Fyra hinkar-principen

Bästa sättet att strukturera sitt sparande är med dessa 4 hinkar

Fyra-hinkar-strategin hjälper dig att få rätt balans i sparandet, den gör att du undviker de vanligaste misstagen som småsparare gör och sannolikt kommer den även att ge dig en högre avkastning med mer pengar över tid. Den passar dessutom lika bra för spararen som vill ha en ekonomisk trygghet med en bättre nattsömn som investeraren eller FIRE-entusiasten med ambitionen att uppnå en ekonomisk frihet.

Ny och uppdaterad version

Det finns en ny och uppdaterad version (per 2021) av den här artikeln via länken nedan:

Den här artikeln är mest kvar av historiska referensskäl.

För ett par år sedan hjälpte jag ett par vänner med att strukturera sin ekonomi. Då insåg jag att ett av de vanligaste misstagen som man gör i sitt sparande är att ha fel risknivå. De hade, precis som jag, nämligen antingen för lite eller för mycket risk. I längden kan både för mycket och för lite risk leda till samma oönskade resultat – att pengarna inte räcker till. För mycket risk och man kan förlora pengarna i en börskrasch. För lite risk och man får aldrig ihop pengar så att det räcker.

Dessutom hade flera, precis som jag, pengarna utspridda på många olika konton, banker och investeringar. Det var svårt att få en överblick över helheten. Det var då jag började se mina placeringar, mina konton på banken och alternativa investeringar som olika byggklossar. 4-hinkar-strategin var ett sätt att få ihop alla dessa delar till en helhet. Ungefär som ritningen när man bygger Lego.

Sedan den första versionen har den här artikeln blivit en av de populäraste och viktigaste artiklarna på bloggen. Väldigt många läsare använder en variant av fyra-hinkar-principen för att strukturera och balansera sina egna ekonomier. De största vinsterna som vi och andra ser med fyra-hinkar strategin, efter ett par års användning, är:

  • Högre avkastning / Mer pengar tack vare att man undviker vissa beteende misstag
  • Ett lugn och en trygghet i att man vet att man har gjort rätt
  • Bättre nattsömn eftersom man har bra försvar (som leder till att man kan spela bättre anfall)
  • Man kan spekulera i vissa högrisk-placeringar med gott samvete
  • Den ger ett mer balanserat sparande med avseende på risk
  • Bättre överblick över hela ens sparandet

I den här artikeln går vi inte genom teorin bakom de olika investeringarna, portföljerna eller fondrobotarna. Istället rekommenderar vi artikeln ”Kom igång med ditt sparande”. Den ger en bra introduktion till de olika byggklossarna. Men det kan vara bra att veta att 4-hinkar-principen inte är beroende av någon särskild investering. Tvärtom. Man kan sätta in alla sina tillgångar i någon av de olika hinkarna.

Fyra-hinkar-principen är inspirerad från många olika källor, allt från Michael Falks bok ”Let’s all learn how to fish”, Christine Benzs artikel ”3 Retirement Bucket Portfolios for Minimalists”, Bodo Schäfers bok ”Vägen till ekonomisk frihet”, Boglehead ForumsThree fund portfolio”, Marie Kondos ”Konsten att städa” till otaliga kommentarer, mejl och samtal med läsare på våra workshopar. Vårt bidrag är att vi har försökt anpassa den så att den fungerar oavsett ålder, fas i livet eller mål. Den fungerar nämligen lika bra om man bara vill ha en bra struktur för sitt sparande, strävar efter FIRE och ekonomisk frihet eller bara vill ha ett sätt att tänka kring sin pension.

Efter den här artikeln är tanken att du ska ha allt som du behöver för att strukturera ditt eget sparande enligt 4-hinkar-principen. Det kan vara lite klurigt första gången, men ta gärna hjälp och gör det tillsammans med någon. För våra Patreon-medlemmar arrangerar vi hyfsat regelbundet digitala FikaTillsammans-tillfällen där man kan ställa frågor, få tips och råd.

Lycka till med ditt strukturerande och glöm inte bort att fira ordentligt när du är klar. Genom att göra det här jobbet har du gjort något som över 99 % av befolkningen sannolikt aldrig har gjort och aldrig kommer att göra. Det kommer också att över tid ge resultat som de flesta aldrig kommer att få.

Tack och lycka till!
Jan och Caroline

PS. Den här artikeln är senast uppdaterad 27 december 2019. Den var tidigare publicerad som avsnitt #47 (podd och video), men skrevs totalt om den 29 december 2019 i samband med avsnitt #133. DS.

Sammanfattning av 4-hinkar-principen

Nedan följer en övergripande illustration med de fyra hinkarna:

En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Hinkarna hänger ihop med övrigt sparande, modellportföljer och teori enligt följande tabell:

Schematisk översikt av Fyra-hinkar-principen
  Klokt forskningsinspirerat sparande Spekulation
  Låg risk Mellan risk Hög risk Mkt hög risk
Namn på hink eller ”låda” Bufferthinken Mellanriskhinken Passiva hinken Lekhinken
Sparhorisont 0 – 3 år 4 – 10 år Mer än 10 år
Modellportfölj Bankkonto och
Försiktiga portföljen
Nybörjarportföljen och/eller
RikaTillsammans-portföljen
Globala barnportföljen Alternativa investeringar och enskilda aktier
Rekommenderad andel bankkonto 50 – 100 % 0 % 0 %
Rekommenderad andel aktiefonder 0-30 % 40-70% 80-100%
Rekommenderad andel räntefonder 70-100% 30-60% 0-20%
Förslag på fördelning hos LYSA 20 % aktier / 80 % räntor 60 % aktier / 40 % räntor 90 % aktier / 10 % räntor  
Modellportföljerna fördelning 20 % aktier / 75 % räntor / 5 % guld 50 % aktier / 40 % räntor / 10 % guld 80 % aktier / 10 % räntor / 10 % guld  
Risk enligt KIID-skalan 1-7 1-2 3-4 5-6 1-7
Förväntad årsmedelavkastning 2 % 4 % 7 % 10+ %

Nedan följer de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning:

Teorin och regler för de olika hinkarna
Syftet med modellen är att skapa en mental bild där man fyller på en hink i taget. När en hink blir full och svämmar över, då börjar man fylla på nästa hink. När den är full så börjar man på nästa och så vidare. Om en tidigare hink råkar bli tom, då använder man en senare för att återfylla den. 
Hinkarnas uppgift är att absorbera den risk som kommer med att investera sina pengar. Genom att ta lägre risk i de första två hinkarna så kan man ta en hög risk i de två sista hinkarna. Ungefär på samma sätt som man kan spela ett aggressivt anfall om man har ett stabilt försvar. 
När vi pratar om tidshorisonter så gäller dessa från varje givet tillfälle. Om man idag har ett mål att t.ex. gå i pension om 10 år, så innebär det att om sex år är tidshorisonten bara fyra år. Därmed behöver man korrigera för de beslut man tar över tid. 
Fyra-hinkar-principen är ingen naturlag
Det är viktigt att komma ihåg att 4-hinkar strategin är en modell för att göra livet lite enklare. Det är inte en naturlag som gäller i alla situationer och alltid måste följas. Se siffrorna som en rekommendation och ett intervall. Om du kommer fram till ett belopp på t.ex. 100 000 kr så är det full rimligt att det rör sig t.ex. 10-20 % runt det här beloppet. 
Anpassa hinkarna till ditt humankapital, din livssituation,  din risktolerans och ålder
På samma sätt som det inte är en naturlag så behöver du anpassa hinkarna till dig själv. Vi rekommenderar att du tar hänsyn till ditt humankapital. Det vill säga om du är ung, har en av arbetsgivare eftertraktad kompetens och är villig att flytta dit jobb finns så kan du t.ex. ha en långt lägre buffert än någon med hus, familj och barn. 
På samma sätt kan – och bör – du som ung (<45 år) ta en högre risk än någon som är äldre. Du har fler år på dig att vänta ut t.ex. dåliga år på marknaden än någon som är äldre. Det gäller helt enkelt att utgå från våra generella rekommendationer och sedan anpassa det så att det fungerar för dig. 
Bufferthinken – ”den riskfria hinken” 
Syftet med den första hinken är att ge dig ett lugn och en trygghet. Du ska alltid kunna sova lugnt om natten. Den här hinken är helt och hållet skyddad från marknadens rörelser. Det är från den här hinken som du finansierar dina levnadskostnade, utgifter, resor och konsumtion. 
Storleken på den här hinken ska vara 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under året. Det kan vara värt att teckna en inkomstförsäkring för att kunna minska storleken på hinken och investera mer. Det finns inga avkastningsmål i den här hinken, utan 0 – 2 procents avkastning under rådande omständigheter är bra. Den vanligaste investeringen kommer vara ett bankkonto med insättningsgaranti. 
Bufferthinken bör innehålla alla stora utgifter de kommande 0 – 36 månaderna såsom t.ex. sparande till en kontantinsats, pengar till skatt eller liknande. Du kan även läsa den här artikeln för resonemang kring storleken på din buffert.
Mellanriskhinken 
Syftet med mellanrisk-hinken är att fylla på bufferthinken och den passiva hinken. Eftersom vi redan har ett bra försvar i bufferthinken kan vi i den här hinken öka risken något. Det är som mittfältet i ett fotbollslag. Pengarna i den här hinken ska skydda mot inflationen, det vill säga att pengarna minskar i värde, och till viss del mot marknadens svängningar. 
Tidshorisonten är ca 4 till 10 år och därmed är även målavkastningen högre. Målet är att ha en avkastning på mellan 2 – 5 procent per år, det vill säga högre än inflationen. I förhållande till den vanligt förekommande KIID-riskskalan så kan man tänka placeringar med KIID-risk 3 och 4. Det motsvarar en fondrobot med 60 % aktier och 40 % räntor, Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen är bra fondportföljer i den här hinken. 
Man kan även välja att dela upp mellanriskhinken i fritt och bundet kapital. På det sättet blir det mer intuitivt att t.ex. boendet (värdet minus lånen) ska placeras i mellanriskhinken. Storleksmässigt bör mellanriskhinken vara ganska stor, gärna 3 – 7 gånger bufferthinkens storlek med minst 1-2 årsutgifter i fritt kapital såsom fonder, fondrobot eller motsvarande.
Passiva hinken – ”högrisk hinken”
Syftet med den passiva hinken är att vara motorn i ditt sparande. Det är här pengarna ska växa och jobba hårt åt dig, precis som anfallet i ett fotbollslag ska göra mål. Det är den passiva hinken som över tid kommer att fylla på mellanrisk-hinken. 
Över tid kommer sannolikt den passiva hinken bli den största delen i ditt sparande även om det är den minsta när du börjar. Storleksmässigt bör du sikta efter att den ska bli så stor så att den kan finansiera den livsstil som du önskar. En bra tumregel är 25 gånger dina årsutgifter.
Eftersom tidshorisonten är lång, mer än 10 år, kan också den högsta risken tas. Det innebär investeringar med ett värde på 5 – 6 på KIID-skalan. Bra exempel är en fondrobot med 90 % aktier, fonden AP7 SÅFA som finns i PPM, fondportföljer som Globalportföljen med en hög andel aktieindexfonder. Avkastningsmålet i den här hinken ligger på 6 – 8 procent i årsmedelavkastning. 
I princip allt långsiktigt sparande passar bra i den här hinken, t.ex. din tjänstepension, sparande till barn, sparande till ekonomisk frihet etc. 
Lekhinken – ”spekulationshinken”
Den sista hinken är valfri. Den är till för dig som tycker att det är kul med sparande och vill få utlopp för spänning, spekulation och din hobby. Syftet med den här hinken är således inte primärt att tjäna pengar utan snarare att tillfredsställa de andra känslomässiga behov som kan finnas med ett sparande. Därför begränsar vi också storleken på den här hinken till att maximalt vara 10 procent av den passiva hinken. 
På det sättet kan du med gott samvete investera pengar i behjärtansvärda projekt, gå in i högriskprojekt, delta i de börsintroduktioner som vi rekommenderar från tid till annan och så vidare. I vår fotbollsmetafor så är det som att slänga in en avbytare på topp de sista 10 minuterna, det kan vara fantastiskt men i de flesta fall kommer det inte leda till något. 
Målet avkastningsmässigt bör vara högre än i den passiva hinken, dvs gärna över 10 % per år. Tidshorisonten är egentligen inte relevant och inte heller riskskalan. Man kan ha behjärtansvärda projekt med låg risk ända upp till ”lotterna” som med stor sannolikhet blir värda noll. Vi anser att alla enskilda innehav i aktier hamnar i den här hinken, lika så alla alternativa placeringar. 
Årligt hinkunderhåll
Vår erfarenhet är att hinkarna fungerar utmärkt men behöver uppdateras ungefär en gång om året. Då kontrollerar man om utgifterna för de närmsta kommande åren fortfarande stämmer. Eventuellt räknar man om storleken på hinkarna och ombalanserar på lämpligt sätt. Då börsen gick riktigt bra under 2019 var det t.ex. ett utmärkt år för att sälja av i den passiva hinken och fylla på de andra. Skulle det varit ett år där börsen backat -40 % skulle det inte vara lika aktuellt att sälja av aktier. 
Målsparande sker i den hink som bäst motsvarar tidshorisonten
Om du sparar till semester, kontantinsats till hus eller bil så sparar du i den hink som har rätt tidshorisont. Om det är något som sker 0 – 3 år, då är det lämpligt att man utökar bufferthinkens storlek för att inbegripa sparmålet. Är det ett sparande på längre sikt, t.ex. 4 – 10 år, då inger det i t.ex. mellanriskhinken annars i den passiva hinken. Det är alltså inte tanken att man ska behöva ha målsparande vid sidan av hinkarna. På samma sätt använder man bufferthinken för de löpande kostnaderna som t.ex. mat, bensin och så vidare. 

Här följer en översiktsbild hur det kan se ut när det är färdigt:

Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.
Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.

Nedan följer exempel på hur man kan resonera sig fram till hur stora de olika hinkarna ska vara i ens ekonomi för en person i 25 – 55 år åldern. Jag återkommer lite längre fram med fler förslag om du tycker att nedan är bra.

Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.
Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.

Mer info följer nedan.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Syftet: att få en överblick, bättre struktur och tjäna mer pengar

Behovet av en ”ram” för alla de olika byggklossarna föddes när jag insåg att vi hade många olika bankkonton, investeringar och tillgångar som spretade åt alla möjliga håll. Som exempel har vi:

  • Vanliga bankkonton på vår storbank (Swedbank)
  • Huset som vi bor i med tillhörande lån på banken
  • Kreditkort hos Revolut och Komplett
  • Egna fondportföljer på Nordnet/Avanza
  • Sparande hos fondrobotarna Lysa och Opti
  • Sparande till barnen och vår ekonomiska frihet
  • Ägande i kul, spännande och behjärtansvärda projekt/företag
  • Olika typer av försäkringar hos olika bolag
  • Ägande i enskilda aktier
  • Pensionssparande såsom tjänstepension och premiepension
  • Övriga alternativa investeringar

Du kanske känner igen dig i en eller flera av punkterna ovan. Det var då behovet att köra en Marie Kondo-lik städning uppstod. För det var svårt att få en helhetskoll. Dessutom hade jag en gnagande känsla – vilken sedan bekräftades – att när man tittade på helheten så låg vi fel i risk. För t.ex. i varje investering hade vi varit försiktiga och safe:at. Min vana trogen som den räddhare jag är. När vi tittade på kompisars ekonomi såg vi att vissa vara totala motsatsen och hade gått all-in överallt där de investerat och hade inget försvar överhuvudtaget. Det var anfall för hela slanten.

Insikten från alla böcker vi läst var att en bättre struktur skulle sannolikt även leda till en högre avkastning. Inte nödvändigtvis för att man placerade bättre, men genom att man undvek de vanligaste beteendemisstagen. De flesta småsparare underpresterar nämligen mot marknadens genomsnittliga avkastning (index). Bara genom att kunna rida ut de stormar som kommer skulle vi få en möjlighet att överprestera mot de flesta andra investerare. För det behövde vi koll på läget. Att vi sedan även skulle sova bättre om natten, kunna fatta bättre beslut och slippa oro och få mer trygghet var en schysst bonus.

Ett bra försvar ger möjlighet till ett aggressivt anfall

Den finansielle rådgivaren Michael Falk skrev i sin bok med råd till amerikanska pensionärer att man alltid bör börja med att spela ett bra försvar. Innan man börjar optimera sitt sparande, ska man först göra det ”immunt”:

Immunize before you (try to) optimize. Immunized simply means having your fixed expenses covered by guaranteed payments, such as your safety net, or pension stipends. Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. With immunization, your retirement is safe for as long as you live and mostly independent – other than health care shocks – from whatever happens in the markets.

Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish

Även om han primärt skriver till amerikanska pensionärer så kan man omtolka hans råd även till svenska förhållanden. Hans poäng är att man först och främst måste täcka de fasta kostnader man har i närtid. Dessa pengar som ska täcka utgifter i närtid ska man inte ta någon risk med överhuvudtaget. Det är ditt ”safety-net”. När den delen är omhändertagen, då kan man resterande sparande investeras på vilket sätt man önskar – oavsett risk (volatilitet). Det vill säga att när har ett bra försvar så kan man spela ett aggressivt anfall.

Det som jag också gillar med fyra-hinkar-principen är att det här resonemanget passar i princip i alla åldrar och situationer. Det spelar ingen roll om man är ung eller gammal, har mål att bli ekonomiskt fri (FIRE), spara till sin pension eller sina barn. Principen om försvar och anfall fungerar oavsett. Sedan behöver man självklart anpassa det till just sin situation och sina omständigheter, men det är ändå marginellt. Att man sedan dessutom blir intvingad i en ”fålla” som gör att man undviker många de vanligaste misstagen och fällorna är en stor bonus.

De fyra hinkarna i 4-hinkar-principen

Nedan följer en översikt över de fyra hinkarna. Det är också ett försök att illustrera hur pengarna ska flyttas mellan de olika hinkarna.

En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.
En översikt över de fyra hinkarna i 4-hinkar-principen.

Den första hinken att fylla är Bufferthinken. När den är full kan man börja på mellanriskhinken, när den är full så kan man fortsätta på nästa och så vidare. På samma sätt fyller man på bufferthinken från mellanriskhinken när behovet uppstår. På det sättet behöver man t.ex. inte sälja av aktieindexfonder i den passiva hinken vid ett olämpligt tillfälle då börsen t.ex. är temporärt nere.

Många av er läsare har också återkommit med andra och kanske bättre namn på hinkarna, så nedan följer några förslag:

  • Bufferthinken – riskfria hinken, lågriskhinken
  • Mellanriskhinken – lågriskhinken, räntefond-hinken
  • Passiva hinken – högriskhinken, indexfond-hinken
  • Lekhinken – spekulationshinken, aktiva hinken, disco-hinken(!) ??

Mitt tips är att välj namn som passar och är självförklarande för dig. Det handlar inte om att göra rätt, det handlar om att göra det till sitt eget.

Några generella regler för de fyra hinkarna

Innan vi går in på detalj i de olika hinkarna är det bra att ha några saker i bakhuvudet. För det första är det 4-hinkar strategin en mental modell med syfte att underlätta struktureringen av vår ekonomi och vår sparande. Det är inte en naturlag som måste följas till 100 procent, ska fungera i alla situationer eller hålla ihop från alla perspektiv. Det finns en mängd undantag och anpassningar som behöver göras utifrån ens egen situation.

Exempelvis är inte beloppen exakta och utan hinkarna kan variera under årets lopp. En ung person kan och bör ta högre risk än en äldre person. Ett hushåll med barn och ett hus som är högt belånat behöver en högre buffert än DINK:ies (Double Income No Kids) i en hyresrätt. En sjukpensionär behöver ha en större bufferthink än en en nyutexaminerad student med hela karriären framför sig. Något som vi i avsnitt #87 sammanfattade i termen humankapital. Dina hinkar behöver korrigeras för ditt humankapital.

Några andra saker att ha koll på är att vi tar upp avkastningssiffror räknat som årsmedelavkastning över längre tidsperioder. Därför kan vi räkna t.ex. aktier på 7 procent i årsmedelavkastning trots att börsen sällan ett enskilt år gör 7 procent. Det kan ju variera från -30 procent till +70 procent. Vi tar inte heller hänsyn till inflation utan ger så kallade nominella siffror.

Vår bästa rekommendation är att implementera 4-hinkar strategin med hjälp av en fondrobot som Lysa (annonslänk) där det är möjligt. I delar där det inte går, t.ex. i tjänstepension så rekommenderar vi Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk). Där kan du nämligen använda våra modellportföljer som följer samma investeringsfilosofi. Läs gärna artiklarna:

I dessa artiklar går vi genom vikten av att spara långsiktigt, billigt, passivt och att med fördel använda en fondrobot. För dig som tvekar att använda en fondrobot och gärna vill göra själv, läs gärna den här artikeln: ”Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj?”. Följer du dessa rekommendationerna kommer du dessutom att få ett billigt och skatteoptimalt sparande.

Bufferthinken – den riskfria hinken som skyddar dig

Man kan sammanfatta Bufferthinken enligt följande:

Syftet med Bufferthinken är att ge dig en ekonomisk trygghet. Den finansierar dina löpande utgifter och din livsstil, den skyddar dig mot oförutsedda utgifter och mot marknadens svängningar. Den ger dig möjligheten att ta en högre risk i de andra hinkarna.

Bufferthinken är den första och kanske viktigaste hinken i form av att dess syfte är att vi ska må bra, kunna fatta kloka beslut, inte få panik när marknaden vänder och därmed kunna vara mer aggressiva med våra resterande pengar. Det är även från den här hinken vi betalar våra löpande levnadskostnader och större utgifter såsom kontantinsats på huset, bilköp och semester.

Hur stor ska bufferthinken vara?

Det finns många olika åsikter kring hur stor buffert man behöver. Allt från en månads utgifter till 12 månadslöner på kontot enligt Ann Wibble. Det enda de flesta experter egentligen är överens om är att den behövs och att den bör prioriteras innan sparande med högre risk. Även om man känner sig taggad på att komma igång och investera eller spara i aktier.

I den ursprungliga varianten av strategin, skriven av Christine Benz för amerikanska pensionärer, var rekommendation två till tre års utgifter som skulle motsvara 8 – 12 procent av kapitalet. Procenten är härledda från den klassiska 4-procent regeln som många förespråkar. Något förenklat kan man se det om 2 till 3 års utgifter. Jag gör förenklingen att hon avser kontanter som lågrisk, räntefonder som mellanrisk och aktier som hög risk.

Jag tycker det resonemanget är klurigt och det skaver lite. För det första tror jag att många av oss fortfarande jobbar, pensionssystemet i Sverige ser annorlunda ut än i USA och vi har helt enkelt andra behov. I vår artikel om buffert och pengar för oförutsedda avgifter konstaterade vi även att ha för mycket pengar i riskfria placeringar som bankkonto har en alternativkostnad. Det är ju pengar som är arbetslösa och inte får någon avkastning. Bodo Schäfer skriver i sin bok att man ska ha 50 000 kr i sin buffert och det upplever jag inte heller passar alla.

En bra kompromiss blev istället att tänka att:

Bufferthinken bör bestå av 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster.

På det här sättet får vi det bästa av flera världar. Vi tar hänsyn till att vi i Sverige har ett trygghetssystem i form av flera månaders uppsägningstid, inkomstförsäkringar, a-kassa och andra former av garanterade inkomster. Vi tar hänsyn till att det inte är smart att ha för mycket pengar stående i riskfria placeringar och vi tar höjd för ett års omställningstid om något skulle hända. Det räcker för att kunna flytta pengar från mellanriskhinken eller förändra sin livsstil om det skulle behövas.

Om du har en så pass god situation att dina garanterade inkomster är större än dina 12 månaders utgifter. Se till att ändå ha en lägsta summa som buffert. Vissa rekommenderar en månads utgifter, 50 000 kr eller motsvarande. Jag tycker att det viktigaste är att det är en summa som är tillräckligt stor för att du på kort sikt ska känna dig ekonomiskt trygg.

Räkneexempel för storleken på bufferthinken

En svensk genomsnittslön är på ca 29 000 kr i månaden innan skatt. Låt oss även utgå från att man har en fast anställning med två månaders uppsägningstid. Avrundat ger det 22 000 kr i lön efter skatt per person. Tillsammans betyder det 44 000 kr i månaden netto. Av det här sparar man 10 procent, vilket ger 4 000 kr och resterande 40 000 kr är löpande utgifter.

Det ger följande ungefärliga uppställning vid ett scenario där båda blir uppsagda samtidigt. Jag har räknat ungefärligt med hjälp av följande kalkylator för A-kassa. Med risk för att jag har räknat fel eller missförstått.

 JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Lön #122000220000000000000
Lön #222000220000000000000
A-kassa #10014500145001450012400124001240012400124001240010000
A-kassa #20014500145001450012400124001240012400124001240010000
Bidrag000000000000
Summa440004400029000290002900024800248002480024800248002480020000
             
Utgifter400004000040000400004000040000400004000040000400004000040000
Differens+4000+4000-11000-11000-11000-15200-15200-15200-15200-15200-15200-20000
Ack40008000-3000-11000-21000-36200-51400-66600-81800-97000-112200-132000

I ett scenario som ovan skulle man gått back ca 130 000 kr på ett år förutsatt att man inte gjort några förändringar på sin utgiftsnivå eller någon hade fått ett nytt jobb. Vilket borde vara högst osannolikt. Sedan kan man ta lite höjd, men säg att man skulle lägga på ca 20 000 kr, då får man 150 000 kr. Det är mycket pengar för de allra flesta, men det är också en stor skillnad mot om man skulle räknat 40 000 kr per månad gånger 12 månader, vilket skulle bli 480 000 kr.

Korrigera för ditt humankapital och ev. inkomstförsäkring

Det är när man gör sådana här beräkningar man kan konstatera att t.ex. en inkomstförsäkring kan vara lönsam. Genom att betala någon hundralapp extra i månaden så kan man få en inkomstförsäkring på upp till 80 % i upp till 9 månader. Det skulle innebära nästan 50 000 kr i exemplet ovan. Det vill säga att vi kan sänka beloppet drastiskt från 130 000 kr till 80 000 kr. Återigen enligt resonemanget att om du har ett bra försvar så kan du spela ett aggressivt anfall.

På samma sätt bör man korrigera storleken på bufferthinken i förhållande till sitt humankapital. Ens humankapital är väldigt förenklat värdet på alla de färdigheter, erfarenhet och framtid man har. En ung person med en bra utbildning med en eftertraktade kompetens har mycket enklare att få jobb än någon som är äldre och har en kompetens som inte behövs. Vet man att man kan få ett nytt jobb inom kort så kan man också minska storleken på bufferthinken.

Övriga faktorer som också bör korrigera värdet är ålder, livssituation och risktolerans. Det säger sig själv att den nya barnfamiljen som precis har köpt ett nytt hus med en hög belåningsgrad bör ha en betydligt större bufferthinken än pensionärsparet med det avbetalda huset, studenten i hyresrätten eller det unga paret utan barn i bostadsrätten. Om man upplever att man har en låg tolerans för risk, som jag, så är det också något som man bör ta hänsyn till (eller tvärtom).

Min upplevelse är att de flesta hamnar någonstans kring 2 – 4 månadsutgifter i storlek på bufferthinken. Om man inte vet sina månadsutgifter så kan man utgå från månadslöner. Sannolikheten är dock stor att du är en person som redan sparar en del av din lön och då är det overkill att ta hänsyn i bufferten till även sparpengar. Därav är månadsutgifter ett lite bättre mått.

Bufferthinken hanterar din löpande vardagsekonomi

Det är viktigt att vara medveten om att under året så kommer beloppet i bufferthinken att variera. I samband med lön kommer den stiga i värde och i slutet av månaden kommer den sannolikt vara som lägst. Det är helt och håller naturligt i och med att ens bankkonto ingår i bufferthinken. På samma sätt kommer storleken att variera med de utgifter man har planerat – det som många kallar för t.ex. målsparande.

Om du t.ex. funderar på att köpa ett boende inom 2 år, då kommer kontantinsatsen finnas på ett konto med insättningsgaranti som gör bufferthinken väldigt stor. På samma sätt tar man i bufferthinken höjd för kommande stora utgifter som renoveringar, resor eller stora inköp.

Därför bör man i det årliga hinkunderhållet inte bara se över hur mycket pengar som finns i de olika hinkarna, men även fundera på hur stora hinkarna behöver vara. Det är också helt okej att låta hinken variera inom ett intervall innan man känner behov att fylla på den från mellanriskhinken. Jag själv tycker t.ex. 100 000 kr +/- 25 % är ett helt okej intervall.

Tillgångar och investeringar i bufferthinken

Det är värt att komma ihåg att tidshorisonten för bufferthinken är 0 – 3 år. Det vill säga en tidshorisont som är för kort för investeringar med någon högre risk. Vi håller oss på riskklass 1 – 2 på KIID-skalan vilket innebär en volatilitet (svängningar runt medelvärdet) på 0 – 2 procent per år. Se kommande separat avsnitt om KIID och volatilitet.

Bankkonto med insättningsgaranti
Basen i bufferthinken är det vanliga bankkontot med insättningsgaranti. Gärna hos en aktör som ger en lite högre ränta. Utmärkt exempel är t.ex. Avanzas (annonslänk) Sparkonto+. Om man har mycket pengar, mer än t.ex. 50 000 kr i bufferthinken, så kan man även överväga att låsa en del av överskottet i bundet sparkonto på t.ex. 6 månader. Även det kontot behöver dock ha insättningsgaranti. 
Kontanter och andra valutor
Om det är så att du har kontanter eller pengar i andra valutor via t.ex. Revolut de i bufferthinken.  
Räntefonder med en låg riskklass
Om du kommer fram till att du ska en stor summa i bufferthinken, t.ex. över 50 000 eller 100 000 kr, då kan även räntefonder vara ett alternativ. Det ska dock vara räntefonder som maximalt har en riskklass 1 eller 2 enligt KIID-skalan. Ett alternativ är den så kallade räntetrippeln som för 2020 består av 60 procent Spiltan Räntefond Sverige, 30 % IKC Avkastningsfond och 10 % Spiltan Högräntefond.
Ett alternativ för den med hög risktolerans kan även vara en fondrobot som LYSA (annonslänk) med 80 % räntor och 20 % aktier. Det skulle jag dock först säga är aktuellt efter 100 000 kr. Det vill säga att om man har 150 000 kr i bufferthinken, då skulle 50 000 kr vara sparkonto med insättningsgaranti, 50 000 kr i räntetrippeln och resterande i fondroboten med 80 % räntor. 

Det är de tre typerna av tillgångar med den allra lägsta risken som bufferthinken bör bestå av. Det medför även att den förväntade årsmedelavkastningen i den här hinken ligger mellan 0 – 2 procent per år. Även om det inte är optimalt så är det okej att det är under inflationen. Syftet är att spela ett bra försvar.

Försäkringar – en underskattad del av privatekonomin

Min upplevelse är att försäkringar ofta är en underskattad del av privatekonomin. Genom att ha kloka försäkringar så kan man frigöra kapital som annars hade behövt allokeras till annat – som t.ex. inkomstförsäkringen och bufferten. Vilka försäkringar man bör ha beror naturligtvis på livssituation, risktolerans och den totala ekonomiska situationen. En av mina goda vänner med mycket pengar brukar även säga att man bara ska försäkra det som man inte har råd att finansiera själv i händelse av olycka.

Nedan följer en kort rekommendation på de försäkringar som man bör överväga. Ett bra sätt att tänka är att gruppera dem som krav enligt lag, nödvändiga och bra att ha.

  • Trafikförsäkring – krav enligt lag om du har fordon.
  • Hemförsäkring – nödvändig och gärna med villa/bostadsrättstillägg
  • Barnförsäkring – nödvändig om du har barn
  • Reseförsäkring – nödvändig vid resor längre än det som täcks i hemförsäkringen
  • Olycksfallsförsäkring – bra att ha
  • Sjukvårdsförsäkring – bra att ha för att ”gå före i kön”
  • Inkomstförsäkring – bra att ha för att minska storleken på bufferthinken
  • Livförsäkring – bra för omställning i händelse av dödsfall
  • Djurförsäkring – bra att ha om du har djur

Övriga försäkringar som man oftast inte behöver är de som säljs i butik, i samband med resor eller liknande situationer. Jag personligen tackar nästan alltid nej till dessa. Jag rekommenderar verkligen Konsumenternas hemsida som försäkringar. Ett tips när det gäller försäkringar, t.ex. livförsäkringar, är att tänka i omställningstid istället för belopp. När vi valde storlek på vår livförsäkring så ställde vi oss frågan:

Om jag skulle dö, hur lång tid behöver min partner för att ställa om sitt liv?

Vi kom t.ex. fram till att svaret var 10 år. Därför räknade vi på en storlek på livförsäkringen som motsvarade 10 årsinkomster efter skatt för mig, vilket blev ca 3 miljoner kronor. Nu får man komma ihåg att vi är en relativ ung barnfamilj, nyinflyttade i ett högt belånat hus och summan blir därefter.

Den femte, okända och läckande utgiftshinken

En läsare, Jimmy ”Astillion” Andersson, är den bäste sparare jag känner med ett sparande på 70 % av sin lön. Han har skrivit flera gästinlägg här på bloggen:

Jimmy beskrev ett ganska kul resonemang för mig. Han tyckte att man kunde se det som att det fanns ytterligare en hink innan buffert hinken. Det var ”utgiftshinken” där en månadsinkomst hamnade. Den bestod av en massa hål som symboliserade alla de utgifter som man har på månadsbasis.

Ju bättre man var på att täta dessa hål, desto mer kunde man hälla över i bufferthinken. Det är svårt att argumentera mot, även om jag själv har en preferens om att hellre öka intäkterna än minska utgifterna. Det går ju bara maximalt att skära bort 100 % av sina utgifter, men inkomsterna går att öka hur mycket som helst.

Hursomhelst var det uppenbarligen ett synsätt som fastnade hos mig och som man faktiskt kan ha glädje av. Så, tack Jimmy! ??

Mellanriskhinken – balansen mellan låg och hög risk

Man kan sammanfatta Mellanriskhinken enligt följande:

Syftet med mellanriskhinken är att fylla på buffert- eller den passiva hinken. Den ska skydda dig mot inflationen och marknadens svängningar. Mellanriskhinken ger dig en ekonomisk trygghet i vetskapen att det finns resurser att ta även bortom bufferthinken.

Min upplevelse är att mellanriskhinken många gånger är den mest missförstådda delen i ens ekonomi. Vi är vana att resonera i hög risk och låg risk, men inte så mycket i form av en balanserad risk. I perioder som nu, där börsen har gått bra de senaste 10 åren, så har man blivit belönad för att ta en hög risk och då vill man inte ha en mellanrisk. I perioder av misär vill man ju inte heller ha den eftersom då är låg risk allt man vill ha. Den här hinken är till för att balansera och skapa en lagom balans mellan hög och låg risk.

Vi vill inte att våra pengar ska bli mindre värda till följd av inflationen som urholkar köpkraften med 2 procent om året. Något som pengarna i bufferthinken råkar utför. Samtidigt vill vi inte heller förlora pengar till följd av marknadens svängningar, där börsen ska backa med -50 % ungefär två gånger på en 15-års period.

Tillgångar och investeringar i mellanriskhinken

Eftersom tidshorisonten för mellanriskhinken är ungefär 4 till 10 år kan vi unna oss en högre risk än i bufferthinken. Målavkastningen är ca 2 – 5 procent om året i årsmedelavkastning över en 10 års period. Tittar vi utifrån KIID-risskalan så kan vi tillåta oss investeringar med en risk på 3 – 4, vilket motsvarar en volatilitet på 2 – 10 procent på årsbasis.

Fondportfölj med maximalt 60 % aktier och 40 % räntor
Om basen i bufferthinken är bankkonto med insättningsgaranti så är basen i mellanriskhinken en portfölj bestående av aktieindexfonder och räntefonder. Grundrekommendation är en fondrobot som LYSA (annonslänk) med 60 % aktier och 40 % räntor. Vill man inte använda en fondrobot fungerar Nybörjarportföljen ypperligt. Även RikaTillsammans-portföljen passar väl in i mellanriskhinken. 
Bostaden i form av villan eller bostadsrätten
Om man tittar på boende utifrån ett rent finansiellt perspektiv – i form av historisk värdeutveckling, tidshorisont och risk i form av volatilitet så passar boendet bäst in i mellanriskhinken. Fastigheter i Sverige och utomlands har under långa tidsperioder (bortsett från de senaste 30 åren) utvecklats ungefär i linje med inflationen. 
Vi räknar dock bara nettovärdet på bostaden i mellanriskhinken. Det vill säga skillnaden mellan husets värde och skulderna som du har på det. Det vill säga är huset värt 2 miljoner och du har lån på 1.5 miljoner, då är värdet till mellanriskhinken bara 0.5 miljoner. 
Pensionssparande – om du har mindre än 10 år till pension
Om du är i pension eller har mindre än 10 år kvar till pensionen så ska delar av ditt pensionssparande börja flyttas över till mellanriskhinken. I korthet kan man säga att ju äldre du är, desto större ska den här hinken bli.
Reala tillgångar – t.ex. fastigheter, skog och mark
Jag skulle även argumentera för att majoriteten av reala tillgångar som man äger såsom t.ex. skog och mark har sin plats i mellanriskhinken. Eventuellt även ens eget bolag. Värdet sätts precis som för bostaden genom värdet på det egna kapitalet (=dagsvärde – skulder).

Jag vet att just bostaden är det som skapar mest frågor och protester i samband med fyra-hinkar-principen, så låt oss ta det direkt.

Bostadens vara eller icke-vara i 4-hinkar strategin

Eftersom boendet för de flesta av oss är den absolut största tillgången vi har i livet, anser jag att den bör vara med i fyra-hinkar-strategin. Om man tittar på bostaden rent finansiellt och bortser från sina känslor, så tror jag att de flesta håller med om att:

  • Det är en tillgång som kan säljas för en viss summa pengar
  • Summan man kan sälja för varierar över tid
  • Variationen i priset går att räkna på och jämföra över tid
  • Man kan använda tillgången som en säkerhet för ett (bo)lån

Det vill säga att bostaden beter sig precis som vilken annan tillgång som helst. Invändningen kommer först i nästa steg:

Men, jag kan ju inte använda bostaden för att fylla på bufferthinken om jag inte säljer den.

I många fall är det inte ett helt korrekt påstående. Förmodligen känner du likt oss en hel del människor som har lånat på huset för att; köpa en bil, ha möjlighet att hjälpa barnen med en kontantinsats på sitt första boende eller använt pengarna för att investera dem. Vi har till och med skrivit en artikel på ämnet ”Vad är bäst? Spara, amortera, investera eller till och med belåna?

Fallgropen som jag i många år satt fast i var att jag hade kopplat ihop huset med lånet. Det är inget konstigt eftersom vi till och med pratar om det som ett ”bolån”. Men återigen, utifrån ett rent finansiellt perspektiv så är det ett lån med fastigheten som säkerhet. Det finns ingen naturlag som säger att pengarna i lånet måste användas till bostaden – något som alla som köpt bil och lånat pengar på huset kan intyga.

Således är svaret: ”Jo, man kan i många fall använda bostaden för att fylla på bufferthinken”. Men det finns fall då det inte är möjligt. Det kan vara de fall då banken inte beviljar lån för att man har en för låg inkomst på grund av t.ex. ålder, livssituation eller amorteringskravet/skuldkvoten. I det fall är det korrekt att det inte är möjligt.

Överkurs: Men samtidigt så bör man också komma ihåg att allt som inte är en naturlag bara är en överenskommelse. En överenskommelse kan man också alltid försöka göra om. Banker har nämligen utrymme att inom lagstiftningen göra undantag för t.ex. arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet och andra situationer. Det kan skapa utrymme i situationer då det behövs.

Fritt och bundet kapital i mellanriskhinken

För att underlätta resonemanget kring bostaden i mellanriskhinken kom en finansiell rådgivare med tipset att dela upp mellanriskhinkens tillgångar i fritt och bundet kapital. Det fria eller likvida kapitalet är pengar i fondroboten eller fonderna. Det är pengar som man på ett par dagar kan ha i kontanter och på ett enkelt sätt flytta mellan hinkarna.

Det bundna kapitalet är typiskt bostaden. Det är ett kapital men det är bundet i bostaden, fritidshuset, tomten eller motsvarande och kan inte lätt tillgängliggöras. Ett annat exempel på bundet kapital som beter sig som en mellanrisktillgång är den allmänna pensionen exkl. premiepensionen. Det är också något som vi äger men inte kan tillgodogöra oss, men som det vore fel att bortse från i ens förmögenhetssammanställning.

Därför bör man i storleksresonemanget för mellanriskhinken även ta hänsyn till den här faktorn.

Hur stor ska mellanriskhinken vara?

Om vi återigen tar avstamp i Christine Benz artikel så var hennes tips till pensionärer att mellanriskhinken skulle motsvara 32 – 48 procent av kapitalet (givet 4-procents regeln). Det vill säga ungefär 4 gånger så stor som bufferthinken. I grunden är det ett rimligt antagande, men jag anser att det bör kompletteras med fler perspektiv. Särskilt t.ex. med tanke på att bostaden ska räknas in i mellanriskhinken.

Samsynen som jag och många läsare har hamnat i är:

Mellanriskhinken bör vara 4 – 8 gånger så stor som bufferthinken varav ett belopp motsvarande 1 – 2 ”bufferthinkar” bör vara i form av fritt kapital.

Det är en rimlig kompromiss till som tar höjd både för kravet att kunna fylla på bufferthinken som att bostaden ska vara inräknad. Naturligtvis bör storleken anpassas, precis som med bufferthinken, till ens humankapital, ålder, livssituation och risktolerans . Ju yngre/större humankapital desto mindre behov av en stor mellanriskhink och vice versa. En livssituation med nytt boende, barn, familj bör leda till ett större belopp och så vidare.

Det som också är klurigt är att man kan se på storleken på bufferthinken på olika sätt. Christine Benz utgår i sitt resonemang att en bufferthink motsvarar alla utgifter man har under 2 år. Enligt vår definition så skar vi ner bufferthinkens storlek till ett minimum i form av att vi tog ”12 månaders utgifter minus garanterade inkomster”. Så istället för 480 000 kr kom vi fram till 80 000 kr. Det är en galet stor skillnad att tänka 320 000 kr (= 80 000 * 4) eller 1 920 000 kr (=480 000 * 4).

Helt ärligt så tycker jag det här är klurigt och tar gärna er hjälp i kommentarerna. Det som jag har landat i för närvarande är någon slags gyllene medelväg. Om man är i 40-års åldern, som den genomsnittlige svensken är, så är sannolikheten hög att man kommer att ha ett arbete de närmsta 20 åren. Dessutom hamnar man aldrig i en situation i Sverige helt utan inkomst tack vare välfärden. Det gör att man kan argumentera för att Christine Benz alternativ går bort. På samma sätt tycker jag att det andra extremläget om fyra gånger den nedbantade varianten bör gå bort.

Vårt räkneexempel i bufferthinken skulle således ge ett spann på 320 000 till 1 920 000 kr så skulle jag tycka att rimligt är någonstans i mitten. Ett förslag skulle vara runt 1 200 000 kr varav minst 200 000 – 400 000 kr skulle vara i form av fritt kapital. Därmed kan man fylla på bufferthinken flera gånger om det skulle behövas.

De flesta överskattar sin risktolerans och tidshorisont

En vanlig invändning blir att mellanriskhinken blir väldigt stor, särskilt med tanke på att man ofta inte har haft den i sitt sparande tidigare. Det stämmer även om det för många uppvägs av att man kan lägga in bostaden. Jag vill däremot kasta ljus på ett resonemang som en finansiell rådgivare förde som jag tycker är relevant. Tesen var att de flesta överskattar både sin risktolerans och tidshorisont.

Det är lätt att efter 10 års uppgång säga att man har en hög risktolerans eftersom man inte har upplevt en 50-procentig nedgång. Utgångspunkten bör alltid vara att man kommer att freaka ut. Det gör alla den första gången. Tidshorisonten är det andra området där de flesta överskattar sin förmåga. Man säger att man har 10, 20 eller 30 års tidshorisont, men det har man sällan om pengarna inte är uttryckligen låsta i ett pensionssparande. Livet förändras, marknaden rör sig och situationer förändras.

När han jobbade med sina utgick han därför från två frågor:

  • Har klienten en hög risktolerans utan att freaka ut vid en nedgång?
  • Har klienten behov av en hög avkastning?

Om klienten inte hade en hög risktolerans, så blev det alltid en defensiv portfölj oavsett svaret på den andra frågan. Om kunden inte hade behov av en hög avkastning men hade en hög risktolerans blev det en defensiv portfölj. Den enda gången det således blev en aggressiv portfölj var när kunden hade en hög risktolerans på riktigt och dessutom hade behov av en hög avkastning. Den överraskande poängen var dessutom att en aggressiv portfölj för honom var en portfölj med 60 % aktier. Det som vi kallar för en mellanrisk-portfölj.

Det är således inte fel att faktiskt ha en stor del av sina pengar i mellanriskhinken. Man behöver egentligen inte mer pengar än de pengar man behöver för att försörja sin önskade livsstil. Lite kontroversiellt brukar jag säga att människor som bara har målet ”att tjäna så mycket pengar som möjligt” bara inte har fått hjälp att räkna ut hur mycket pengar de behöver. För många förändras inte livsstilen, eller gör dem lyckligare, bara för att där är mer pengar än de behöver. Tittar man på riktigt rika människor så är målet ofta 3-4 procents avkastning per år med en begränsad risk.

Räkneexemplet som kunde ha flyttat mitt pensionssparande till mellanriskhinken

För ett tag sedan ville jag göra ett överslag på mitt framtida behov av pension. Observera att följande är ett förenklat sätt att räkna, inte är exakt men tillräckligt bra för att illustrera ett exempel. Jag är idag 38 år gammal, har ca 1 000 000 kr i min tjänstepension och inget privat pensionssparande. Utgick jag från min lön på ca 40 000 kr i månaden och att jag skulle få ca 16 000 kr i allmän pension så gav det ett glapp på ca 24 000 kr (=40 000 – 16 000 kr) givet att jag vill ha samma livsstil när jag går i pension som idag.

På årsbasis blev det 288 000 kr (=24 000 * 12) som saknades. Det vill säga att jag behöver när jag går i pension ersätta 288 000 kr i pension med avkastning på kapital eller ett sparande. Utgår vi från 4 %-regeln som säger att jag tar ut 4 procent av mitt kapital så innebär det att jag behöver ca 7,2 miljoner kronor (=288 000 x 25 eller 288 000 / 0.04).

Då vet jag att nuläget är ca 1 miljon, målet är ca 7 miljoner och tidsperioden är 27 år. Givet dessa tre värden kan jag använda min ränta-på-ränta räknare och komma fram till några olika vägar för att komma till målet. Jag kan antingen:

  • a) Spara 10 000 kr/mån med 4 % avkastning (~7,8 Mkr)
  • b) Spara 7 000 kr/mån med 5 % avkastning (~7,5 Mkr)
  • c) Spara 5 000 kr/mån med 6 % avkastning (~7,6 Mkr)
  • d) Skippa månadssparandet helt och ha 8 % avkastning (~7,2 Mkr)

Alla ovanstående kombinationer landar med stor sannolikhet i häraden 7 miljoner. Det ger dessutom en indikation vilket månadssparande (läs: tjänstepensionssavsättning) med tillhörande förväntad årsmedelavkastning som jag behöver. Eftersom jag är en person som är riskavers så har jag valt alternativ b). På det sättet skapar jag mig nämligen en marginal och jag vet att jag med stor sannolikhet kommer att lyckas med mitt mål. Man behöver inte ha tur eller överanstränga sig för att över en 20 års period lyckas med 5 % avkastning i genomsnitt.

Vän av ordning kommer att protestera att pensionssparande på 20+ år bör ha en högre risk eftersom tidsperioden är så lång. Jag håller helt och hållet med. Min poäng är egentligen bara att visa att mellanriskhinken är befogad, att det inte gör något att den är stor, att den faktiskt bör öka i storlek över tid och att man inte behöver maximera avkastningen och därmed ta onödiga risker. Jonas Lindmark på Morningstar som är lite äldre än mig skrev i en krönika den 19 december 2019 att han enbart hade räntefonder i sin portfölj.

Den passiva hinken – högriskhinken som är motorn i sparandet

Den tredje hinken är kanske också den här enklaste hinken. Jag har valt att kalla den för ”passiva hinken” med tanke på att den ska bestå av investeringar som är passiva. Den bygger på hela vår investeringsfilosofi kring att:

Smart sparande ska inte vara spännande. Basen i sparandet ska vara en så passiv, billig och global aktieexponering som möjligt.

Här släpper vi alla tankar kring försvar och spelar ett aggressivt anfall med höga andelar aktier i sparandet i form av billiga indexfonder. Helt i linje med vad forskningen säger fungerar. Syftet med den passiva hinken är:

Syftet med den passiva hinken är att fylla på mellanriskhinken i de fall att det behövs. Den ska tjäna pengar åt dig och bygga din förmögenhet samt se till att det finns tillräckligt med pengar för att finansiera ditt liv.

Det är här vi verkligen låter pengarna jobba hårt för oss istället för att vi ska behöva jobba hårt för pengarna. Vi investerar våra pengar i linje med forskningen över långa tidsperioder för att ge oss själva bästa odds för att lyckas. Vi kan också unna oss den här höga risken eftersom både buffert- och mellanriskhinken spelar försvar åt oss. Att den passiva hinken periodvis kommer att förlora 50 % av sitt värde är inget som kommer att påverka vår vardag eller liv på kort sikt.

Den här hinken passar således utmärkt för sparande på lång sikt såsom pensionsparande, sparande till barnen eller sparande för ens ekonomiska frihet enligt t.ex. FIRE.

Tillgångar och investeringar i den passiva hinken

Eftersom tidsperioden är 10+ år är det rimligt med högre risk i form av 5 – 6 enligt KIID-riskskalan. Det motsvarar en volatilitet på 10 – 25 procent på årsbasis. Målavkastningen ligger på 6 – 8 procent per år i årsmedelavkastning.

Fondportfölj med 60 till 100 procent aktieindexfonder
I den passiva hinken bör basen vara en väldiversifierad fondportfölj med minst 60 % aktier. Grundrekommendationen är således en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) med 90 procent aktier och 10 procent räntor. 
Om man inte kan använda en fondrobot rekommenderar vi Globalportföljen eller resonemanget i den här artikeln kring en billighetsportfölj på Avanza. Det alla dessa alternativ har gemensamt är att de bygger på passiva globala indexfonder med låga avgifter som investeras över lång tid.  
Premiepension
Ditt PPM-sparande hamnar också i den här hinken om du har mer än 10 år till pension. Grundrekommendationen är att välja AP7 SÅFA som är det alternativ som ger bäst odds för en bra avkastning. Föga förvånansvärt är det också en passiv global indexfond som är extremt billig. 
Tjänstepension och övrigt pensionssparande
Om du har mer än 10 år till pension bör även dina övriga pensioner som du kan förvalta själv hamna här. Dessa bör också placeras enligt ovanstående princip – så billigt, passivt och globalt som möjligt.

That’s it. I den här hinken bör det inte finnas några andra saker. Det gör inte heller något att man placerar allt i liknande globalfonder. Genom att välja en globalfond har du placerat dina pengar i flera tusen bolag.

Hur stor ska den passiva hinken vara?

Om vi återigen tar avstamp i Christine Benz artikel så är hennes rekommendation ungefär 40 – 60 % av ens totala kapital. Jag tycker att det återigen är trubbigt och inte riktigt tillämpbart. Jag skulle egentligen säga att fram till 55 års ålder, givet pension vid 65, så bör den – för de allra flesta – vara så stor som möjligt.

Sedan får man självklart hitta en balans för sig själv och sin situation. Om man har mycket pengar så behöver den inte vara större än den avkastning man faktiskt behöver för att finansiera din livsstil som man önskar. På samma sätt som tidigare kan man behöva korrigera för sin ålder, livssituation, risktolerans och humankapital.

Vi själva har lagt mest tid på att få buffert- och mellanriskhinken rätt i storlek. Den passiva hinken har därefter fått bli vad den blir. Det vill säga att vi låter den vara ”så stor som möjligt” och vårt sparande går numer i princip helt och hållet till den här hinken.

Avvägning när man i början av sin sparkarriär

Under de senaste åren har jag sett en situation som skaver lite. Det gäller ofta yngre personer eller personer som är i början av sin sparkarriär. Då säger 4-hinkar principen att man först ska börja med bufferthinken, sedan fortsätta med mellanriskhinken och först därefter börja med den passiva hinken.

Att man ska ha en buffert innan man börjar investera sina pengar är i min värld en no-brainer. Att däremot inte börja med den passiva hinken innan man är klar med mellanriskhinken skaver. Det kommer nämligen kosta en hel del i längden i förlorad avkastning.

Därför tror jag att det är rimligt att man i initalt kanske delar upp en del av sitt månadssparande eller startkapital i både mellanrisk- och den passiva hinken. I dessa situationer är ju också en större nedgång i den passiva hinken relativt liten jämfört med ens månadssparande och humankapital.

Lekhinken – hinken för spekulation och ha kul i

Lekhinken är en hink som jag kompletterade fyra-hinkar-principen med efter att ha tittat på mitt eget och andras sparande. Jag insåg nämligen att jag själv och många hade gjort misstaget att ha för mycket risk. En stor del av pengarna var nämligen placerade i enskilda aktier, alternativa investeringar och det som skulle vara ”nästa heta grej”. Sådant som många professionella investerare/rådgivare inte skulle rekommendera att man ägde och därmed inte tog höjd för i sina modeller.

Jag tror att många likt mig tycker att det är roligt med sparande. För vissa är det till och med en hobby. Problemet att köra en fondrobot i de två tidigare hinkarna är ungefär lika roligt som att se målarfärg torka eller se gräs växa. Vi säger ju till och med uttryckligen att smart sparande inte är spännande. Men var ska man då placera de börsintroduktioner som vi deltar i från tid till annan eller behjärtansvärda projekt som man vill stödja?

Lösningen blev lekhinken där det är okej att spekulera. Jag tycker nämligen att det är en skillnaden mellan att investera och att spekulera. Att investera är att ”acceptera den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger” och spekulera är att ”försöka överträffa den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger”. Målet med lekhinken blir således:

Syftet med lekhinken är att inte primärt att tjäna pengar. Det är snarare att få utlopp för sina känslor, behov för spänning, kunna dela med sig av sina ”krigshistorier”, framgångar och förluster. Det är i lekhinken som vi kan testa nya saker, lära oss och göra misstag utan att det påverkar vår vardag eller ekonomiska framtid.

Om man således inte tycker att det är kul med sparande utan bara vill strukturera sitt sparande på ett bra sätt, då kan man faktiskt helt hållet skippa lekhinken. Den är på intet sätt obligatorisk.

Tillgångar och investeringar i lekhinken

Eftersom syftet med lekhinken inte primärt är att tjäna pengar blir det svårt att resonera både kring tidshorisonter, riskskalor och målavkastningar. Tidshorisonten kan nämligen vara allt från några dagar i våra ”teckna-sälj”-rekommendationer till över 20 år i några av våra investeringar med längst löptid.

Risken i placeringarna kan också vara allt från i princip riskfritt till en chansning. Således tänker jag att hela skalan 1 till 7 är rimlig. Målavkastningen varierar således också, men som en generell tumregel brukar jag själv tänka att minst 10 procent i årsmedelavkastning är kravet. Särskilt eftersom den passiva hinken ska ge runt 7 procent utan att vara i närheten av samma risk.

Enskilda aktier
Majoriteten av alla direktinvesteringar i enskilda aktier bör man betrakta som spekulationer eftersom man har oddsen emot sig. En studie mellan 1983 och 2006 på den amerikanska börsen visade att 39 % av alla aktier var olönsamma investeringar, 18.5 % av aktierna förlorade minst 75 % av sitt värde, 64 % underpresterade mot sitt index och endast 25 % av alla aktier stod för hela marknadens uppgång. Det är således inte ens en 50-50-chans att välja en aktie som över tid kommer att gå bra. 
Börsnoteringar (”teckna-sälj”)
Från tid till annan rekommenderar vi att delta i börsnoteringar där aktierna är felprissatta. Dessa löper över ett par dagar och är typiska lekhink-investeringar. 
Onoterade bolag och Private Equity
Investeringar i onoterade bolag hamnar också i den här hinken på grund av sin höga risk. 
Alternativa och behjärtansvärda investeringar 
I princip alla övriga investeringar såsom crowdfunding Tessin, Savelend, Toborrow, Trine m.fl. hamnar i den här hinken. 
Övriga spekulationer och chansningar
Även så kallade ”lotter” hamnar i den här korgen. Det mest kända exemplet på sistone är kryptovalutor som Bitcoin. 

I princip kan man säga att allt som inte är kontanta medel, reala tillgångar, fondrobotar samt aktieindex- eller räntefonder hamnar i den här hinken.

Hur stor ska lekhinken vara?

För att försöka hålla en balans mellan hinkarna är min rekommendation att lekhinken maximalt är 10 procent av den passiva hinken. Det vill säga att om du har 100 000 kr i den passiva hinken, så får summan av alla tillgångar i lekhinken maximalt vara 10 000 kr. På det sätter kommer inte det inte påverka dina ekonomi i någon större utsträckning om hela lekhinken ”exploderade”.

Precis som innan får man anpassa det till sin livssituation, humankapital, risktolerans och ålder. Särskilt i de situationer om man har ett startläge där man har majoriteten av sitt sparande i den här hinken. Då kan en ombalansering till de andra hinkarna ta lite tid vilket kan vara värt det.

Tips för att komma igång med 4-hinkar-principen

Ett av de bästa sätten för att komma igång med fyra-hinkar-strategin är att göra det tillsammans med din partner eller en annan person. Det är alltid mycket enklare att resonera tillsammans med någon annan person. Börja gärna med ett A4-papper som man delar upp i fyra kolumner för respektive hink.

Räkna sedan och resonera dig fram till hur stora just dina hinkar behöver vara för att passa din ekonomi och ditt liv. Notera att det är både en räkneövning och en diskussionsövning med tanke på att man behöver korrigera för ålder, livssituation, humankapital, risktolerans och så vidare. Ett överkurstips som några läsare delade med sig av var att de simulerade olika scenario i sin ekonomi med de fyra hinkarna. Det var allt från att den ena partnern blev arbetslös, sjuk, långtidssjukskriven till skilsmässa och dödsfall. På det sättet blev de än mer trygga i deras ekonomi var robust och stod emot i princip vad än livet kunde tänkas kasta emot dem.

Nedan följer ett exempel på hur det kan se ut när man har resonrat färdigt:

Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.
Några olika exempel på hur man kan resonera sig fram till storleken på de olika hinkarna.

Identifiera sedan ditt ekonomiska nuläge. Ett par läsare har berättat för mig att de tog post-it-lappar som de skrev alla sina olika tillgångar på. Det vill säga att huset var en post-it-lapp, kontot på Lysa var en, barnsparandet en tredje, tjänstepensionen en fjärde och så vidare. Därefter pusslade de runt lapparna på A4-pappret för att se hur nuläget såg ut. För vissa blev det väldigt illustrativt med mycket post-it-lappar i lekhinken. ??

Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.
Ett exempel på hur det kan se ut när man fyllt i sina befintliga tillgångar i enlighet med de summor man har räknat fram.

Därefter börjar den kluriga övningen då alla tillgångarna ska balanseras om för att passa storleken på de hinkar som man har. Här gör man med fördel en plan och en aktionslista. Den kan innehålla instruktion om vilka tillgångar t.ex. aktier som ska säljas i lekhinken för att flyttas till 60/40-kontot hos fondroboten i mellanriskhinken. Använd gärna fondrobot där det går (annonslänk) och modellportföljerna som Nybörjar– och Globala barnportföljen där det inte går. Den här delen kan utan problem ta en vecka eller två att slutföra.

Därefter är det dags att fira att du har gjort något som 95 % av den svenska befolkningen aldrig har gjort och aldrig kommer att göra. Det kommer också att, över tid, ge dig resultat som 95 % av befolkningen aldrig kommer få. Så fira ordentligt. ?

PS. Om du inte vill göra ovanstående själv, kontakta mig, så kan jag förmedla kontakt till oberoende finansiella rådgivare som kan hjälpa dig med ovan. De tar dock betalt för jobbet och jag brukar avråda från det om man inte har ett kapital på över 5 miljoner. DS.

Scenario kommer att komma under våren 2020

Jag har fått flera önskemål om att göra ett antal scenarion som skulle kunna fungera som exempel. Jag hoppas att få återkomma med dessa under våren för några typhushåll. ?

Tips! Skapa och döp dina konton

Ett tips när du skapar och implementerar dina hinkar i verkligheten är att skapa flera konton och döpa dessa. Vi använder både Avanza/Nordnet (annonslänk) och fondroboten Lysa (annonslänk) för vårt sparande. Hos dessa leverantörer kan du skapa flera investeringssparkonto (ISK) och döpa dessa. Det vill säga att på vårt LYSA-konto har vi skapat tre konton som vi har döpt till:

  • Bufferthinken (20/80)
  • Mellanriskhinken (60/40)
  • Passiva hinken (90/10)

Siffrorna i parentes anger fördelningen mellan aktier och räntor som vi har valt för respektive konto på Lysa.

Översikt över vårt LYSA-konto fördelade på tre av fyra hinkar.
Översikt över vårt LYSA-konto fördelade på tre av fyra hinkar.

I vårt privata sparande har vi även lagt till ett fjärde konto i form av ”Gemensamt barnspar”. Som det syns på bilden ovan går alldeles utmärkt att spara på det här sättet även med ens eget företags pengar. Ett sista tips i sammanhanget är att här åsidosätta fondrobotens rekommendation när man skapar kontot. Det är i princip omöjligt att svara på frågorna på ett sådant sätt att man får fördelningar på 20/80, 60/40, 90/10 eller 100/0. Dock bör man vara uppmärksam på varför en eventuell rekommendation skiljer sig mycket från det val man önskar göra.

På samma sätt kan man döpa sina konto på Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk).

Syftet med 4-hinkar-principen är att absorbera risk

I beskrivningen av de olika hinkarna ovan har jag fokuserat mycket på risk. Ett sätt att mäta risk är i form av volatilitet. Enkelt förklarat kan man säga att volatilitet är storleken på svängningarna runt ett medelvärde. Ju högre volatilitet, desto högre risk eftersom svängningarna är större. Normalt sett anses lägre volatilitet vara bättre än högre volatilitet eftersom avkastningen blir mer förutsägbar. Därav KIID-riskskalan från 1 till 7, där 1 är den lägsta risken.

Ett litet sidospår i form av ett överkursresonemang kring statistik och sannolikheter. Om man har volatiliteten som en standardavvikelse med tillhörande medelvärde så kan man räkna ut vilket intervall som kommer att innehålla 95 % av alla utfall. För enkelhetens skull har jag använt en normalfördelning vilket kommer att ge oss ett intervall (som plusminus två gånger standardavvikelsen) för avkastningen i 95 % av alla fall för de olika hinkarna.

Jag har försökt illustrera hur volatiliteten och hinkarna i bilden nedan:

Fyra hinkar principen med tillhörande KIID-riskskala, volatilitet, målavkastning och avkastningsintervall med 95 % sannolikhet.
Fyra hinkar principen med tillhörande KIID-riskskala, volatilitet, målavkastning och avkastningsintervall med 95 % sannolikhet.

Förhoppningsvis framgår det i bilden ovan hur risken ökar ju längre åt höger vi går. Avkastningen kommer att variera väldigt lite runt medelvärdet i bufferthinken medan i den passiva hinken så är rörelserna i värde väldigt stora. Även om medelvärdet kommer att ligga på 7 procent över tid kommer de enskilda årens rörelser vara allt annat än 7 procent. Något som illustreras av följande bild:

Förvänta dig inte en jämn avkastning på 7 procent per år. Börsens avkastning är snarare extrem ett enskilt år.
Förvänta dig inte en jämn avkastning på 7 procent per år. Börsens avkastning är snarare extrem ett enskilt år.

Bilden visar tydligt att av de senaste 40 årens slutresultat för hur börsen gick ett enskilt år, är det bara 1994 som börsen slutade på +7 procent. Det har varierat mellan -39 % (2008) till +53 % (2009). Ganska väl inom det förutsagda spannet på -43 % till +57 %. Det är också det här resonemanget som har bidragit till att vi har placerat de olika typerna av tillgångar i de respektive hinkarna.

Observera dock att när vi pratar om volatiliteten och de olika hinkarna så utgår vi från hela hinkens målavkastning och risk. Det går således att ha en tillgång med en hög avkastning/risk (t.ex. aktier) i en hink med lägre risk om den balanseras med andra tillgångar (t.ex. räntor). Därför kan det vara rimligt att i vissa fall t.ex. ha en fondrobot med 20 % aktier och 80 % räntor i bufferthinken.

Kopplingen mellan sparhorisont, risk, våra portföljer och fyra-hinkar-principen

Nedanstående bild visar fyra-hinkar-principen från perspektivet tillgångsfördelning per sparhorisont.

Förslag på fördelning av aktier, räntor och bankkonto utifrån sparhorisont.
Förslag på fördelning av aktier, räntor och bankkonto utifrån sparhorisont.

Problemet med ovanstående bild är att den inte är särskilt praktisk. Det är sällan som vi har en sparhorisont på fyra eller 8 år. Snarare är det som så att vi investerar i olika tidsintervall. Nedan följer en skiss där jag har försökt visa hur alla de olika delarna som vi pratar om på bloggen hänger ihop.

Översiktlig skiss över hur risk, tidshorisont, hinkarna och tillgångsfördelningen hänger ihop.
Översiktlig skiss över hur risk, tidshorisont, hinkarna och tillgångsfördelningen hänger ihop.

I skissen försöker jag visa hur vi kan öka risken då tidshorisonten ökar och hur risken också förändras i de olika hinkarna. Så här ser det ut i tabellform:

Schematisk översikt av Fyra-hinkar-principen
  Klokt forskningsinspirerat sparande Spekulation
  Låg risk Mellan risk Hög risk Mkt hög risk
Namn på hink eller ”låda” Bufferthinken Mellanriskhinken Passiva hinken Lekhinken
Sparhorisont 0 – 3 år 4 – 10 år Mer än 10 år
Modellportfölj Bankkonto och
Försiktiga portföljen
Nybörjarportföljen och/eller
RikaTillsammans-portföljen
Globala barnportföljen Alternativa investeringar och enskilda aktier
Rekommenderad andel bankkonto 50 – 100 % 0 % 0 %
Rekommenderad andel aktiefonder 0-30 % 40-70% 80-100%
Rekommenderad andel räntefonder 70-100% 30-60% 0-20%
Förslag på fördelning hos LYSA 20 % aktier / 80 % räntor 60 % aktier / 40 % räntor 90 % aktier / 10 % räntor  
Modellportföljerna fördelning 20 % aktier / 75 % räntor / 5 % guld 50 % aktier / 40 % räntor / 10 % guld 80 % aktier / 10 % räntor / 10 % guld  
Risk enligt KIID-skalan 1-7 1-2 3-4 5-6 1-7
Förväntad årsmedelavkastning 2 % 4 % 7 % 10+ %
Standardavvikelse 0% till 2 % 2% till 10 % 10% till 25 % 0 till 50 %
95 % sannolikhets intervall -3 % till +5 % -16 % till +24 % -43 % till +57 % -90 % till +110 %

Våra olika modellportföljer hänger också ihop med de olika hinkarna:

Ja, det är ett sätt att lura sig själv och sin hjärna

Ibland har jag fått invändningen att det är ju ingen skillnad på att ha:

  • En bufferthink med 100 kr i kontanter/räntor
  • En mellanriskhink med 100 kr fördelade på 60 kr aktier och 40 kr räntor
  • En passiv hink med 100 kr fördelad på 90 kr aktier och 10 kr räntor

och en portfölj bestående av:

  • 300 kr som fördelats på 150 kr aktier och 150 kr kontanter/räntor

Det är helt hållet korrekt att det inte är någon skillnad. Fyra-hinkar-strategin är ett bara en form av mental bokföring för att förenkla och hjälpa oss ta klokare beslut. Min tro är nämligen att om börsen faller med 50 % så kommer jag logga in på mitt konto och se att:

  • Bufferthinken har inte förändrats ett dugg
  • Mellanriskhinken har förändrats lite men ligger bättre än index
  • Passiva hinken har förlorat mycket pengar

Men det blir enklare att inte agera (och göra misstaget att få panik och sälja av) eftersom förlusten till stor del är ”isolerad” till den passiva hinken. Det kommer inte förändra min vardag eftersom jag har både min buffert- och mellanriskhink. Återigen tror jag att det handlar vilket perspektiv man ser sin ekonomi från – ett strikt matematiskt eller ett känslomässigt.

Det bästa är ju att man behöver inte välja antingen eller. Inget hindrar en från att göra en beräkning där man ”slår ihop” hinkarna och kommer fram till att man ska ha en fördelning på t.ex. 53 % aktier och 47 % räntor. Jag tror bara att det är lättare att resonera sig fram till det via fyra-hinkarna än och att det blir enklare att motivera räntorna i portföljen än att börja från andra hållet.

Årligt underhåll av de fyra hinkarna

När man har satt upp sina fyra hinkar så behöver man inte göra något mer än cirka en gång om året. I det årliga underhåll som jag och andra läsare gör ingår att:

Kontrollera att utgifterna fortfarande stämmer
Bufferthinkens storlek utgår från årets utgifter. Om man t.ex. har bytt livssituation genom att t.ex. flytta till hus, fått tillökning i familjen eller motsvarande kommer utgifterna garanterat vara annorlunda. Något som man behöver ta höjd för. 
Vilka stora utgifter (målsparande) kommer du ha nästkommande år?
Jämte de löpande utgifterna är det även värt att se vilka stora utgifter kommer man ha de närmsta 0 – 12 eller 0 – 24 månaderna. Det kan vara renoveringsbehov, semester eller liknande som man eventuellt behöver ta höjd för. 
Stämmer fortfarande tidshorisonterna?
Den mest avgörande faktorn för vilken risk man kan ta är tidshorisonten. Ju längre tidshorisont desto högre risk kan man tillåta sig och därmed även högre avkastning. Om man närmar sig skiften i livet, t.ex. pension, kan det vara värt att se över att tidshorisonterna fortfarande stämmer. Det kan vara dags att t.ex. flytta pensionssparandet från passiva hinken till mellanriskhinken.
Räkna om storleken på hinkarna
Utifrån ovanstående frågor kan man behöva räkna om storleken på de olika hinkarna. 
Ombalansera mellan hinkarna på lämpligt sätt
Om det är så att storleken på hinkarna behöver ändras eller man behöver flytta pengar mellan hinkarna så kan det göras vid det årliga hinkunderhållet. Det kan dock vara så att vissa år är mer lämpliga för ombalansering än andra. T.ex. var 2019 ett extremt bra år för att ombalansera från passiva hinken till mellanriskhinken eftersom börsen slutade på över +20 procent. Om börsen hade slutet på -20 % så skulle det inte vara lika lämpligt att ombalansera om det absolut inte var tvunget. 
Ombalansera inom hinkarna om behov finns
Det kan även finnas behov att ombalansera inom hinkarna. 

Man kan även använda sitt månadssparande som ett sätt att balansera om mellan hinkarna om man vill. Ett scenario kan vara att man sparar i en fondrobot i den passiva hinken i vanliga fall. Sedan får man en oförutsedd utgift som kräver ett uttag ur bufferthinken. Istället för att sälja av i mellanriskhinken så kan man temporärt flytta månadssparandet från den passiva hinken till bufferthinken. Jag tänker ibland på månadssparandet som en ”trädgårdsslang” som man kan rikta mot de olika hinkarna vid behov.

Nackdelarna med fyra-hinkar-strategin

Vi har pratat ganska mycket om fördelarna med fyra-hinkar-principen. Nedan följer några av nackdelarna som jag ser det.

Ökar komplexiteten i sparandet. Även om poängen är att skapa en översikt i sparandet och göra det enklare att få ett helikopter-perspektiv, så kan det innebära en ökad komplexitet. Särskilt om man är en ny sparare med bara en portfölj. Då ska man plötsligt dela upp det i flera portföljer. Även om det här inte är ett problem hos t.ex. Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) så är det lite extra administration. Det kan även bli lite svårare att skaffa sig en överblick över hur hela portföljen och totalen utvecklar sig över tid.

Man behöver räkna rätt på inkomsterna och utgifterna. På samma sätt kan det vara lite bökigt att räkna rätt på sina utgifter och inkomster under perioder. Jag tyckte inte det var helt enkelt med arbetsförmedlingens och försäkringskassans hemsidor. Sedan bör man också ha en bild av hur mycket utgifter man har. Sedan kan man alltid göra överslag och mellan-tummen-och-pekfingret uppskattningar.

Skiljer sig inte nämnvärt från en systematisk strategi. En kritik som framförs på nätet mot 3-hinkar-strategin är att den i grunden inte skiljer sig från en systematisk strategi där man har allt i en portfölj (”hink”) och sedan plockar ut pengar enligt 4-procents regeln (4 % första året och därefter korrigerar för inflation nästkommande år). Det vill säga att hinkarna är mest en mental grej.

Kan ge upphov till en del merkostnader. Eftersom komplexiteten ökar så kan det även ge upphov till lite merkostnader i form av avgifter om man ska flytta pengar mellan olika hinkar.

Vanliga frågor runt de fyra hinkarna

Nedan följer några av de absolut vanligaste frågorna som jag får i samband med de fyra hinkarna:

Var lägger man sitt sparande till barnen?

Det beror lite på åldern på barnen och därmed tidshorisonten tills de behöver pengarna. För de flesta blir det den passiva hinken.

Fungerar fyra-hinkar-principen om man är pensionär?

Ja, absolut. Det var en modell som initialt togs fram för amerikanska pensionärer. Rekommendationen jag brukar ge pensionärer är att räkna ordentligt på de två första hinkarna. Det är inte ovanligt att mer än 50 % av ens tillgångar i pensionen bör ligga i buffert- och mellanriskhinken.

Ska man först fylla på bufferthinken och mellanriskhinken innan man börjar med den passiva?

Jag tycker att bufferthinken är absolut viktigast. Det är nästan att jag brukar säga: ”Inga investeringar förrän du har en buffert.” När det gäller mellanrisk- och den passiva hinken så tänker jag att det ”beror på”. Är du ung så kan det vara rimligt att dela upp ett belopp och månadssparande mellan de två hinkarna och köra dem parallellt, men det beror verkligen på de egna omständigheterna.

I vilken hink har man normalt sett mest pengar?

Det beror lite på ålder och livssituation. När man är ung/medelålders är det inte orimligt att man har mest pengar i den passiva hinken. Ju äldre man blir desto lägre risk bör man ta och därmed flytta tillbaka pengar till mellanriskhinken.

Hur ska man resonera kring sparande i guld?

Jag tycker att guld ingår som en försäkring i Nybörjar- och Globala barnportföljen. Man behöver således inte ta upp det som en separat tillgång utan det ingår i dessa. Det gäller även om man använder Lysa och kompletterar själv via t.ex. Nordnet. Det enda undantaget är om man köper guld i spekulationssyfte. Då tycker jag att det borde läggas i lekhinken.

Var ska pengar för resor, renovering och bilspar ligga?

Tanken är att man tar höjd för målsparandet när man väljer storlek på bufferthinken och mellanriskhinken. Sedan tar man pengar för dessa kostnader från dessa två hinkar. Tanken är således inte att man ska behöva ha något sparande vid sidan av dessa hinkar.

Hur gör man med månadssparande när en hink är full?

Om t.ex. mellanriskhinken är full då fortsätter du månadsspara i nästa hink, t.ex. passiva hinken. På samma sätt kan man behöva balansera om mellan hinkarna om en hink växer sig alldeles för stor på grund av t.ex. god utveckling.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du uppskattade ovanstående artikel, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev för att få liknande i framtiden. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer ungefär en gång i månaden och innehåller bloggens bästa tips, råd och artiklar. Dessutom får du våra välkomstmejl som plockar russinen ur kakan med bloggens bästa innehåll från de senaste 10 åren.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Digital Fyra-hinkar-frågestund på Patreon

På Patreon.com har vi vår lilla RikaTillsammans-community med människor som tycker det är kul med ekonomi och vill bli rika tillsammans. Jag och Caroline bidrar med tips och extra-material som inte kommer på bloggen och från tid till annan arrangerar vi både digitala och riktiga FikaTillsammans-tillfällen. Det kan vara allt från tillfällen då man kan ställa frågor om allt mellan himmel och jord till ”live-poddar” med gäster där man kan lyssna med eller ställa egna frågor.

Vår ambition är att med start i början av 2020 arrangera några FikaTillsammans-tillfällen kring Fyra-hinkar-principen, den årliga ombalanseringen och allmänt om privatekonomi. Tanken är att man ska kunna utbyta erfarenheter, se hur andra har gjort eller bara få svar på sina egna funderingar och frågor.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag följande relevanta artiklar:

Jag kan även rekommendera följande diskussionstrådar i forumet:

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

200 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Hej,

    Vi är på G att köpa ett hus för cirka 4 miljoner som kommer behöva renoveras för i alla fall 500.000kr.
    Vi har cirka 1,2 miljoner över från en tidigare försäljning och undrar nu vad som är smartast:

    1. Att lägga in allt som kontaktinsats och få ned belåningsgraden + att sedan öka på bolånet med 500.000 när renoveringar ska göras.

    2.Eller att bara lägga in 15% kontantinsats (minimum) och ha egna pengar kvar/över för renovering?

    Vi har stabil ekonomi med löner som klarar räntehöjningar på 85% belåningsgrad.

    Gravatar för användaren
    Peter
  2. Mycket och bra info om detta! Om bostadsdelen i mellanriskhinken överskrider 3-7 ggr bufferthinken, hur mycket 60/40-kapital borde ska man ha? Det kliar i fingrarna och vill lägga pengarna i passiva hinken men vet att jag inte borde..

    Gravatar för användaren
    Frida

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök