde och därmed inte tog höjd för i sina modeller.

Jag tror att många likt mig tycker att det är roligt med sparande. För vissa är det till och med en hobby. Problemet att köra en fondrobot i de två tidigare hinkarna är ungefär lika roligt som att se målarfärg torka eller se gräs växa. Vi säger ju till och med uttryckligen att smart sparande inte är spännande. Men var ska man då placera de börsintroduktioner som vi deltar i från tid till annan eller behjärtansvärda projekt som man vill stödja?

Lösningen blev lekhinken där det är okej att spekulera. Jag tycker nämligen att det är en skillnaden mellan att investera och att spekulera. Att investera är att ”acceptera den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger” och spekulera är att ”försöka överträffa den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger”. Målet med lekhinken blir således:

Syftet med lekhinken är att inte primärt att tjäna pengar. Det är snarare att få utlopp för sina känslor, behov för spänning, kunna dela med sig av sina ”krigshistorier”, framgångar och förluster. Det är i lekhinken som vi kan testa nya saker, lära oss och göra misstag utan att det påverkar vår vardag eller ekonomiska framtid.

Om man således inte tycker att det är kul med sparande utan bara vill strukturera sitt sparande på ett bra sätt, då kan man faktiskt helt hållet skippa lekhinken. Den är på intet sätt obligatorisk.

Tillgångar och investeringar i lekhinken

Eftersom syftet med lekhinken inte primärt är att tjäna pengar blir det svårt att resonera både kring tidshorisonter, riskskalor och målavkastningar. Tidshorisonten kan nämligen vara allt från några dagar i våra ”teckna-sälj”-rekommendationer till över 20 år i några av våra investeringar med längst löptid.

Risken i placeringarna kan också vara allt från i princip riskfritt till en chansning. Således tänker jag att hela skalan 1 till 7 är rimlig. Målavkastningen varierar således också, men som en generell tumregel brukar jag själv tänka att minst 10 procent i årsmedelavkastning är kravet. Särskilt eftersom den passiva hinken ska ge runt 7 procent utan att vara i närheten av samma risk.

Enskilda aktier
Majoriteten av alla direktinvesteringar i enskilda aktier bör man betrakta som spekulationer eftersom man har oddsen emot sig. En studie mellan 1983 och 2006 på den amerikanska börsen visade att 39 % av alla aktier var olönsamma investeringar, 18.5 % av aktierna förlorade minst 75 % av sitt värde, 64 % underpresterade mot sitt index och endast 25 % av alla aktier stod för hela marknadens uppgång. Det är således inte ens en 50-50-chans att välja en aktie som över tid kommer att gå bra. 
Börsnoteringar (”teckna-sälj”)
Från tid till annan rekommenderar vi att delta i börsnoteringar där aktierna är felprissatta. Dessa löper över ett par dagar och är typiska lekhink-investeringar. 
Onoterade bolag och Private Equity
Investeringar i onoterade bolag hamnar också i den här hinken på grund av sin höga risk. 
Alternativa och behjärtansvärda investeringar 
I princip alla övriga investeringar såsom crowdfunding Tessin, Savelend, Toborrow, Trine m.fl. hamnar i den här hinken. 
Övriga spekulationer och chansningar
Även så kallade ”lotter” hamnar i den här korgen. Det mest kända exemplet på sistone är kryptovalutor som Bitcoin. 

I princip kan man säga att allt som inte är kontanta medel, reala tillgångar, fondrobotar samt aktieindex- eller räntefonder hamnar i den här hinken.

Hur stor ska lekhinken vara?

För att försöka hålla en balans mellan hinkarna är min rekommendation att lekhinken maximalt är 10 procent av den passiva hinken. Det vill säga att om du har 100 000 kr i den passiva hinken, så får summan av alla tillgångar i lekhinken maximalt vara 10 000 kr. På det sätter kommer inte det inte påverka dina ekonomi i någon större utsträckning om hela lekhinken ”exploderade”.

Precis som innan får man anpassa det till sin livssituation, humankapital, risktolerans och ålder. Särskilt i de situationer om man har ett startläge där man har majoriteten av sitt sparande i den här hinken. Då kan en ombalansering till de andra hinkarna ta lite tid vilket kan vara värt det.

Tips för att komma igång med 4-hinkar-principen

Ett av de bästa sätten för att komma igång med fyra-hinkar-strategin är att göra det tillsammans med din partner eller en annan person. Det är alltid mycket enklare att resonera tillsammans med någon annan person. Börja gärna med ett A4-papper som man delar upp i fyra kolumner för respektive hink.

Räkna sedan och resonera dig fram till hur stora just dina hinkar behöver vara för att passa din ekonomi och ditt liv. Notera att det är både en räkneövning och en diskussionsövning med tanke på att man behöver korrigera för ålder, livssituation, humankapital, risktolerans och så vidare. Ett överkurstips som några läsare delade med sig av var att de simulerade olika scenario i sin ekonomi med de fyra hinkarna. Det var allt från att den ena partnern blev arbetslös, sjuk, långtidssjukskriven till skilsmässa och dödsfall. På det sättet blev de än mer trygga i deras ekonomi var robust och stod emot i princip vad än livet kunde tänkas kasta emot dem.

Nedan följer ett exempel på hur det kan se ut när man har resonrat färdigt:

Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.
Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.

Identifiera sedan ditt ekonomiska nuläge. Ett par läsare har berättat för mig att de tog post-it-lappar som de skrev alla sina olika tillgångar på. Det vill säga att huset var en post-it-lapp, kontot på Lysa var en, barnsparandet en tredje, tjänstepensionen en fjärde och så vidare. Därefter pusslade de runt lapparna på A4-pappret för att se hur nuläget såg ut. För vissa blev det väldigt illustrativt med mycket post-it-lappar i lekhinken. 👍😂

Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.
Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.

Därefter börjar den kluriga övningen då alla tillgångarna ska balanseras om för att passa storleken på de hinkar som man har. Här gör man med fördel en plan och en aktionslista. Den kan innehålla instruktion om vilka tillgångar t.ex. aktier som ska säljas i lekhinken för att flyttas till 60/40-kontot hos fondroboten i mellanriskhinken. Använd gärna fondrobot där det går (annonslänk) och modellportföljerna som Nybörjar– och Globala barnportföljen där det inte går. Den här delen kan utan problem ta en vecka eller två att slutföra.

Därefter är det dags att fira att du har gjort något som 95 % av den svenska befolkningen aldrig har gjort och aldrig kommer att göra. Det kommer också att, över tid, ge dig resultat som 95 % av befolkningen aldrig kommer få. Så fira ordentligt. 🥂

PS. Om du inte vill göra ovanstående själv, kontakta mig, så kan jag förmedla kontakt till oberoende finansiella rådgivare som kan hjälpa dig med ovan. De tar dock betalt för jobbet och jag brukar avråda från det om man inte har ett kapital på över 5 miljoner. DS.

Scenario kommer att komma under våren 2020

Jag har fått flera önskemål om att göra ett antal scenarion som skulle kunna fungera som exempel. Jag hoppas att få återkomma med dessa under våren för några typhushåll. 👍

Tips! Skapa och döp dina konton

Ett tips när du skapar och implementerar dina hinkar i verkligheten är att skapa flera konton och döpa dessa. Vi använder både Avanza/Nordnet (annonslänk) och fondroboten Lysa (annonslänk) för vårt sparande. Hos dessa leverantörer kan du skapa flera investeringssparkonto (ISK) och döpa dessa. Det vill säga att på vårt LYSA-konto har vi skapat tre konton som vi har döpt till:

  • Bufferthinken (20/80)
  • Mellanriskhinken (60/40)
  • Passiva hinken (90/10)

Siffrorna i parentes anger fördelningen mellan aktier och räntor som vi har valt för respektive konto på Lysa.

Översikt över vårt LYSA-konto fördelade på tre av fyra hinkar.
Översikt över vårt LYSA-konto fördelade på tre av fyra hinkar.

I vårt privata sparande har vi även lagt till ett fjärde konto i form av ”Gemensamt barnspar”. Som det syns på bilden ovan går alldeles utmärkt att spara på det här sättet även med ens eget företags pengar. Ett sista tips i sammanhanget är att här åsidosätta fondrobotens rekommendation när man skapar kontot. Det är i princip omöjligt att svara på frågorna på ett sådant sätt att man får fördelningar på 20/80, 60/40, 90/10 eller 100/0. Dock bör man vara uppmärksam på varför en eventuell rekommendation skiljer sig mycket från det val man önskar göra.

På samma sätt kan man döpa sina konto på Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk).

Syftet med 4-hinkar-principen är att absorbera risk

I beskrivningen av de olika hinkarna ovan har jag fokuserat mycket på risk. Ett sätt att mäta risk är i form av volatilitet. Enkelt förklarat kan man säga att volatilitet är storleken på svängningarna runt ett medelvärde. Ju högre volatilitet, desto högre risk eftersom svängningarna är större. Normalt sett anses lägre volatilitet vara bättre än högre volatilitet eftersom avkastningen blir mer förutsägbar. Därav KIID-riskskalan från 1 till 7, där 1 är den lägsta risken.

Ett litet sidospår i form av ett överkursresonemang kring statistik och sannolikheter. Om man har volatiliteten som en standardavvikelse med tillhörande medelvärde så kan man räkna ut vilket intervall som kommer att innehålla 95 % av alla utfall. För enkelhetens skull har jag använt en normalfördelning vilket kommer att ge oss ett intervall (som plusminus två gånger standardavvikelsen) för avkastningen i 95 % av alla fall för de olika hinkarna.

Jag har försökt illustrera hur volatiliteten och hinkarna i bilden nedan:

Fyra hinkar principen med tillhörande KIID-riskskala, volatilitet, målavkastning och avkastningsintervall med 95 % sannolikhet.
Fyra hinkar principen med tillhörande KIID-riskskala, volatilitet, målavkastning och avkastningsintervall med 95 % sannolikhet.

Förhoppningsvis framgår det i bilden ovan hur risken ökar ju längre åt höger vi går. Avkastningen kommer att variera väldigt lite runt medelvärdet i bufferthinken medan i den passiva hinken så är rörelserna i värde väldigt stora. Även om medelvärdet kommer att ligga på 7 procent över tid kommer de enskilda årens rörelser vara allt annat än 7 procent. Något som illustreras av följande bild:

Förvänta dig inte en jämn avkastning på 7 procent per år. Börsens avkastning är snarare extrem ett enskilt år.
Förvänta dig inte en jämn avkastning på 7 procent per år. Börsens avkastning är snarare extrem ett enskilt år.

Bilden visar tydligt att av de senaste 40 årens slutresultat för hur börsen gick ett enskilt år, är det bara 1994 som börsen slutade på +7 procent. Det har varierat mellan -39 % (2008) till +53 % (2009). Ganska väl inom det förutsagda spannet på -43 % till +57 %. Det är också det här resonemanget som har bidragit till att vi har placerat de olika typerna av tillgångar i de respektive hinkarna.

Observera dock att när vi pratar om volatiliteten och de olika hinkarna så utgår vi från hela hinkens målavkastning och risk. Det går således att ha en tillgång med en hög avkastning/risk (t.ex. aktier) i en hink med lägre risk om den balanseras med andra tillgångar (t.ex. räntor). Därför kan det vara rimligt att i vissa fall t.ex. ha en fondrobot med 20 % aktier och 80 % räntor i bufferthinken.

Kopplingen mellan sparhorisont, risk, våra portföljer och fyra-hinkar-principen

Nedanstående bild visar fyra-hinkar-principen från perspektivet tillgångsfördelning per sparhorisont.

Förslag på fördelning av aktier, räntor och bankkonto utifrån sparhorisont.
Förslag på fördelning av aktier, räntor och bankkonto utifrån sparhorisont.

Problemet med ovanstående bild är att den inte är särskilt praktisk. Det är sällan som vi har en sparhorisont på fyra eller 8 år. Snarare är det som så att vi investerar i olika tidsintervall. Nedan följer en skiss där jag har försökt visa hur alla de olika delarna som vi pratar om på bloggen hänger ihop.

Översiktlig skiss över hur risk, tidshorisont, hinkarna och tillgångsfördelningen hänger ihop.
Översiktlig skiss över hur risk, tidshorisont, hinkarna och tillgångsfördelningen hänger ihop.

I skissen försöker jag visa hur vi kan öka risken då tidshorisonten ökar och hur risken också förändras i de olika hinkarna. Så här ser det ut i tabellform:

Schematisk översikt av Fyra-hinkar-principen
  Klokt forskningsinspirerat sparande Spekulation
  Låg risk Mellan risk Hög risk Mkt hög risk
Namn på hink eller ”låda” Bufferthinken Mellanriskhinken Passiva hinken Lekhinken
Sparhorisont 0 – 3 år 4 – 10 år Mer än 10 år
Modellportfölj Bankkonto och
Försiktiga portföljen
Nybörjarportföljen och/eller
RikaTillsammans-portföljen
Globala barnportföljen Alternativa investeringar och enskilda aktier
Rekommenderad andel bankkonto 50 – 100 % 0 % 0 %
Rekommenderad andel aktiefonder 0-30 % 40-70% 80-100%
Rekommenderad andel räntefonder 70-100% 30-60% 0-20%
Förslag på fördelning hos LYSA 20 % aktier / 80 % räntor 60 % aktier / 40 % räntor 90 % aktier / 10 % räntor  
Modellportföljerna fördelning 20 % aktier / 75 % räntor / 5 % guld 50 % aktier / 40 % räntor / 10 % guld 80 % aktier / 10 % räntor / 10 % guld  
Risk enligt KIID-skalan 1-7 1-2 3-4 5-6 1-7
Förväntad årsmedelavkastning 2 % 4 % 7 % 10+ %
Standardavvikelse 0% till 2 % 2% till 10 % 10% till 25 % 0 till 50 %
95 % sannolikhets intervall -3 % till +5 % -16 % till +24 % -43 % till +57 % -90 % till +110 %

Våra olika modellportföljer hänger också ihop med de olika hinkarna:

Ja, det är ett sätt att lura sig själv och sin hjärna

Ibland har jag fått invändningen att det är ju ingen skillnad på att ha:

  • En bufferthink med 100 kr i kontanter/räntor
  • En mellanriskhink med 100 kr fördelade på 60 kr aktier och 40 kr räntor
  • En passiv hink med 100 kr fördelad på 90 kr aktier och 10 kr räntor

och en portfölj bestående av:

  • 300 kr som fördelats på 150 kr aktier och 150 kr kontanter/räntor

Det är helt hållet korrekt att det inte är någon skillnad. Fyra-hinkar-strategin är ett bara en form av mental bokföring för att förenkla och hjälpa oss ta klokare beslut. Min tro är nämligen att om börsen faller med 50 % så kommer jag logga in på mitt konto och se att:

  • Bufferthinken har inte förändrats ett dugg
  • Mellanriskhinken har förändrats lite men ligger bättre än index
  • Passiva hinken har förlorat mycket pengar

Men det blir enklare att inte agera (och göra misstaget att få panik och sälja av) eftersom förlusten till stor del är ”isolerad” till den passiva hinken. Det kommer inte förändra min vardag eftersom jag har både min buffert- och mellanriskhink. Återigen tror jag att det handlar vilket perspektiv man ser sin ekonomi från – ett strikt matematiskt eller ett känslomässigt.

Det bästa är ju att man behöver inte välja antingen eller. Inget hindrar en från att göra en beräkning där man ”slår ihop” hinkarna och kommer fram till att man ska ha en fördelning på t.ex. 53 % aktier och 47 % räntor. Jag tror bara att det är lättare att resonera sig fram till det via fyra-hinkarna än och att det blir enklare att motivera räntorna i portföljen än att börja från andra hållet.

Årligt underhåll av de fyra hinkarna

När man har satt upp sina fyra hinkar så behöver man inte göra något mer än cirka en gång om året. I det årliga underhåll som jag och andra läsare gör ingår att:

Kontrollera att utgifterna fortfarande stämmer
Bufferthinkens storlek utgår från årets utgifter. Om man t.ex. har bytt livssituation genom att t.ex. flytta till hus, fått tillökning i familjen eller motsvarande kommer utgifterna garanterat vara annorlunda. Något som man behöver ta höjd för. 
Vilka stora utgifter (målsparande) kommer du ha nästkommande år?
Jämte de löpande utgifterna är det även värt att se vilka stora utgifter kommer man ha de närmsta 0 – 12 eller 0 – 24 månaderna. Det kan vara renoveringsbehov, semester eller liknande som man eventuellt behöver ta höjd för. 
Stämmer fortfarande tidshorisonterna?
Den mest avgörande faktorn för vilken risk man kan ta är tidshorisonten. Ju längre tidshorisont desto högre risk kan man tillåta sig och därmed även högre avkastning. Om man närmar sig skiften i livet, t.ex. pension, kan det vara värt att se över att tidshorisonterna fortfarande stämmer. Det kan vara dags att t.ex. flytta pensionssparandet från passiva hinken till mellanriskhinken.
Räkna om storleken på hinkarna
Utifrån ovanstående frågor kan man behöva räkna om storleken på de olika hinkarna. 
Ombalansera mellan hinkarna på lämpligt sätt
Om det är så att storleken på hinkarna behöver ändras eller man behöver flytta pengar mellan hinkarna så kan det göras vid det årliga hinkunderhållet. Det kan dock vara så att vissa år är mer lämpliga för ombalansering än andra. T.ex. var 2019 ett extremt bra år för att ombalansera från passiva hinken till mellanriskhinken eftersom börsen slutade på över +20 procent. Om börsen hade slutet på -20 % så skulle det inte vara lika lämpligt att ombalansera om det absolut inte var tvunget. 
Ombalansera inom hinkarna om behov finns
Det kan även finnas behov att ombalansera inom hinkarna. 

Man kan även använda sitt månadssparande som ett sätt att balansera om mellan hinkarna om man vill. Ett scenario kan vara att man sparar i en fondrobot i den passiva hinken i vanliga fall. Sedan får man en oförutsedd utgift som kräver ett uttag ur bufferthinken. Istället för att sälja av i mellanriskhinken så kan man temporärt flytta månadssparandet från den passiva hinken till bufferthinken. Jag tänker ibland på månadssparandet som en ”trädgårdsslang” som man kan rikta mot de olika hinkarna vid behov.

Nackdelarna med fyra-hinkar-strategin

Vi har pratat ganska mycket om fördelarna med fyra-hinkar-principen. Nedan följer några av nackdelarna som jag ser det.

Ökar komplexiteten i sparandet. Även om poängen är att skapa en översikt i sparandet och göra det enklare att få ett helikopter-perspektiv, så kan det innebära en ökad komplexitet. Särskilt om man är en ny sparare med bara en portfölj. Då ska man plötsligt dela upp det i flera portföljer. Även om det här inte är ett problem hos t.ex. Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) så är det lite extra administration. Det kan även bli lite svårare att skaffa sig en överblick över hur hela portföljen och totalen utvecklar sig över tid.

Man behöver räkna rätt på inkomsterna och utgifterna. På samma sätt kan det vara lite bökigt att räkna rätt på sina utgifter och inkomster under perioder. Jag tyckte inte det var helt enkelt med arbetsförmedlingens och försäkringskassans hemsidor. Sedan bör man också ha en bild av hur mycket utgifter man har. Sedan kan man alltid göra överslag och mellan-tummen-och-pekfingret uppskattningar.

Skiljer sig inte nämnvärt från en systematisk strategi. En kritik som framförs på nätet mot 3-hinkar-strategin är att den i grunden inte skiljer sig från en systematisk strategi där man har allt i en portfölj (”hink”) och sedan plockar ut pengar enligt 4-procents regeln (4 % första året och därefter korrigerar för inflation nästkommande år). Det vill säga att hinkarna är mest en mental grej.

Kan ge upphov till en del merkostnader. Eftersom komplexiteten ökar så kan det även ge upphov till lite merkostnader i form av avgifter om man ska flytta pengar mellan olika hinkar.

Vanliga frågor runt de fyra hinkarna

Nedan följer några av de absolut vanligaste frågorna som jag får i samband med de fyra hinkarna:

Var lägger man sitt sparande till barnen?

Det beror lite på åldern på barnen och därmed tidshorisonten tills de behöver pengarna. För de flesta blir det den passiva hinken.

Fungerar fyra-hinkar-principen om man är pensionär?

Ja, absolut. Det var en modell som initialt togs fram för amerikanska pensionärer. Rekommendationen jag brukar ge pensionärer är att räkna ordentligt på de två första hinkarna. Det är inte ovanligt att mer än 50 % av ens tillgångar i pensionen bör ligga i buffert- och mellanriskhinken.

Ska man först fylla på bufferthinken och mellanriskhinken innan man börjar med den passiva?

Jag tycker att bufferthinken är absolut viktigast. Det är nästan att jag brukar säga: ”Inga investeringar förrän du har en buffert.” När det gäller mellanrisk- och den passiva hinken så tänker jag att det ”beror på”. Är du ung så kan det vara rimligt att dela upp ett belopp och månadssparande mellan de två hinkarna och köra dem parallellt, men det beror verkligen på de egna omständigheterna.

I vilken hink har man normalt sett mest pengar?

Det beror lite på ålder och livssituation. När man är ung/medelålders är det inte orimligt att man har mest pengar i den passiva hinken. Ju äldre man blir desto lägre risk bör man ta och därmed flytta tillbaka pengar till mellanriskhinken.

Hur ska man resonera kring sparande i guld?

Jag tycker att guld ingår som en försäkring i Nybörjar- och Globala barnportföljen. Man behöver således inte ta upp det som en separat tillgång utan det ingår i dessa. Det gäller även om man använder Lysa och kompletterar själv via t.ex. Nordnet. Det enda undantaget är om man köper guld i spekulationssyfte. Då tycker jag att det borde läggas i lekhinken.

Var ska pengar för resor, renovering och bilspar ligga?

Tanken är att man tar höjd för målsparandet när man väljer storlek på bufferthinken och mellanriskhinken. Sedan tar man pengar för dessa kostnader från dessa två hinkar. Tanken är således inte att man ska behöva ha något sparande vid sidan av dessa hinkar.

Hur gör man med månadssparande när en hink är full?

Om t.ex. mellanriskhinken är full då fortsätter du månadsspara i nästa hink, t.ex. passiva hinken. På samma sätt kan man behöva balansera om mellan hinkarna om en hink växer sig alldeles för stor på grund av t.ex. god utveckling.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du uppskattade ovanstående artikel, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev för att få liknande i framtiden. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer ungefär en gång i månaden och innehåller bloggens bästa tips, råd och artiklar. Dessutom får du våra välkomstmejl som plockar russinen ur kakan med bloggens bästa innehåll från de senaste 10 åren.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Digital Fyra-hinkar-frågestund på Patreon

På Patreon.com har vi vår lilla RikaTillsammans-community med människor som tycker det är kul med ekonomi och vill bli rika tillsammans. Jag och Caroline bidrar med tips och extra-material som inte kommer på bloggen och från tid till annan arrangerar vi både digitala och riktiga FikaTillsammans-tillfällen. Det kan vara allt från tillfällen då man kan ställa frågor om allt mellan himmel och jord till ”live-poddar” med gäster där man kan lyssna med eller ställa egna frågor.

Vår ambition är att med start i början av 2020 arrangera några FikaTillsammans-tillfällen kring Fyra-hinkar-principen, den årliga ombalanseringen och allmänt om privatekonomi. Tanken är att man ska kunna utbyta erfarenheter, se hur andra har gjort eller bara få svar på sina egna funderingar och frågor.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag följande relevanta artiklar:

Jag kan även rekommendera följande diskussionstrådar i forumet:


Den här artikeln publicerades 2019-12-29 klockan 10:49 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

205 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej! Tack för bra podd!
    Jag ser att ni hänvisar till passiva hinken när det gäller sparande till barn och på lysa t ex är det ju lätt att öppna separata konton t ex ”barn 1 spar” och ”barn 2 spar” så det är överskådligt. Rent ekonomiskt – är det fördelaktigt att lägga barnens pengar i sin egna passiva hink för att få en större summa på samma konto?
    För just barnsparande med tex barnbidraget varje månad, rekommenderar ni passiva hinken eller att t.ex spara i en gratis indexfond som Avanza zero eller kan man räkna på ungefär samma avkastning på sikt?
    Tack!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christer
  2. Vit pil

    Hej,

    När jag tittar på försiktiga portföljen, Jan rekommenderar 35% i räntor (15% AMF Räntefond Mix, 10% AMF Räntefond Lång, 10% Spiltan Räntefond Sverige).

    Här är avkasting per år för de sista 5 år:

    AMF Räntefond Mix: 1,10 % per år

    AMF Räntefond Lång: 1,42% per år

    Spiltan Räntefond Sverige: 1,47% per år

    Så det blir i snitt 1.25 % per år ((1.1(15/35))+(1.42(10/35)+(1.32*(10/35))), då 0,75% efter skatt.

    Är det inte bättre att bara allt i ett sparkonto med Komplett till exempel, som är 1% per år avkastning (0,7% efter skatt) med mindre volatilitet än räntor? Eller finns det en annan logisk bakom?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    AG
  3. Vit pil

    Hej! Er blogg och podcast, och särskilt idén om fyrahinkarsprincipen, har haft enormt stort inflytande på hur vi strukturerar vår privatekonomi, så tack så mycket för det!

    Om jag får framföra lite konstruktiv kritik så är det att ovanstående metod inte verkar reglera den totala fördelningen mellan olika tillgångsslag i ekonomin som helhet. Här läggs fixa belopp i buffert/mellanriskhinken, och ”resten” i passiva hinken. Så med tiden så kommer ju fördelningen i ekonomin som helhet att gå mot fördelningen i passiva hinken (t.ex. 90% aktier, 10% räntor).

    Jag experimentar just nu med en modell där buffert-hinken har fix storlek, och mellanriskhinken utgör en viss andel av passiva hinken, med målsättningen kanske 75% aktier i ekonomin som helhet, men det är ett work-in-progress.

    Har ni addresserat detta med fördelningen av tillgångsslag i ekonomin som helhet i relation till fyrahinkarsprincipen? Om inte så skulle jag väldigen uppskatta en sådan diskussion i ett kommande podd-avsnitt, samt en diskussion om hur man borde tänka kring att gradvis skifta om denna fördelning när man närmar sig pension, eller närmar sig stora utgifter för barnen (t.ex. insats till lägenhet).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Draganis
  4. Vit pil

    Hej!

    Jag har 120.000 i buffert på ett Santander konto med lite högre ränta. Kommer kunna spara ca 5000 i månaden. Ska jag spara 2500 i mellanhinken och 2500 i passiva? Eller hur ska jag tänka? Jag är 30 år. Tips mottages gärna.

    Mvh
    Maria

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Maria
  5. Vit pil

    Hej!

    Tack för en mycket givande podd! I bilden med de olika hinkarna står det under motivering #1 till storlek ”2 vuxna och 2 barn”. Avses detta förslag gälla en person eller en familj? Jag förstår att det är ett förslag, men det är ju mycket stor skillnad på 150 000 och 300 000.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Veronica
  6. Vit pil

    Hej! Jag är 37 år gammal å har precis öppnat ett konto på Lysa som jag tänkte månadsspara till min pension 10/90 räntor/aktier efter era råd :)

    Nu undrar jag dock vad jag ska göra med mina sparpengar som jag håller på att spara till en sommarbil. Tanken är att kanske köpa inom de närmsta åren.

    När man inte får någon ränta hos banken, är det bättre att tex starta ett 80/20 (räntor/aktier) hos lysa?

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Michael
  7. Vit pil

    Har funderat över en sak. Detta med dom 3 hinkarna alltså att bufferthinken ska fylla mellan-risk hinken och sedan till passiva hinken. Detta måste man väll göra manuellt eller finns det något enklare sätt, är tanken att sätta upp ett månadssparande till varje hink? Känns aningen omständigt att varje gång man tex får lön så ska man göra ett köp i varje fond i varje hink… blir väldigt många småköp isåfall om man utgår från någon av era portföljer. Kanske har jag missat något? Tack på förhand!😄

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Philip
    1. Vit pil

      Jag ser det snarare som att man bara behöver ”ombalansera” mellan hinkarna en gång om året om det inte sker något extraordinärt.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Okej tack! Min idé här blir då att starta ett månadsspar men sätta det på paus, där kan du då utnyttja avanzas automatiska fördelningskalkylator och använda knappen engångsköp för dina insättningar. Hur låter det? Sen ännu en grej, om jag vill ta ut pengar från mellanrisk-hinken tex, är det lättast att bara sälja av allt och sen fördela ut det man ska sätta tillbaka genom metoden ovan? Eller är det tänkt att göra små uttag från varje fond?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Philip
  8. Vit pil

    Hej och tack för en mycket intressant artikel!

    Kan jag tolka artikeln som att jag lika gärna kan sälja mina Nybörjar- och Rika Tillsammans-portföljer och istället sätta pengarna i Lysa? I räkneexemplen i artikeln ligger fördelningen i mellanriskhinken på både Nybörjarportölj, Rika Tillsammans och fondrobot. Ökar risken om jag helt går över på fondrobot?

    Varför ligger både fondrobot 20/80 och 60/40 i mellanriskportföljen? Borde inte 20/80 ligga i bufferthinken som det står längre upp i artikeln?
    Om jag nu väljer bort mina egna portföljer, hur tycker du att jag kan tänka kring fördelningen mellan fondrobot 20/80 och 60/40?

    Förresten kunde jag välja etiskt och hållbart när jag startade fondrobotar i Lysa! Nackdelen är att då krymper ju antalet fonder som det investeras i med risk för sämre utveckling, tänker jag. Men jag vill sova gott om natten med rent samvete så det kvittar.

    Med vänlig hälsning

    Ellen

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ellen Ekelund
    1. Vit pil

      Ja, så kan man absolut tolka det. Portföljerna är i idag i princip identiska (sånär som på guldet) och det blir i längden bättre för de flesta med en fondrobot än att göra det själv. Besparingen på att göra det själv är ca 0.1 % per år i avgift, men då måste man lägga ner mycket tid och man tar risken att det kan bli fel.

      Jo, 20/80 borde ligga i bufferthinken. Jag kommer uppdatera artikeln inom kort. 👍

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Har kört hinkstrategin ett tag via fondrobot och har sen tidigare även ett separat pensionssparande. Det betyder att jag har fyra hinkar (kör ej lekhinken). Jag funderar på om det är bättre att flytta över kapitalet i pensionshinken till den passiva hinken. Vad tror ni om det? Ska man se den passiva hinken som en del av sitt pensionssparande? Har för närvarande 100% aktier i ”pensionshinken” och 90/10 i passiva hinken.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus Persson
    1. Vit pil

      Hej Marcus!

      Jag ser absolut min passiva som mitt pensionssparande, se till så att din mellanrisk är tillräckligt stor så slipper du plocka från passiva om något händer! :)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  10. Vit pil

    Hej Jan och Caroline,
    Tack för att ni kämpar för oss alla och lär ut något som förbättrar ens liv!
    Har funderat på att börja spåra i dom 4 hinkarna för ett tag nu.
    Dom sista gångerna jag har träffat dig Jan så har du rådat mig att vänta eftersom jag hade aktiva investeringar utanför börsen på gång.
    Nu har jag byggt upp en bra kapital och tänker så här:
    Buffert och mellanhink är klara, vill fylla på den passiva hinken och har typ 500k för det.
    Hur ska jg göra? Sätta i allt på en gång är risky om börsen går ner och då förlorar jag pengar, sätta in 10k i månaden under nästkommande 50 månader tar for ever och man går miste om en del avkastning.
    Kanske bättre safe än sorry ändå men vad händer om börsen går ner ordentligt, ska jag sätta in större summor än 10k? Ordentligt krash, köpa för ännu mer?
    Buffet säger get greedy when everyone is scared men det går emot det du Jan har sagt en gång om jag inte minns fel. Vilken häst satsar man på, den som vinner eller den som förlorar?
    Sorry om jag krånglade till det.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Hej Alex!

      Jan har skrivit en artikel om just detta med att investera allt på en gång eller sprid ut, läs gärna den här.

      Tycker du att 50 månader är för lång tid, sänk det till mellan 12-24 månader och höj summan så får du in pengarna snabbare?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  11. Vit pil

    Är 4 hinkarstrategin något att rekommenderea om man vill styra om lite på sin pension som man har i pensionsmyndigheten.se ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    peter
    1. Vit pil

      Kanske inte enbart för att styra bara pensionen. Den bästa pensionsfonden är ju statents AP7 SÅFA, men har du andra likvida medel och värdepapper utöver din pension på pensionsmyndigheten så kan dom ju användas för att spara till både privat pension samt annat innan/under din pension.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Marcus G
  12. Vit pil

    Brukar inte kommentera här men har en fråga om dessa hinkar.
    För mig känns det som mellanriskhinken inte är nödvändig. Jag tycker det känns logiskt att ha de tre övriga hinkarna. Varför anses det nödvändigt med en sådan hink? Balanserar inte bufferthinken och passiva hinken upp det, så en mellanriskhink inte behövs?

    För mig ser det ungefär ut som följer.

    Bufferhinken
    – 50 tkr på bankkonto
    – 70 tkr i kredit på två kreditkort (om nu detta kan räknas hit)
    – 15 % av mitt totala kapital i 100 % räntefonder

    Passiva hinken
    – 75 % av mitt totala kapital i 100 % aktiefonder

    Lekhinken
    – Aktier för mitt övriga kapital.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Karl
  13. Vit pil

    Hej,
    Många råd om hinkarna och deras innehåll etc utgår från om man har 10 år eller liknande kvar till pension. Om man som i mitt fall nyligen börjat ta ut pension, har du några andra kommentarer om fördelning mellan hinkarna och i vilken respektive hink pension skall ingå i. T. ex har jag en blandning av traditionell förvaltning av tjänstepension och kapitalförsäkring med trad förvaltning.
    Tacksam för synpunkter.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olof Strömberg
  14. Vit pil

    Hej!
    En fråga när det gäller månadssparandet, hur gör ni med fördelningen mellan hinkarna? I mitt fall är bufferthinken i princip full, jag petar in lite pengar där vid behov. Men hur gör ni med mellanriskhinken och passiva hinken? Lägger ni allt i passiva hinken eller fördelar ni mellan den och mellanrisken?
    Jag inser ju att detta beror på livssituation och sparmål, men vore kul med något litet inpass i frågan. Själv lutar jag åt att månadsspara lite mer i mellanriskhinken, men jag kanske är onödligt försiktig? Jag kanske borde månadsspara allt i passiva hinken för att få upp beloppet där?
    Tacksam för tips,
    Johanna

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Johanna Mörtberg
  15. Vit pil

    Tror aldrig jag har känt mig så dum som när jag försöker få ihop bufferthinken…jag brukar ha lätt för sånt här, men här har jag definitivt kört fast i någon tankevurpa.

    Jag förstår bufferthinken som att den ska täcka utgifter för år 0-3 (?). Samtidigt så står att bufferthinken ska vara ca 150 tkr. Det känns som att det är en bra bit emellan de två beloppen.

    Säg att jag har utgifter på ca 450 tkr på ett helår. Till det tänker jag att jag ska lägga solceller för 100 tkr och renovera huset för 100 tkr. Allt detta ska då hamna i bufferthinken som jag förstår det.

    På tillgångssidan ska jag, som jag förstår det, räkna i inkomster som jag vet är garanterade. Jag har i mitt exempel valt att försöka räkna på en buffert för ett år framåt och i det fallet att jag och min fru bli uppsagda dag ett på det året också.
    Nu är det så att vi har ganska långa uppsägningstider och inkomstförsäkringar, vilket gör att vi i stort sett inte skulle tappa några inkomster år ett. Detta innebär att jag hamnar på ett negativt behov i bufferthinken, dvs vi har mer tillgångar än utgifter. Men det funkar ju inte om jag vill göra åtgärderna på huset, för då behövs rena pengar att betala det med. Dvs på något sätt behöver det alltid finns ett ”vanligt” sparkonto i bufferten som egentligen täcker tex investeringar i huset.

    Hoppas någon förstår mina funderingar och kanske även har att svar…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Jag brukar rekommendera att använda olika perspektiv för kvalitetssäkring.

      Perspektiv #1 här är ju att med tanke på uppsägningstid etc så behövs ingen bufferthink. Check. Men då kan man ändå välja att ha t.ex. 50 000 kr som buffert för just oförutsedda händelser, en spontanresa/inköp eller liknande. Utifrån perspektiv #2 så behövs 200 000 kr för renovering/solceller. Då skulle jag säga att behovet är 250 000 kr för det innevarande året med renovering. Därefter kan man sänka tillbaka den.

      Jag tänker också att oftast är det viktigare ATT fatta ett beslut. Som min coach sa vid ett tillfälle.

      Just make a decision. If you don’t like it, move. You are not a f-ing tree! 😂

      Sedan får du gärna mejla mig dina siffror när du är klar. Tror det kan bli ett bra scenario. 👍

      Lycka till!
      Jan

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Om man tänker bo längre i sitt hus än 10 år. Skall boendet ligga i den passiva hinken som bundet kapital då?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    T
    1. Vit pil

      Nej, det tycker jag. Hinkarna är snarare kopplade till risk (som indirekt är kopplade till sparhorisont). Huset ”beter” sig utifrån ett finansiellt perspektiv snarare som en mellanrisk-investering än som en högriskinvestering. Därför bör den vara i mellanriskhinken i alla fall.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    En fundering som jag har medans jag läste detta är i vilken hink man ska spara en krigskista, dvs sparkonto eller räntefonder som kan sedan omvandlas till köp av aktiefonder om marknaden dalar ordentligt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Paul Noble
  18. Vit pil

    Hej!

    Jag är på G att sälja min bostadsrätt för att flytta till hyresrätt. Det innebär att jag får massa ”bostadspengar” över som jag inte vet när jag behöver igen. Beror på om/när jag vill köpa en bostadsrätt eller ett hus. Jag är 30 år gammal och undrar vad ni tycker om följande fördelning:

    Bufferthinken
    40.000 kr SBAB

    Mellanriskhinken
    600.000 kr 30/70-portfölj (boende)
    200.000 kr 60/40-portfölj

    Passiva hinken
    90/10-portfölj (fyller på här framöver)

    Eller borde jag redan nu flytta pengar från mellanriskhinken till passiva hinken?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Linus
  19. Vit pil

    Jag funderar om jag verkligen tänkt rätt. Våra utgifter är ett lägre belopp än vad vi får från inkomstförsäkring under en period av 10 månader. Till detta tillkommer 3 månaders uppsägningstid, vilket gör att bufferthinken för oss isf snarare handlar om tryggheten att slippa tänka på hur vi lever än att ha råd under en omställningsperiod. Vi tänker oss en buffert på ca 40 000kr + ev semester/lyx. Tycker det känns lite men samtidigt så är våra utgifter lägre än vad vi från a-kassan (lever billigt i Norrlands inland med låga lån och bra arbeten) och dessutom har vi lätt att få arbete.
    Som sagt, känns lågt men hur jag vrider och vänder på siffrorna så blir bufferten ungefär vad en ny varmvattenberedare (eller kyl/frys) kostar.
    Tänker jag rätt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ola
  20. Vit pil

    Hej
    Hamnar placeringar hos Kameo och Lendify i Lekhinken? Eller kanske i olika. Jag har svårt att bedöma risken i dessa. Lendify sprider ju ut pengarna på väldigt många låntagare, borde vara ganska låg risk. På Kameo kan man ju också välja att sprida ut en hel del.
    /Marcus

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus Josefsson
    1. Vit pil

      De hamnar i min mening i lekhinken. Det är stor skillnad i risk om du jämför med att sprida ut pengarna i 1600 av världens mest likvida bolag på väldigt reglerade marknader. Sedan säger jag inte att det inte har en plats i sparandet, bara att de är annorlunda. 👍

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  21. Vit pil

    I förslaget som tillkom nu senast så står det att det avser en person, men i motiveringen till bufferthinkens storlek så står det 2 vuxna & 2 barn. Är förslaget alltså per vuxen i familjen eller avser den hela familjen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
    1. Vit pil

      Instämmer relevant fråga, skulle vara bra att få svar på!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Veronica
  22. Vit pil

    Hur ställer sig dessa hinkar i beräkning till studielån? Ses det endast som en utgift (ränta + ammortering) och är därför med i bestämmandet av bufferthinkens storlek? Eller ska man dra bort värdet på ens tillgångar med motsvarande storlek på lånet så som man gör när man beräknar bostadens ”värde”?

    /En förvirrad student

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emelie
    1. Vit pil

      Som student själv så har jag själv räknat med studielån som en tillgång/”lön”, men när jag sen börjar ammortera så går den över till en utgift.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Marcus G
  23. Vit pil

    Hej, jag är ny med att spara i fonder och aktier. Jag har endast öppnat ett spara via lysa hittills.
    Jag har ett pensionssparande i ett kapitalspar på folksam som jag började med för ett år sedan. (Då hade jag inte så mycket koll).
    Bör jag ta ut dem pengarna som finns där och spara det i fonder och aktier istället?

    Tack för allt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria Emanuelsson
  24. Vit pil

    Hej, Lyssnade just på AVANZAPODDEN avsnitt 94. Någon som lyssnat på denna?
    Snacka om att de ger passivt index sparande känga! (ca 26:30) ”index-spararna är mitten, det är korplaget, och dem skickar man inte till OS…” De verkar inte ha samma åsikt/insikt som Jan och Carolin, att medelprestation på börsen är vinnarna i långa loppet…

    Tyckte det va så intressant med kontrasten…

    Jan o Carolin, ni är bäst, jag går lätt på er linje!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil
    1. Vit pil

      Jag lyssnade på ett avsnitt av Placerapodden när jag lyssnat på alla avsnitt av mina vanliga ekonomipoddar och det var lite andra tongångar där: ”indexfonder är dumma pengar. Dumma, DUMMA pengar (dumma).” De lyckades inte konvertera mig dock :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      P.B.
    2. Vit pil

      Nicklas Andersson tillhör kategorin investerare som har stockpicking som sin stora hobby. Passiv förvaltning blir därför ett rött skynke eftersom det riskerar kullkasta hela världsbilden. Problemet med aktiv förvaltning är att det är ett mycket svagt samband mellan resultaten från ett år till ett annat. Betydligt svagare än det är mellan resultaten för ett handbollslag som man skickar till OS. Det är alltså väldigt svårt att veta vilket lag som kommer vara korplag respektive högsta-serie-lag nästa år när det gäller aktivt förvaltade fonder. Nationalekonomen Harry Flam har undersökt detta för den svenska fondmarknaden och konstaterat att det inte finns några hållbara bevis för att svenska aktiva fondförvaltare kan hitta framtida vinnare och förlorare.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      PerW
  25. Vit pil

    Hej Jan

    Tack för intressanta avsnitt!
    Jag och min sambo har gått igenom vårt sparande och tänkte nu inför 2020 tillämpa fyra hinkars strategin…. Vi har räknat på våra gemensamma utgifter i och med hus och två barn. Detta kanske är en dum fråga men hur sätter ni upp sparandet med ISK och hinkarna med en bra översikt för båda? Som jag förstår kan man inte ha ett ISK som man har tillsammans? Sätter man upp ett ISK i den ena personens namn bara? Eller fördelar ni hinkarna?

    Mvh Malin

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Malin
    1. Vit pil

      Ja denna fråga tycker jag är mycket intressant att få svar på jag med!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Veronica
  26. Vit pil

    Tusen tack för en helt fantastiskt lärorik podd, ni bjuder verkligen på er också vilket uppskattas🙏🏼 Jag undrar va du anser är smartast? Bor på Åland som tillhör Finland och har tyvärr inte tillgång till varken lysa eller opti eller de fonderna ni rekommenderar så vi ha försökt snickra ihop en portfölj själva efter va ni förespråkar genom gratis månatliga månadsspar i etf:er istället. Är de vettigt eller skulle Nordnets egen fondrobot va bättre ändå fast den får mycket kritik? Återigen tack för det ni gör, längtar till varje söndag:)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ålänning
  27. Vit pil

    Hej,

    Stort tack för en väldigt intressant och pedagogisk hemsida! Fem plus, verkligen.

    På grund av arv etc har jag under 2019 fått en summa om cirka 2,5 miljoner som jag nu funderar på att investera enligt fyra-hink-principen. Det flesta verkar vara överens om att marknaden nu är högt värderad och att vi är på väg ut ur en högkonjunktur. Jag vet att man inte bör försöka tajma marknaden, men vore det kanske ändå en poäng att sätta hela beloppet i ett 20/80-upplägg (kanske på ett vanligt fondkonto för att undvika risk för negativt utfall pga ISK-skatten) under 2020 för att avvakta och se hur saker och ting utvecklar sig? Jag tänker att jag i värsta fall förlorar ett års avkastning i mellanrisk- och passivhinken, men i bästa fall kan gå in marknaden när den är mer ”prisvärd”?

    Stort tack för hjälpen på förhand!

    Vänligen,
    N

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Niklas
  28. Vit pil

    Jag har en fundering om mellanriskhinken. Efter X dagar sjunker ju ens garanterade inkomster (exempelvis 150 resp. 300 dagar för a-kassa, 360 dagar vid sjukskrivning etc. Det går ju därför inte att basera mellanriskhinken på 3-5 ggr bufferthinken i Sverige och räkna med att man klarar sig.

    Jag räknade på långtidsarbetslöshet för mig (worst case scenario som troligen inte är aktuellt) Jag är relativt välförsäkrad och har inkluderat den högre skatten på bidrag jämfört med arbete. Inkomstskillnaden vid arbetslöshet under år 1 (efter a-kassor, inkomstförsäkring etc.) är ganska låg (cirka 20%). År 2 är skillnaden cirka 3 ggr så stor som år 1 och år 3 och framåt nästan 4 gånger år ett.

    Det innebär att jag, om jag ska klara 4 år utan jobb, behöver ha cirka 11 (säg 10 för enkelhetens skull) gånger så mycket i mellanriskhinken som bufferthinken.

    Det innebär i praktiken att en bufferthink om 100 000 ger en mellanriskhink på cirka 1 000 000. Det hamnar ju ganska bra ”i mitten” enligt dina beräkningar.

    Eller är jag helt ute och cyklar

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gurra
  29. Vit pil

    Hej!

    Stort TACK för ett toppen-avsnitt! Kanske något av era top 3 både i information och viktighet. Vi ska köra en workshop hemma på detta!

    Två frågor bara:

    Är det inte lite motsägelsefullt när ni säger dels ”att de flesta överskattar sin risktolerans” och dels ”att de flesta har för låg risk”? Om första påstående är sant borde inte risken/aktieandelen för de flesta vara för hög, och vice versa.
    Jag är inte helt ense med att alla enskilda aktier ska vara i lekhinken. Om man har en portfölj med över 30 aktier så säger ju många investerare att man ändå närmar sig en indexfond. Visst kan man lättast bygga upp en passiv hink med fonder men varför ska en välbalanserad egen portfölj med enskilda aktier per automatik betraktas som lek? Är det inte lite för enkelspårigt? Jag kan hålla med om påståendet om portföljen är koncentrerat till mindre än 5 aktier.

    Tack igen!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    JFB
  30. Vit pil

    Hej, inser nu att jag nog tänkt helt fel med min bufferthink. Dels har jag inte räknat med lönen och försäkringar etc. Dels aldrig räknat utgifter minus garanterade inkomster på detta sätt. Gjorde ett liknande uppställning och eftersom jag har 6 mån uppsägningstid och sparar nästan lika mycket som jag förlorar på att ha a-kassa plus inkomstförsäkring är min hink extremt överfull!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    jessma
    1. Vit pil

      Grattis till insikten! 👍

      Det låter som att du var mer av ”för låg risk” i sparandet än tvärtom. Det är inte alls ovanligt, så grattis till möjligheten att kunna öka risken på ett ansvarigt sätt.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  31. Vit pil

    Själv tillhör jag förvisso en av dem som tycker att denna strategi krånglar till det lite, men tänkte bara dela med mig av lite tankar kring bostadens värde i detta fall.

    Det som jag tror ibland kan ställa till det i tankarna är att man tänker att bostaden är en vara snarare än pengar, och att det då sticker i ögonen att just denna vara ska medräknas i samma sammanhang som ens pengar när man inte gör det med alla ens övriga varor. Skillnaden mellan dem och bostaden är dock, som du skriver, att det i praktiken inte finns någon annan vara man äger som man lika enkelt kan omvandla till pengar (dvs belåna) men ändå fortsätta utnyttja. Visst kan man belåna t.ex. smycken genom en pantbank, men:
    1) du får sällan lika mycket pengar av det som om du belånar bostaden, framförallt inte i relation till värdet, och
    2) du kan inte fortsätta använda smyckena eftersom de nu ligger hos pantbanken – det är därför mer att likna vid en försäljning.

    Men visst är en försäljning ibland acceptabel, t.ex. om du skulle ha fysiskt guld i någon av hinkarna, och sådana varor som du äger och hade varit villig att sälja för att täcka ekonomiska behov hade ju därför kunnat medräknas i hinkarna, men om man inte har den typen av fysiska investeringar eller ett stort specialintresse är deras värde sällan så stort och stabilt som bostaden och därav blir det i praktiken endast bostaden som medräknas.

    Det är dock som du skriver också viktigt att inte ta belåning av bostaden för givet, eftersom ens inkomst och bankernas regler kan ändras och att man då kan nekas lån (åtminstone till vettig ränta) – alternativet att sälja finns dock alltid kvar, men då kan istället frågan om vart man ska flytta uppstå (köpa något billigare utan lån eller hitta en hyresvärd som tar emot en).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
  32. Vit pil

    Hej,
    Och tack för en bra podcast! Jag skulle vilja höra lite mer om hur olika former av målsparande passar in i hinkstrategin. Låt oss säga att man vill spara ihop en kontantinsats till en sommarstuga. Bör man öka storleken på mellanriskportföljen, för att senare omfördela till bufferthinken? Eller skapa en för ändamålet avsedd portfölj ”utanför” hinksystemet där man gradvis trappar ner aktiedelen i takt med att målet närmar sig? Alternativt att man ökar storleken på bufferthinken och sparar direkt i den.

    PS. Jag tycker också att det blev lite förvirrat när ni talade om likvida medel/obundet kapital i mellanriskhinken. Först sade Jan att det kan vara rimligt med obundet kapital i storleksordning 1-2 bufferthinkar, för att strax därpå rekommendera att man bör ha ett års utgifter i obundet kapital. Det behöver ju inte innebära samma sak – i mitt fall motsvarar det senare 4 st. buffertar.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Vincent
    1. Vit pil

      Tack Vincent för din kommentar.

      Jag tänker egentligen att man inte skiljer så mycket på målsparande i fyra hinkar principen. Om målet t.ex. ligger inom 1-3 år, då bör pengarna ha flyttats till bufferthinken som i det fallet ökar i storlek för att kunna hantera målet jämte den vanliga storleken. Ligger målet 5 år bort, då ligger pengarna i mellanriskhinken och så vidare.

      Sorry för otydligheten i avsnittet. Det är ju lite klurigt att försöka göra en modell som ska passa alla från alla olika perspektiv. Förhoppningsvis är det lite tydligare här i artikeln. Återkom annars.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Hej!

    Tack för så bra inlägg. Precis upptäckt er och lär mig så mycket.

    Vore jättetacksam för lite hjälp:

    Jag har 185 000 kr. Enligt Hinkmodellen räknade jag ut att jag ska lägga 37 000 i Bufferthinken.
    Vidare ska då resterande pengar läggas i Medelriskhinken, vilket blir 148 000. Och först när jag kommer upp i 374 000 där så skvätts pengar över i Passiva hinken. Hur rekommenderar du mig att placera mina pengar? Kommer inte ha mycket inkomst närmsta åren då jag studerar, och vill att mina pengar ska börja jobba för mig så fort som möjligt. Rekommendationen är ju att åldern styr andel räntefonder, vilket skulle innebära 28% räntor för mig, vilket inte alls blir fallet om jag distribuerar pengarna enligt hinkmodellen.

    Tack på förhand, betyder mycket om du har tid att svara :)

    Hälsningar Nathalie

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nathalie Saller
    1. Vit pil

      Hej Nathalie,

      Det här är en av situationerna där man får göra en kompromiss med avseende på humankapitalet. För precis som du säger, så är ena perspektivet att det ska ganska mycket in i bufferthinken och mellanriskhinken. Å andra sidan gissar jag att du är ung med ett ökande humankapital som kan motivera mer pengar i den passiva hinken.

      Det kanske handlar om att dela upp beloppet utan för bufferthinken i två delar och sedan öka båda två parallellt? Jag tror däremot inte på att skippa mellanriskhinken och bara köra passiva hinken.

      Det viktigaste är nog egentligen bara att sätta igång och sedan korrigera längs vägen. Lite som vi pratade om i avsnitten om de inre framgångsfaktorerna. Ibland handlar det om att ”Ready, Fire, Aim”. 👍

      Lycka till med ditt sparande och grattis till en god ekonomisk situation redan i din ålder! Hoppas att du har firat den. 🍾

      /jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  34. Vit pil

    Hej
    Jag har en nybörjarfråga. Men för medelriskhinken, bör man ha fonder med riskklass 3-4 eller själv blanda fonder med olika riskklasser tex några räntefonder och några indexfonder? Strl på hinken är ca 1 miljon kronor.
    Mvh
    Linnea

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Linnea
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att när man tittar på helheten i mellanriskhinken så bör den vara riskklass 3-4. Man kan dock ha fonder med en högre riskklass, t.ex. globala aktieindexfonder med risk 5, om man kombinerar dem med fonder från en lägre riskklass, som t.ex. räntefonder på 1 eller 2.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  35. Vit pil

    Tack, jag gillar verkligen en lätt förklarad sparmedel som jag kan lära ut till mina barn.

    Jag blev dock lite fundersam på beräkningen av ersättningen från A-kassan. Som jag läser det så får man maximalt 910 kr/dag i 100 ersättningsdagar och 760 kr/dag i 200 ersättningsdagar (som sedan skall beskattas). Där jag tror att min och din beräkning går isär är att jag tolkat en ersättningsdagar som en vardag (dvs max 5 st per vecka) och därmed i snitt 21 st/mån. Då borde de högre nivåerna i din beräkning räcka längre.

    Nu är jag inte alls bekant med A-kassan och dess regler, så jag kan ha missförstått.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    TheDog
    1. Vit pil

      Det stämmer att ersättningsdagar är max fem dagar per vecka, men förstår inte var du menar att han räknat fel. Beloppen i tabellen är efter skatt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Martin
      1. Vit pil

        Om en månad i snitt är 21 ersättningsdagar så borde den högre ersättningsnivån räcka i fyra månader plus ytterligare 16 ersättningsdagar, men i tabellen ser det ut som att det bara använts den högre ersättnings nivån de första tre månaderna.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        TheDog
    2. Vit pil

      Aha, nu förstår jag. Ja du har rätt, det är fel i tabellen, dagarna på den högsta nivån räcker i ca 4,5 månader eftersom man får a-kassa max fem dagar per vecka. Kanske inte helt självklart för en egenföretagare. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Martin
    3. Vit pil

      Hej! Det är stor sannolikhet att jag har räknat fel i tabellen. Kan ni hjälpa mig att få rätt på siffrorna? För jag utgick från totaler och inte från dagar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Jag skulle säga att det borde vara:
        4 månader á 14 500 kr/mån
        1 månad á 14 000 kr/mån
        4 månader á 12 400 kr/mån

        Jag räknad med att dina grundsiffror var korrekta, så jag la bara till att det högre beloppet räcker längre.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        TheDog
  36. Vit pil

    Tack för uppdateringen av en redan bra artikel. Jag gillar Proethos, som är en bland fond (som du vet) men med en risk nivå på 5.
    I vilken hink passar den bäst skulle du säga?
    tack

    0
    Gravatar ikon för användaren
    CB
    1. Vit pil

      Om den vore isolerad för sig själv så i den passiva hinken. Men i kombination med t.ex. en räntefond så skulle den kunna passa i mellanriskhinken.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  37. Vit pil

    Hej,
    tack för en mycket bra översikt! Vi är i full färd att implementera den i vår ekonomi.

    Jag förstår Jimmy’s tanke med den femte hinken. Den är väl helt enkelt hur man sköter sin löpande ekonomi – och det är väl där den stora kraften ligger? Desto bättre man sköter den, ju mer kan man spara med allt vad det innebär i snabbare uppbyggd förmögenhet, tidigare ekonomisk frihet, mindre uttag från bufferthinken mm. Steg 1 borde därför kanske vara att styra upp sin löpande ekonomi.

    Det är faktiskt om den femte hinken jag har min fråga. Då jag nyss sålt mitt bolag och fått ett hyfsat stor kapital så försöker vi hitta ett sätt att leva på dessa. Avkastningen på dem ska helt enkelt ersätta den normal lönen.

    Enligt de 4 hinkarna lever den femte hinken sitt egna liv med med undantag av 10% sparande och uttag från bufferthinken.

    Men hur man man tänka om hinkarna istället ska ”föda” den femte hinken. Ersätta lönen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jörgen
    1. Vit pil

      Grattis till försäljningen av ditt bolag. Jag skulle säga att då fungerar modellen egentligen som den ska. Att det är ur bufferthinken som man tar pengarna för att leva på sitt kapital. Fundera på det snarare som ”lågriskhinken” än som ”buffert” om det gör det enklare att tänka.

      I början av vare år för man över tillräckligt mycket pengar till bufferthinken för de kommande två årens utgifter. Sedan har man kanske ytterligare 4 års utgifter i mellanriskhinken för att ha resterande pengarna i den passiva hinken.

      Hoppas att det klargjorde det. Återkom annars!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  38. Vit pil

    Hej,
    Till att börja med vill jag tacka för en bra podd som jag upplever fokuserar på intressanta dagsaktuella privatfinansiella frågor. För min egen del gillar jag att lyssna på podden främst för att inspireras av andra synsätt, i synnerhet synen på finansiellt sparande som skiljer oss åt en hel del. I grunden är det så klart bra att inspirera nybörjare till att investera sitt överskott i exempelvis fonder. Det jag tycker ni är lite för hård mot och ibland lite onyanserad i, är diskussionen om den goda passiv investering kontra den dåliga aktiva investeringen.
    Det finns utan tvekan goda skäl till att indexfonder passar dem flesta investerarna fullt ut, då fokus ligger i att tjäna pengar. Men det är absolut inte omöjligt för en privatinvesterare att långsiktigt, alltså över flera år, slå börsens återinvesterade index årligen. Det är inte heller särskilt svårt för en privatperson att hitta bolag vars aktiepris sannolikt är underprissatt på marknaden för stunden. Timingen är inte heller den omöjlig i alla situationer, därmed inte sagt att den är enkel.

    Egentligen vill jag bara påtala att dessa två synsätt inte nödvändigtvis står i strid mot varandra, snarare att den aktiva stilen kan passa den som vill lägga ner mer tid på aktieanalys på jakt efter överavkatning. Och ibland kan man även kombinera dessa två synsätt, att exempelvis ha en grund i indexfond/investmentbolag men att ”toppa” med flera intressanta tillväxtbolag.

    MVH
    Andreas

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Skarvö
    1. Vit pil

      Hej Andreas
      Det var ett jättebra brev Jag håller med dig om allt
      Jag tror du kommer att lyckas bra Tänk långsiktigt
      Gott nytt år
      VH
      LASSE

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Lasse
    2. Vit pil

      Tack Andreas för din kommentar.

      Jag förstår ditt synsätt och föga förvånande håller jag inte riktigt med. 😂

      Jag har full förståelse för att man kan ha aktiesparande som hobby, att man kan försöka slå index över tid och till och med lyckas med det. Om jag bara skulle utgå från historik så har jag slagit index varje år sedan 2014 – dessutom med en portfölj innehållande räntefonder.

      Om jag inte hade vetat bättre – läs: varit med om Ryssland/Asien-krisen 1998, IT-bubblan 2001, Finanskrisen 2008 – så skulle jag självklart sagt att det går att slå index. Jag har ju nära nog ett 100 % trackrecord sedan 2014. Problemet är som alla studier säger – t.ex. den här:

      är att man inte kan särskilja tur i de fall att man har slagit index. Över långa tidsperioder, det vill säga över 10 år, så kommer man se att de aktiva småsparare och professionella förvaltare underpresterar mot index. Man kan även se det t.ex. hos Avanza där den genomsnittlige spararen har underpresterat 9 av 11 år. Men självklart är det inte omöjligt, 6 av 1 000 sparare/professionella förvaltare kommer ju att slå index konsekvent. Frågan är bara om det är sannolikt att jag är en av dem?

      Så allt kommer till syvende ner till vad syftet med ens sparande är. Något som jag också diskuterat i den här artikeln:

      Allt handlar således egentligen om sannolikheter. Jag håller dock helt och hållet med dig att man kan ha basen i ett passivt indexfondsparare och sedan unna sig att jaga överavkastning. Det är ju därför vi lade till en Lekhink i den här modellen. 👍😎

      Tack än en gång för en inspirerande diskussion och spänst i kommentarerna.

      Hälsningar,
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej Jan
        Jag tror Andreas är jätteduktig Alla kan slå index över tid
        EX Investmenbolag Tillväxt marknadsfonder Har själv tjänat
        bra på Asien och Östeuropa ej Ryssland dom sista 40 åren
        vissa tider är Aktier bäst andra tider Räntor bäst
        lika med årets 12 mån köper du i December och säljer i Juli
        får också högre avkastning varje 10 år period
        Jag har svårt att stöpa alla lika
        Själv gör jag inga korta affärer men sysslat med Aktier 45 år
        Du får ha en trevlig fortsättning på helgen
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        3+
        Gravatar ikon för användaren
        Lasse
  39. Vit pil

    Hej
    Först vill jag tacka för ett väldigt intressant avsnitt. Jag har för mig att du i något av de äldre avsnitten diskuterat upplägget i en lämplig 60/40-portfölj o föreslagit att om totalbeloppet överstiger ca 200 000 bör den ersätts med ”allväders-portfölj”. Detta borde då även vara aktuellt för mellanriskhinken.
    Stämmer detta, eller är det jag som är fel ute?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    A
    1. Vit pil

      Njae. Det är två olika portföljer som har lite olika syften. RikaTillsammans-portföljen har en lägre risk än Nybörjarportföljen. Däremot har jag sagt att RikaTillsammans-portföljen inte är lämplig för mindre belopp då den lätt kan bli dyr och lite komplicerad att sätta upp.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  40. Vit pil

    Hej, finns det plats för om man skulle ha en pott för att kunna köpa vid nedgång/ krasch? Hur kan man tänka där om man vill , som en slags krockkudde? Samtidigt vill man ju inte ligga ”utanför marknaden” , och vill ju undvika att sälja vid nedgång allt för mycket över huvudtaget. Tänkt sälja fonder i depå konto innan börjar studera i höst , ang CSN osv, provhytt sätta in på isk antingen aktier eller fonder. Som kan ” jobba på under studier” Dock står ju marknaden relativt högt … några tips? / gott nytt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daw
    1. Vit pil

      På ett sett som inte påverkar CSN så mycket fribeloppet. Annars är de väl månadsparande, men om man har klumpsumma?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Daw
      1. Vit pil

        Horisont 5 – 10 år

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Daw
    2. Vit pil

      En av de stora fördelarna med fyra-hinkar-principen är ju att du aldrig kommer att vara fullinvesterad i aktier. Det betyder att vid en stor nedgång kommer vi att kunna växla över en del av pengarna i räntefonder till aktier. För mig är det en av de ”hemliga” bonusarna med att använda den här strategin. 👍😎

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  41. Vit pil

    Borde inte RikaTillsammans-portföljen kunna ersätta de tre första hinkarna? Där har du ju tillgångsslag med olika risknivåer tänker jag. Särskilt om du har sparkonto i delen med kontanter. Vad tror du om det?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Herr Melin
    1. Vit pil

      Jag förstår hur du tänker, men jag tror att man missar några av fördelarna med hela strategin. Dessutom kan man inte bara byta ut de korta räntefonderna mot sparkonto eftersom man riskerar att portföljen inte kommer att bete sig som den ska. När beloppen växer så skulle det dessutom ge en alldeles för stor del i t.ex. kontanter och en för liten del i aktier.

      Dock, en riktigt spännande tanke som fick mig att tänka till både en och två gånger. Tack!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  42. Vit pil

    Finns det möjligen någon på forumet som har tagit fram en Excelmall för att strukturera upp sin ekonomi enligt fyra hinkar som de kan dela med sig av?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jeppe
      1. Vit pil

        Sweet, tackar så hjärtligt! Har tidigare känt att 4-hinkar blir aningens krystat men efter detta avsnitt så känner jag mig pepp på att kartlägga och styra min ekonomi efter den principen. Översiktsbilden i artikeln är ju bra men vore fint om det kom med i mallen kalkyler med parametrarna för hur de 4 olika totalsummorna (de överst i bild) beräknades också. Sedan är det ju mest att summera sina tillgångar i respektive hink.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jeppe
  43. Vit pil

    Tack för ett bra avsnitt!

    Två frågor:

    När bufferthinken är full, och om man väljer att påbörja mellan och passiva hinken samtidigt, hur bör fördelningen vara procentuellt mellan de två hinkarna? Låt säga att jag sparar 4000 kr/mån, är det 2000 kr till vardera hink som gäller eller finns det en rekommendation för en generellt bättre fördelning?
    Vid den årliga omplaceringen mellan hinkarna, om mellanhinken änny inte är full, och om börsen har gått bra, hur mycket bör man då föra över från passiva hinken? Är det t.ex. 10% av totala värdet på 90/10 hinken, eller hur ska man tänka?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lucas Henriksson
    1. Vit pil

      Tack själv Lucas.

      Tyvärr upplever jag att det är en fråga som är jättesvår att svara på. Det beror nämligen på många ”om och men”. Framförallt beror det på ditt humankapital. Om du är ung, kommer att ha ökande inkomster i framtiden, då kan man absolut köra 50/50 mellan hinkarna. Kanske till och med unna sig mer risk i den passiva hinken. Det enda som jag direkt skulle avråda från är att skippa någon av hinkarna.

      Mitt förslag är att börja testa med det som känns bra och sedan eventuellt förändra det över tid. Det är bättre att börja med en ooptimal plan som man följer än att vänta på en optimal plan eller ha en optimal som man inte följer.

      Sorry att jag inte kan ge ett bättre svar än så. Lycka till med ditt sparande!

      Hälsningar,
      Jan

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  44. Vit pil

    Den här artikeln blir bara bättre och mer informativ och komplett med varje uppdatering. ;) Tack igen för den Jan och Caroline!

    Jag har kört på bara ett buffertsparande och ett långsiktigt sparande i ett bra tag nu. Det fungerat bra men för några veckor sedan gjorde jag om och har nu även skapat och börjat fylla på en mellanrisk-portfölj. Helt enligt 4-hinkar-principerna… Jag kom fram till att det har hänt och kommer hända en del saker i mitt liv som verkligen gör skäll för att ha en mellanrisk-hink. Mest jobb- och hälsorelaterad. Saker som kan hända inom 3-7 år.

    Nu jag har läst artikeln känner jag mig ännu mer trygg att det var rätt beslut och förstår syftet. Eftersom bufferten är redan i sin ordning kommer det nu bli typ 70% av mitt månadssparande som hamnar i den nya hinken för ett tag. Blir den tillräckligt stor så så kommer det bli enbart sparande i passiva hinken igen. ;)

    Gott slut och tack igen!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Adde
    1. Vit pil

      Tack Adde för dina fina ord! 🙏

      Lycka till med ditt sparande!
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  45. Vit pil

    Hej jätteintressant avsnitt. Jag har bara en kommentar om ”humankapital”. Jag håller med om allt du sa men jag vill lägga till en sak. Jag tänker att det också är viktigt att tänka på sin hälsa genom att träna, motionera och äta någorlunda hälsosamt. Att inte stressa. Jag börjar bli äldre och tränar styrketräning, och man kan träna med enkla redskap hemma, exempelvis hantlar och gummiband. Det är också billigt att springa och gå i skogen. Att träna balans blir viktigare ju äldre man är. Hälsa är grunden för allt annat.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    ulf gustafsson
    1. Vit pil

      Håller helt med! Vad är det man brukar säga: ”Den friske har många önskningar, men den sjuke har bara en.”

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  46. Vit pil

    Nja, jag har inga problem med hinkarna eller dess innehåll. Bra struktur som går att ta till sig.

    Mitt problem är att jag inte hänger med kring Lysa-portföljerna 60/40 samt 80/20. Det känns konstigt att spara i räntor inom en ISK. Är det verkligen rimligt? Känns oerhört svårt att få så mycket avkastning med dagens ränteklimat att det lönar sig inne i en sparform som schablonbeskattas på hela beloppet som står på kontot.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Emil
    1. Vit pil

      Du har helt rätt i att det inte är optimalt med räntefonder i ett ISK. Jag ska komplettera artikeln med den frågan.

      Som standard så bortser jag från det eftersom jag upplever att den ”icke-optimeringen” bara kostar några 100-lappar och det är viktigare med en ”ooptimal plan som följs” än en ”optimal plan som inte följs”. Dessutom ser jag räntefonder inte som en tillgång att tjäna pengar på, men som en tillgång att behålla det kapitalet som jag tjänar på aktier.

      En 20/80 portfölj ska ge i genomsnitt 2,2 % (=1 % * 0,8 + 7 % * 0,2) i avkastning och det bör göra att man hamnar över brytgränsen för när ISK är lönsamt på ca 1,5 % för 2019 och ca 1,6 % för 2020. Så det är inte orimligt att ha det i ett ISK.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tack för snabbt och bra svar! Nu hänger jag med igen :)

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Emil
  47. Vit pil

    Hej Jan
    Du har säker någon uträkning med detta men jag förstår inte vitsen med 4 hinkar
    har själv Aktiesparat i 45 år det går upp och ner men på lång sikt alltid upp
    har själv varit med om 4 stora ras det största ca 50% Jag själv är Pensonär
    kommer inte hinna göra över med mina pengar det får min son och barnbarn
    kunna förvalta jag tar några ex det har inget med min ekonomi att göra
    Bostadsrätt värd 1000000 lån ca 300000
    kan belåna upp till 50% till ca 1% En bra buffer reserv
    En Aktie och Fond portfölj 10 mil inga lån Kan belånas 35% -3.5 mil
    vid ett ras på 40% värde 6 mil kan belåna 35% – 2.1 mil
    detta pluss lite kontanter borde räcka som bufferhink
    Dessutom köper jag ofta mer Aktier när PE talen är låga
    EX pe tal nu
    Sverge ca15-20 tillväxt 1-2%
    USA ca 17-25 tillväxt ca 2%
    Maket Maket ca 10 tillväxt 4-8 %
    Östeuropa 5-7 tillväxt ca 1-2 %
    Jag vet inte vad som är bäst att äga Fastigheter och Aktier eller pappersedlar
    Jan jag gillar dina program Lycka till med det nya året
    VH LASSE

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Lasse
    1. Vit pil

      Hej Lasse,

      I korthet så är det för att du inte är den primära målgruppen för Fyra-hinkar-strategin. Jag tror att det handlar om lite samma resonemang som i förra veckan artikel ”LYSA eller en egen portfölj”. Du är en expert som har fantastiska ekonomiska resultat som de flesta bara drömmer om. Du har dessutom på riktigt landat insikten att ”aktier går upp och ner men på lång sikt alltid upp”. Du är inte orolig för svängningar för du har varit med om det fyra gånger. Betänk dock att den genomsnittlige 40-åringen inte har upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har inte upplevt finanskrisen. Att få bevis för att folk får panik är ju bara att titta på inflöden och utflöden i fonder i perioder av oro som förra hösten.

      Utifrån det som du skriver så tolkar jag det dessutom att du har en ekonomisk trygghet och du skriver själv att du inte kommer att kunna spendera alla pengarna inom din livstid. Dina 10 000 000 kr ska sättas i relation till att medianportföljen i Sverige är 42 000 kr. Av de ca 20 procent av befolkningen som har aktier så äger den genomsnittlige aktiespararen 3,9 aktier. De populäraste aktierna bland män är Paradox, följt av Starbreeze, Eniro, Powercell och LeoVegas. Vidare har 20 procent av Sveriges befolkning inte råd med en oförutsedd utgift på 3 000 kr. Jag påstår att det finns en hel del kvar att göra när det gäller den finansiella folkbildningen i Sverige.

      Fyra-hinkar-strategin är således inte till för dig, den är mer till för dem som vill komma dit där du är. Därför är det fullkomligt rimligt att du inte ser en poäng med den. Konstigt vore väl tvärtom tänker jag. 👍😎

      Lycka till själv med det nya året och jag hoppas att du och de dina verkligen har firat dina fantastiska ekonomiska resultat. Många känner sig kallade, men få har den uthålligheten som du har haft.

      Gott Nytt År!
      Jan

      4+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej Jan
        Tack för ditt svar Dom summor jag skrev var bara exempel men 45 år
        är lång tid Själv har jag ingen ekonomisk utbildning jobbat sedan jag
        var 15 år mitt intresse för Aktier har Stinsen Lennart Israellson lärt
        mig han hade 140 millar som mest men skänkte bort det mesta
        innan han dog Han är känd i Aktie Kretsar
        Gott nytt år du med
        LASSE

        7+
        Gravatar ikon för användaren
        Lasse
  48. Vit pil

    Hej!

    Bra avsnitt men jag blir förvirrad när man pratar om att ha en mellanriskhink med fördelningen 60/40 portfölj hos Lysa. Är det verkligen rimligt att spara 40 % i räntor i en ISK som schablonbeskattas årligen?

    Har för mig att det anses helt fel att ha räntor i en ISK på grund av att den magra avkastningen knappt eller kanske aldrig orkar sig över beskattningen? Är det inte vettigare att sätta räntedelen i en 60/40-portfölj av i vanlig fonddepå med 30% beskattning eller alternativt sätta räntedelen i nischbank med insättningsgaranti?

    Har jag missat något eller missförstått så hjälp mig gärna förstå!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Emil
    1. Vit pil

      Hej Emil
      Jag kan heller inte förstå vad vitsen med 4 hinkar
      VH Lasse

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Lasse
    2. Vit pil

      Hej Emil och Lasse,

      @Emil – Se mitt svar ovan vid 23:26. Det är inte optimalt, men det är inte orimligt. Enligt min beräkning går brytgränsen för när ett ISK är mer lönsamt än en depå vid ungefär 1.6 % med 2020 års beskattning till följd av statslåneräntan på 0.51 %. En 20/80 portfölj på Lysa har en förväntad årsmedelavkastning på ca 2,2 % (=1 % * 0,8 + 7 % * 0,2).

      @Lasse – se mitt svar ovan vid 23:17. 👍😎

      Hälsningar,
      Jan

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  49. Vit pil

    Väldigt bra artikel. Jag tänkte köra en variant på detta men endast köra med tre hinkar. Har ett sparkonto (bufferhink) på 99 000 kr. Efter uträckning enligt hur mycket som egentligen ska ligga i den hinken (ett års utgifter – garanterade inkomster) bör den endast uppgå till ca 36 000. Jag tänkte köra en säkerhetsmarginal, vilket gör att jag tänkte ha kvar ca 50 000 i denna hink.

    Fortsättningsvis: Jag har sedan ca 3 år tillbaka investerat en del på börsen på ett ISK konto. I dagsläget ligger min portfölj uppe i 151 000 kronor. Jag ser denna portfölj som en mellanriskhink, då jag förmodligen kommer behöva sälja av allt innehav om ca 2 år för en alternativ kontantinsats för bostad när jag pluggat klart. Jag sparar regelbundet i denna portfölj och avkastningen är stabil.

    Jag har precis öppnat ännu ett ISK-konto på Avanza som jag tänkte ha som en typ av lekhink. Jag undrar dock vad ni anser är en bra fördelning? Då jag i min bufferthink endast ”behöver” ha kvar 50 000 innebär det att jag har 49 000 kr som jag vill investera. Det känns dumt att investera allt detta i lekhinken då jag inte har råd med att riskera hela den summan. Tänkte snarare kanske föra över lite varje månad från bufferhinken och lägga några tusenlappar i mellanriskhinken och lite i lekhinken. Men hur tycker ni jag ska fördela dessa 49 000 kr? Eftersom jag inte kör med fyra hinkar så vet jag inte riktigt hur mycket av mitt totala kapital som bör ligga i lekhinken respektive mellanriskhinken. Har ni några förslag på hur jag bör tänka?

    Kan även poängteras att jag är student i 1,5 år till vilket gör att jag inte kan ta allt för stora risker, men vill ändå ha lekhinken som ett långsiktigt sparande, då sparande i aktier över en lång tid är en bra sparform.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
  50. Vit pil

    Hej!
    Jag upptäckte rikatillsammans så sent som igår och har ännu bara hunnit lyssna på avsnitt #99 och plockläst här på bloggen.
    Jag undrar hur jag bäst jag ska placera ut pengarna i hinkarna, känner själv att jag inte behöver någon aktiv hink men ska jag bara ha buffert och mellanrisk eller även en passiv?

    Jag har ca 45.000 kr på mitt normala sparkonto på min bank som jag gärna vill fördela på något bra sätt. Jag är 24 och har inga barn eller lån att avbetala däremot studerar jag (1,5 år kvar) och får alltså csn samt har en hund. Jag har räknat på att jag kan spara undan 500kr i månaden i dagsläget.
    Pengarna är ämnade till att vara ”in case of emergency” pengar men det har växt på sig och i nuläget behöver jag inte mer än 20.000kr i buffert hinken (tror jag).

    Hur föreslår ni att jag fördelar pengarna?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Evelina
    1. Vit pil

      Hej Evelina!

      Utöver dom 20 000kr du tänker ha som buffert så skulle du kunna fördela resterande 25 000kr lika i både en mellanrisk portfölj med t.ex 60/40 fördelning (aktier/räntor) och en långsiktigt portfölj med en 100/0 eller 90/10-fördelning.

      Sedan börja månadsspara i båda dessa portföljer, då kommer du börja få igång ditt sparande och tänket kring portföljuppbyggnad, när du väl börjar jobba sen så kan du bara öka upp sparandet i båda dessa portföljer.

      Vad tror du om detta?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  51. Vit pil

    Hej!

    Jag och min fru hade tänkt komma igång med ett mer strukturerat sparande enligt 4 hinkar principen men tar gärna emot tips hur man startar. Vi är båda 38 år, har två barn i 5 års åldern och bor i stockholm

    Min fasta lön är 64 000 i månaden och min arbetsgivare sätter av 9 500 i pension i månaden. Utöver detta har jag en bonus som inte är pensionsgrundande som gör att jag landar oftast totalt på 70 000 i månaden. Har möjlighet att löneväxla via jobbet med en låg avgift på 0.1% på kapitalet utöver fondavgift men har inte börjat med detta ännu.

    Min fru har 36 000 i månaden och hennes arbetsgivare sätter av 1 200 i månaden i pension. Utöver detta har hon en bonus som inte är pensionsgrundande och hon brukar landa på en lön på totalt 50 000 i månaden.

    Vi båda har tre månaders uppsägning och båda har inkomstförsäkring.

    Vi bor i ett hus med hyfsad standard som vi äger som värderas till 7 000 000 och vårt lån är på 2 700 000. Vi har inga omedelbara renoveringar vi behöver göra men räknar med 1 000 000 i renoveringar fördelat över 10 år.

    Vi har inga övriga lån, äger inga bilar och lever sparsamt.

    Vi har kostnader på drygt 30 000 i månaden men då är inte pengar för eventuella framtida renoveringar inräknade

    Vårt totala sparkapital är på 1 000 000 men vi går plus varje månad och skulle kunna placera väsentligt varje månad.

    Med detta funderar vi på hur vi ska strukta vårt sparande då vi inte är materialistiska och egentligen vill spara allt på lång sikt till att kunna hjälpa till med boende för våra barn när det behövs framöver.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
  52. Vit pil

    Jobbar mig igenom alla välkomst-brev och rekommenderade podavsnitt (är nu på mail 4 av 5). Verkligen ett grymt bra upplägg då det skulle känns lite mastigt att börja lyssna på alla från början.

    Det kanske tas upp längre fram, men fördelning av räntefonder/aktiefonder i hinkarna och även barnsparandet. Hur ska man tänka allt eftersom tiden går. (Är 41 nu men jag och barnen blir ju äldre för varje år ;-) ) Ska man successivt ändra fördelningen i resp hink eller hälla över mer från hinkarna med högre risk till de andra, antar att när man är 70 inte ska ha lika mkt i den passiva hinken som när man är 40 så att säga? Äldsta barnet har bara 7 år kvar till 18-årsdagen tex…

    Har idag sparande på flera olika ställen, men jobbar för att få det mer samlat. Men finns det ngt man bör tänka på om man idag har fonder i kapitalsparkonto (via max matthiesen…) och skulle vilja flytta dem till Lysa tex?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Sara T
  53. Vit pil

    Tack för en intressant sida! Jag har en fundering kring hinksystemet. Låt säga att jag vill ta X% från min månadslön och fylla på samtliga hinkar (alla börjar tomma). Dvs inte fylla bufferthinken först, utan fördela det jag tar från lönen till de olika hinkarna direkt. Jag ser framför mig att jag sätter en målbild på hinkarna men fyller upp dem kontinuerligt tills jag når respektive målbild per hink. Vad skulle en lämplig fördelning kunna vara? 40% buffert, 40% medelrisk, 20% passiv? (bortse från lekhinken i det här läget, den anser jag får komma längre fram). Vi kan utgå från att bufferthinken kommer jag att ha rätt låg (jag är en sådan som kan finansiera en oförutsedd utgift via kreditkortet + en möjligen en lägre buffert (max 1 månadslön).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Lindquist
    1. Vit pil

      Hej Peter!

      Tycker att 40/40/20 låter sunt, du skulle även kunna köra 33/33/33 såklart, men kanske ändå är bra att försöka fylla dom två lite snabbare ändå?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Tack för svar! Om man inte ska spara för efterlevande, utan bara för sig själv (är 42 år), skulle en annan fördelning i respektive hink vara att föredra? Tänker primärt på mellanriskhinken och hinken ovanför. Är t.ex. 90/10 aktie/räntefond fortfarande att föredra?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Peter Lindquist
      2. Vit pil

        Jag hade fokuserat på att först fylla bufferthinken, i den har jag motsvarande 3 månaders fasta utgifter (mat,boende, bilkostnader samt tv?/internet/mobilkostnader).
        Först därefter hade jag valt att investera.
        Med bufferten på plats infinner sig ett visst lugn. Detta gör dessutom att du kommer bli taggad för att snabbt fylla bufferthinken, man vill ju investera. :-)

        Till en början hade jag lagt 10% i passivahinken och resten till mellanriskhinken tills den är full. För att där efter lägga 100% i passiva hinken, eller 90% och 10% i lekhinken om man tycker det är kul.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        KalleT
  54. Vit pil

    Hej, jag vet att för många är boendet det största ”sparandet” men i poden har det flera gånger nämnts att man bör betrakta boendet som en skuld. Jag undrar helt enkelt om man bör placera sitt boende i hink 4 istället för hink 2. Detta eftersom boendet är en väldigt illikvid tillgång och bara kan fylla på de andra hinkarna genom belåning eller flytt till hyrresrätt eller mindre boende men vid en krasch eller sättning på marknaden tappa väldigt stor del av värdet vilket de tillgångsslag som föreslås i hink 2 inte gör.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas Lårdh
    1. Vit pil

      Hej Jonas!

      Kolla mitt svar angående varför boendet inte bör räknas in i hink 2 under dennafrågan.

      Man skulle säkert kunna räkna in den i hink 3 som en passiv del i sitt sparande, men jag känner att man kanske bör behålla boendet helt utanför hinkmodellen? Men om man verkligen vill ha in den i någon så skulle jag säga hink 3.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  55. Vit pil

    Var hamnar bostadsamortering i den 4-hinkar strategi som form av sparande? Mellanrisk eller buffert (iom att det minskar en fast utgift långsiktig) ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Diogo
    1. Vit pil

      Hej!

      Jag skulle nog säga att den halvt hamnar i mellanrisken, men däremot är det inte en snabb tillgång som räntefonder eller pengar på sparkonton är. Du har inte samma likviditet på det som du amorterat.

      Däremot så skulle man kunna se det som ett ”sparande” i mellanrisken, utan likviditet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  56. Vit pil

    Hej!
    Har läst och även lyssnat på poddarna.
    Men behöver hjälp o tips.

    1.Bufferthink
    Har 50.000 på ett SEB konto. Tänkte spara 50.000 här. Ska jag ha 10% aktier och 90% fonder?

    2.Mellanhink
    Äger 1 villa som jag vill bygga ut, får ej låna mer på den. Så behöver spara ca 500.000
    Så antar att det kanske tar 5-10 år

    3.pension

    4.barnspar.
    Har 2 barn 3 år och 1 år
    Har 80.000 på ett vanligt konto som jag ev ska föra över till antingen nordnet, lysa eller avanza?(Beronde på rekommendation)

    Ska jag spara i alla hinkar samtidigt?
    Kommer kunna spara ca 7000 i mån.

    Hur ska jag fördela aktier och ränta i dem olika hinkarna?

    Mvh

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria
    1. Vit pil

      Hej Maria!

      1. Sparkonto med insättningsgaranti, buffert är pengar som du behöver ha tillgängligt snabbt för oförutsedda utgifter.
      2. Skulle säga att Nybörjarportföljen passar för detta ändamål!

      3. Globala Barnportföljen funkar utmärkt för pensionssparande.

      4. En Kapitalförsäkring med barnen som förmånstagare, jag skulle säga Avanza av egna erfarenheter. Men vet att andra även gillar Nordnet.

      Jag tycker att du kan spara i alla portföljer samtidigt, däremot så får nog pengarna till villan visa vägen för hur mycket du kan spara i dom andra hinkarna. Eftersom det är en väsentlig stor summa du behöver här så kanske största delen måste gå till den hinken.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Tusen tack för svaret.
        Loggade in på avanza, ska jag ta avanza auto till barnen?
        Är lat så tänkte ta
        Lysa till hink 2(liknar nybörjarportföljen om jag fattat rätt.

        Likadant med pensionsparandet ett lysa konto med 90% aktier och 10%fond.
        Mvh

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Maria
  57. Vit pil

    Hej, Jag är nyfiken på hur ni andra resonerar. Hade ni placerat NOWO-fonden i mellanriskhinken?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ACCA
    1. Vit pil

      Hej!

      Ja men det skulle man kunna göra, detta eftersom det är en blandfond.

      Men du skulle lätt kunna göra en egen mellanrisk via Avanza eller Nordnet, då kommer du att komma undan med en mindre förvaltningsavgift som gynnar dig i det långa loppet.
      Kolla in ”Nybörjarportföljen”!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  58. Vit pil

    Hej, Jag försöker få ihop en mellanriskhink och komma igång med mitt sparande men nu med allt prat om sparrobotar (Lysa) så blir det snabbt rörigt. Det låter ju fantastiskt att själv slippa göra ombalansering. Men vilken del av mellanriskhinken ska finnas på Lysa och så vidare, för man bör fortfarande äga guldfonder och så vidare.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    John
    1. Vit pil

      Hej John!

      Jag skulle säga att hela mellanrisken kan ligga i Lysa om du så vill, att du ”bör” äga guldfonder är inte givet anser jag, det är en råvara som historiskt har använts till att hedgea sin portfölj men finns inget som säger att det ska fungera som hedge i framtiden.

      Men om du vill så kan du fortfarande äga lite guldfonder i en ISK på t.ex Avanza eller Nordnet och sedan kör du resten på Lysa?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Hej Robin tack för att du svarar.

        Ja jag tänker mest på Rikatillsammans-portföljen med de fyra hörnstenarna, 25% aktier, 25% räntefonder, 25% obligationsfonder och 25% guldfonder. Jag gillar nämligen det upplägget väldigt mycket så frågan är om man ska skippa Lysa eller att där kanske kommer en guide hur denna portfölj skulle kunna fungera med i kombination med Lysa.

        Eller är det jag som krånglar till det kanske?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        John
  59. Vit pil

    Hej, tackar för en toppen site! Tänkte fråga, om du tycker det är en bra idé förstås om du skulle kunna rita om din illustration med de fyra hinkarna? Om jag förstår det rätt är de tre första hinkarnas storlek långt ifrån de samma. Men i figuren är det ju det. Där emot så är det väl 80/20 på de två sista, både i beskrivningen och i figuren
    Rätta mig om jag missförstått.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Andersson
  60. Vit pil

    Hej.
    Tack för en sååå bra podd och intressant artiklar.
    Jag är i situationen att jag har en mellanriskhink och en bra början till den passiva hinken. Jag har dock behövt tömma min bufferthink (40 000 kr pga av oförutsedda avgifter) och är nu i stort sett på 0 kr där.
    Ska jag sälja fonder i mellanriskhinken för att få 40000 kr snabbt – eller månadsspara fr min lön i ca 18 mån för att nå samma belopp?
    Väldigt lockande att sälja fonder – mest för trygghetens skull.
    Men blir det en ekonomisk skillnad oxå? – vilket är bästa alternativet ekonomiskt? Känslomässigt/trygghetsmässigt tar jag nog helst ut pengar fr min kapitalförsäkring hos Avanza – men vill inte göra bort mig.
    Tack på förhand för tips och råd kring detta ”dilemma”
    /Malin

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Malin
    1. Vit pil

      Tack för din fina kommentar.

      Mitt tips är att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej
      Enligt artikeln ovan så skall du sälja av fonder för att fylla på bufferten. Det är ju iden att alltid ha en buffert. Ett annat val är givetvis att sälja av för tex 20 000 och spara in de övriga 20 000 så slipper du sälja så mycket. Det handlar ju om överblick av sparandet och riskoptimering.

      Med Vänlig Hälsning Niklas

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Niklas Lindblom
  61. Vit pil

    Hej. Tänkte börja spara så här enligt ”hinksystemet” – är supertaggad!.
    Har redan en del sparat hos Avanza både för mig (200 000 kr) och barnen (120 000 kr) men dock väldigt lite pengar ”på banken” eftersom jag senaste tiden litegrann hamnat i paycheck to paycheck. Men nu ser jag över alla utgifter och kan spara in en hel del. (är skild sedan några år tillbaka och bor själv i bostadsrätt med barn varannan vecka)
    Nu undrar jag. För att få ihop till buffert-hinken som i dagsläget är tom. Ska jag ta ut fr ngt av mina Kapitalförsäkringar hos Avanza (hink 2 och 3) eller spara månadsvis fr min lön för att ”komma ikapp”?

    Enligt er uträkning så verkar det som att jag ska ha ca 30 000 kr i Buffert-hinken och det kan jag nog spara ihop på ett år. Men om jag säljer fonder går det ju på bara några dagar… men det känns ju inte rätt att sälja…
    Tack på förhand!!
    Och wow vilken grej det varit att börja lyssna på er podd!
    Avsnitt 57 o 58 med Claudia var perfekta för att komma igång och för att förstå!
    Inser oxå att jag behöver ändra innehåll i ”Mina hinkar” hos Avanza då jag sett att de inte har räntefonder alls samt en hel del fonder med hög avgift (skapades i en ”fondgenerator” för några år sedan).

    MVH
    Malin

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Malin
    1. Vit pil

      Hej Malin!

      Kul att du är taggad på att komma igång!

      Ofta kan man som du säger, hitta lite utgifter som går att dra in på och sedan spara detta istället.

      Jag tycker att du kan spara extra direkt från lönen till bufferten för att komma ikapp, så hade jag gjort iaf.
      30tKr låter rimligt, kör på att spara ihop det från lönen, så slipper du plocka ut från ditt andra sparande.

      Tyvärr har jag också upplevt det i fondgeneratorn, du får väldigt många bra förslag på billiga fonder.
      Men sedan så kommer det in några jättedyra fonder som man egentligen inte alls vill ha.
      Tur att det går lätt att byta ifrån dessa! :D

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Hej och Tack för att du tog dig tid att svara.
        Eftersom jag är nybörjare på detta…
        Hur byter jag ut dessa fonder med hög avgift? (du skriver att det är lätt att byta)
        Då måste jag väl sälja och återinvestera i de med lägre avgift?…Och hur vet jag då NÄR jag ska sälja dem i så fall?
        Vill liksom komma igång och ha det rätt i ”mina hinkar”.

        Känns som det skulle vara ”lätt” att sälja av en del och fylla bufferthinken för att sen fokusera på mina andra hinkar med fonder. Men det rekommenderar du inte pga att inte sälja av (dilemma nu när jag liksom vill starta igång)….

        En annan fråga. Hur flyttar/ändrar jag mellan mina kapitalförsäkringar (har 2 st och båda är ganska högrisk pga portföljgeneratorn för länge sedan – vill ändra den ena till att vara mer 60-40). Då måste jag väl sälja av och börja månadsspara på nytt?

        Känns som att jag skulle kunna fråga tusen saker till… så klurigt och mkt att sätta in sig i.
        Jag blev rekommenderad av AVanza för några år sedan när jag började spara att ha KF och har inget ISK alls – men det spelar väl ingen roll, eller?

        Tack på förhand.

        /Malin

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Malin
  62. Vit pil

    Hej!

    Jag är i den situationen att mina utgifter under ett år är mindre än vad jag skulle tjäna om jag blir uppsagd och får A-kassa i ett år.
    Hur ska jag då tänka vad gäller bufferhinken och mellanriskhinken?

    Med vänlig hälsning, Daniel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Bellander
    1. Vit pil

      Jag fick också en låg uträkning för min bufferthink. Jag höjde den så att jag kände att jag skulle ha råd med ny tvättmaskin, kyl och lite annat sånt om det skulle hända, inte allt samtidigt förstås. (Bor i villa) Min bufferthink är 30 000kr. Vissa kanske tycker det är lågt men det är nog lite beroende på ens egen risktolerans också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Richard Leknes
    2. Vit pil

      Det kan lätt ta tre månader att få ut pengar från A-kassan så det kan vara en lämplig buffertsumma.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Ckarion
  63. Vit pil

    Vad är skillnaden mellan fyra hinkar-strategin och att bara köra en portfölj med både högrisk- och lågriskfonder som man balanserar om då och då?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Oskar
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att den stora skillnaden är att den inte tar hänsyn till hela ekonomin. Fyra-hinkar-principen är ett sätt att få ett helikopterperspektiv över ens ekonomi.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  64. Vit pil

    Det är en elegant modell. Som du skriver så är en av fördelarna att hinkmodellen att den ”passar våra hjärnor”. Tycker dock att namnen på hinkarna är lite opedagogiska, i alla fall ”mellanriskhinken” och ”passiva hinken”. Man blandar ihop dem och det är onödigt svårt att minnas vilken som har lägst risk, mellanriskhinken låter farligare än passiva hinken i mina öron

    Tycker att namnen på hinkarna skulle ha en tydligare röd tråd så att man enkelt kan sortera dem mentalt. Några förslag:

    1. Riskfria hinken
    2. Lågriskhinken
    3. Mellanriskhinken
    4. Högriskhinken

    Eller:

    1. Buffert-hinken
    2. Buffertstöds-hinken
    3. Passiva investeringshinken
    4. Aktiv investeringshinken

    Eller:

    1. Ränte-hinken
    2. 60/40-hinken
    3. 90/10-hinken
    4. Aktie-hinken

    8+
    Gravatar ikon för användaren
    Karlsson
  65. Vit pil

    Hej. Tack för en bra artikel.
    Jag håller på att sätta upp fyra hinkar. Idag har jag ett ganska ostrukturerat upplägg.
    Jag arbetar på ett stort svenskt företag och vi får månadsvis köpa aktier, som efter tre år dubbleras i antal.
    Hur ska jag se på dessa? Det är ju en 3-års horisont. Så jag tänker att det motsvarar mellanhinken.
    Men om jag antar att de blir dubblerade, så motsvarar värdet ju nu hela min mellanhink. Dvs jag får en mellanhink i ett enda företag. Det är förvisso ett av sveriges största, och sannolikeheten att de skulle tappa så mycket att det åt upp hela värdet av dubbleringen känns liten. Men ändå. När dubblerinen är klar så tänker jag sälja, jag tror att jag har bättre avkastning på annat håll.
    Hur ser du på detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Warren Bucket
  66. Vit pil

    Hej Jan! Grymt bra och välbeskrivet som vanligt!

    Du refererar i en av bilderna till RikaTillsammans-portföljen som ”50/25/25”. Har jag missat något? Är den inte25/25/25/25?

    Keep up the good work!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  67. Vit pil

    Hej!

    Jag och min sambo har börjat bygga upp en buffert i enlighet med denna teori. När vi räknade ut första hinken insåg vi att även om vi drar bort alla våra utgifter från vår gemensamma inkomst (A-kassa beräknad för 11 månader/person) så går vi ett antal tiotusentals kronor plus. Utifrån det förstår vi det tekniskt sett som om vi inte behöver en bufferthink (även om vi givetvis har en ändå). Således får vi ännu svårare att förstå och räkna ut hur stor mellanriskhinken ska vara för oss.

    Någon som kan hjälpa oss att räta ut förvirringen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
    1. Vit pil

      Har för mig att detta tas upp i poddavsnittet till denna artikel. Om jag minns rätt så föreslår Jan att bufferthinken ska täcka 1-års utgifter (är väl vanligtvis så länge man får typ A-kassa).

      Nästa hink tror jag skulle vara i storleksordningen att kunna täcka 3-7 års utgifter, minus ev. garanterade inkomster/bidrag under den tiden (räknas ut på samma sätt som med bufferthinken men för en längre period).

      Men hur länge varje hink ska räcka beror väl även på vad man har för mål med sitt sparande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Karlsson
    2. Vit pil

      Hej Jenny,
      Vi ska precis sätta upp våra hinkar och även vi får detta resultat för hink 1, dvs de garanterade inkomsterna (a-kassa + inkomstförsäkring) är större än årsutgiften. Därför provade vi med andra scenarier för den garanterade inkomsten och årsutgiften. Ett scenario är ju om en av oss blir långtidssjukriven. Här upptäckte vi dock att vi har en sjukförsäkring genom tjänstepensionen som täcker upp bra, så detta scenarion var faktiskt inte värre för oss. Ett annat scenarion är ju om man tvingas säg upp sig själv (ej uppsagd) och inte har ett nytt jobb direkt tex pga psykisk ohälsa. Detta scenarion är det värsta för oss, trots det så krävs det ingen större buffert. Vi justerade även upp räntan på bolånet så att årsutgifterna ökade. Ja och så räknade vi även på det mest hemska, dödsfall och skilsmässa.
      Nu lutar det åt att vi använder oss av 3 x månadslönen för att det känns bra. Så får vi justera framöver om det behövs.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      kristofer
    3. Vit pil

      Samma här, dvs. bufferthinken blir med tänket utgifter minus säkra inkomster mindre än 0.

      Har gått på Dave Ramsey, 3-6 månaders fasta utgifter. Till detta räknar vi mat, boendekostnader(ränta/amort. El,vatten&sophämtningsamt försäkringar) Transport(bilkostnader för oss) fack/a-kassa samt tv/internet/mobilabonnemang.
      Detta blir i vårt fall ganska rimlig buffert på 66 000:-, för tre månader. Vi har dock rundat upp det till 75′

      Mellanriskhinken är i vårt fall överfull pga övervärdet i huset, Vi har då tänkt att 1 års fasta utgifter enligt ovan är rimligt som likvid del av mellanriskhinken. (264 000:-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      KalleT
      1. Vit pil

        Hej KalleT

        Jag har en annan fundering gällande de fyra hinkarna. Jag och min sambo har gått igenom vårt sparande och tänkte nu inför 2020 tillämpa fyra hinkars strategin…. Vi har räknat på våra gemensamma utgifter i och med hus och två barn och vill sätta upp ett gemensamt sparande som båda har tillgång till. Kan man ha ett ISK på exempelvis Nordnet eller Lysa som båda har tillgång till så att man kan få en bra översikt över hinkarna tillsammans? Eller sätter man upp ett ISK i den ena personens namn? Hur gör ni?

        Mvh Malin

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Malin
  68. Vit pil

    Hej,

    jag har läst din hemsida med mycket stort intresse och har liksom de flesta andra en ganska liten mellanriskhink, men en stor passiv och aktiv hink. Har nyligen startat upp ett sparande i Lysa med 60-40 där som jag tänkte skulle fungera som mellanrisk. Mitt ”problem” är att mina andra aktiefonder gått så bra de senaste åren så jag vet inte hur/om jag ska omfördela främst den passiva hinken samt mina aktier. Jag skulle vara oerhört tacksam för lite vägledning.

    SPP Aktiefond global 15%
    SPP Aktiefond Sverige 15%
    SPP Akitefond USA 16%
    Spiltan Aktiefond inv. 43%
    Swedbank Robur Ny teknik 11%

    Aktier
    Fabege ca 3000 st

    Med vänlig hälsning
    P

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrick
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  69. Vit pil

    Jag funderar på hur den här strategin passar med månadssparande. Jag har nyligen börjat fondspara i en mellanriskportfölj och har satt upp ett månadssparande dit utöver det jag sedan tidigare lade i min buffer (som redan är ”full”). Kan man tänka sig att sätta upp månadssparande till både mellanriskhinken och till den passiva hinken i olika storlek bara för att automatisera det hela lite och sedan se över fördelningarna mellan dem när man går igenom och balanserar portföljerna, eller vad är ditt tips kring detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per
    1. Vit pil

      Ja, absolut. Det viktigaste är att man faktiskt har tänkt genom det och har en plan. :-) Lycka till med ditt sparande!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  70. Vit pil

    Hej

    Bra tanke med hinkarna. Vad anser du om Avanza Auto fonderna som dessa hinkar du pratar om?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Jönsson
  71. Vit pil

    Hej . Tack för ett givande inlägg, ni har en sån fin ton i era samtal. Jag har följt bloggen passivt i några år och har med god marginal fyllt buffert hinken så inlägget kom i rätt tid. Det hörs sista halvåret återkommande brasklappar från dig och din dina gäster Jan ”det kommer komma en crasch” ”vi är i en bostadsbubbla” osv. Jag är benägen att befara att det inte är så långt dit. Men gällande bostadsbubblan har jag haft fel i 15 år och bor tryggt kvar i hyresrätt medan omgivningen gjort upprepade ekonomiska karriärer, så tiden är som bekant ett ludigt verktyg. Jag står nu i valet och kvalet att fortsätta vara ödesmättad och fortsätta låta bufferthinken översvämmas för att ha muskler när det faller neråt. En generell fråga om hinkarna är alltså hur ska man se på ett strategiskt sparande att använda när köpläget är gynsamt? Man kunde ju tänka sig att använda räntedelarna i mellanhinken. Tveksamt är dock om man vågar den dagen det läget infinner sig. Tack!
    / Anna

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Hej!

      Det är klurigt det där, jag själv hade tänkt att boendet är en sån viktig del för välmåendet. Så om man hittar ett boende där man trivs och vill bo länge så kanske man får bortse från tankarna om bostadsbubbla. Om man däremot ska titta på hinkarna så skulle bostad mycket väl kunna falla in under målsparande, eller vad tror du?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
  72. Vit pil

    Hej, antag att man väljer att fylla mellanriskhinken med tre års utgifter med avdrag för säkra inkomster. Är en 60/40 portfölj ändå att rekommendera eller gäller det endast om hinken innehåller sju års utgifter med avdrag för säkra inkomster?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henry
  73. Vit pil

    Hej!
    Under rubriken ”Placera in sina olika pengar i de olika hinkarna” och under passiva hinken står det ”PPM (120/10)”. Har fingrarna halkat på tangenterna eller har jag missat något? För summan ska väl vara 100?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  74. Vit pil

    Hej!
    Först vill jag tacka för en mycket inspirerande och lärorik blogg. Jag har lärt mig mycket och fått ett intresse för ekonomi som jag aldrig haft tidigare.
    Jag kommer från ett helt annat läge än de flesta som läser denna blogg. Jag har under många år brottats med ett spelmissbruk som jag nu lyckligtvis har tagit mig ur. Det innebär att jag en ganska stor uppförsbacke att starta ett sparande. Jag är idag 35 år har jag skulder på ca 225 000kr i blancolån med en ränta på strax under 5%. ( inget sparande/ buffert) Jag har en relativt bra inkomst på runt 40 000 brutto. Jag lever själv efter en skilsmässa i en ganska billigt hyresrätt med en son på snart 4 år (varannan vecka)
    Hur skulle du lägga upp en en framtida plan?

    Ska jag börja med att betala av lånet och samtidigt bygga upp en buffert?
    Bör jag vänta med att börja spara i fonder och aktier?
    Bör jag spara till mig själv först innan jag börjar spara pengar till min son? ( ex bygga upp hink 1 och 2)
    Lämpar sig nybörjarportföljen bra för en eventuell mellanhink?
    Har du några bra boktips för en nybörjare?

    Hur skulle du resonera för att på sikt kunna bygga upp ett sparande och en ekonomisk trygghet?

    Vänligen
    Jens

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jens
    1. Vit pil

      Att betala av ett lån med ränta på 5% ger ju de facto en riskfri avkastning på 5% i form av minskade räntekostnader. Börsen snittar kanske något högre, men med betydande volatilitet. Skulle svara ja på din första fråga, börja med att betala av lånet och bygg samtidigt upp en buffert.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Viktor
  75. Vit pil

    Lite sen på bollen kanske, men jag förstår inte riktigt poängen med att ha en så stor buffert som inte avkastar något, särskilt inte om man i övriga hinkar också har en rätt så stor andel kontanter/räntefonder.

    Jag är en typisk medelsvensson med barn och villa och stämmer hyfsat in på räkneexemplet. Men jag tycker 20000 är en lagom budget. Det täcker oväntade kostnader, som att bilen eller tvättmaskinen går sönder.

    Att dimensionera budgeten efter att både jag och min fru blir arbetslösa samtidigt känns lite väl extremt, vad är risken för det (om vi inte jobbar på samma ställe)?

    Om det skulle hända mer extrema saker som kräver mer än vår buffert klarar så får vi väl ta av sparkapitalet som är investerat, det skulle inte vara någon katastrof.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Lukas
  76. Vit pil

    Hej! Tack för ett bra avsnitt! Jag funderar lite kring automatisering av sparandet kopplat till denna strategin. Kan man, vad du vet, automatisera sparkonton/isk-konton så att överföring sker mellan kontona per automatik vid en viss summa. Tänker att det vore det bästa för att upprätthålla rätt balans mellan hinkarna och man missar/glömmer inte att balansera om vid behov. Något tips kring detta?

    Mvh Rickard

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rickard
  77. Vit pil

    Hej. Har en fundering kring hur jag ska beräkna en årsutgift. Jag tänker att konsumtion typ shopping inte borde inkluderas, utan det borde ligga med en bas. Typ samtliga boendekostnader, försäkringar mm, livsmedel o dyl, basinköp av kläder. Tänker jag rätt?

    Vad händer om hushållets garanterade utgifter överstiger årsutgiften? Att slopa buffertsparande känns fel.

    Tack för en grym insats!!!!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
    1. Vit pil

      Hej Jesper!

      Jag tror du menar de garanterade inkomsterna (inte utgifterna). Hur som helst undrar jag samma sak. Bara a-kassan i tolv månader täcker i mitt fall årsutgifterna och mer därtill, men jag behöver fortfarande en buffert för att skydda mig mot oväntade utgifter som att tvättmaskinen går sönder.

      Tänker att 50 tusen kan kännas tryggt att ha som buffert hos exempelvis SBAB till en (väldigt liten) ränta, men jag kanske tänker fel?

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Richard
  78. Vit pil

    En allmän fråga: Jag har funderat på när man ska ha ISK/aktie-fonddepå. Jag har gjort en grov uppskattning av att man behöver ha över 6 % avkastning för att ISK ska löna sig skattemässigt. Isf skulle man ju ha mellanriskhinken i aktie-fonddepå och inte ISK.

    Har du någon beräkning på det?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Ola
  79. Vit pil

    Återkommer till mitt tidigare inlägg om hur stor hink 1 skall vara. I mitt fall så överstiger pensionen våra fasta utgifter med några tusen varje månad, så enligt definitionen, så skulle jag inte behöva någon hink.

    Personligen pendlar min hink ändå mellan cirka 80 000 och det dubbla. Målet är att aldrig understiga 100 000 kr. Vill jag göra en förbättring på vårt hus, skulle det kännas ytterst genant att låna pengar vid min ålder. Vill vi göra en resa, eller något annat roligt så är det också psykologiskt omöjligt att lånefinansiera detta, även om det det finns ett relativt stort övervärde i villan.

    Det är svårt att räkna ut någon schablon på detta. Varje familj måste nog själva känna var gränsen skall dras. Många har det svårt ekonomiskt, men åtminstone en månadslön före skatt borde alla svenskar ha.i reserv. Helst bör målet vara två månadslöner eller mer

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  80. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag gillar formuleringen att denna metod ”lämpar sig för vår hjärna”. Trots att jag redan har alla de investeringsslag som du anger som exempel under respektive hink, så har jag inte tänkt på fördelningen så som du beskriver här och att hinkarna fyller på varandra, toppen tack!

    Har en fundering kring företagande – var passar det in? Om det öppnar upp sig en affärsmöjlighet (bilda bolag med andra) – bör denna investering (och risk) finnas med i strategin och var landar den i så fall? I aktiva hinken? Det skulle i så fall innebära att man inte bör ta risken att satsa mer pengar än att det finns rätt mängd kvar i bufferthinken, hink 2 o.s.v…? Eller ska jag tänka annorlunda i denna situation? Som situationen ser ut nu skulle jag behöva sälja av mycket i de andra hinkarna för att ha möjlighet att satsa, vilket upptar mycket av min tankeverksamhet för tillfället.

    Stort tack för din reflektion kring detta!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rebecca Jensen
  81. Vit pil

    Jag försöker greppa det här med hinkarna i relation till olika portföljer. Så som jag förstår det så är mellanhinken en säkrare variant av passiva hinken. Båda innehåller globala indexfonder men fördelningen ex aktiefonder/räntefonder ser olika ut (det finns säkert andra saker som skiljer också men den fördelningen verkar central för att förstå portföljerna har jag upplevt).

    Hur ska man tänka om det när man flyttar mellan hinkar. Det blir ju lite som att flytta från globala indexfonder till delvis andra globala indexfonder. Går det inte bara att ändra fördelningen i en portfölj direkt?

    Jag är rätt säker på att jag gör någon form av tankevurpa här, typ gällande hela poängen med hinkarna, men hjälp mig gärna :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Claes
  82. Vit pil

    Hej,
    Jag har ett angenämt problem. Jag har en stor andel sparande, och tar jag bort sparandet så klarar jag mig precis på mina säkra inkomster. Hur ska man då tänka med sina hinkar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
  83. Vit pil

    Hej Jan och tack för en väldigt intressant artikel.
    Om jag behöver en buffert på 70k vad är det som bestämmer storleken på nästa hink? Ska man ta som man själv tror mellan 3-7 * 70k? Storleken på nästa hink blir då alltså mellan 210k och 490k. Det innebär för min del att jag inte kommer ha något att lägga i nästkommande hink efter denna(iaf inte på ett tag). Bör man ha hinkarna med mindre summor för att kunna ha något i alla så att säga. Hur är resonemanget kring detta? Tack igen!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Personligen skulle jag väntat med nästa hink i så fall. Det anser jag är i linje med resonemanget att göra dig immun ovan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
    2. Vit pil

      Skulle gärna vilja höra vad Jan har att svara om detta.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Alex
    3. Vit pil

      Detta är nog något som många brottas med, och man får nog själv komma fram till vad som passar bäst.

      Bufferthinken
      Jag har inspirerats av Dave Ramsey och kommit fram till att jag först fyller bufferthinken motsvarande 3 månaders fasta utgifter, dvs. sådan man inte lätt kan vara utan eller avsluta.
      Har man skulder (utom bolånet) så bör man satts på ca: 10 000:- i buffert(baby step 1) och sedan lägga full kraft på att betala av lån och skulder(baby step 2). och därefter fylla bufferthinken.(baby step 3)

      Mellanriskhinken
      Med full bufferthink och utan skulder(förutom bolån). Hade jag lagt 10% av (familjens)inkomst i passivahinken(baby step 4) och resten i mellanriskhinken.
      Har man bolån så hade jag amorterat enligt kravet och resterande investerats till 60/40-portfölj tills denna portfölj motsvarar 1 års fasta utgifter som likvid del.

      När likviddelen i mellanriskhinken är uppfylld tycker jag man fortsätter mellanrisksparandet genom att amortera ner sitt bolån så fort man kan.
      Är man ett Dave Ramsey-fan så kör man på tills boendet är betalt(baby step 6), vill man ha lite mer risk så kan man nöja sig med att nå en nivå så att man kan ha ett amorteringsfritt lån och bara betala ränta.

      Passivahinken
      Med fylld mellanriskhink, bunden + ”likvid” del, så lägger man sedan 100% av sitt sparande i passivahinken.(baby step 7)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      KalleT
  84. Vit pil

    Nybörjarportföljen innehåller långa obligationsfonder som det alltmer varnas för. Hur skall jag förhålla mig till det? har börjat med 4 hinkmodellen o sätter av 2 mille, 500000 i vardera hink över 5 år från hink 1 till hink 2-3 och hink 4 under 10 år. Hink 2 är Din nybörjarportfölj, hink tre är Lysa 50/50 o Avazas robot 50/50 och hink 4 Aktieinvest Bas o akastningsportfölj och avanzas rek. månadsportfölj i fonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  85. Vit pil

    Tack för en inspirerande blogg!
    Kanske en korkad fråga…. Bör man ha både en nybörjarporfölj och en global barnportfölj om man följer din strategi? Jag har idag en nybörjarportölj, men ingen global barnportfölj. Bör man i så fall ha dessa på olika konton, eftersom fonderna i stora delar är de samma. Hur många fonder rekommenderar du

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Eva Pettersson Wessman
  86. Vit pil

    När man ska se på den totala ekonomin så bör man väl även ha en hink där man beskriver tankarna kring eventuella lån, i min värld så är inte målet att få 0 kr i huslån, utan målet är att väga kring ca 50% av husets värde (vilket man får skjuta lite från höften från för att komma fram till)

    Då vi idag ligger på 50% bolån och inga övriga lån, så är fokus att inte amortera mer utan bygga buffert och investera överskottet.

    Intressant att få höra dina åsikter kring bolån och hur ni tänker här.

    Tack för bra blogg!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    CB
    1. Vit pil

      Skulle också vilja höra lite mer tankar kring lån. Mitt mål är att få ner huslånet till noll. Har lyckats med det en gång tidigare, mycket tillfredsställande att vara skuldfri och ha hela lönen att investera.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Sven
    2. Vit pil

      Om man bortser från mental bokföring så innebär lån att man har negativ placering i räntebärande, dessutom normalt med högre ränta än annars. Att kombinera lån med ränteplaceringar är något jag tycker man bara skall göra i den omfattning det behÖva för att ha tillräcklig likviditet i sin buffert. Bortser man föfrån dent behovet så är ränteplaceringar i kombination med lån bara ett sänke för portföljen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
      1. Vit pil

        ”så är ränteplaceringar i kombination med lån bara ett sänke för portföljen. ”

        Precis, det är därför jag valt att satsa på att betala av bolånet, vilket Dave Ramseys studier av miljonärer också stödjer.
        Då slipper man fundera på det!

        Det jag brottas med nu är istället ifall jag skall se huset som en ränteplacering i mellanriskhinken/portföljen och minska räntedelen i den portföljen för att inte ha för låg risk?
        Funderar också på att ha hävstång genom att låna på passivahinken på Avanza för att öka den totala risken.
        Kommer att avvakta (tajma marknaden!?!) lite medan jag funderar, får vi nedgång så kanske jag väljer att börja belåna 90/10-portföljen. Eller gå ner på 100% aktiefonder(index såklart). Får se hur det känns när börsen faller. Just nu känner jag mig trygg i min ekonomi och hoppas på frihet inom 6-8 år.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        KalleT
  87. Vit pil

    Hej!
    Intressant artikel! Jag ser fram emot fortsättningen om ”den livslånga spenderingsplanen”. Jag har byggt upp mitt kapital genom att investera i svenska familjeägda investmentbolag. Nu efter att ha uppmärksammat din blogg har jag lagt krut på att säkra mina tillgångar i linje med Rikatillsammans-portföljen. Dock innebär detta också att min årliga avkastning i form av utdelningar minskat. Så, som förtida pensionär, där avkastningen från mina aktier ger mig bra extra inkomst är jag lite i valet och kvalet hur långt jag ska gå med mitt lågrisktänkande.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  88. Vit pil

    Hur skall man göra med sitt konsumptionssparande?
    Om jag sparar till hus, bil, resa, elektronik eller dylikt.
    Skall man placera de pengarna i den ”hink” som stämmer med tidshorisonten för konsumptionen?
    Detta kanske förklaras någonstans i artikeln och jag har missat det.
    Jag tror att den delen behöver förtydligas för att man skall kunna tillämpa pricipen i vardagen.

    Tack för alla intressanta artiklar!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Har samma fundering och hoppas att ett svar kommer :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      akb111
  89. Vit pil

    Hej Jan,
    jag tycker att den här artikeln stämmer väl för en människa i arbetslivet, men om man som jag närmar sig pensionen, alternativt redan är pensionär så får man ju en säker inkomst som man har oavsett sjukdom etc.

    Naturligtvis behövs ändå en buffert för reparationer av hus/ bil etc. Men under förutsättning att man kan leva på pensionen, behöver man då en mellanriskshink av den storleken? Förutom att ge ett metalt stöd att ligga kvar i mer högriskinvesteringar vid sämre tider, så lär man inte behöva den för att man blir av med pensionen (förutom ev nedtrappning av tjänstepension och liknande)

    Jag försöker fundera på vad som skulle var lämplig nivå för mej som har i princip allt mitt pensionssparande i balanserade fonder (dåliga rådgivare 30 år sedan) och min tjänstepension enligt din nybörjarpension.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ML
  90. Vit pil

    Uppskattad läsning. Men jag studsade lite när jag läste det här: ”När börskraschen så småningom kommer, blir det förhoppningsvis enklare att göra rätt genom att låta den passiva hinken löpa eftersom man har sin buffert- och mellanriskhink oskadd.” Mellanriskhinken som består av era fondportföljer torde väl knappast förbli helt ”oskadd” den dagen börsen kraschar? Annars är hinkupplägget spännande food for thoughts. Jag tillämpar något liknande utan att ha en lika visuell inre bild för tänket. Jag snor dina hinkar rakt av (fast med eget innehåll). :-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christina 50+
  91. Vit pil

    Hej,

    Bra och intressant avsnitt (som vanligt). Tycker dock att det var alldeles för kort. En timme behövs för att få någon substans i det. Om ”folk” tycker det är för jobbigt med en timme så är de inte seriösa med sin ekonomi. Flit och systematik rimmar illa med ”quick-fix avsnitt” på 30 min.

    Personligen så återkommer jag hela tiden till bloggen/podden för att det skapar enormt mervärde till min ekonomi, alltid intressant att få olika perspektiv på saker och ting. Jag upplever det som att dina följare är hungriga på kunskap och vill lära sig. Kan man inte hålla koncentrationen längre än 30 min så får man väll dela upp avsnittet och lyssna i två omgångar, då slipper man dessutom en lång väntan på nästa avsnitt.

    Sagt med glimten i ögat ;)

    Allt gott
    Alexander

    8+
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken och för att du följer bloggen Alexander! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  92. Vit pil

    Intressant artikel. Jag har alla fyra hinkarna men på ett betydligt mera ostrukturerat sätt än som du beskriver. Detta inspirerar mig att titta över mitt sparande.

    En synpunkt i marginalen. Min pension överstiger (tackochlov) mina utgifter med några tusen varje månad. Jag tycker ändå att jag behöver en buffert på ett sexsiffrigt belopp, för att det skall kännas bra. Definitionen behöver kanske göras om något?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
    1. Vit pil

      Hmm… spännande. Kan du inte hjälpa mig hur man skulle kunna tänka/göra istället?

      När man tittar på grunden i 3-bucket-strategy så säger de ju 1 – 3 års utgifter i den första hinken, men i USA fungerar det ju lite annorlunda.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  93. Vit pil

    Hej!

    Jan skriver nedan att man kan se de fyra hinkarna som en portfölj. Jag tycker det borde vara ett intressant upplägg att man jobba med virtuella portföljer i stället för konkreta portföljer. Dvs. man har endast en portfölj hos banken, men fördelningen av den bestäms av de fyra hinkarna ovan. Det finns några fördelar som jag kan se:

    1. Mer automatisk balansering genom att många av hinkarnas storlek bestäms av en annan hink (t.ex. mellanriskhinken ska vara 5 ggr bufferthinken, aktiva hinken ska vara 10% av den passiva hinken)
    2. Man behöver göra färre affärer, dels genom ett mindre balanseringsbehov enligt ovan, dels genom att man slipper köpa samma fond i flera olika portföljer.
    3. Ev. mindre avgifter och courtage, etc.
    4. Enklare sammanställning av den totala ekonomin och analys av tillgångslag, risk etc.

    Det finns också nackdelar, den största jag kommer på är att uppföljningen på portföljnivå blir svårare.

    Två frågor:
    1. Finns det någon liknande modell i form av Excel-blad eller verktyg?
    2. Eller ska man kanske bara räkna fram en portfölj utifrån alla dessa parametrar (sparhorisonter, storlekar, utgifter, etc.)? Hinkarna är ju egentligen ”bara” ett sofistikerat system att göra just det på. Men det är ju svårare att göra lika pedagogiskt såklart.

    Vad tror ni?

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Gabriel
    1. Vit pil

      Jag har tyvärr ingen sådan Excel-fil, du får gärna mejla mig den när du har den så kan jag lägga till den artikeln. Men du har självklart helt rätt i ditt resonemang.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag tror att det är en bra ide att dela upp det på åtminstone två konton ändå av den anledningen att man kanske vill ha aktie(fonder) på ett ISK, men inte räntefonder där.

      Egentligen bör man kunna göra så bara man ser till att man har klart för sig hur mycket man behöver i räntefonder och hur mycket i aktie(fonder).

      Jag tror att det är alltför förenklad syn att säga att de olika hinkarna skall ha visst förhållande till varandra. Snarare är det ju så att fördelningen är beroende på totala förmögenheten, men om man har det beroendet klart för sig så bör det funka med att ha två konton som man fördelar förmögenheten mellan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    3. Vit pil

      Utmärkt idé!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jonas
    4. Vit pil

      SkyKing: ja, man behöver flera olika konton hos olika institut, minst ett av varje typ man vill ha (ISK, kontanter, och inte minst alla olika pensionskonton). Men argumenten håller ändå tror jag, det borde gå att minska antalet konton lite, och balanseringen blir automatisk.

      Ang. hur storleken på en portfölj bestäms så är det ju lika lätt att säga att den ska vara ”300 000 kr” eller ”85% av det totala sparandet minus portfölj X”. Alla de exemplen kan ju enkelt tas fram automatiskt om man har sina virtuella portföljer på samma ställe.

      Hm… måste labba lite i Excel och testa… :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
    5. Vit pil

      Gabriel: ja lite så gör jag. Jag tycker att man skall läsa bloggen som en inspirationskälla snarare än ett facit, man får många bra idéer och om man förstår dem så kan man anpassa dem efter ens egna förutsättningar och smak tycker jag.

      Jag har snarare upplagt det så att jag har AF+ISK+KF som liknar hinkmodellen litegrann, men där AF är helt inriktad på ränteplaceringar medan ISK och KF är inriktad helt på aktieplaceringar. KF använder jag till pensionssparande och ISK som en back-buffer (som extra resurs ifall bufferten inte räcker eller för att återuppbygga bufferten).

      Funderar på att lägga upp ytterligare en AF för att ha ränteplaceringar reserverade för pensionssparande, men det kanske blir lite av mental bokföring…

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
      1. Vit pil

        Intressant att höra hur du lagt upp det med AF, ISK och KF. Jag funderar på hur det blir vid deklarationen när man sparar i räntefonder på ett AF-konto. Måste man göra något vid deklaration eller kommer uppgifterna förtryckta i deklarationen?

        Om du vill delge mer personliga uppgifter får du gärna berätta hur många procent av ditt sparande du har på AF. Hur många räntefonder du har?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Malin
    6. Vit pil

      SkyKing: då är vi nog inne på samma spår!

      Man måste ju ha en slags virtuell portfölj om du vill ha en räntedel på AF och en aktiedel på ISK.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
  94. Vit pil

    Hej,
    Kan du bekräfta att pensionerna (inkl. PPM och tjänstepension) ska räknas in i den passiva hinken?
    Mvh
    Gabriel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gabriel
    1. Vit pil

      Ja, det skulle jag säga om tidshorisonten är 10+ år. Tänk dock på att man sedan borde ta bort den när man börjar plocka ut pengarna (eftersom man då räknar med inkomsterna som sänkning av storleken på Bufferthinken).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  95. Vit pil

    Hej jan! Ville säga ett stort tack för ännu ett intressant avsnitt. Jag började följa din blogg sen 6 månader tillbaka när jag började få upp mitt intresse för privatekonomi. Din blogg har varit en otrolig inspirationskälla och vill verkligen säga att den har bidragit till en vändpunkt i mitt liv.

    Jag var tidigare väldigt duktig som många andra att spara till en buffert för oväntade utgifter. Problemet var ofta för mig att när bufferten, första hinken, hade kommit till en bra nivå så svämmade den hinken över till konsumtion istället då kunskapen saknades istället för att hälla över till nästa hink.

    Nu är det ordning på torpet och har verkligen nördat ner mig i ekonomi och styrt upp buffert, pensionssparande (bytt från bankens dyra fonder till egen portfölj), sparande till sonen, pengamaskin och ett lekkonto.

    Däremot funderar jag lite kring mellanrisk hinken som du beskriver. Jag är 30 år och har långt perspektiv på både pensionssparande och pengamaskin (ca 20 år) och har därför lagt upp dem i 90/10. Är bekväm med den risken även om jag kan förstå att det kan va värdefullt med en mellanrisk hink rent psykologiskt vid svängningar på börsen samt för vara immun mot svängningarna. Jag tänker att vid ex inkomstbortfall så ser jag över och minskar utgifterna samt ev minskar amorteringen och haft det som en säkerhet tillsammans med bufferten. Borde jag komplettera med en nybörjarportfölj i mitt fall?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria Nilsson
    1. Vit pil

      Tack för den fina feedbacken och grattis till dig!

      Ja, jag skulle rekommendera en mellanriskhink eller en nybörjarportfölj. Framförallt som du själv skriver som ett psykologiskt skydd när nedgången kommer. Den enda gången jag kanske skulle avråda från det är om du har varit med om 1-3 krascher så att du vet hur du reagerar under sådana omständigheter.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Vet inte om detta är till dig (troligen inte allt, men lite kanske), men en tanke är kanske att ha ytterligare en hink före den första.

      Den första hinken är ju tanken att den skall användas för oförudsedda utgifter, men ett vanligt mönster hos folk som ”sparar” gör det bara som ett sätt att hantera kassaflödets variationer över året. Man skiljer ju på förudsedda utgifter som att man skall köpa julklappar eller betala semesterresan från oförudsedda som att tvättmaskinen går sönder.

      När det gäller storleken på buffert-hinken så är det också så att många av de ”oförutsedda” utgifterna inte är så oförutsedda som det låter. Tvättmaskinen KOMMER gå sönder, det är bara en tidsfråga och för denna typ av utgifter kan man på förhand veta hur stora de kommer vara.

      Man kan också överväga att om man inte får ihop en tillräcklig buffer att man försäkrar sig mot de oförudsedda kostnaderna.

      För oförudsedda utgifter kan det även vara bra att ha kreditkort med tillräcklig beviljad kredit. Då kan man låta bufferten ligga i fonder eftersom man trots att man behöver flera dagar på sig för att realisera bufferten så kan man redan omedelbart betala vad som behövs. Detta kan även behövas ifall man försäkrat sig mot kostnaden (om försäkringsbolaget betalar i efterskott).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  96. Vit pil

    Hej Jan. Mycket intressant avsnitt. Lyssnade på det som podd när jag jobbar och tycker att avsnitten är alldeles för korta enligt min mening. Så när jag kom hem var jag tvungen att gå igenom det själv och kolla upp mot mina siffror.

    Men jag uppfattade lite som jag ville anmärka på (utan att försöka vara besserwisser).

    Du pratade om i hink 1 att man skulle räkna in ekonomiskt bistånd (Socialbidraget) som en inkomst. Men du har inte rätt att söka det förrän alla dina konton är tömda och alla ”större” värdesaker är sålda. Så ska du spara med ekonomiskt bistånd får du stoppa pengarna i madrassen eller investera i annans namn.

    I andra hinken kör du en snabb övergång att de första året blir arbetslösa så får de bara två månader uppsägning. Inte två månader per år. Så du får lägga på 100000 till per år över år 1 med minus för a-kassan. Om jag tänker rätt att två personer med jobb blir av med dem och inte får något nytt på 7 år (stackar personer). Då blir det två månaders uppsägning. A-kassa resten av året. Men kommande år blir det -20´000 i månaden och således -1´570´000 på dessa sju åren.

    Tack för att du kan inspirera mig till mitt sparande.

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik L
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken, det tänkte jag inte på. Ska se hur jag kan uppdatera det till nästa gång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  97. Vit pil

    Hej Jan
    Tack för ett intressant avsnitt
    Ser att du tar med tjänstepension och PPM i den passiva hinken ,
    ska man då även ta med den vanliga inkomstpensionen i ”mellanriskhinken”
    om man tittar på hinkarna ur ett pensionsperspektiv ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bertil
    1. Vit pil

      Jag är lite kluven. Man kan resonera för och emot.

      Om man resonerar för, så skulle jag säga absolut eftersom det är en summa som är allokerad till dig som växer med 1-2 procent per år. Men då måste man ju räkna bort inkomsten från bufferthinken.

      Om jag resonerar emot, så skulle jag säga att vi inte kan påverka inkomstpensionen, varken i förvaltning eller uttag. Därmed skulle jag snarare nästan se den som ”lön” från ett ”pensionsjobb” och räkna av den prognosticerade inkomsten från bufferthinken enligt liknande räkneexempel som ovan.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  98. Vit pil

    Du säger att den inte skiljer mycket från 4% regeln men jag ser inte riktigt likheten då de har olika mål.

    Dina 4 hinkar handlar om att spara och bygga upp ett sparande på ett stabilt och säkert sätt, samt skapa trygghet ifall något händer.

    4% regeln är ju att om man sparat ihop 6miljoner så kan man när man slutar spara och börjar ta av portföljen ta 4%, dvs 20000kr/månaden. År 2 tar du dock inte 4%, då tar du 20000kr och justerar det mot inflationen med ca 2%, dvs 20400kr/månaden. Detta gör du varje år oavsett hur marknaden går. Då ska det enligt teorin inte gå att äta upp alla sparade pengar, utan den bör fortfarande växa och någon kommer kunna ärva den av dig. Detta gäller bara om man har en 60/40 portfölj, med aktieindex fonder då det var sådan data de använde för att simulera detta olika fall som jag förstått det. Dock snackas det en hel del om att 4% regeln är död och att den inte håller med dagens fonder och marknad. Läste att 60/40 ”då” är mer som 80/20 idag. Men här börjar det med spekulationer och man ska ta mycket med en nypa salt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik Hallqvist
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar, hjälp mig gärna att tänka. Anledningen till att jag skriver att där inte är någon skillnad är att man skulle kunna se alla fyra hinkarna som en enda portfölj. Då kan man ju antingen utgå från att man tar ut A) 480 000 kr minus inkomster från bufferthinken och fyller på från de andra hinkarna, eller B) tar ut 4 % första året om det motsvarar storleken på alla hinkarna. Alla kommande år därefter behöver man ju uppjustera för inflation, oavsett om man tar ut dem från bufferthinken eller en enda portfölj där man tar ut 4 % + inflation.

      Angående din sista spaning. Ja, det är många som säger att avkastningen idag är lägre än tidigare, att man inte längre kan räkna på 8 % som var tumregeln utan idag är det bra om man kan ligga på 5-6 procent per år. Självklart kommer det i så fall att ha påverkan på tumregler som dessa. Däremot är jag alltid skeptisk när människor kommer med påståenden som ryms inom ”Det är annorlunda nu…” för historien visar väldigt tydligt att över tid är det väldigt lite som blir annorlunda så länge den underliggande drivkraften är människor och våra känslor. Men det är bara min tes. Sedan kan man alltid ta höjd för att man har fel…

      Tack för din kommentar och för att du bidrar till att göra artikeln bättre genom din kommentar.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  99. Vit pil

    Jag har försökt tillämpa dina strategier men jag har efter ett fritidshusförsäljningkommit att ha 2 mille på bank o 500000 i aktie o räntebärande .frågan är ju eftersom jag äsnart är 77 år hur jag skall agera.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
    1. Vit pil

      Jag skulle försöka resonera precis som i artikeln ovan. Räkna på dina utgifter de kommande åren minus pension, sätt de första årens utgifter i bufferthinken, räkna ytterligare ett par års utgifter i mellanriskhinken och därefter resten i den passiva eller aktiva hinken. Vill du ge bort pengar eller liknande, räkna in det som utgift.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  100. Vit pil

    En fråga ang bufferthinken: Du anger att 10% går bort i sparande och resten är utgifter. Men är inte det ohälsosamt mycket utgifter? Dvs borde inte delar av det vara ”lyx” som kan kapas i ett sådant fall som arbetslöshet?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars
    1. Vit pil

      Jo, visst så är det ju naturligtvis. Nu tog jag det mest som exempel. Hamnar man i en sådan situation så är det väldigt sunt att dra ner på utgifterna till en betydligt lägre nivå. Då räcker ju hinkarna dessutom betydligt längre.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson