Sitt bara still i båten om du har en riktigt bra båt…

Intervju med den oberoende finansielle rådgivaren Henrik Tell

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Effektiv Förmögenhetsförvaltning AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Ett av mina favoritråd är ”sitt still i båten när det blåser på börsen.” I dagens avsnitt kompletterar, den oberoende finansielle rådgivaren, Henrik Tell mitt råd med ”givet att du redan från början sitter i en bra båt” tillsammans med en hel del andra kloka och tänkvärda saker.

Dagens avsnitt är ett samarbete med Henriks egna firma Effektiv FF där han svarar på frågor från er följare. Det blir en diskussion om allt från:

  • kryptovalutor och Bitcoin (undvik),
  • hedgefonder (undvik),
  • handelsbanken globala småbolag (dyr, tveksam om den bidrar)
  • inflationsförväntningar (var medveten, inte rädd),
  • lägre framtida avkastning (var medveten, inte rädd),
  • räntor i portföljen (syftet är inte tjäna pengar),
  • tiltar mot olika faktorer och smart beta (överskattat),
  • att hitta rätt risknivå (klurigt),
  • hur man ska anpassa portföljen beroende på mängden pengar (bara lite)

till när risk blir något valfritt i sparandet (inträffar förr eller senare).

Precis som i tidigare avsnitt konstaterar vi att det i mångt och mycket inte är raketforskning att sätta upp ett bra sparande. En bra bas är en global indexfond, regelbundet och långsiktigt sparande och fokus på låga avgifter (under 0.4 procent).

En av mina stora behållningar från intervjun var att de mest extrema scenariona sällan inträffar. Det är väldigt sällan vi får extrem inflation eller allt går enligt plan. Allt som oftast så blir det som man på engelska säger ”muddle through”. Det handlar om tålamod, ha en plan med utrymme för att man har fel och sedan hålla sig till den. Något Henrik har tjatat om sedan första gången han var med i podden för flera år sedan.

Jag hoppas att du uppskattar intervjun. Caroline hälsar och kunde inte vara med då vår förskola är Covid-19 stängd och fick hänga med vår dotter.

Hälsningar,
Jan

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela intervjun

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Henrik Tell. Du har ju en lång bakgrund i finansbranschen, både som analytiker och som vd för fondbolaget Öhman Fonder. De senaste åren har du arbetat som oberoende finansiell rådgivare i ditt eget företag Effektiv Förmögenhetsförvaltning, som man hittar på www.effektivff.se.

Jan: Senaste gången vi spelade in var mitt i Corona-kraschen under mars 2020. Då sa du att statistiskt så ska man sitta still i båten och inte göra någonting, vilket visade sig vara ett fantastiskt råd. På många sätt tycker jag att det har varit märkliga 12 månader med -30% på tre veckor och sedan 70% upp eller vart det ligger. Vad är din reflektion över året som har gått?

Reflektion över det gångna året

Henrik: Det har varit lite av en bergochdalbana och det har inte varit långtråkigt i finansbranschen, om man säger så. Det har hänt med den här typen av nergångar som har varit. Vi har haft tur också. Det hade kunnat bli mycket värre. Men lite som du sa, det blåste över ganska snabbt och sedan har det i princip bara varit uppgång.

Nu börjar man nästan närma sig eufori-territorium där det dyker upp alla möjliga konstiga tillgångsklasser att investera i. De här stimulanspaketen har fått effekt och ekonomin går bra också, med undantag för några enstaka branscher som fortfarande har det jättejobbigt.

Jan: Jag tänker att människor har lärt sig helt fel saker från den här nergången. På Rapport igår var det någon daytrader som var 17 och rekommenderade daytrading.

Det vi har lärt oss är att man ska köpa när det går ner för då är det rabatt. Men jag upplever inte att det är normalt att det går ner på tre veckor och sedan 12 månader upp.

Är min farhåga unfounded, eller var din reflektion från att ha varit med i gamet i många år?

Henrik: Det tror jag kan vara en risk att man tycker att det här är var en riktig krasch som jag klarade bra, men man behöver inte gå så långt tillbaka för att hitta perioder när det har tagit betydligt längre tid att komma tillbaka efter en ordentlig nedgång.

Om man jämför det vi såg nu med 1987 när det också var en väldigt plötslig krasch en ganska snabb återhämtning efter det. Jag vet inte riktigt vad folk har lärt sig av det här ute i allmänheten, men för mig blev det väldigt mycket en bekräftelse på den här grundsynen, att marknaden gör oväntade och konstiga saker till och från. Ibland går det ner, ibland går det upp, och det är väldigt svårt att tajma det där.

Det man borde fundera på är väl hur man mådde där i nergången. Om det var så att man klarade den risken. Om det är så att man tyckte att det här var inga problem alls. Jag hade kunnat ta mer risk.

Det handlar inte om perfektion

Henrik: Det är väl rätt slutsatser att dra av det, om man kan hantera det så, eftersom det finns en risk att man blir lite för riskälskande av det här. Att man tycker att det här var inga problem, men man ska vara medveten om att det kan vara väldigt mycket värre än vad det har varit nu.

Det kändes hemskt på botten, men det gick över ganska fort. Man fick inte den här malande, långvariga utnötandet som man hade efter 2000 till 2005 i princip.

Jan: Kan man säga att plåstret revs av ganska snabbt? Det var inte det här långsiktiga att det rivs av så sjukt långsamt att det blir misärigt. En av de mest depressiva grejerna jag varit med om var att månadsspara och så satte man in pengarna och dagen efter var de typ borta och nästa månad skulle man sätta in nya pengar med samma resultat.

Här var det ändå så att du köpte nere och sedan var du upp någon vecka senare. Då fick man ändå bevis för att man gjorde rätt.

Henrik: Det blir ju så med den modellen vi har. Våra kunder fick rekommendationen att köpa innan det hade återhämtat sig. Och det kan man göra en gång och det är jättebra om det återhämtar sig då, men när man får komma med den rekommendationen ett par gånger till så blir det svårare och svårare.

Jan: Lydde folk rådet?

Henrik: Ja, det gjorde de. Det var till och med någon som ökade risken lite också med lite aggressivare aktieandel i samband med att det knakade ordentligt. Det är väl rätt, men ju längre nergången är desto värre blir det naturligtvis.

Jan: Det där älskar jag med Andreas Brock, som är förvaltare på Coeli. Han säger alltid att börsen är ångerns tempel. Nu ångrar jag att jag inte gick in mer eller att man gick in för tidigt eller sålde för tidigt. Sedan läste jag Morgan Housels Psychology of Money och han sa att den här ångern är priset du betalar för att vara med på marknaden.

Går du in på Disneyland så betalar du 100 dollar för att gå in i avgift och ångern är avgiften du betalar för att vara med på marknaden.

Henrik: Ja, och det får man försöka bortse från så mycket det går. Man kommer alltid ångra sig. Det finns alltid någonting som hade varit bättre att göra och det blir väldigt tydligt på marknaden.

I efterhand är det uppenbart vad man borde ha gjort och så vidare, men man får försöka ha en inställning att man kanske inte siktar på perfektion. Man kommer aldrig lyckas sälja exakt på toppen och man kommer aldrig träffa exakt alla de här vinnaraktierna.

Men man får försöka hitta någonting som är tillräckligt bra, om man säger så, och försöka fokusera på vad man har för mål med det här. Om man har tillräckligt med pengar för att göra det man vill, då är det bra. Man behöver inte ha fem gånger mer pengar.

Det som är viktigast att få rätt i sin ekonomi

Jan: Vad är de viktigaste sakerna att få rätt i ett sparande eller i en ekonomi? Man kan alltid finjustera, men vad är de där 20% som ger 80% av resultatet?

Henrik: Det beror lite på vad situationen är och vad som är viktigast i olika lägen. Men till att börja med ska man se till att man har ett sparande överhuvudtaget. Automatisera det och se till att det går iväg pengar till ett sparkonto så att man har någonting och att man får in det i sin ekonomi.

Fundera sedan på hur man ska spara det där. Man kan börja med en global indexfond. Det är väldigt enkelt.

Det faller ut en del ur det där för om du har ett automatiserat sparande då måste du också hålla lite bättre koll på dina kostnader och man kommer också till det här att man inte behöver fundera på exakt hur och exakt när man ska investera. Det är väl det viktigaste om du ska bygga upp ett kapital.

Om du har ett kapital då ska man kanske fokusera mer på hur det är investerat framför när man ska göra vissa typer av investeringar. Det är viktigare att du har en bra portföljsammansättning än exakt när man går in med hur mycket pengar i aktiemarknaden.

Väldigt mycket av diskussionen tenderar att hamna i tajming, men det kan man i princip bortse ifrån, tycker jag. Det är inte viktigt. Det är väldigt, väldigt svårt att komma rätt i det och det ger inte så mycket mer i slutändan ändå.

Viktigt annars är väl att hålla ner kostnaderna i sparandet och se till att sprida riskerna. Mycket av det här att man inte ska sätta allting i guld eller Bitcoin eller något sådant, utan titta på vilka tillgångsklasser som har levererat och sprid riskerna över dem och över många marknader. Det kommer tillbaka till det här att en global indexfond är bra att börja med.

Jan: Det där kan jag ibland uppleva att man pratar om att börja med, som om det finns något annat steg, men jag som har investerat i 25 år jag har min indexfond och min fondrobot. Jag vet att du också gillar Lysa och de. Vad är det för steg som kommer sedan, tänker du?

Henrik: Fördelningen mellan tillgångsslag kommer sedan. Det kanske inte är alla som ska ha allting i en global indexfond. Det är en sak om du har ett månadssparande där du köper över tid. Då är det ett enkelt sätt.

Men om du har ett större kapital kanske du vill ha lite riskspridning med t.ex. en räntedel i portföljen eller om du vill ha andra tillgångsslag.

Sedan kan man konstatera att om du köper globala indexfonder idag på Nordnet eller Avanza så får du egentligen bara storbolag. Du får inga småbolag i de här fonderna. Man kan jämföra det med att man köper OMX 30 för att spegla svenska marknaden.

Riskspridning med fler tillgångsslag till låg avgift

Henrik: De indexfonderna som är åtkomliga för allmänheten de investerar bara i de 1500-2000 största bolagen ungefär. Det blir en ganska smal portfölj du får, även om det speglar 80% av marknaden. Man missar en del.

Det är ganska bra, men det går att göra det bättre med en bredare indexfond som investerar i fler bolag helt enkelt. Eller om du kompletterar med en småbolagsfond eller någonting annat.

Jan: Ska man komplettera då med en småbolagsfond som är global eller en svensk? Hur tänker du där?

Henrik: Där börjar det bli lite svårt. Jag tycker att man ska vara global även där. Man vill vara investerad i alla aktier i hela världen, i princip. Där finns det inte så mycket som är billigt och bra och åtkomligt för allmänheten. Oftast stannar råden för en liten portfölj vid att du ska ha en global indexfond.

Handelsbanken har en global småbolagsfond, men den är lite för dyr. Jag tycker att den premien man eventuellt får av småbolagen är i samma storleksordning som avgiftsskillnaden mot en global fond. Den kan man vara utan också, tycker jag.

Man kan ha den men det blir liksom ingen stor skillnad om man har den eller inte. Det ger lite riskspridning.

Det kommer med något högre kostnad och troligen har du också lite bättre avkastning i de här bolagen, men det blir ungefär plus minus noll på totalen ändå.

Jan: När du säger ”låg avgift”, vad brukar din tumregel vara? Var går gränsen?

Henrik: Det beror på litegrann. Generellt, säg runt 0,5%. Över det så är det dyrt, tycker jag. Under det så beror det på vad det är för typ av fond, för där ser konkurrensen väldigt olika ut inom olika slags fonder.

Jan: Det är roligt hur synkade vi är. Jag brukar säga upp till 0,4% och global fond ska helst ligga på 0,2% och sedan finns det lite skillnader.

Frågor om avkastningsförväntningar och inflation

Jan: Vi har pratat om avkastningsförväntningar på forumet. Vad man kan förvänta sig framgent. Historiskt sett har börsen gjort kanske 7-8% och kanske något högre i Sverige, men sedan kom det nu ut en rapport från Credit Suisse som sa att framgent bör man inte förvänta sig mer än kanske 4-5%.

Typ Aktiespararna i USA hade gjort en undersökning som visar att sparare förväntar sig en avkastning på 15% under de kommande fem åren. Jag lutar väl mer åt 3-5%.

Vad tänker du?

Henrik: Det är en svår fråga för man måste först bestämma sig vad man tittar på för sikt. Är det fem eller 10 eller 30-årssikt? Vi tittar väldigt långt och vi har en uppskattning som ligger på 20-30 år framåt. Där säger vi någonstans mellan 4-6%. Det borde definitivt vara mer än 4%, men kanske 5-6%, plus inflationen. 6-8% nominellt är inte omöjligt.

Tittar man på riskpremien globalt för aktier så är det någonstans 4-5%. Alltså, det aktier har gått mer än räntan då. Den korta räntan ligger på 0 i princip. Långa räntan på 1 eller 0,5 då i Sverige, i runda slängar. Det är där någonstans man landar. Om man ska dra till med någonting säg mellan 6-7% kanske, givet en inflation på 2%.

Jan: Det ligger väldigt nära det Lysa säger. De säger 7% nominellt för en 100% aktieportfölj. En annan sak vi har pratat om på forumet är att det snackas väldigt mycket just nu om inflation. Man trycker så mycket pengar och det kommer att påverka. Vad är din syn på inflation? Är det någonting att vara rädd för?

Henrik: Nej, det tror jag inte.

Man behöver inte vara rädd för inflationen, men man ska vara medveten om det när man sätter ihop sin portfölj.

Vi har haft ganska mycket pengar i omlopp redan tidigare, men det har inte gett någon egentlig inflation. Det man har sett är att värdet på tillgångar har drivits upp. Fastigheter, aktier, Bitcoin, NFT:er och så vidare, som har kommit de sista månaderna.

De här pengarna verkar vilja investeras i något. Det verkar inte driva konsumtionen något vidare. Om det betyder att inflationen drar iväg… Jag ser det inte som något omedelbart hot, men det kan alltid hända. Det är litegrann som börsen. Rätt vad det är så händer det och det måste man vara beredd på.

Permanent höjd för inflation i portföljen

Jan: Det är folk som säger att nu borde man öka andelen guld eller köpa realräntor, osv. Om jag skulle komma till dig och säga att nu har jag läst de här artiklarna och varit inne på ZeroHedge och läst Hussman och lyssnat på Mike Maloney och Peter Schiff, så nu vill jag ha 25% guld i portföljen. Vad skulle du säga då?

Henrik: Jag skulle vara tacksam att du bara vill ha 25% om man säger så.

Ibland är det de som vill ha 50% eller 100% i guld och tycker att det är en helt rimlig position.

Guldet har ju inget fundamentalt värde, så. Det finns ett historiskt case för guld att det har fungerat och varit värdebevarande i 2000 år eller längre, men efterfrågan på guld styrs ju enbart av vad andra är beredda att betala för det.

Det kan slå till åt båda hållen. Som inflationsskydd är det ganska skralt. Det finns bättre sätt att skydda sig mot inflation om det är det man oroar sig över. Jag kan säga så här att vi har inte guld i våra portföljer. Det tar vi inte in i vårt uppdrag. Det är väl så vi hanterar det. Då anser att jag realränteobligationer är bättre som inflationsskydd. Det är enklare och tydligare med mindre volatilitet.

Jan: Om jag kom till dig och sa att jag ville ha 50% realränteobligationer?

Henrik: Det skulle jag tycka var lite mycket kanske om det inte fanns några väldigt speciella skäl till det. Men vi har en del av ränteportföljen i det och det tycker vi fungerar bra.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Jan: Så du tänker att inflation är ingenting vi behöver ha höjd för mer än vanligt?

Henrik: Man ska alltid ha lite höjd för inflation, men man ska vara försiktig med att försöka förutsäga att det kommer att bli inflation och därför gör jag den här investeringen.

Man ska nog snarare se det som att inflation är en risk som kan uppkomma lite närsomhelst och det ska jag ta höjd för i min portföljkonstruktion från början.

Aktier har ju klarat sig bättre, även om de kortsiktigt inte alltid mår så bra av inflation, men på lång sikt har det gått bra. Du kan ta lite realobligationer, men du vill inte ha enbart realobligationer heller i din räntedel, men man ska alltid ha med det i planeringen, om man säger så.

Jan: Jag delar väl din uppfattning helt och hållet och när alla börjar prata om inflation tänker jag att det är den där trafikolyckan alla stirrar på så det kommer inte orsaka någon stor seriekrock. De riktiga chockstötarna kommer oväntat från sidan.

Räntor kontra bankkonto med insättningsgaranti

Jan: I år var det första året då jag faktiskt tänkte att bankkonto med insättningsgaranti, om beloppen är så att man faktiskt kan utnyttja det, kanske till och med är bättre än en ränteportfölj. För då får du 1% på 12 månader låst garanterat utan risk. Det känns lite jobbigt för jag har alltid försvarat räntor i en portfölj. Vad tänker du?

Henrik: Det är inget dåligt alternativ, framför allt för pengar som har en kort placeringshorisont med bara några år bort. Det finns ju ett case för att långa räntor ger lite bättre riskspridning mot aktier. Om man tittar på korrelationer och vad som händer i nergångar och så vidare, så kan långa räntor ge lite bättre effekt.

Men det är ingen stor skillnad om man säger så. Om du har räntefonder eller bankkonto så är det inte där du kommer att få din avkastning om man säger så, oavsett vad.

Jag tycker att det som möjligen talar till räntornas fördel är att det är enklare att hålla på med.

Du får allting i samma portfölj och det är lättare att överblicka och hantera det där, vilket man heller inte ska underskatta. Samtidigt kommer det inte att göra någon större skillnad på totalvärdet om du har 0% eller 1% avkastning i ett par år.

Framförallt om man har en kortare placeringshorisont så är det inte det som kommer att avgöra hur mycket pengar du får i slutändan i någon större omfattning. Det som avgör är hur mycket risk man orkar ta och där är räntedelen viktig. Det är en annan funktion i den portföljdelen.

Den ska se till att man inte behöver sälja aktier i fel tillfällen och att man orkar hålla ut. Att man inte känner att man blir av med alla pengarna och får panik och sätter allt på bankkonto, utan att man har någonting som fungerar annorlunda än aktier. Så länge du inte kommer över insättningsgarantin så kan du ha bankkonto eller räntefonder.

Det är beroende på vad man har för räntefonder också för det finns skillnader på dem, men det är inte där som man skapar sin förmögenhet om man säger så. Det kan vara en förutsättning för att man ska orka med att skapa en förmögenhet.

Vi är ganska tråkiga med vår räntedel. Vi vill inte ha företagsobligationer med hög risk och så vidare. Om det är företagsobligationer så ska det vara sådana med låg risk.

Man pratar om investment grade och så vidare och det är det vi jobbar med. Det ska var statsobligationer och bostadsobligationer. Riktigt tråkiga och gråa saker för ju tråkigare de är desto bättre håller de emot i en nergång.

Jan: Den amerikanska rådgivaren Paul A. Merriman sa att om du vill tjäna pengar så ska du ha aktier och om du vill bevara pengarna du tjänar på räntefonder så ska du ha räntefonder, typ.

Hur hittar man rätt risknivå?

Jan: Alec hade en fråga som berör just det här. Han skrev:

”Skulle vara väldigt intressant att höra just Henriks tankar om hur man gör för att hitta rätt risknivå. Kanske ha några bra tips på vägen.”

Det här går i linje med det som jag brukar säga, att folk tenderar att ha för mycket eller för lite risk. Väldigt få personer jag har träffat har rätt risknivå. Själv har jag konstant för lite risk, t.ex. Vad tänker du?

Henrik: Det finns flera sätt. Man kan göra något av de här testerna. Lysa har ett test man kan göra som landar i en föreslagen fördelning. Det täcker in en hel del av de frågorna och räcker för de flesta, om man inte har en väldigt udda situation. Det brukar hamna ganska bra som jag har förstått det.

Felet människor gör är att de går in och justerar sin tillgångsfördelning hela tiden fram och tillbaka, baserat på marknadstron.

Ett annat bra sätt är att det man kan tänka att det man har i aktier kan halveras närsomhelst. Kan jag leva med det? Om jag stoppar in mina 200 000 här och sedan sätter jag 50/50 i aktier och räntor. När aktier halveras kommer jag att ha 150 000 kvar ungefär, för räntedelen kommer att hålla sig hyggligt stabil med all sannolikhet.

Då kan man fundera på hur man känner sig om det blir 150 000 där. Kan man klara det? Eller är man nöjd om det bara är 100 000? Då kan man ha en större aktieandel.

Man ska överhuvud taget se till att man inte ska riska pengar som man behöver. Om man vet att man har en kostnad som skatteinbetalning eller om man ska köpa boende om två år eller vad det kan vara, det ska man se till att hålla säkert.

Sedan kan man investera överskottet. Där kan man ta ganska mycket högre risk med sådana pengar. Man ska väl till att höra med se till att man inte investerar mer i aktier än man har råd att förlora.

Det är en uttjatad klyscha som alla säger hela tiden men i princip är den väldigt giltig. Ju mer man har i aktier desto högre avkastning kan man vänta sig över tiden, men inte varje år och det kommer vara perioder när det kan stå -5% eller -10% om du har otur, om du investerar i aktier. Det får man försöka förhålla sig till. Annars är det individuellt.

Man kan börja lite mer försiktigt också. Man behöver inte gå in med allt i aktier utan man kan ta en del av portföljen och börja prova litegrann och se vad som händer. Nackdelen är att det tar en jäkla tid att lära sig för man utsätts inte för alla marknadsförhållanden ens på ett decennium.

Jan: Min egen upplevelse är att jag började med bra risk på början av 90-talet när jag fick bra tips. Sedan tyckte jag det var tråkigt så jag tog högre risk och förlorade.

Sedan började jag ta för lite risk och jag upplevde att den här pendeln slår. Jag har försökt vara schysst mot mig själv och sagt att det är ok att det tar ett par år, eller många år, att hitta rätt risknivå.

När risk blir valfritt

Jan: Någonting jag faktiskt har tänkt väldigt mycket på på sistone är att när man sedan kommer upp i en viss nivå med sitt kapital – jag brukar prata om get rich och stay rich med en uppbyggnadsfas och en användningsfas – så upplever jag att risk blir valfri. Risk är optional. Det har jag faktiskt aldrig tänkt på innan att när jag har den mängden pengar jag behöver då behöver jag egentligen inte ta risk.

Jag vet miljardärer som inte rör onoterade aktier, t.ex. Många kända institutionella portföljer har aldrig över 50% aktier. Vad är din reflektion? Är jag ute och reser eller är det en korrekt observation?

Henrik: Så är det ju. När du bygger kapital är det naturligt att du har en högre aktieandel och när du vill bevara ett kapital så ska du ha en längre. När du är riktigt rik kan du göra lite vad du vill för det spelar ingen roll vad du investerar i.

Du kommer ändå ha kvar pengar så att ni klarar er, om man pratar om Bill Gates och Jeff Bezos, på den nivån. Man ska vara försiktig med investeringstips från dem.

Jan: Förlåt, men jag skulle säga att det där applicerar redan när du kommer upp i 30-50 miljoner. Jag har kompisar som säger att de har avsatt 25 eller 30 miljoner och de här 20… jag vill inte säga lekpengar, för de värderar det högre än så, men ingen av dem har en portfölj med 100% aktier. Så kan man säga.

Henrik: Nej och det är väldigt få som ska ha det generellt.

Jan: Så trodde jag inte för många år sedan. Jag trodde att rika människor har blivit jätterika genom att ta jättemycket risk. Ibland upplever jag att det är lite disconnect mellan hur människor tror att det är och hur det faktiskt är.

Jag blev jätteförvånad när jag gjorde den här sammanställningen på en massa kända portföljer och såg att ingen har mer än 15% aktier. Jag tyckte att jag var mesig med 90/10. Om du lyssnar på Aktiespararna och tittar på finans-Twitter, har du räntor eller sparkonto, då har du inte fattat grejen. Alltså, så känns det. Hur är din reflektion?

Henrik: Om du ska bli rik då ska du ha allt i en aktie, egentligen, och en jäkla massa tur. Man blir inte riktigt rik utan att ta en hejdlös risk på det sättet.

Om du investerar och sannolikheten har du emot dig, alltså du kommer inte att lyckas. Man ser sådana som har lyckats i tidningen men man ser inte de som nästan kom hela vägen eller som försvann på vägen dit.

Man hör också mer om de som har hittat rätt aktier och gjort sig en ordentlig hacka på det. De är glada i att prata om det på Twitter, men de som missade gör inte det på samma sätt. Man får lätt en skev bild där.

Annars, över lag är det så att vi har ingen kund som har 100% aktier. Om man tittar på de som har ett substantiellt värde på 10 miljoner eller mer och som inte är i en ren kapitaluppbyggnadsfas, för om du har mindre pengar och månadssparar då kan det mycket väl vara motiverat att ha 100% aktier. Men annars är det blandportföljer.

Vanliga fallgropar för privatpersoner

Henrik: Men så lite som 50% då är man ganska riskavers tycker jag. Det varierar, vi har de som har mindre också. Det är lite utifrån vad man själv känner. Vi ser inte alltid hela bilden för de kanske har en del kapital hos oss och sedan har de annat kapital på banken. Totalen blir kanske 50/50 eller mer försiktigt även om vi har ett uppdrag som är mer aggressivt än så.

Även i det läget har vi inga med en ordentlig förmögenhet som har 100% aktier, men det kanske också är en produkt av vilka som vänder sig till oss. Vi kör inte daytrading.

Vi appellerar inte till personer som vill ta maximal risk och vill göra riktigt spännande saker med onoterade bolag eller vad det nu kan vara. Vi är ganska konservativa på det sättet.

Det betyder inte att vi inte investerar i aktier eller att vi vill undvika det aktivt, utan det har mer att göra med vad som faktiskt funkar och vad man har en rimlig chans att lyckas med. Alla är inte rimliga heller. Det finns människor som kommer med alla möjliga förväntningar och som du var inne på förväntar sig 15% av aktiemarknaden de närmaste 10 åren.

Jan: Vi har en fråga från Alice som skriver:

”Vad är vanliga fallgropar som personer hamnar i när de försöker hantera ett större kapital på egen hand?”

Henrik: Det är lätt att hamna i en analysparalys. Att man blir osäker. Egentligen är inte det här med investeringar svårt. Det svåra är att behålla övertygelsen om att det är lätt när man bombarderas av alla möjliga budskap från olika marknadsaktörer och grannarna har gjort en sak och blivit rika på Bitcoin och vad det nu kan vara för någonting.

Man kan läsa på och lära sig och dra rätt slutsatser men ändå inte riktigt orka genomföra det. Det är att man överanalyserar och fastnar i den här jakten på vad som är bäst och sedan slutar det med att man inte gör någonting.

Jan: Jag tänker också att en del jag pratar med säger att nu kan jag äntligen gå till den här exklusiva banken, jag hittar på här nu, Carnegie, där du inte får bli kund om du inte har 5 eller 10 miljoner. Sedan känner de att nu är jag VIP-kund på Carnegie och får vara deras kund. Jag känner att ja, jag är kund på Carnegie, jag har mycket gott att säga om dem, men det förändrar inte min grundläggande strategi att investera i globala indexfonder.

Det är inte som att den generella Carnegie-rådgivaren kommer ringa och säga att du, jag har en bra global indexfond som vi har förhandlat ner priset på. Det är inte den typen av investeringar. Jag upplever att man dras med i det.

Jag blev också imponerad när man fick vara VIP, men sedan insåg jag att det var inte grejen det heller. Man måste bli lite oimponerad av det som man kanske har sett upp till i många år. Förstår du hur jag tänker?

Strategi för 10 000, 100 000 eller 100 miljoner

Henrik: Ja och det är intelligenta människor som säger kloka saker i många lägen. I alla fall saker som låter väldigt kloka och de producerar analysmaterial och det är lätt att bli imponerad av det. Alla de här privata bankerna jobbar på i princip samma sätt. Just den här VIP-känslan är något de vill skapa.

Man blir bättre bemött och de har så speciella och fina produkter och man ska inte titta för mycket på prislappen och det faktum att man faktiskt betalar för en verksamhet i schyssta lokaler och så vidare, men det värde de tillför är väl lite mer oklart. Det varierar.

En del gör väldigt bra saker också. Det beror väldigt mycket på vad du får för rådgivare där.

Jan: Absolut och jag vill vara supertydlig med att jag inte försöker hänga ut Carnegie specifikt. Det finns många sådana. Men jag upplever att fallgropen är att man tror att man ska ändra strategi eller göra någonting annat för att man har mer pengar, medan jag gillar att man är duktig på någonting när man hålla kvar vid en grundläggande strategi.

För mig spelar det egentligen ingen roll om någon har 10 000, 100 000 eller 100 miljoner. Jag påstår att strategin ska vara densamma. Sedan kan man anpassa risken, men det är fortfarande samma fonder eller samma portfölj, oavsett belopp. Skulle du hålla med om det i stora drag?

Henrik: Nej. Jag håller i princip med, men du kan få bättre fonder när du kan jobba med institutionella produkter. Har du ett större kapital så behöver du inte gå via Nordnet eller Avanza.

Då finns det andra fonder som du kan använda dig av på ett meningsfullt sätt. Om du har ett mindre kapital så blir kostnaderna för det inte oöverstigliga, men det gör att det blir meningslöst att göra det.

Jan: Precis, men det kommer fortfarande vara en global indexfond. Det är inte så att då ska man köra en nordisk småbolags techfond istället. Men det finns bättre produkter för kategorin global indexfond.

Henrik: Där kommer man tillbaka till ganska komplex forskning som visar att vissa typer av bolag kan man förmoda överavkastar över tiden. Om du har det här med value premier och småbolagspremier och så vidare. Det kan man börja plocka in i portföljen också på lite högre nivå.

Men det är samma där att det är inte meningsfullt med ett mindre kapital. Det finns inte så bra produkter för det om du har ett mindre kapital. Gränsen går någonstans vid fem eller 10 miljoner som absolut minimum i praktiken.

Slagsidor i portföljen är inte nödvändiga

Jan: Gus frågar vad är dina tankar Henrik kring diversifiering generellt och specifikt? Ska man ha någon tilt upplever du på räntor eller ta hänsyn till valutor?

Henrik: Nej, egentligen inte. Det nuddar också vid på ett uppdrag som vi jobbar med kontinuerligt. Det är svårare att behålla en tilt. Problemet med tiltar är att när man tar en position i någonting gäller det att vara väldigt övertygad om att den positionen är långsiktigt hållbar för annars kommer du att överge den vid fel tillfälle.

Köper man marknadsviktat och allting så får man en bra portfölj och tiltar är inte nödvändiga, om man säger så.

Jan: Jag upplever att tiltar och smart beta eller att man säger att småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag… Jag upplever att de faktorerna är jättesvåra. Nu läste jag Credit Suisse rapporten där de bland annat rankar Storbritannien mot USA.

Då kunde du se att momentumfaktorn var den bästa i USA och sämst i Storbritannien, samma år. Value har underpresterat mot growth de senaste 10 åren, trots att den egentligen ska gå bättre. Och när jag pratar med forskare som säger att vi är fortfarande inte överens om att den ens finns.

Det kan vara för att den har fått uppmärksamhet eller för att det har varit stora inflöden. Eller varför den finns. Så jag vet inte, jag kanske har gjort fel, men jag har lite gett upp på det där.

Jag tänker att jag kör min globala indexfond och jag lägger till lite småbolag för att det inte finns i den globala indexfonden, men jag köper inte småbolagen för att jag förväntar mig att de ska gå bättre än tillväxtbolag.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Henrik: Det är väl så att tittar man på den akademiska forskningen så har väl valuepremien varit allmänt accepterad. Man har möjligt pratat lite mer om den på senare år men tittar man på lång sikt finns den fortfarande kvar.

Sedan att den har haft en lång period där den har underpresterat, så har det varit, det är nog till och med 15 år nu, men det kan även börsen göra, ska man ha klart för sig. Det är inte helt säkert att du under en 15-årsperiod får bättre avkastning på aktier än på räntor.

Vi ska inte ta den debatten nu, för precis som du säger har den diskuterats väldigt intensivt de senaste åren, men jag konstaterar att fortfarande använder akademikerna faktormodellen när de gör studier på fonder som har överpresterat.

Då har man Carharts fyrfaktormodell där valuepremien ingår. Jag tycker inte att det finns skäl att sluta som det är nu om man investerar på det sättet. Då hamnar man i det att man säljer ut vid fel tillfälle.

En fråga om marknadstajming

Jan: En diskussion som har skapat mycket frustration eller känslor på forumet anknyter till denna fråga från JFB:

”Hur är dina tankar kring marknadstajming jämfört med vinsthemtagning efter en stor uppgång jämfört med att passivt ligga kvar no matter what?”

Henrik: Menar du att vara passiv i betydelsen att man har målvikt och ombalanserar periodvis?

Jan: Att har jag sagt att jag håller 70/30 så kör jag 70/30 och ombalanserar för att hålla det.

Henrik: Man kan variera sin portfölj men det ska man göra utifrån sina förutsättningar. Alltså om man själv vill eller har behov av att ta mer eller mindre risk eller vad det nu kan vara. Men att tro att man kan tajma marknaden är utsiktslöst. Det finns en artikel från 1975 som William Sharpe skrev.

Det visar sig att när du tittar närmare på det där när du börjar jobba med omfördelningar och upp- och nerviktningar utifrån marknaden måste du ha rätt i ungefär 70-80% av fallen lite beroende på vad du gör för antaganden.

Du måste ha rätt två gånger också. Både när du tycker att det ser billigt ut och köper in dig och sedan när du ska sälja av för att det ska löna sig.

Jan: Du pratar till någon som redan är frälst. Jag håller med. Men om jag ska ta den andra synen så är de argument jag tycker är ganska jobbiga är att jag tittar på vilka fonder som har gått bra de senaste tre månaderna och sedan köper jag dem och när de inte lägre är bäst så hoppar jag till de fonderna som har gått bäst den senaste tiden.

Det låter väldigt attraktivt och det kan ju gå ett par år då det verkligen funkar. Om jag kom till dig och sa Henrik jag vill att gör den här strategin åt mig vad skulle du säga då?

Henrik: Det är inte ett uppdrag vi skulle ta alls, till att börja med. Det är inte det vi gör. Men man kan fråga vad den personen har för belägg att en sådan strategi skulle fungera uthålligt.

Det som händer om du plockar de bästa fonderna då tar du de som har förmodligen högst risk inom sina respektive segment. De har gjort någonting som verkligen har stuckit ut. Du kan inte bli den bästa fonden genom att följa index väldigt väl utan du måste ha gjort någonting väldigt annorlunda.

Det kan du vara betjänt av i två eller tre år, men det kan också så tillbaka totalt att när du har en fond som har stuckit ut väldigt mycket åt ett håll så kan du sticka ut lika mycket åt andra hållet när förutsättningarna inte är lika gynnsamma. Hinner du då byta innan du har märkt det där eller är det för sent?

En person som förespråkar en sådan strategi gör nog det utifrån en ganska undermålig analys, skulle jag säga. Om det visar sig att det finns en riktig analys där bakom skulle jag gärna titta på den.

Det finns inget skäl att tro att en sådan strategi ska fungera. Det är roligt det där med bevisbördor också. Man kan häva ur sig en sådan grej utan att det egentligen ifrågasätts.

Jan: Det som är ännu värre är att en sådan strategi kan funka i fem år.

Henrik: Ja, ju längre den funkar desto mer övertygad blir den här personen – som oftast är en man också ska jag säga – att han har hittat den heliga graalen och gör på med att satsa mer och mer pengar i den här strategi. Sedan slutar den funka och då blir det jättedyrt.

Ingen nytta av hedgefonder

En fråga till från Gus:

”I letande efter bra avkastning blir människan kreativ. Vi letar efter avkastning genom saker som hävstång och högriskprodukter. Vad anser du om stora risker och saker man bör undvika som småsparare?

Fråga från Harvest: ”Hedgefonder, något att ha i portföljen?”

Henrik: Nej.

Jan: Jag håller helt med. Vad är din motivering? Min motivering är att du vet inte att de har oddsen mot sig och efter 14 år har de tagit mer av dina pengar i avgifter än vad du har fått i avkastning.

Henrik: Det är inget annat tillägga. Det finns inga belägg för att de kan överavkasta. De jobbar med samma typer av tillgångar som alla andra. Man ska också ha klart för sig att förvaltarna inte är dumma.

Det kan vara de vassaste förvaltarna på marknaden men de är inte så mycket smartare än alla andra på marknaden att de kan försvara de avgifter de tar ut. Den meravkastning de skapar äts upp och mer därtill av avgiften de tar ut.

Jan: Jag hade en spännande konversation med professor Barras som skrev studien 99,4% underpresterar mot index. Han har nu precis nu i januari 2021 släppt en ny studie, en vidareutveckling, och han konstaterade att upp mot 70-80% av alla fondförvaltare skapar ett värde innan de avgifter. De har skill, men det översätts inte i performance.

Han säger att problemet har varit i alla år att man inom forskningen har sagt att skill och performance är samma sak, men han säger att det är avgifterna som dödar. Den genomsnittliga fondförvaltaren är bättre än den genomsnittliga investeraren, men det översätts inte efter avgifterna.

Henrik: Jag blir nyfiken då på vilka som förlorar pengarna. Är det just fondförvaltarna som är bättre? Det finns ju andra förvaltare som jobbar professionellt och det är en väldigt liten del av kapitalet som rattas av vanliga privatpersoner om man säger så.

Men jag håller med, det finns skill där ute. Problemet är den har minskat över tiden relativt. Det var lättare på 1970-talet att klara det skicklighet än vad det är idag.

Jan: Absolut och det pratar Michael Mauboussin om i Paradox of Skill. En stor grej var också att många av fonderna slutar uppvisa skill när de blir för stora. Han sa att scale var en väldigt viktig faktor. När fonderna passerar sin optimala storlek slutar de att leverera alpha. Förmodligen skulle jag säga att de stora fonderna är förlorarna. Ju större fond desto sämre. Sedan var det privatsparare och institutioner som många gånger var dåliga.

Två skäl att undvika Bitcoin

Jan: Det var många som undrade vad du tycker om Bitcoin och de säger: ”inget politikersvar”. Vad tycker du om kryptovalutor och NFT:er?

Henrik: Ett kort svar: inte alls. Det finns två skäl. Det ena är att det inte finns något fundamentalt värde. En Bitcoin är värd det man är beredd att betala för den, sedan finns det väl någon grundläggande efterfrågan av typ knarksyndikat och liknande i botten som driver en viss naturlig efterfrågan. Annars inte så mycket.

Det andra är att om man överhuvudtaget har någon sorts tanke om att investera hållbart så går Bitcoin bort helt. Det förbrukar ungefär lika mycket energi som Sverige och i och med att den här miningen sker i Kina och Östeuropa så är det väldigt mycket fossil energi i botten.

Om man slår ut energiförbrukningen på antalet transaktioner på ett år så visar det sig att det blir ungefär en enkel flygbiljett till någonstans i Asien varje gång du gör en transaktion. Det är samma koldioxidavtryck på det.

Jan: Fredrik Eliasson har en rimlig fråga som många ställer sig:

”Varför värderar marknaden en Bitcoin till en halv miljon istället för fem kronor?”

Henrik: Det undrar jag också. Det finns inget som säger att den ska vara värd det ena eller det andra. Folk är beredda att betala så mycket för den just nu och man kan fundera på varför, men så är det.

Jan: Jag håller 100% med dig, men någonstans kan jag fundera om det är jag som är idioten i rummet eller är det jag som ser att kejsaren är naken? Jag kan ibland tycka att det där är väldigt, väldigt svårt. Hur gör du i sådana situationer?

Henrik: Jag är inte där och tittar på den paraden ens. Jag vill inte bli inblandad om det finns något bra skäl. Vi pratar med alla möjliga runt om i världen hela tiden. Vi har interna diskussioner om just det här och vi har en investeringsprocess där vi försöker fånga upp tillgångsklasser som är värda att investera i långsiktigt. Vi har pratat om Bitcoin och kommit fram till att det inte finns någonting som talar för att man ska investera i det där.

Visst, priset kan gå upp, det kan fortsätta upp och jag kommer säkert se jättekorkad ut om den drar iväg ytterligare, men den kan också gå ner. Man kan köpa en lott, t.ex., det kan gå jättebra, men behöver inte göra det. Det är lite samma karaktär.

Jag har hört både folk som är väldigt positiva och väldigt negativa till det och sedan har vi utifrån våra kriterier sett att det här är inte en tillgångsklass som vi ska investera i. Det finns inget underliggande fundamentalt värde.

Bitcoin är som att spela på lotto

Jan: Du och jag är på samma sida här, men jag kan stå här för att jag har sett detta så många gånger under de här 25 åren jag har investerat. När det blåser så står jag tryggt. Men vi har kompisar som aldrig ens investerat en hundralapp.

De ska börja investera och det enda de hör är köp Bitcoin eller have fun staying poor. Hur ska man stå emot trycket om man inte är så insatt? Utifrån verkligheten är det vi som är losers. Det är inte vi som sitter och är mångmiljonärer på Bitcoin.

Henrik: Det är jättesvårt. Det finns någon gammal floskel som säger att man bara ska investera i sådant man begriper. Visst, du kan investera i Bitcoin och du kan bli jätterik.

Kanske inte nu, för nu har det ändå gått upp en hel del och allt det där. Men det finns ingenting som talar för att det inte kommer stå i en miljon dollar eller 10 miljoner dollar. Kursen kan bli precis vad som helst.

Det är en skruvad marknad för det inte är en öppen likvid marknadsplats som du handlar på utan det är vissa aktörer som kontrollerar stora delar av den, så det finns hur mycket knepigheter som helst.

Det kommer an på det här om man vill bli rik till varje pris eller om man vill undvika att bli fattig. Om man vill undvika att bli fattig så ska man inte köpa Bitcoin. Det kan gå till noll. Vill du bli rik, visst, köp en lott. Det kan funka. Men sannolikt så blir du inte det.

En aggressiv stay rich-portfölj

Jan: JFB undrar hur du skulle sätta ihop en aggressiv ”get rich”-portfölj om du vore i uppbyggnadsfasen?

Henrik: Det beror på förutsättningarna för vilka verktyg man kan använda. Men om man antar att man kommer från noll och månadssparar i en indexfond så är det väl där du har någon sorts väl belagda förutsättningar för att det ska vara en bra investering. Men du blir inte rik på det. Det beror lite på vad man menar med att bli rik.

Jan: Man vill maxa. Säg att jag är 30 år gammal, jag har en bra lön och jag har sparat ett par tusen i månaden. Själv skulle jag resonera index och belåning i så fall. Jag skulle inte ha nischat mot ny teknik, Bitcoin eller så.

Jag hade sagt en hög aktieexponering och eventuell belåning på det där, givet så klart att situationen klarar av det. Men jag hade inte bytt strategi från indexfonder, utan jag hade höjt risken med belåning.

Henrik: Ja, det är väl det sättet man kan göra. Sedan är vi väldigt försiktiga med att rekommendera belåning för det får konsekvenser för risken och på vilket sätt man lånar och vad man har för förutsättningar.

Lånet kommer man ju få betala tillbaka i slutändan ändå och det kan bli att du investerar och sedan faller tillgångarna i värde, men lånet är ju kvar i värde så länge du har det och räntorna stiger.

Du kan hamna i jobbiga situationer med belåning som du inte kan hamna i om du inte har belåning. Det ska man ha klart för sig och försöka hitta någon nivå. Visst, om du har en hävstång på 1 000, det är jättebra. Om du ska maximera avkastningen. Eller 10 000. Du får bara mer och mer avkastning ju mer hävstång du har.

Jan: Där blir det ju lotto. Jag såg någon studie för några år sedan, jag tror det var från Yale, och de sa att om man är ung och har bra humankapital och har ett jobb, då ska man som ung person när man är 20-30 låna en krona och investera en krona.

Statistiskt sätt hade du oddsen på din sida att fortsätta göra det även om du blev utstoppad. Om börsen faller med 50% blir du av med allt kapital, men då sa de att dagen efter så börjar du med samma sak igen och så har du oddsen.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Sedan är gemene man redan belånad i sitt boende i Sverige så det finns ingen anledning att vara dubbelbelånad. Då har man skruvat upp volymen för mycket. Men om man är ung, bor i en hyresrätt och har ett högt humankapital, då ska man kunna överväga en rimlig belåning. Men då pratar vi inte 100%.

Henrik: Man kan ju även se att Sjunde AP-Fonden jobbar med belåning i sin förvaltning. Det finns seriösa institutioner som gör det, men man ska vara medveten om vad man gör där. Det är en riskfråga, inte så mycket en avkastningsfråga.

Man tillför egentligen ingenting med branschfonder eller enskilda länder fonder, utan jag skulle säga att det är marknadsindex i botten och sedan kan man möjligen titta på det här med riskfaktorer och premier för dem.

Då kommer vi tillbaka till det här med value, småbolag och tillväxtmarknader kan du möjligen ha en tilt emot. Men det är inte är du kommer få den stora skillnaden. Det är förmodligen så att om du vill bli rik så blir du inte rik på investeringar.

Det är inte där den stora biten kommer. Utan det är om man är egen företagare eller hårt arbete eller att du utbildar dig och får en högre lön. Den typen av verksamhet får du mer avkastning på än att spara maximalt och stoppa in i aktiemarknaderna.

Jan: Precis, för det kommer först när du har en riktigt lång tidshorisont.

En konservativ stay rich-portfölj

Jan: JFB frågar:

”Hur skulle Henrik bygga upp en konservativ stay rich-portfölj?”

Till exempel den här permanentportföljen. Det ska gå i kontakt med inflationen eller kanske med 0,5% över. Hur hade du tänkt då?

Henrik: Man kan göra det lätt för sig och säga hälften hälften med aktier och räntor. Det är ganska aggressivt och med reservation för att jag säkert inte skulle säga det till den personen om jag träffar honom på ett möte och har gått igenom hans förutsättningar och allt sådant.

Det kan hamna på en helt annan allokering. Det är just i den där frågan som det blir personligt, men man kan börja där i alla fall. Man kanske ska ha lite mindre eller lite mer risk.

Sedan beror det på hur länge man ska bevara det. Ja, det kanske ska vara lite mer försiktigt än så. Den är inte superkonservativ. Man skulle vara försiktig med att gå under 30% i aktier för där någonstans börjar man få riktigt låg risk. Men mellan 30-50% beroende på hur länge man ska hålla i, vad det ska vara till och vad man förväntar sig för avkastning på portföljen, och så vidare. Men någonstans där.

Om private equity och onoterade investeringar

Jan: När man kommer in på det här med private equity eller onoterade investeringar, där dribblar jag från tid till annan. Jag upplever ibland att marknaden är effektiv, man ska äga hela marknaden, men det finns områden där marknaden inte är effektiv.

Ett område som jag upplever det väldigt tydligt är precis innan börsnoteringar där jag upplever att man prissätter bolagen med rabatt för att man vill ha en bra start på börsnoteringen. Det är lite kontakter, det är lite sådant. Vad tänker du generellt om private equity och onoterat?

Henrik: Jag tänker så här att det är kanske i första hand ett jobb och inte en finansiell placering. Om du är i en situation där du är inblandad i bolaget på något sätt eller att du har något informationsövertag eller att du har fått någon riktigt bra ingång i det, så kan det vara intressant.

Framför allt om det är ett bolag där du kanske har ett uppdrag, att du jobbar med det eller att du är engagerad i det. Men att bara gå på det bankerna serverar att här har vi ett onoterat case som de skickar ut till alla sina kunder… Nej, det fungerar inte riktigt så.

Man ska också tänka på att de här bolagen inte är desperata att hitta ägare om det är riktigt bra bolag. Möjligheten att du som privatperson eller som liten investerare får en andel i ett riktigt, riktigt bra bolag är väldigt liten. De kan i väldigt hög grad styra vilka ägare de vill ha.

De vill ha få ägare och ägare som kan bidra. Private equity kan vi diskutera om man ska ha överhuvudtaget i en portfölj också eller inte. Jag tycker absolut inte att man ska ha private equity-fonder i en portfölj. Där får du samma problematik som med hedgefonder. Plötsligt gigantiskt likviditetsproblem för att de inte går att omsätta när du vill.

Bortsett från det kan de ibland visa upp bra statistik och det finns forskning som visar att vissa riskkapitalbolag har gått bra, men där försöker man ofta generalisera på att det även ska gälla Smålandsbankens egna private equity-fond som de kör på helt andra premisser. Det tycker jag att man ska vara väldigt försiktig med.

Jan: Det är min upplevelse också. Vi har pratat en del om det på Patreon. Jag har ibland fått möjligheten att få gå in i bolag men då ställer de höga krav på kapital, man får slåss för aktierna och det är inte ett spel för småsparare.

Henrik: Om du är en aktiv investerare själv och du kan bidra till bolag på olika sätt och om du har relevant branschkunskap eller så, då har du en möjlighet att komma in i bra bolag på ett bra sätt. Men då är man inne på det där att det är mer ett jobb än en investering. Det gäller även fastighetsinvesteringar ska man säga. Det är ofta något man får frågan om.

”Nu när jag har blivit lite rik ska jag köpa en hyresfastighet och bli ännu rikare på den”, och så vidare. Javisst, men det är lite samma där. Visst, om det är någonting som du vill hålla på med och handla upp målare och byta tvättmaskiner och glödlampor efter behov.

Om du kan göra det själv och det blir ett jobb av det då kan det bli en mycket bättre affär än om du bara ska outsourca all hantering för då tappar du marginalerna på det.

Jan: Jag brukar säga att man ska gilla de problem som en investering för med sig.

Värdet av en finansiell rådgivare

Nästa fråga:

”Om Henrik skulle ge ett råd vardera till sina föräldrar respektive sina barn i området sparande och ekonomi. Vad skulle han ge för råd?”

Henrik: Mina föräldrar har faktiskt klarat det där väldigt bra. Jag vet inte om jag har så mycket att tillägga till det de redan har gjort. Det jag skulle vilja säga till mina barn nu är att det här är viktigt och håll det enkelt.

Med de pensionssystem och med de investeringsmöjligheter som finns idag så är det viktigt att ha lite kunskap om det här, men det räcker med lite kunskap.

Håll det enkelt och köp indexfonder eller använd fondrobotar, men gör det och se till att det inte blir ett oöverstigligt problem.

Det räcker att hålla det enkelt. Det är farligt när det blir intressestyrt för man kan bli intresserad av fel saker. Vin har jag inga problem med. Det har ett fundamentalt värde så till vida att man kan dricka upp det om inte annat, men det är väl det. Sedan som Greta Thunberg, lyssna på forskarna.

Jan: Johan Andrén på Facebook undrar när man ska anlita dig? Alltså när ska man anlita en finansiell rådgivare och vad är värdet?

Henrik: Det finns flera saker. Jag tror att den stora grejen är att man vet att portföljen är omhändertagen på ett bra sätt. Den känslan kanske du inte får om du går till en private bank eller något sådant. Det beror lite på vilken typ av finansiell rådgivare man tar in. Men i princip att vår tanke är att man ska kunna koppla av det man låter oss ta hand om.

Vi behöver inte ta hand om hela kapitalet, men om man känner att man har en del av kapitalet som man inte vill fippla bort själv bara för att jag inte kan det här eller för att man inte vill chansa eller någonting sådant.

Att du har en del satt åt sidan som du då känner att det här vill jag ha kvar på lång sikt och att man ska kunna känna att man inte behöver vara personligt engagerad i det själv, utan man ska kunna outsourca den hanteringen till någon. Den kan vara ett problem för vid någon nivå av kapital så upplever många att det blir en stress.

Man kan spara några hundra tusen och några miljoner kanske, men när det börjar bli några tiotals miljoner så kan det börja bli jobbigt.

Då blir det plötsligt väldigt mycket pengar man förlorar när det blir fel. Det kan vara ett sätt att man går till någon som man bedömer kan hantera det här. Det är väl litegrann en försäkring mot att man inte kan det här fullt ut själv. Det är väl en sak.

Sedan kan det vara att man har en komplex situation med ett företag och ett privat kapital och pensioner och kanske ska flytta utomlands eller vad det nu kan vara och behöver hjälp att reda ut allting. Det kan också vara en anledning.

Jag tror att handlar mycket om att få lugn och ro. Att strukturera upp sina placeringar på ett bra sätt och känna att man kan koppla av den biten.

Jan: Det är roligt att du säger det för jag kommer ihåg för något år sedan när jag fick lite panik så ringde jag dig och du sa att det är ingenting som har förändrats, din situation har inte förändrats, forskningen har inte förändrats.

Marknaden har förändrats, men det ingår i spelet. Jag upplever många gånger att värdet är att ha någon att hålla i handen när det blåser.

När jag var på väg och skulle göra förändringar så ringde jag dig och då frågade du varför jag skulle göra det. Bara genom att du och jag pratade så fick jag perspektiv. Det är den där trädstammen att luta sig mot. Den upplever jag att man inte värderar när det inte blåser. Då tänker man att man kan göra det själv, men när det blåser kommer värdet. Det är i alla fall min egen reflektion.

Henrik: Ja, det finns ju ett värde i att inte göra någonting också. Så länge det går bra då känner man inte att man behöver peta på något. Det är när man börjar känna att nu barkar det åt skogen, man är konstruerad så att man får en känsla att nu måste jag göra någonting för att ändra på det här. Men det kan man inte och man bör kanske inte det.

Finansbranschens sämsta råd

Jan: Vad är det sämsta rådet du brukar höra i finansbranschen?

Henrik: Oj. Det finns många. Jag vet inte vilket som är sämst. Det är många analytiker som har tipsat om bolag som sedan har gått åt helsike. En sak jag verkligen vill varna för det är när man pratar om CFD. En form av betting på marknader. Det är derivat. Investera inte i det. Jag har råkat på folk som har hamnat riktigt snett och det går fort.

Jan: Det finns många sajter och nu har de blivit tvungna att skriva ut hur mycket deras kunder tjänar och då står det 86% av våra kunder förlorar pengar på detta instrument. Folk köper det fortfarande. Åtta av 10 förlorar pengar. Jag tycker det är så fascinerande. Jag hade inte kunnat jobba på ett sådant ställe.

Ett annat dåligt råd är att man bara ska investera i det man känner till.

Henrik: Det har lett till att många har massiva aktieinnehav i bolag de redan jobbar i. Man tycker att man känner till ett företag och så sätter man hela sin pension där och sedan är de bortblåsta. Det var ett dåligt råd i det fallet. Det är också dåligt på det sättet att det är många som tror att de känner till saker som de faktiskt inte känner till tillräckligt väl. Det är lätt att gå i den fällan.

Jan: Jag upplever ett av de sämsta råden är den här implicita tron att om du bara läser på mer, anstränger dig mer och lägger mer tid så kommer det gå bättre.

Henrik: Ja, det beror på vad man läser. Men så behöver det inte vara. Det kommer tillbaka till det här att investeringar är inte svårt egentligen. Det finns några enkla sanningar som man kan följa. Om man har läst sig till dem då är det svårt att göra så mycket bättre sedan efter det.

Ett annat märkligt eller motsägelsefullt råd är det här som man hör från alla när marknaderna går ner ordentligt, att man ska sitta still i båten.

Det är i sig inte ett dåligt råd, men när det här kommer från aktörer som tidigare bara har kommunicerat att nu ska du ha den här fonden och nu ska vi ha japanska småbolag och nu ska vi ha tillväxtmarknadsobligationer.

Plötsligt ska man inte skifta runt längre utan då ska man bara sitta still med det man har när det kraschar.

Det är en annan sak om det kommer om man har pratat båtkonstruktion innan så man vet att det här är en stabil båt och att den kan ta mig dit jag vill, men om du inte vet det, om du har skiftat runt saker och bytt plankor och satt upp en ny mast och uppgraderat motorn eller vad man nu har gjort så vet du kanske inte att den här båten är stabil.

Det blir i alla fall väldigt konstigt tycker jag när man hör från personer som liksom inte alls pratar båtbygge utan modifieringar under gång hela tiden och plötsligt ska man sitta still i den där båten i det skick den är just där och då. Det blir väldigt, väldigt märkligt.

Jan: Det är roligt för det där har jag faktiskt aldrig tänkt på, men du har helt rätt i det där. När jag säger sitt still i båten så förutsätter jag att du har en bra båt. Men läcker båtjäkeln så ska du ju inte sitta kvar.

Henrik: Eller om du har satt upp nya segel med lättvindsspinnaker och så börjar det storma. Då ska du kanske inte sitta still. Men om man har en bra båt från början så är det en annan sak.

Jan: Precis. Så jag får modifiera det och säga att om du har en bra båt ska du sitta still i den. Annars, för i helvete, gör något annat. Ett fantastiskt stort tack till dig Henrik. Du är alltid fantastisk att prata med och det är mycket klokskaper. Vill man komma i kontakt med dig så gör man det enklast via hemsidan www.effektivff.se.

Jag vet också att du har svarat på kommentarer på bloggen så där kan man också ibland komma i kontakt med dig. Vi får spara på frågorna vi inte hunnit med och så hoppas jag att du kan tänka dig att komma tillbaka senare under året och prata ännu mer. Tack så hemskt mycket, Henrik.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

16 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Henrik Tell sågar ju guld som skydd mot inflation i poddavsnittet, tycker det kunde varit fler följdfrågor på det. Guld följer väl inte börsen nämnvärt och det är väl det som gör det intressant, eller stämmer det inte?

    Gravatar för användaren
    Fredde
  2. Ja, mycket myter om Bitcoin.
    Hade varit trevligt med mer nyanserad kritik än att det bara är brottslingar och att det förbrukar massa energi.

    Gravatar för användaren
    Daniel
  3. Hej Caroline & Jan!
    Hörde att ni börjat investera i vin.
    Ett lästips i ämnet:
    Chateau vadå: Det okända fusket med ditt vin
    Bok av Mats-Eric Nilsson.
    😀
    Mvh
    MaxFredrik

    Gravatar för användaren
    MaxFredrik
  4. Hej Jan. Jag har följt er under några år och uppskattar verkligen er podd.

    Jag har i princip allt mitt sparande investerat i olika indexfonder med olika riskfördelning baserat på sparhorisånt uppdelat på Lysa och Avanza. Men även en liten buffert utanför marknaden för oförutsedda utgifter.

    Det jag undrar över som jag saknar för tillfället är en buffert oinvesterat kapital som jag kan skjutsa in när marknaden går ner. Anser du att det är någonting man bör ha och isåfall hur stor del av det redan investerade kapitalet?

    Vänlig Hälsning
    Markus

    Gravatar för användaren
    Markus
  5. Hej! I avsnittet Frågor om avkastningsförväntningar och inflation, pratar ni om att förväntad avkastning kanske bara är 4% på lång sikt 20-30 år. Vad ska man räkna med för förväntad avkastning om man har mindre sparhorisont än så, kanske 15 år? Ska man då räkna med ännu mindre avkastning?
    I sparkalkylatorn får man veta att man kan räkna med 7% avkastning. Borde den siffran ändras nu till kanske 3-4%?
    https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/

    Gravatar för användaren
    Johan A
  6. Hej!
    Realränteobligation nämndes. Kan ni ge något tips om vad specifikt man i så fall kan köpa, samt hur stor del skulle det kunna vara i t ex Rikatillsammans-portföljen?
    MVH
    MaxFredrik

    Gravatar för användaren
    MaxFredrik
  7. Mycket intressant intervju. Gillade speciellt det där med båten. Uppskattar också att du sammanfattar de viktigaste poängerna högst upp, det underlättar om man vill gå tillbaka och påminna sig själv om vad avsnittet handlade om.
    Tycker dock att Henrik är väl negativ till möjligheten att spara sig rik. Med en bra lön och >50% sparkvot och ett antal decennier i tidshorisont så kan man få ihop 30-50 miljoner.

    Gravatar för användaren
    Karin
  8. Hej Jan,

    Bra intervju med Henrik. Vet inte om du/ni tagit del av länken nedan tidigare, men den beskriver övertygande motivet till varför Norska Aker härom månaden beslutade att investera 500 MNOK i Bitcoin. Om du inte läst tidigare, så rekommenderar jag att du tar en titt. Tar även upp klimatproblematiken med mining som Henrik är inne på… Som sagt, det kan långsiktigt bli väldigt kostsamt att helt ignorera detta paradigm-skifte. Mvh Peter

    https://www.seetee.io/static/shareholder_letter-6ae7e85717c28831bf1c0eca1d632722.pdf

    Gravatar för användaren
    Peter A
  9. Att som finansiell rådgivare anse att bitcoin inte har något uppbackat värde, men samtidigt tro att fiatvalutor har det är så otroligt pinsamt. Bitcoin är framtiden oavsett vad ni eller någon annan tycker, och det finns inget ni kan göra åt det.

    Gravatar för användaren
    Onkel
      1. Oavsett vad man tycker om BTC så är det direkt dumt i min mening att inte lägga en del av sin portfölj i det (min 3 %). Det finns ändå en avsevärd chans att Bitcoin 10-50X på 10 år. Gång på gång har BTC vunnit mot allt i sin väg. Kan den gå ner till ett par tusen dollar? Absolut. Men att inte lägga en mycket liten del utifall kan bli en väldigt ”dyr” risk på sikt… Ber om ursäkt att jag inte skriver i BTC-tråden men det är vad det är.

        6
        Gravatar för användaren
        David Frostell

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök