Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet
Sök:

Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet

RikaTillsammans-podden #47 - Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer...

Fyra-hinkar-strategin är ett sätt att hjälpa dig få en överblick men framförallt rätt balans på hela ditt sparande, såsom lönekonto, buffert, fond- och aktiesparande samt alternativa investeringar.

Idén till den här artikeln föddes när jag försökte förklara för en läsare upplägget på vårt sparande. Han undrade nämligen hur alla de olika delarna som jag skriver om på bloggen hängde ihop och hur jag fick ihop de olika portföljerna tillsammans med den övriga ekonomin och tips på alternativa investeringar. Jag insåg själv när jag skulle förklara att det var rörigt – till och med för mig själv.

Jag insåg då att jag för ett tag sedan hade läst en bok, av amerikanen Michael Falk, som adresserade ett liknande problem utifrån ett pensionsperspektiv. Han introducerade ett koncept något som kallades för ”The 3-bucket porfolio” vars uppgift var just att skapa en modell för hur pensionärer kunde strukturera upp sitt pensionssparande så att det skulle räcka pensionen ut. Jag själv tyckte det var bra, men som sann ingenjör, så finns det ju alltid sätt hur man kan skruva på saker för att de ska bli lite bättre och lite mer generella. Därav min förändring till ”4-hinkar-strategin”.

Lyssna på hela avsnittet

Förutom att titta på videon ovan så kan du även lyssna på hela avsnittet via din poddspelare eller via webbläsaren nedan:

Du kan även ladda ner PowerPointen för”Fyra-hinkar-strategin” som vi kör i videon.

Utmaningen: olika sparanden har olika syften

Förutom röran i sparandet så upplevde jag även ett problem med att olika delar i portföljen hade olika syften. I vår ekonomi fanns där inte minst följande olika delar:

Bankkonto för vardagsekonomin
Precis som du har vi ett konto på en vanlig storbank där vi sköter den löpande ekonomin med räkningar, lönekonto-konton, swish m.m.
Buffertkonto för oförutsedda utgifter
Vi har ett konto för oförutsedda händelser som när vi lyckades tanka 95-oktanig bensin i min mammas diesel-bil som inte hade en försäkring för det. Det blev dyrt och det rekommenderas inte. :-)
Lågrisk-portföljen
För att inte ha för mycket pengar på buffert-kontot som idag mer eller mindre är ”döda” pengar då räntan på sparkonton just nu understiger 1 procent, har vi en lågrisk-portfölj. Här är tidsperioden 1 – 3 år.
RikaTillsammans-portföljen
Sedan har vi rikatillsammans-portföljen som är en långsiktig portfölj vars syfte är att bevara pengarna och försöka ge en låg, men positiv avkastning oavsett marknadsklimat. Här är tidsperioden 2 – 5 år.
Nybörjarportföljen – en klassisk balanserad portfölj
Sedan har vi nybörjarportföljen som vi använder som nästa jack på riskskalan, med en fördelning på 60 procent aktieindexfonder samt 40 procent ränte- och obligationsfonder, där målet är att investera pengarna på 5 – 10 års sikt.
Globala barnportföljen – långsiktig portfölj
Därefter kommer den globala barnportföljen på riskskalan där vi har 90 procent aktieindexfonder och 10 procent ränte- och obligationsfonder samt varianterna på densamma hos Lysa. Målet är att investera pengarna på 10+ års sikt.
Pensionssparande – PPM och Tjänstepensioner
Naturligtvis har vi även olika tjänstepensioner samt naturligtvis PPM-sparandet. Målet är att försörja oss när vi går i pension om 25+ år.
Alternativa investeringar
Därutöver kommer de olika alternativa placeringarna som jag nämnde ovan såsom Better Globe, Trine, Tessin.

Det säger sig självt att det lätt kan bli både rörligt och svårt att få en överblick. Dessutom upplever jag att det kan vara klurigt att se att man även har fått rätt på balansen mellan låg-, mellan- och högrisk. För att inte prata om avkastningskrav och tidshorisonter.

Gör portföljen immun innan du börjar optimera den

Författaren Michael Falk skrev i sin bok ”Let’s All Learn How to Fish” om att man bör göra sin portfölj ”immun” innan man börjar försöka ”optimera” den. Så här skriver han uttryckligen:

Immunize before you (try to) optimize. Immunized simply means having your fixed expenses covered by guaranteed payments, such as your safety net, or pension stipends. Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. With immunization, your retirement is safe for as long as you live and mostly independent – other than health care shocks – from whatever happens in the markets. Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish”

Genom att göra en del av portföljen immun – att skapa sig ett skydssnät – mot marknadens svängningar ger du dig själv möjligheten till en känslomässig ekonomisk trygghet. Den andra fördelen som du får på köpet är att du kan ta en mycket högre risk i den andra delen av sparandet.

Det är inte så konstigt att det talar rakt in i min värld – även om fokuset här framförallt är på pension. Men eftersom man inte behöver tänka annorlunda kring sin pension än sitt övriga sparande tycker jag att man kan använda resonemanget även för sitt ”vanliga” sparandet. Med en viss anpassning så klart.

Att tänka i form av hinkar är inget nytt, det vill jag minnas att även den tyske författaren Bodo Schäfer gjorde i sin bok ”Vägen till ekonomisk frihet (annonslänk)”. Konceptet handlar om att man delar upp sin ekonomi i olika hinkar med olika syften, storlekar och tidshorisonter. När en hink blir full eller tom, då häller man över vattnet från den ena till den andra och så håller man på för att få en balans i sin ekonomi.

Jag gillar det här konceptet eftersom det gör det enklare för mig att förstå hur jag kan tänka. Så nedanstående är min lilla utveckling av både Michael Falks och Bodo Schäfers resonemang.

Fyra-hinkar-strategin – en översikt

Nedan följer översikten som vi använde i videon som illustrerar och sammanfattar resonemanget.

Översikt över fyra-hinkar-strategin

Nedan följer mer detaljerad förklaring av respektive hink.

1. Bufferthinken – för det kortsiktiga sparandet

Den första hinken har jag helt enkelt döpt till ”Bufferthinken”. Dess syfte är som följer:

Bufferthinkens uppgift är göra ditt sparande immunt mot marknadens svängningar och ge dig en grundläggande ekonomisk trygghet.

Jag har skrivit i många artiklar om vikten av att ha en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. Syftet är att ge en ekonomisk trygghet och minska den ekonomiska stressen som man kan uppleva från tid till annan. Den ska också hjälpa dig att kunna fatta klokare beslut i vardagen. Det finns nämligen undersökningar från bland annat Länsförsäkringar som visade på att 28 procent har stannat kvar på en dålig arbetsplats eftersom de inte har haft en ekonomisk buffert.

Det finns många olika skolor kring hur stor en buffert ska vara, men de flesta är överens om att man ska ha en sådan INNAN man börjar investera sina pengar. Har man skulder med höga räntor rekommenderar boken ”Rikaste mannen i Babylon” att man ska amortera på lånen 20 procent av sina inkomster och spara 10 procent till sig själv i t.ex. buffert.

Det finns många olika åsikter om hur stort ett buffertsparande bör vara. Bodo Schäfer förespråkade en ”emergency-fund” på minst 50 000 kr som man aldrig rörde. Tumreglerna bland sparekonomer brukar vara: singel i bostadsrätt: 2-3 månadsutgifter, två i hushållet: 3-4 månadsutgifter, familj: 4-6 månadsutgifter och företagare bör ha större än så om man har en osäkerhet i inkomst, och så vidare.

Även om jag alltid rekommenderar att ha en buffert, så har jag aldrig riktigt varit förtjust i tumreglerna ovan. En stor anledning är att de utgår mer eller mindre från att man inte skulle ha några andra inkomster överhuvudtaget. Riktigt så är det ju faktiskt inte om man tittar på hur vi har kommit överens om att vi vill ha det i Sverige. Går det sig illa i Sverige så har man ju försörjningsstöd och andra former av skyddsnät.

Det medför att man kan tänka lite annorlunda kring storleken eftersom man tar hänsyn till dessa utgifter.

Storleken på bufferthinken bör vara ett års utgifter minus de garanterade inkomster såsom bidrag, a-kassa, pension m.m. som du är berättigad till.

Det vill säga att man får en mer rimlig storlek på sin första hink. Nedan följer ett exempel på hur man kan resonera.

Exempel på uträkning av storbuffert-hinken

Säg att jag och Caroline skulle ha en svensk genomsnittslön på 29 000 kr i månaden och en fast anställning med två månaders uppsägningstid. Avrundat ger det 22 000 kr i lön efter skatt per person. Tillsammans betyder det 44 000 kr i månaden netto. Av det här sparar vi 10 procent, vilket ger 4 000 kr och resterande 40 000 kr är löpande utgifter.

Det ger följande ungefärliga uppställning vid ett scenario. Jag har räknat ungefärligt med hjälp av följande kalkylator för A-kassa. Med risk för att jag har räknat fel eller missförstått.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Lön #1 22000 22000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Lön #2 22000 22000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
A-kassa #1 0 0 14500 14500 14500 12400 12400 12400 12400 12400 12400 10000
A-kassa #2 0 0 14500 14500 14500 12400 12400 12400 12400 12400 12400 10000
Bidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa 44000 44000 29000 29000 29000 24800 24800 24800 24800 24800 24800 20000
Utgifter 40000 40000 40000 40000 40000 40000 40000 40000 40000 40000 40000 40000
Differens +4000 +4000 -11000 -11000 -11000 -15200 -15200 -15200 -15200 -15200 -15200 -20000
Ack 4000 8000 -3000 -11000 -21000 -36200 -51400 -66600 -81800 -97000 -112200 -132000

I ett scenario som ovan skulle man gått back ca 130 000 kr på ett år förutsatt att man inte gjort några förändringar på sin utgiftsnivå. Sedan kan man ta lite höjd, men säg att man skulle lägga på ca 20 000 kr, då får man 150 000 kr. Det är mycket pengar för de allra flesta, men det är också en stor skillnad mot om man skulle räknat 40 000 kr per månad gånger 12 månader, vilket skulle bli 480 000 kr.

Det är också en stor skillnad mot Ann Wibbles ”Alla borde ha en årslön på banken” som är extremt svårt. På det här sättet kommer man ner i en mycket mer rimlig nivå tänker jag. Naturligtvis kan man gör samma uträkning om man är pensionär, har en sjukförsäkring eller har någon annan situation.

Sammanfattning av bufferthinken

Avslutningsvis, tittar vi på bufferthinken så är en rimlig sammanfattning:

Syfte med bufferthinken
Vara en immun del av ditt sparande för att täcka dina kortsiktiga utgifter under en period av cirka ett år.
Storlek på bufferthinken
Ungefär ett års utgifter minus alla de förväntade inkomster du är garanterad. Lägg gärna på ett par procent för säkerhetsskull.
Lämplig tillgångsfördelning
Den här hinken ska inte investeras, utan jag rekommenderar ett sparkonto med insättningsgaranti. Eventuellt skulle man kunna ha en fondrobot som t.ex. Lysa med 100 procent räntor. Det vill säga en 0/100-portfölj.
Förväntad avkastning per år
I dagsläget är en rimlig förväntad avkastning mellan 0.0 och 0.8 procent per år. Målet med avkastningen är egentligen bara att hålla samma nivå som inflationen.
Uttag görs
För att täcka underskott i den löpande ekonomin.
Fylls på via
Den här hinken fylls primärt på av överskottet av din lön. T.ex. med de 10 procent som jag brukar tjatar om. Men den kan också fyllas på av den nästkommande hinken (mellanriskhinken).

Om du har frågor eller åsikter, kommentera gärna längst ner.

2. Mellanriskhinken

Den andra hinken har jag döpt till ”Mellanriskhinken” (hjälp mig gärna med ett bättre namn). Syftet med den här hinken är framförallt att fylla på Bufferthinken, när den blir tom om den inte kan fyllas på genom ett överskott i den löpande ekonomin.

Hinken är den andra delen i strategin att göra ditt sparande immunt mot marknadssvängningar. Dock är inte behovet av riskminimering lika stort som i Bufferthinken. Det är nämligen lika mycket fel att ha för låg risk som att ha för hög risk – något som jag visade i artikeln ”Vad är bäst? En 100/0- eller 90/10-portfölj” för två veckor sedan. Genom att dela upp lågrisk-sparandet i en buffert-del och en mellanrisk-del så kan man få en lämplig balans även här.

Syfte med mellanriskhinken
Vara den andra komponenten med syfte att göra en del av ditt sparande immunt mot marknadssvängningar.
Storlek på mellanriskhinken
Rekommendationen är mellan tre och sju års utgifter enligt samma uträkning som Buffert-hinken.
Lämplig tillgångsfördelning
 Jag anser att en lämplig tillgångsfördelning i den här hinken är 50/50 eller en 60/40 det vill säga ungefär som nybörjarportföljen, rikatillsammans-portföljen eller en liknande kombination hos en fondrobot. Exempel på investeringar är således framförallt ränte- och obligationsfonder och hög kvalitativa aktieindexfonder.
Förväntad avkastning per år
En rimlig förväntad årsmedelavkastningen enligt portföljerna ovan är 3 – 5 % per år.
Uttag görs
För att fylla på bufferthinken.
Fylls på via
Den här hinken fylls på när Bufferthinken är full, när man har förändrat sina utgiftsnivå eller när man har nått vissa villkor i de sista två hinkarna.

Fram till den här hinken är jag och Michael Falk överens.

3. Den passiva hinken

Den tredje hinken har jag valt att kalla för den ”Passiva hinken”. Syftet med den här hinken är att fylla på mellanrisk-hinken när den blir tom. Eftersom vi redan har två hinkar vars syfte är att göra en del av ditt sparande immunt mot marknadssvängningar, så kan vi i den här hinken ta oss an mycket mer risk. Det är det som också menas i citatet:

Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish”

Här kan vi alltså investera i princip på vilket sätt som vi önskar – oavsett volatilitet. Volatilitet är ett mått på risken i ett sparande, mätt i svängningar runt medelvärdet. Något förenklat säger volatiliteten något om hur stor del av din portfölj som kan gå förlorad ett enskilt år med en viss sannolikhet. För enkelhetens skull brukar jag säga att under en 15 års period kommer en 100/0-portfölj i genomsnitt ha förlorat 50 procent av sitt värde två gånger.

Jag anser att man bör ha majoriteten av sitt sparande i den här hinken. Jag anser även att man bör förvalta majoriteten av sitt sparande på det sättet som ger bäst odds för en bra avkastning över tid. Bäst odds över tid ges av passivt sparande i indexfonder. Därav namnet ”passiva hinken”.

Syfte med den passiva hinken
Vara hinken med mest pengar och som dessutom tar en lämplig hög risknivå för att skapa avkastning och över tid fylla på mellanriskhinken.
Storlek på den passiva hinken
Jag tycker att den passiva hinken bör bestå av 80-90 procent av ditt totala sparande exklusive buffert- och mellanriskhinken. Det vill säga att om du har totalt 1 000 000 kr och och 400 000 av dem ligger i buffert- och mellanriskhinken, då bör resterande 600 000 kr delas upp på t.ex. 480 000 kr i den passiva hinken och 120 000 kr i den sista aktiva hinken.
Lämplig tillgångsfördelning
En lämpligt tillgångsfördelning i det här fallet är 90/10 eller 100/0. Jag tycker att majoriteten av pengarna ska ligga i kvalitativa globala aktieindexfonder. En lämplig portfölj är globala barnportföljen eller en motsvarande fördelning hos en fondrobot.
Förväntad avkastning per år
En rimlig förväntad årsmedelavkastningen enligt portföljerna ovan är 7 – 10 % per år.
Uttag görs
För att fylla på mellanrisk-hinken.
Fylls på via
Den här hinken fylls på när mellanrisk-hinken är full eller när den aktiva hinken har överpresterat.

4. Den aktiva hinken

Den sista hinken är den hink som jag misstänker att de flesta småsparare har majoriteten av sina pengar i (tyvärr). Det är den här hinken som man kan använda sig av för att försöka slå index, ha roligt och göra sina alternativa placeringar i. Eftersom all forskning, historik och statistik visar på att man har oddsen emot sig när man gör det här bör den bara vara en mindre del av helheten. Det är därför jag rekommenderade i det förra stycket att den här hinken bör storleksmässigt vara ungefär 10 – 20 procent av den passiva hinken.

Syfte med den aktiva hinken
Jag anser att syftet med den här hinken bör vara tvådelat. Den bör både tillfredsställa dina känslomässiga behov kring att ha roligt, ha spänning och ditt intresse för sparande, samtidigt som det är i den här delen vi kan testa vår förmåga mot marknaden.
Storlek på den aktiva hinken
Enligt tidigare resonemang, maximalt 10 – 20 procent av storleken på den passiva hinken.
Lämplig tillgångsfördelning
I den här hinken kan man fördela sina pengar hur man vill. Jag anser dock att man inte bör överlappa med de andra hinkarna. Det är här man kan välja de aktivt förvaltade fonderna eller de enskilda aktierna och alternativa placeringarna man är intresserad av. Det är här exempelvis många av de investeringarna i t.ex. Better Globe, Trine, Tessin m.fl. hamnar i min portfölj.
Förväntad avkastning per år
Jag tycker att man i den här delen av portföljen definitivt bör sikta på att ha en avkastning som är mer än 10 % per år i genomsnitt. För att motivera risken skulle jag även våga sträcka mig till att ha målet på 12 – 15 % per år.
Uttag görs
För att fylla på den passiva hinken.
Fylls på via
Den här hinken fylls på när mellanrisk-hinken är full eller genom en fördelning på t.ex. 80/20 mellan passiva och aktiva hinken när mellanriskhinken är full.

Jag skiljer ju på att investera och spekulera. För mig är att investera att ”acceptera den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger” och spekulera är att ”försöka överträffa den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger”. Den här hinken är till för att spekulera i.

Placera in sina olika pengar i de olika hinkarna

Det som jag gjorde efter att jag hade funderat på hinkarna var att göra en sanity-check på de olika delarna i portföljen. Nedan följer ett grovt exempel:

Fyra-hinkar-strategin exempel på vår fördelning

Ombalansering mellan hinkarna

Den stora poängen med hinkarna är att flytta pengar från låg-risk hinkarna till dem med högre risk och vice versa för att få rätt balans i portföljen. De scenarion som jag ser för att flytta in och ta ut pengar är:

Bufferthinken
Fylls på från det löpande sparandet i första hand och i andra hand från mellanriskhinken.
När den är full så fyller den på mellanriskhinken
Mellanriskhinken
Fylls på när bufferthinken är full OCH när den passiva och aktiva hinken når vissa avkastningsmål
När den är full så fyller den på den aktiva och passiva hinken, gärna med en fördelning på t.ex. 80 procent till den passiva och 20 procent till den aktiva.
Passiva hinken
Fylls på när mellanriskhinken är full
Flyttar tillbaka pengar till mellanriskhinken när den är tom eller avkastningsmål nås
Aktiva hinken
Fylls på när mellanriskhinken är full eller när den passiva hinken är full
Flyttar tillbaka pengar till både den passiva hinken och mellanriskhinken.

I grunden handlar det om att sätta absoluta mål på de första två hinkarna, medan de två sista fylls på relativt sätt till varandra. Som avkastningsmål kan man säga att om t.ex. hinken överpresterar mot ett index, då säkrar man hem t.ex. 20 procent av överavkastningen.

Hinkarna passar väl in på risk och avkastningsskalan

Jag har i tidigare artiklar skrivit om att majoriteten (ca 80 %) av avkastningen i en portfölj ges av tillgångsfördelningen och det är väldigt viktigt att komma ihåg. Det gör att man kan skulle faktiskt kunna använda följande översikts graf för att se hur dessa hinkar placerar sig på en risk vs avkastningsskala.

GRAF KOMMER INOM KORT

Fördelar med att tänka i fyra hinkar

Jag ser några olika fördelar med att tänka i hinkar på det här sättet, särskilt när man börjar sätta absoluta tal på dem.

Det är enkelt att förstå. Jag hoppas att resonemanget är hyfsat enkelt att förstå och mig gav det klarhet kring hur vi faktiskt har strukturerat vårt sparande. Det visar på om man har oblans (t.ex. för mycket i sparande med för låg eller för hög risk). Det kräver inte heller att man nödvändigtvis gör om något i själva upplägget på sitt sparande.

Lämpar sig väl för vår hjärna. Jag har i många artiklar skrivit om att vår hjärna är inte gjord för att spara eller investera pengar. Daniel Kahneman fick för några år sedan Nobelpris för att han visade att vi inte agerar rationellt, t.ex. när det gäller mental bokföring. Genom att dela upp sparandet i hinkar använder vi de här svagheterna i hjärnan som styrkor istället. Det blir framförallt mycket enklare att t.ex. ta en förlust i en hink eftersom man vet att det inte påverkar de andra. När börskraschen så småningom kommer, blir det förhoppningsvis enklare att göra rätt genom att låta den passiva hinken löpa eftersom man har sin buffert- och mellanriskhink oskadd.

Skyddar pengar som ska användas på kort sikt. Enligt samma resonemang så tror jag även att vi kommer att må bättre eftersom de pengar som ska användas på kort sikt är ”immuna” eller skyddade mot marknadernas svängningar. För mig handlar det mycket om att ha ett skyddsnät som ger en ekonomisk trygghet och gör att man inte behöver uppleva en ekonomisk stress. Det i sin tur leder till att man kan fatta bättre, klokare och mer rationella beslut i stressade situationer.

Om du ser några andra fördelar, så får du gärna komplettera med dem i kommentarerna.

Nackdelarna med fyra-hinkar-strategin

Tittar man istället på nackdelarna så tänker jag framförallt att de handlar om följande.

Ökar komplexiteten i sparandet. Även om poängen är att skapa en översikt i sparandet och göra det enklare att få ett helikopter-perspektiv, så kan det innebära en ökad komplexitet. Särskilt om man är en ny sparare med bara en portfölj. Då ska man plötsligt dela upp det i flera portföljer. Även om det här inte är ett problem hos t.ex. Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) så är det lite extra administration. Det kan även bli lite svårare att skaffa sig en överblick över hur hela portföljen och totalen utvecklar sig över tid.

Man behöver räkna rätt på inkomsterna och utgifterna. På samma sätt kan det vara lite bökigt att räkna rätt på sina utgifter och inkomster under perioder. Jag tyckte inte det var helt enkelt med arbetsförmedlingens och försäkringskassans hemsidor. Sedan bör man också ha en bild av hur mycket utgifter man har. Sedan kan man alltid göra överslag och mellan-tummen-och-pekfingret uppskattningar.

Skiljer sig inte nämnvärt från en systematisk strategi. En kritik som framförs på nätet mot 3-hinkar-strategin är att den i grunden inte skiljer sig från en systematisk strategi där man har allt i en portfölj (”hink”) och sedan plockar ut pengar enligt 4-procents regeln (4 % första året och därefter korrigerar för inflation nästkommande år). Det vill säga att hinkarna är mest en mental grej.

Kan ge upphov till en del merkostnader. Eftersom komplexiteten ökar så kan det även ge upphov till lite merkostnader i form av avgifter om man ska flytta pengar mellan olika hinkar.

Om du ser andra nackdelar, skriv gärna i kommentarerna.

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar att läsa följande artiklar om du gillade den här:

Kommentera

64 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej. Tack för en bra artikel.
    Jag håller på att sätta upp fyra hinkar. Idag har jag ett ganska ostrukturerat upplägg.
    Jag arbetar på ett stort svenskt företag och vi får månadsvis köpa aktier, som efter tre år dubbleras i antal.
    Hur ska jag se på dessa? Det är ju en 3-års horisont. Så jag tänker att det motsvarar mellanhinken.
    Men om jag antar att de blir dubblerade, så motsvarar värdet ju nu hela min mellanhink. Dvs jag får en mellanhink i ett enda företag. Det är förvisso ett av sveriges största, och sannolikeheten att de skulle tappa så mycket att det åt upp hela värdet av dubbleringen känns liten. Men ändå. När dubblerinen är klar så tänker jag sälja, jag tror att jag har bättre avkastning på annat håll.
    Hur ser du på detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Warren Bucket
  2. Vit pil

    Hej Jan! Grymt bra och välbeskrivet som vanligt!

    Du refererar i en av bilderna till RikaTillsammans-portföljen som ”50/25/25”. Har jag missat något? Är den inte25/25/25/25?

    Keep up the good work!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  3. Vit pil

    Hej!

    Jag och min sambo har börjat bygga upp en buffert i enlighet med denna teori. När vi räknade ut första hinken insåg vi att även om vi drar bort alla våra utgifter från vår gemensamma inkomst (A-kassa beräknad för 11 månader/person) så går vi ett antal tiotusentals kronor plus. Utifrån det förstår vi det tekniskt sett som om vi inte behöver en bufferthink (även om vi givetvis har en ändå). Således får vi ännu svårare att förstå och räkna ut hur stor mellanriskhinken ska vara för oss.

    Någon som kan hjälpa oss att räta ut förvirringen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
  4. Vit pil

    Hej,

    jag har läst din hemsida med mycket stort intresse och har liksom de flesta andra en ganska liten mellanriskhink, men en stor passiv och aktiv hink. Har nyligen startat upp ett sparande i Lysa med 60-40 där som jag tänkte skulle fungera som mellanrisk. Mitt ”problem” är att mina andra aktiefonder gått så bra de senaste åren så jag vet inte hur/om jag ska omfördela främst den passiva hinken samt mina aktier. Jag skulle vara oerhört tacksam för lite vägledning.

    SPP Aktiefond global 15%
    SPP Aktiefond Sverige 15%
    SPP Akitefond USA 16%
    Spiltan Aktiefond inv. 43%
    Swedbank Robur Ny teknik 11%

    Aktier
    Fabege ca 3000 st

    Med vänlig hälsning
    P

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrick
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Jag funderar på hur den här strategin passar med månadssparande. Jag har nyligen börjat fondspara i en mellanriskportfölj och har satt upp ett månadssparande dit utöver det jag sedan tidigare lade i min buffer (som redan är ”full”). Kan man tänka sig att sätta upp månadssparande till både mellanriskhinken och till den passiva hinken i olika storlek bara för att automatisera det hela lite och sedan se över fördelningarna mellan dem när man går igenom och balanserar portföljerna, eller vad är ditt tips kring detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per
    1. Vit pil

      Ja, absolut. Det viktigaste är att man faktiskt har tänkt genom det och har en plan. :-) Lycka till med ditt sparande!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej

    Bra tanke med hinkarna. Vad anser du om Avanza Auto fonderna som dessa hinkar du pratar om?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Jönsson
  7. Vit pil

    Hej . Tack för ett givande inlägg, ni har en sån fin ton i era samtal. Jag har följt bloggen passivt i några år och har med god marginal fyllt buffert hinken så inlägget kom i rätt tid. Det hörs sista halvåret återkommande brasklappar från dig och din dina gäster Jan ”det kommer komma en crasch” ”vi är i en bostadsbubbla” osv. Jag är benägen att befara att det inte är så långt dit. Men gällande bostadsbubblan har jag haft fel i 15 år och bor tryggt kvar i hyresrätt medan omgivningen gjort upprepade ekonomiska karriärer, så tiden är som bekant ett ludigt verktyg. Jag står nu i valet och kvalet att fortsätta vara ödesmättad och fortsätta låta bufferthinken översvämmas för att ha muskler när det faller neråt. En generell fråga om hinkarna är alltså hur ska man se på ett strategiskt sparande att använda när köpläget är gynsamt? Man kunde ju tänka sig att använda räntedelarna i mellanhinken. Tveksamt är dock om man vågar den dagen det läget infinner sig. Tack!
    / Anna

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Hej!

      Det är klurigt det där, jag själv hade tänkt att boendet är en sån viktig del för välmåendet. Så om man hittar ett boende där man trivs och vill bo länge så kanske man får bortse från tankarna om bostadsbubbla. Om man däremot ska titta på hinkarna så skulle bostad mycket väl kunna falla in under målsparande, eller vad tror du?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
  8. Vit pil

    Hej, antag att man väljer att fylla mellanriskhinken med tre års utgifter med avdrag för säkra inkomster. Är en 60/40 portfölj ändå att rekommendera eller gäller det endast om hinken innehåller sju års utgifter med avdrag för säkra inkomster?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henry
  9. Vit pil

    Hej!
    Under rubriken ”Placera in sina olika pengar i de olika hinkarna” och under passiva hinken står det ”PPM (120/10)”. Har fingrarna halkat på tangenterna eller har jag missat något? För summan ska väl vara 100?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  10. Vit pil

    Hej!
    Först vill jag tacka för en mycket inspirerande och lärorik blogg. Jag har lärt mig mycket och fått ett intresse för ekonomi som jag aldrig haft tidigare.
    Jag kommer från ett helt annat läge än de flesta som läser denna blogg. Jag har under många år brottats med ett spelmissbruk som jag nu lyckligtvis har tagit mig ur. Det innebär att jag en ganska stor uppförsbacke att starta ett sparande. Jag är idag 35 år har jag skulder på ca 225 000kr i blancolån med en ränta på strax under 5%. ( inget sparande/ buffert) Jag har en relativt bra inkomst på runt 40 000 brutto. Jag lever själv efter en skilsmässa i en ganska billigt hyresrätt med en son på snart 4 år (varannan vecka)
    Hur skulle du lägga upp en en framtida plan?

    Ska jag börja med att betala av lånet och samtidigt bygga upp en buffert?
    Bör jag vänta med att börja spara i fonder och aktier?
    Bör jag spara till mig själv först innan jag börjar spara pengar till min son? ( ex bygga upp hink 1 och 2)
    Lämpar sig nybörjarportföljen bra för en eventuell mellanhink?
    Har du några bra boktips för en nybörjare?

    Hur skulle du resonera för att på sikt kunna bygga upp ett sparande och en ekonomisk trygghet?

    Vänligen
    Jens

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jens
    1. Vit pil

      Att betala av ett lån med ränta på 5% ger ju de facto en riskfri avkastning på 5% i form av minskade räntekostnader. Börsen snittar kanske något högre, men med betydande volatilitet. Skulle svara ja på din första fråga, börja med att betala av lånet och bygg samtidigt upp en buffert.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Viktor
  11. Vit pil

    Lite sen på bollen kanske, men jag förstår inte riktigt poängen med att ha en så stor buffert som inte avkastar något, särskilt inte om man i övriga hinkar också har en rätt så stor andel kontanter/räntefonder.

    Jag är en typisk medelsvensson med barn och villa och stämmer hyfsat in på räkneexemplet. Men jag tycker 20000 är en lagom budget. Det täcker oväntade kostnader, som att bilen eller tvättmaskinen går sönder.

    Att dimensionera budgeten efter att både jag och min fru blir arbetslösa samtidigt känns lite väl extremt, vad är risken för det (om vi inte jobbar på samma ställe)?

    Om det skulle hända mer extrema saker som kräver mer än vår buffert klarar så får vi väl ta av sparkapitalet som är investerat, det skulle inte vara någon katastrof.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lukas
  12. Vit pil

    Hej! Tack för ett bra avsnitt! Jag funderar lite kring automatisering av sparandet kopplat till denna strategin. Kan man, vad du vet, automatisera sparkonton/isk-konton så att överföring sker mellan kontona per automatik vid en viss summa. Tänker att det vore det bästa för att upprätthålla rätt balans mellan hinkarna och man missar/glömmer inte att balansera om vid behov. Något tips kring detta?

    Mvh Rickard

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rickard
  13. Vit pil

    Hej. Har en fundering kring hur jag ska beräkna en årsutgift. Jag tänker att konsumtion typ shopping inte borde inkluderas, utan det borde ligga med en bas. Typ samtliga boendekostnader, försäkringar mm, livsmedel o dyl, basinköp av kläder. Tänker jag rätt?

    Vad händer om hushållets garanterade utgifter överstiger årsutgiften? Att slopa buffertsparande känns fel.

    Tack för en grym insats!!!!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
    1. Vit pil

      Hej Jesper!

      Jag tror du menar de garanterade inkomsterna (inte utgifterna). Hur som helst undrar jag samma sak. Bara a-kassan i tolv månader täcker i mitt fall årsutgifterna och mer därtill, men jag behöver fortfarande en buffert för att skydda mig mot oväntade utgifter som att tvättmaskinen går sönder.

      Tänker att 50 tusen kan kännas tryggt att ha som buffert hos exempelvis SBAB till en (väldigt liten) ränta, men jag kanske tänker fel?

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Richard
  14. Vit pil

    En allmän fråga: Jag har funderat på när man ska ha ISK/aktie-fonddepå. Jag har gjort en grov uppskattning av att man behöver ha över 6 % avkastning för att ISK ska löna sig skattemässigt. Isf skulle man ju ha mellanriskhinken i aktie-fonddepå och inte ISK.

    Har du någon beräkning på det?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Ola
  15. Vit pil

    Återkommer till mitt tidigare inlägg om hur stor hink 1 skall vara. I mitt fall så överstiger pensionen våra fasta utgifter med några tusen varje månad, så enligt definitionen, så skulle jag inte behöva någon hink.

    Personligen pendlar min hink ändå mellan cirka 80 000 och det dubbla. Målet är att aldrig understiga 100 000 kr. Vill jag göra en förbättring på vårt hus, skulle det kännas ytterst genant att låna pengar vid min ålder. Vill vi göra en resa, eller något annat roligt så är det också psykologiskt omöjligt att lånefinansiera detta, även om det det finns ett relativt stort övervärde i villan.

    Det är svårt att räkna ut någon schablon på detta. Varje familj måste nog själva känna var gränsen skall dras. Många har det svårt ekonomiskt, men åtminstone en månadslön före skatt borde alla svenskar ha.i reserv. Helst bör målet vara två månadslöner eller mer

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  16. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag gillar formuleringen att denna metod ”lämpar sig för vår hjärna”. Trots att jag redan har alla de investeringsslag som du anger som exempel under respektive hink, så har jag inte tänkt på fördelningen så som du beskriver här och att hinkarna fyller på varandra, toppen tack!

    Har en fundering kring företagande – var passar det in? Om det öppnar upp sig en affärsmöjlighet (bilda bolag med andra) – bör denna investering (och risk) finnas med i strategin och var landar den i så fall? I aktiva hinken? Det skulle i så fall innebära att man inte bör ta risken att satsa mer pengar än att det finns rätt mängd kvar i bufferthinken, hink 2 o.s.v…? Eller ska jag tänka annorlunda i denna situation? Som situationen ser ut nu skulle jag behöva sälja av mycket i de andra hinkarna för att ha möjlighet att satsa, vilket upptar mycket av min tankeverksamhet för tillfället.

    Stort tack för din reflektion kring detta!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rebecca Jensen
  17. Vit pil

    Jag försöker greppa det här med hinkarna i relation till olika portföljer. Så som jag förstår det så är mellanhinken en säkrare variant av passiva hinken. Båda innehåller globala indexfonder men fördelningen ex aktiefonder/räntefonder ser olika ut (det finns säkert andra saker som skiljer också men den fördelningen verkar central för att förstå portföljerna har jag upplevt).

    Hur ska man tänka om det när man flyttar mellan hinkar. Det blir ju lite som att flytta från globala indexfonder till delvis andra globala indexfonder. Går det inte bara att ändra fördelningen i en portfölj direkt?

    Jag är rätt säker på att jag gör någon form av tankevurpa här, typ gällande hela poängen med hinkarna, men hjälp mig gärna :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Claes
  18. Vit pil

    Hej,
    Jag har ett angenämt problem. Jag har en stor andel sparande, och tar jag bort sparandet så klarar jag mig precis på mina säkra inkomster. Hur ska man då tänka med sina hinkar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
  19. Vit pil

    Hej Jan och tack för en väldigt intressant artikel.
    Om jag behöver en buffert på 70k vad är det som bestämmer storleken på nästa hink? Ska man ta som man själv tror mellan 3-7 * 70k? Storleken på nästa hink blir då alltså mellan 210k och 490k. Det innebär för min del att jag inte kommer ha något att lägga i nästkommande hink efter denna(iaf inte på ett tag). Bör man ha hinkarna med mindre summor för att kunna ha något i alla så att säga. Hur är resonemanget kring detta? Tack igen!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Personligen skulle jag väntat med nästa hink i så fall. Det anser jag är i linje med resonemanget att göra dig immun ovan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
    2. Vit pil

      Skulle gärna vilja höra vad Jan har att svara om detta.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Alex
  20. Vit pil

    Nybörjarportföljen innehåller långa obligationsfonder som det alltmer varnas för. Hur skall jag förhålla mig till det? har börjat med 4 hinkmodellen o sätter av 2 mille, 500000 i vardera hink över 5 år från hink 1 till hink 2-3 och hink 4 under 10 år. Hink 2 är Din nybörjarportfölj, hink tre är Lysa 50/50 o Avazas robot 50/50 och hink 4 Aktieinvest Bas o akastningsportfölj och avanzas rek. månadsportfölj i fonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  21. Vit pil

    Tack för en inspirerande blogg!
    Kanske en korkad fråga…. Bör man ha både en nybörjarporfölj och en global barnportfölj om man följer din strategi? Jag har idag en nybörjarportölj, men ingen global barnportfölj. Bör man i så fall ha dessa på olika konton, eftersom fonderna i stora delar är de samma. Hur många fonder rekommenderar du

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Eva Pettersson Wessman
  22. Vit pil

    När man ska se på den totala ekonomin så bör man väl även ha en hink där man beskriver tankarna kring eventuella lån, i min värld så är inte målet att få 0 kr i huslån, utan målet är att väga kring ca 50% av husets värde (vilket man får skjuta lite från höften från för att komma fram till)

    Då vi idag ligger på 50% bolån och inga övriga lån, så är fokus att inte amortera mer utan bygga buffert och investera överskottet.

    Intressant att få höra dina åsikter kring bolån och hur ni tänker här.

    Tack för bra blogg!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    CB
    1. Vit pil

      Skulle också vilja höra lite mer tankar kring lån. Mitt mål är att få ner huslånet till noll. Har lyckats med det en gång tidigare, mycket tillfredsställande att vara skuldfri och ha hela lönen att investera.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Sven
    2. Vit pil

      Om man bortser från mental bokföring så innebär lån att man har negativ placering i räntebärande, dessutom normalt med högre ränta än annars. Att kombinera lån med ränteplaceringar är något jag tycker man bara skall göra i den omfattning det behÖva för att ha tillräcklig likviditet i sin buffert. Bortser man föfrån dent behovet så är ränteplaceringar i kombination med lån bara ett sänke för portföljen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  23. Vit pil

    Hej!
    Intressant artikel! Jag ser fram emot fortsättningen om ”den livslånga spenderingsplanen”. Jag har byggt upp mitt kapital genom att investera i svenska familjeägda investmentbolag. Nu efter att ha uppmärksammat din blogg har jag lagt krut på att säkra mina tillgångar i linje med Rikatillsammans-portföljen. Dock innebär detta också att min årliga avkastning i form av utdelningar minskat. Så, som förtida pensionär, där avkastningen från mina aktier ger mig bra extra inkomst är jag lite i valet och kvalet hur långt jag ska gå med mitt lågrisktänkande.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  24. Vit pil

    Hur skall man göra med sitt konsumptionssparande?
    Om jag sparar till hus, bil, resa, elektronik eller dylikt.
    Skall man placera de pengarna i den ”hink” som stämmer med tidshorisonten för konsumptionen?
    Detta kanske förklaras någonstans i artikeln och jag har missat det.
    Jag tror att den delen behöver förtydligas för att man skall kunna tillämpa pricipen i vardagen.

    Tack för alla intressanta artiklar!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Har samma fundering och hoppas att ett svar kommer :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      akb111
  25. Vit pil

    Hej Jan,
    jag tycker att den här artikeln stämmer väl för en människa i arbetslivet, men om man som jag närmar sig pensionen, alternativt redan är pensionär så får man ju en säker inkomst som man har oavsett sjukdom etc.

    Naturligtvis behövs ändå en buffert för reparationer av hus/ bil etc. Men under förutsättning att man kan leva på pensionen, behöver man då en mellanriskshink av den storleken? Förutom att ge ett metalt stöd att ligga kvar i mer högriskinvesteringar vid sämre tider, så lär man inte behöva den för att man blir av med pensionen (förutom ev nedtrappning av tjänstepension och liknande)

    Jag försöker fundera på vad som skulle var lämplig nivå för mej som har i princip allt mitt pensionssparande i balanserade fonder (dåliga rådgivare 30 år sedan) och min tjänstepension enligt din nybörjarpension.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ML
  26. Vit pil

    Uppskattad läsning. Men jag studsade lite när jag läste det här: ”När börskraschen så småningom kommer, blir det förhoppningsvis enklare att göra rätt genom att låta den passiva hinken löpa eftersom man har sin buffert- och mellanriskhink oskadd.” Mellanriskhinken som består av era fondportföljer torde väl knappast förbli helt ”oskadd” den dagen börsen kraschar? Annars är hinkupplägget spännande food for thoughts. Jag tillämpar något liknande utan att ha en lika visuell inre bild för tänket. Jag snor dina hinkar rakt av (fast med eget innehåll). :-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christina 50+
  27. Vit pil

    Hej,

    Bra och intressant avsnitt (som vanligt). Tycker dock att det var alldeles för kort. En timme behövs för att få någon substans i det. Om ”folk” tycker det är för jobbigt med en timme så är de inte seriösa med sin ekonomi. Flit och systematik rimmar illa med ”quick-fix avsnitt” på 30 min.

    Personligen så återkommer jag hela tiden till bloggen/podden för att det skapar enormt mervärde till min ekonomi, alltid intressant att få olika perspektiv på saker och ting. Jag upplever det som att dina följare är hungriga på kunskap och vill lära sig. Kan man inte hålla koncentrationen längre än 30 min så får man väll dela upp avsnittet och lyssna i två omgångar, då slipper man dessutom en lång väntan på nästa avsnitt.

    Sagt med glimten i ögat ;)

    Allt gott
    Alexander

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken och för att du följer bloggen Alexander! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Intressant artikel. Jag har alla fyra hinkarna men på ett betydligt mera ostrukturerat sätt än som du beskriver. Detta inspirerar mig att titta över mitt sparande.

    En synpunkt i marginalen. Min pension överstiger (tackochlov) mina utgifter med några tusen varje månad. Jag tycker ändå att jag behöver en buffert på ett sexsiffrigt belopp, för att det skall kännas bra. Definitionen behöver kanske göras om något?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
    1. Vit pil

      Hmm… spännande. Kan du inte hjälpa mig hur man skulle kunna tänka/göra istället?

      När man tittar på grunden i 3-bucket-strategy så säger de ju 1 – 3 års utgifter i den första hinken, men i USA fungerar det ju lite annorlunda.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  29. Vit pil

    Hej!

    Jan skriver nedan att man kan se de fyra hinkarna som en portfölj. Jag tycker det borde vara ett intressant upplägg att man jobba med virtuella portföljer i stället för konkreta portföljer. Dvs. man har endast en portfölj hos banken, men fördelningen av den bestäms av de fyra hinkarna ovan. Det finns några fördelar som jag kan se:

    1. Mer automatisk balansering genom att många av hinkarnas storlek bestäms av en annan hink (t.ex. mellanriskhinken ska vara 5 ggr bufferthinken, aktiva hinken ska vara 10% av den passiva hinken)
    2. Man behöver göra färre affärer, dels genom ett mindre balanseringsbehov enligt ovan, dels genom att man slipper köpa samma fond i flera olika portföljer.
    3. Ev. mindre avgifter och courtage, etc.
    4. Enklare sammanställning av den totala ekonomin och analys av tillgångslag, risk etc.

    Det finns också nackdelar, den största jag kommer på är att uppföljningen på portföljnivå blir svårare.

    Två frågor:
    1. Finns det någon liknande modell i form av Excel-blad eller verktyg?
    2. Eller ska man kanske bara räkna fram en portfölj utifrån alla dessa parametrar (sparhorisonter, storlekar, utgifter, etc.)? Hinkarna är ju egentligen ”bara” ett sofistikerat system att göra just det på. Men det är ju svårare att göra lika pedagogiskt såklart.

    Vad tror ni?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Gabriel
    1. Vit pil

      Jag har tyvärr ingen sådan Excel-fil, du får gärna mejla mig den när du har den så kan jag lägga till den artikeln. Men du har självklart helt rätt i ditt resonemang.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag tror att det är en bra ide att dela upp det på åtminstone två konton ändå av den anledningen att man kanske vill ha aktie(fonder) på ett ISK, men inte räntefonder där.

      Egentligen bör man kunna göra så bara man ser till att man har klart för sig hur mycket man behöver i räntefonder och hur mycket i aktie(fonder).

      Jag tror att det är alltför förenklad syn att säga att de olika hinkarna skall ha visst förhållande till varandra. Snarare är det ju så att fördelningen är beroende på totala förmögenheten, men om man har det beroendet klart för sig så bör det funka med att ha två konton som man fördelar förmögenheten mellan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    3. Vit pil

      Utmärkt idé!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jonas
    4. Vit pil

      SkyKing: ja, man behöver flera olika konton hos olika institut, minst ett av varje typ man vill ha (ISK, kontanter, och inte minst alla olika pensionskonton). Men argumenten håller ändå tror jag, det borde gå att minska antalet konton lite, och balanseringen blir automatisk.

      Ang. hur storleken på en portfölj bestäms så är det ju lika lätt att säga att den ska vara ”300 000 kr” eller ”85% av det totala sparandet minus portfölj X”. Alla de exemplen kan ju enkelt tas fram automatiskt om man har sina virtuella portföljer på samma ställe.

      Hm… måste labba lite i Excel och testa… :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
    5. Vit pil

      Gabriel: ja lite så gör jag. Jag tycker att man skall läsa bloggen som en inspirationskälla snarare än ett facit, man får många bra idéer och om man förstår dem så kan man anpassa dem efter ens egna förutsättningar och smak tycker jag.

      Jag har snarare upplagt det så att jag har AF+ISK+KF som liknar hinkmodellen litegrann, men där AF är helt inriktad på ränteplaceringar medan ISK och KF är inriktad helt på aktieplaceringar. KF använder jag till pensionssparande och ISK som en back-buffer (som extra resurs ifall bufferten inte räcker eller för att återuppbygga bufferten).

      Funderar på att lägga upp ytterligare en AF för att ha ränteplaceringar reserverade för pensionssparande, men det kanske blir lite av mental bokföring…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    6. Vit pil

      SkyKing: då är vi nog inne på samma spår!

      Man måste ju ha en slags virtuell portfölj om du vill ha en räntedel på AF och en aktiedel på ISK.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
  30. Vit pil

    Hej,
    Kan du bekräfta att pensionerna (inkl. PPM och tjänstepension) ska räknas in i den passiva hinken?
    Mvh
    Gabriel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gabriel
    1. Vit pil

      Ja, det skulle jag säga om tidshorisonten är 10+ år. Tänk dock på att man sedan borde ta bort den när man börjar plocka ut pengarna (eftersom man då räknar med inkomsterna som sänkning av storleken på Bufferthinken).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  31. Vit pil

    Hej jan! Ville säga ett stort tack för ännu ett intressant avsnitt. Jag började följa din blogg sen 6 månader tillbaka när jag började få upp mitt intresse för privatekonomi. Din blogg har varit en otrolig inspirationskälla och vill verkligen säga att den har bidragit till en vändpunkt i mitt liv.

    Jag var tidigare väldigt duktig som många andra att spara till en buffert för oväntade utgifter. Problemet var ofta för mig att när bufferten, första hinken, hade kommit till en bra nivå så svämmade den hinken över till konsumtion istället då kunskapen saknades istället för att hälla över till nästa hink.

    Nu är det ordning på torpet och har verkligen nördat ner mig i ekonomi och styrt upp buffert, pensionssparande (bytt från bankens dyra fonder till egen portfölj), sparande till sonen, pengamaskin och ett lekkonto.

    Däremot funderar jag lite kring mellanrisk hinken som du beskriver. Jag är 30 år och har långt perspektiv på både pensionssparande och pengamaskin (ca 20 år) och har därför lagt upp dem i 90/10. Är bekväm med den risken även om jag kan förstå att det kan va värdefullt med en mellanrisk hink rent psykologiskt vid svängningar på börsen samt för vara immun mot svängningarna. Jag tänker att vid ex inkomstbortfall så ser jag över och minskar utgifterna samt ev minskar amorteringen och haft det som en säkerhet tillsammans med bufferten. Borde jag komplettera med en nybörjarportfölj i mitt fall?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria Nilsson
    1. Vit pil

      Tack för den fina feedbacken och grattis till dig!

      Ja, jag skulle rekommendera en mellanriskhink eller en nybörjarportfölj. Framförallt som du själv skriver som ett psykologiskt skydd när nedgången kommer. Den enda gången jag kanske skulle avråda från det är om du har varit med om 1-3 krascher så att du vet hur du reagerar under sådana omständigheter.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Vet inte om detta är till dig (troligen inte allt, men lite kanske), men en tanke är kanske att ha ytterligare en hink före den första.

      Den första hinken är ju tanken att den skall användas för oförudsedda utgifter, men ett vanligt mönster hos folk som ”sparar” gör det bara som ett sätt att hantera kassaflödets variationer över året. Man skiljer ju på förudsedda utgifter som att man skall köpa julklappar eller betala semesterresan från oförudsedda som att tvättmaskinen går sönder.

      När det gäller storleken på buffert-hinken så är det också så att många av de ”oförutsedda” utgifterna inte är så oförutsedda som det låter. Tvättmaskinen KOMMER gå sönder, det är bara en tidsfråga och för denna typ av utgifter kan man på förhand veta hur stora de kommer vara.

      Man kan också överväga att om man inte får ihop en tillräcklig buffer att man försäkrar sig mot de oförudsedda kostnaderna.

      För oförudsedda utgifter kan det även vara bra att ha kreditkort med tillräcklig beviljad kredit. Då kan man låta bufferten ligga i fonder eftersom man trots att man behöver flera dagar på sig för att realisera bufferten så kan man redan omedelbart betala vad som behövs. Detta kan även behövas ifall man försäkrat sig mot kostnaden (om försäkringsbolaget betalar i efterskott).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  32. Vit pil

    Hej Jan. Mycket intressant avsnitt. Lyssnade på det som podd när jag jobbar och tycker att avsnitten är alldeles för korta enligt min mening. Så när jag kom hem var jag tvungen att gå igenom det själv och kolla upp mot mina siffror.

    Men jag uppfattade lite som jag ville anmärka på (utan att försöka vara besserwisser).

    Du pratade om i hink 1 att man skulle räkna in ekonomiskt bistånd (Socialbidraget) som en inkomst. Men du har inte rätt att söka det förrän alla dina konton är tömda och alla ”större” värdesaker är sålda. Så ska du spara med ekonomiskt bistånd får du stoppa pengarna i madrassen eller investera i annans namn.

    I andra hinken kör du en snabb övergång att de första året blir arbetslösa så får de bara två månader uppsägning. Inte två månader per år. Så du får lägga på 100000 till per år över år 1 med minus för a-kassan. Om jag tänker rätt att två personer med jobb blir av med dem och inte får något nytt på 7 år (stackar personer). Då blir det två månaders uppsägning. A-kassa resten av året. Men kommande år blir det -20´000 i månaden och således -1´570´000 på dessa sju åren.

    Tack för att du kan inspirera mig till mitt sparande.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik L
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken, det tänkte jag inte på. Ska se hur jag kan uppdatera det till nästa gång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Hej Jan
    Tack för ett intressant avsnitt
    Ser att du tar med tjänstepension och PPM i den passiva hinken ,
    ska man då även ta med den vanliga inkomstpensionen i ”mellanriskhinken”
    om man tittar på hinkarna ur ett pensionsperspektiv ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bertil
    1. Vit pil

      Jag är lite kluven. Man kan resonera för och emot.

      Om man resonerar för, så skulle jag säga absolut eftersom det är en summa som är allokerad till dig som växer med 1-2 procent per år. Men då måste man ju räkna bort inkomsten från bufferthinken.

      Om jag resonerar emot, så skulle jag säga att vi inte kan påverka inkomstpensionen, varken i förvaltning eller uttag. Därmed skulle jag snarare nästan se den som ”lön” från ett ”pensionsjobb” och räkna av den prognosticerade inkomsten från bufferthinken enligt liknande räkneexempel som ovan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  34. Vit pil

    Du säger att den inte skiljer mycket från 4% regeln men jag ser inte riktigt likheten då de har olika mål.

    Dina 4 hinkar handlar om att spara och bygga upp ett sparande på ett stabilt och säkert sätt, samt skapa trygghet ifall något händer.

    4% regeln är ju att om man sparat ihop 6miljoner så kan man när man slutar spara och börjar ta av portföljen ta 4%, dvs 20000kr/månaden. År 2 tar du dock inte 4%, då tar du 20000kr och justerar det mot inflationen med ca 2%, dvs 20400kr/månaden. Detta gör du varje år oavsett hur marknaden går. Då ska det enligt teorin inte gå att äta upp alla sparade pengar, utan den bör fortfarande växa och någon kommer kunna ärva den av dig. Detta gäller bara om man har en 60/40 portfölj, med aktieindex fonder då det var sådan data de använde för att simulera detta olika fall som jag förstått det. Dock snackas det en hel del om att 4% regeln är död och att den inte håller med dagens fonder och marknad. Läste att 60/40 ”då” är mer som 80/20 idag. Men här börjar det med spekulationer och man ska ta mycket med en nypa salt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik Hallqvist
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar, hjälp mig gärna att tänka. Anledningen till att jag skriver att där inte är någon skillnad är att man skulle kunna se alla fyra hinkarna som en enda portfölj. Då kan man ju antingen utgå från att man tar ut A) 480 000 kr minus inkomster från bufferthinken och fyller på från de andra hinkarna, eller B) tar ut 4 % första året om det motsvarar storleken på alla hinkarna. Alla kommande år därefter behöver man ju uppjustera för inflation, oavsett om man tar ut dem från bufferthinken eller en enda portfölj där man tar ut 4 % + inflation.

      Angående din sista spaning. Ja, det är många som säger att avkastningen idag är lägre än tidigare, att man inte längre kan räkna på 8 % som var tumregeln utan idag är det bra om man kan ligga på 5-6 procent per år. Självklart kommer det i så fall att ha påverkan på tumregler som dessa. Däremot är jag alltid skeptisk när människor kommer med påståenden som ryms inom ”Det är annorlunda nu…” för historien visar väldigt tydligt att över tid är det väldigt lite som blir annorlunda så länge den underliggande drivkraften är människor och våra känslor. Men det är bara min tes. Sedan kan man alltid ta höjd för att man har fel…

      Tack för din kommentar och för att du bidrar till att göra artikeln bättre genom din kommentar.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  35. Vit pil

    Jag har försökt tillämpa dina strategier men jag har efter ett fritidshusförsäljningkommit att ha 2 mille på bank o 500000 i aktie o räntebärande .frågan är ju eftersom jag äsnart är 77 år hur jag skall agera.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
    1. Vit pil

      Jag skulle försöka resonera precis som i artikeln ovan. Räkna på dina utgifter de kommande åren minus pension, sätt de första årens utgifter i bufferthinken, räkna ytterligare ett par års utgifter i mellanriskhinken och därefter resten i den passiva eller aktiva hinken. Vill du ge bort pengar eller liknande, räkna in det som utgift.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  36. Vit pil

    En fråga ang bufferthinken: Du anger att 10% går bort i sparande och resten är utgifter. Men är inte det ohälsosamt mycket utgifter? Dvs borde inte delar av det vara ”lyx” som kan kapas i ett sådant fall som arbetslöshet?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars
    1. Vit pil

      Jo, visst så är det ju naturligtvis. Nu tog jag det mest som exempel. Hamnar man i en sådan situation så är det väldigt sunt att dra ner på utgifterna till en betydligt lägre nivå. Då räcker ju hinkarna dessutom betydligt längre.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.