Credit Suisse: fem saker alla borde veta

Ett par saker alla borde veta om sparande är att: 1) aktier slår räntor över långa tidsperioder, 2) lång sikt spelar ingen roll om du inte överlever på kort sikt, 3) inflation spelar större roll än man spontant tror (aktier är inte jättebra skydd) samt 4) marknaderna förändras konstant och 5) faktorer, s.k. smart-beta, är i bästa fall en långsiktig strategi men är ofta negativa.

Dagens avsnitt är en lite nördig fördjupning i den årliga rapporten ”Global Investment Yearbook” som varje år släpps av banken Credit Suisse. Det är en rapport på 244 sidor som sammanfattar aktie- och räntemarknaden i olika länder över långa tidsperioder. Lite en nördens julafton om man gillar statistik.

Naturligtvis är det som så att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, men man kan ändå lära sig av historien. Lite enligt ordspråket: den som inte lär sig av historien är dömd att återupprepa tidigare generationers misstag.

I avsnittet går vi först genom lite ”nice-to-know”, som hur sektorer på marknaden förändras. Idag är det svårt att tro att ”ny teknik” inte fanns för 50 år sedan och att en annan bransch i många år var den största. Under de senaste 100 åren har två börser förlorat allt värde och USA har gått från 15 % andel i världsindex (1899) till 55+ % andel 2021.

Vi pratar om den så kallade riskpremien, det vill säga det man får betalt för att man tar en högre risk i aktier jämfört med räntor i allmänhet och statsskuldväxlar i synnerhet. En något överraskande upptäckt var att den klassiska sanningen att aktier är bra mot inflation inte är riktigt sann. Forskarna konstaterar att aktier har snarare gått bra på grund av en hög riskpremie snarare än att de går bra vid inflation.

Vidare konstaterar man att variationerna i valuta över tid är ganska små på årlig basis (ca 1 %), vilket stödjer tesen att över tid är valutan neutral. Forskarna visar även vikten av att ha en lång sparhorisont, men att lång sparhorisont behöver många gånger vara längre än 10 år (som känns som en evighet för många av oss). Det finns marknaden som gett negativ avkastning över en 30-års period.

Slutligen diskuterar jag och Caroline rapportens slutsats om avkastning per generation. Baby-boomers hade en real avkastning på aktier på 7.1 % och räntor på 3.6 %, generation X (70-talister) hade en avkastning på 5.7 % på aktier och 5.0 % på räntor, millenials (80-90-talister) har haft en avkastning på aktier på 5.0 % och 5.8 % på räntor medan våra barn (generation Z) har en förväntad avkastning på aktier på 3.0 % och -0,5 % på räntor.

Det är något som kommer ställa till det i många områden, inte minst pensioner, kapital som behövs för ekonomisk frihet, möjligheten att bygga kapital och så vidare. Även stater och olika typer av pensionsfonder kommer få stora problem.

Avslutningsvis diskuterar vi även forskarnas slutsats om så kallade faktorer (momentum, storlek, lönsamhet, m.fl.) där de konstaterar att inte heller det är någon gratis lunch. Samma faktor kan samma år på två olika marknader bete sig helt olika, de så kallade premierna är ofta negativa och till och med en period på 13 år är alldeles för kort för att dra några slutsatser.

Vi hoppas att du gillar dagens lite mer nördiga avsnitt som en kontrast till de senaste två veckornas mer emotionella och beteendemässiga avsnitt. 🙂

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt #194 och idag tänkte jag att vi ska prata om vikten av långsiktighet. Men framförallt tänkte jag att vi ska prata om Credit Suisse som har släppt en rapport som heter Global Investment Returns Yearbook.

De släpper en ny rapport varje år och jag vill inte säga att jag är som ett barn på Julafton, men när jag får den så läser jag den. Det här är en rapport som typ ingen hade läst om man inte hade fått den lite tvunget i det här podd-avsnittet.

Den stora banken Credit Suisse anlitar fyra professorer som tittar på historik för 23 eller 32 länder så lång bakåt som möjligt och sedan försöker de dra slutsatser kring aktier, räntor, statsskuldväxlar, inflation, marknader, osv. Det är lite statistik-bonanza och jag tycker att man får en ganska bra känsla för marknaden i stort.

Det handlar verkligen om att ha ett helikopterperspektiv, alltså 10 000 meter ovanför och se aktiemarknaden, räntemarknaden, statsskuldväxlar och lite sådant. Därför blir dagens avsnitt lite graf-bonanza. Som vanligt går det naturligtvis jättebra att bara lyssna på avsnittet.

Fyra viktiga punkter

Jan: Jag tänker ibland att ett syfte med vår podd eller kanal är att ge guldkornen så att man inte behöver läsa Credit Suisse Global Investment Returns Yearbook själv. Ekonomipodd för ekonomi intresserade, men inte bara nördar. Så kan man väl säga. Det är fyra viktiga grejer som man kan ta med sig från det här avsnittet:

1. Aktier slår räntor över långa sparhorisonter. Vi kommer att prata om lång sparhorisont i avsnittet, för den är faktiskt längre än man tror.
2. Lång sparhorisont spelar ingen roll om du inte överlever på kort sikt.
3. Inflation spelar en större roll än man spontant tror, vilket förvånade mig. Det handlar om att pengar minskar i värde och det är mycket diskussion kring det här just nu. Senast igår skickade Ray Dalio från fonden Bridgewater ut ett meddelande där han ifrågasatte varför i all världen man skulle äga räntor eller USD i dagens miljö. Vi hade ett litet samtal kring det på forumet. Mark Howard släppte ett memo för 2020. I februari-mars brukar alla rapporter som tar lite längre tid att göra komma ut.
4. Marknaderna är i konstant förändring. Vi kommer prata om sektorer, som ny teknik, men också vilka sektorer som var stora under 30-talet, hur sektorerna har förändrats. Vi kommer också prata om faktorer eller det här med smart beta. Det kom upp när vi gjorde en intervju med professor Laurent Barras som då har skrivit ett par artiklar som är riktigt, riktigt bra och fått ett stort genomslag. Då pratar vi om alfa och beta. Nu kommer vi fördjupa oss lite i det.

Generellt så kan man säga att beta är marknadens avkastning. Om världsindex, alltså en fondrobot som Lysa till exempel, gör +10% på ett år och Lysa gör +10% då är beta 10%. Det är marknadens avkastning. Sedan pratar man om alfa, som är under- eller överavkastning mot index.

Om du gjorde 12% när marknaden gjorde 10% då hade du ett alfa på 2%. Gjorde du 6% när marknaden gjorde 10% då hade du ett negativt alfa på -4%. I smart beta försöker man bryta ner de här 10% i olika faktorer, som beror på lite olika faktorer. Då försöker man välja vissa faktorer som tenderar att gå bättre än andra.

Vi har exempelvis pratat om att små bolag går bättre än stora bolag. Det är en storleksfaktor. Då hade de ett rätt intressant resonemang om faktorer i den här rapporten.

Den här rapporten går att ladda ner här. Då har de en sammanfattning på 150 sidor och sedan finns det en full version. Det är rätt mycket allmänbildning och jag gillar det för att man får en känsla för marknaden och vad man kan förvänta sig framgent för avkastning. När t.ex. Pensionsmyndigheten gör sina prognoser så bygger de på data från rapporter som denna.

FikaTillsammans på Patreon

Idag kommer vi också prata ganska mycket om real och nominell avkastning. Real avkastning är avkastning minus inflation – alltså riktiga pengar. Nominell avkastning är före inflation. Inflation är att pengar minskar i värde. Det är därför de flesta av oss upplever att saker var billigare när vi var små.

Mjölk kostade fyra kronor och nu kostar den 10 kronor. Men det kan vara så att mjölken har blivit billigare för att vi blivit effektivare i produktion av mjölk, men eftersom pengarnas värde har urholkats så ser det dyrare ut i kronor.

Innan vi hoppar in i det vill jag göra lite reklam för vår Patreon-community som är jättekul. Den växer, vi blir fler och fler, vi har haft många FikaTillsammans tillfällen. Det är som en podd i podden med gäster och vi gör ungefär två intervjuer i månaden. Hittills i år har vi haft Carl Armfelt från TIN Fonder, anm. namn 09:35 som har pratat om skog. Vi ska ha Philip Ripman från fonden SPP Global Solutions och finansiella rådgivare. Så det är sjukt mycket roligt. Vi ska också ge börstips.

Igår gav vi ett börstips om RugVista. Vi får se hur det går. Jag gick till vår 10-åriga dotter Freja och sa att nu är du snart delägare i ett mattföretag och då gick hon in och kollade på hemsidan och tyckte att de hade fula mattor. Då ville hon inte ha aktien.

Det är deadline idag när vi spelar in och 18:e mars kommer vi veta hur det tipset gick. Gå in på Patreon.com/RikaTillsammans eller på RikaTillsammans Plustjänster.

Marknadernas rörelser över 120 år

Jan: Det roliga är att marknaderna är i ständig förändring. Dessa fyra professorer satte upp två cirkeldiagram och sa att så här såg börserna ut 1899 och så här såg de ut 2021 eller 31:a december 2020. Jag tycker att det är ganska spännande att se. 120 år sedan stod Ryssland för 6% av det globala börsvärdet.

Idag, 2021, så är Ryssland inte ens med på listan. Storbritannien stod för 25% av börsvärdet för 120 år sedan vid slutet av brittiska imperiet. I dagsläget står det för 4% av det globala börsvärdet. Det visar verkligen hur saker och ting förändras. USA gick från 15% till 56%, så det visar den stora utvecklingen.

Jag gillar historia och Österrike stod för 5% av globala börsvärdet 1899, du vet Österrike och Ungern. Österrike förlorade Ryssland och österrikiska börsen i samband med det som hände historiskt och förlorade 100% av sitt börsvärde. Både Ryssland och Österrike ligger under 1% idag.

Caroline: Ryssland är ett sådant jävla stort land. De har ju enorma resurser egentligen i människor och i det landet. Man kan undra vad fan de gör. Jag ska inte säga så kanske, men det känns som att någonting inte stämmer riktigt.

Jan: Ja, det kallas korruption och misslyckade reformer. Sedan ser vi tydligt att Kina, som inte ens var med 1899, nu står för 5% och ökar.

Caroline: Kina har ju varit stängt på sätt och vis och de har haft sin egen marknad och olika politiska system som kanske inte har tillåtit någonting heller. Kan man verkligen säga någonting om det pajdiagrammet från 1899?

Jan: Det är ju ingen som har en 120-årig sparhorisont, men det visar just det här att marknaderna förändras konstant.

Det är så lätt att vi ibland sitter och kollar på grafer och glömmer bort de här stora geopolitiska förändringarna. Man kan också titta på förändringar som skett enligt bransch.

Det är också kul. Vi har två grafer som visar storleken av de olika branscherna i USA och Storbritannien 1899 och 2021. I början av 1900-talet, vad tror du var den största sektorn i både USA och Storbritannien, som stod över långt 50%?

Caroline: Kanske textil. Någon metall? Trä? Någon råvara?

Jan: Järnvägsbolag var ”the shit” för 100 år sedan och det är inte ens med i idag överhuvudtaget. Teknologi är en jättestor grej nu. Men det är också rätt roligt för teknologi står för nästan 30% av den amerikanska börsen, men om man tittar på Storbritannien så är tech mindre än 10%.

I Storbritannien är det ”Industrials” som är en övrig grupp. Jag tycker det är roligt att se att båda två hade mer än 50% järnvägar och sedan har det utvecklats åt olika håll. Jag tror det är svårt att förutse de här förändringarna. Här blir det väldigt tydligt. Det har inte skett från ett år till ett annat, men man ser verkligen att det inte är någon naturlag att tech ska vara den största sektorn.

Nominell avkastning på aktier, räntor och statsskuldväxlar

Caroline: Jag känner ändå lite sorg för Storbritannien som har en stor industriell sektor. Det känns som att det är klart det behövs en liten sådan, men att de inte har så mycket innovation kanske.

Jan: Jag vet inte. Jag tror inte att man kan säga så mycket mer om det. Annars var textil också stort i början av 1900-talet, precis som du sa. Det är inte ens med nu. Telegrafföretag var också stora.

Om man tittar på avkastning på lång sikt så har de ett ganska intressant stycke där de säger att många tycker att lång tidshorisont eller lång sparhorisont är 10 år, medan de hävdar att 10 år är ganska kort och att man behöver en mycket längre tidsperiod för att bedöma risken i aktier och räntor.

Sedan kommer vi ta lite citat. De skiljer på equity, stocks, bonds och bills. Stocks är aktier. Bonds skulle jag säga är obligationer eller räntefonder. Bills är statsskuldväxlar, att man lånar ut pengar till staten. Bills har minst risk, bonds är näst minst risk och aktier är högst risk.

När de tittar på 100 års historik så kommer man se hur man tror att det kommer att gå per år framgent. Eftersom det finns mest data på USA så är det där de fokuserar mest.

Vi börjar med att titta på den nominella avkastningen, innan inflation. Om man investerar en krona 1900 så hade den idag i aktier varit värd typ 70 000 kronor. Om man tar det realt då är det 2 300 kronor. Det är ändå helt galen avkastning att få 2 300 gånger pengarna på 120 år.

Om man jämför med räntor är det 12,5 gånger pengarna och med statsskuldväxlar är det 2,6 gånger pengarna realt. Det är inte mycket. Efter inflation kan vi jämföra att en krona 1900 är värd en krona idag. Annars kan en krona 1900 vara värd kanske 60 kronor idag.

En tumregel jag gillar att komma ihåg är att aktier har gett 9,7% i årsmedelavkastning i USA nominellt under den här 120-årsperioden. Eller 6,6 avkastning realt. Räntor har gett 2% och statsskuldväxlar ungefär 1% realt. De påpekar att om man investerar i aktier så tar man en högre risk och då vill man ha betalt för den högre risken. Då pratar man också om riskpremier eller vilken avkastning man kan tänka sig.

De har en fantastisk graf där de har tagit 32 länder över den här 120-årsperioden och ritat upp vilken avkastning de har haft på aktier, räntor och statsskuldväxlar. Den globala börsen ligger på ungefär 5% realt, USA på 6,6% och världen utan USA på 4,5%. Det visar också hur viktigt det har varit att äga USA. De har dragit upp avkastning.

Årsmedelavkastning och riskpremier

Jan: Man ser att Österrikes statsskuldväxlar har negativ avkastning på 7,8% realt. Om man lånade ut pengar till den Österrikiska staten som gick i konkurs då blev man av med alla sina pengar. Det var i samband med andra världskriget. Alla aktier under den här 120-årsperioden har gett avkastning.

Det är det vi alltid brukar prata om, att lång sikt är väldigt viktig. Om du har en sparhorisont på 10 år eller mer, om vi tittar på den svenska börsen, så kommer en 60/40-portfölj om man kör en fondrobot med 60% aktier och 40% räntor, då kommer du ha runt 90% sannolikhet att gå plus.

Tittar du på en 25-årsperiod så kommer du att gå plus med över 99% sannolikhet. De här långa tidsperioderna är superviktiga. Även om man kan förvänta sig ungefär 7% avkastning nominellt så är det viktigt att man inte tror att man kommer att få 7% varje år. Ett enskilt år kan börsen gå lite hur som helst.

Förra året, 2020, gick svenska börsen, +15%, 2017 gick den +9%, 2008 gick den -39%. När vi pratar om 6,6% realt så är det årsmedelavkastning beräknat på 120 år.

Majoriteten av alla marknader ligger någonstans mellan 4-6% när vi talar om real avkastning (%) aktier, räntor och statskuldsedlar. Sedan är det många länder som inte har en fungerande aktiemarknad. Här inkluderas exempelvis Belgien, Tyskland, Frankrike, Spanien, England, Japan, Europa, Irland, USA, Nederländerna, Finland, Sverige, Danmark, Nya Zeeland, etc.

En av de viktigaste grejerna här är att aktier slår det mesta över tid. Pratar man om överavkastning, som är det intressanta, då tittar man på vilken avkastning man hade fått med räntor, statsskuldväxlar eller aktier.

Man pratar om skillnaden där emellan och det kallar man för riskpremie eller överavkastning. Då är det intressant att titta på överavkastningen man får med aktier. Jag tar en större risk med aktier. Om bolaget går i konkurs blir jag av med alla mina pengar.

I räntor i lånar jag ut mina pengar mot min säkerhet, så om företaget inte kan betala och går i konkurs så kommer man först sälja alla tillgångar och sedan försöka betala skulderna. Det är som pant på huset kan man säga.

Med statsskuldväxlar brukar man säga att länder inte kan gå i konkurs för de kan alltid höja skatterna. Därför anses statsskuldväxlar vara det absolut säkraste. Du får ungefär 4,4% mer betalt i aktier än att låna ut pengarna till en stat i statsskuldväxlar. Du får en riskpremie på 3% mot räntor, alltså att du lånar ut pengarna till ett företag. Detta är återigen bra tumregler att komma ihåg att man får ungefär 4% mer betalt för den här risken jag tar i aktier.

Skydd mot inflation med realräntefond

Jan: Sedan pratar de lite om det här med inflation. Du kan ha reala räntor, som Handelsbankens realräntefond, och då lånar man ut pengar men då vill man ha betalt för risken att det blir inflation, som urholkar pengars värde. Det är viktigt att komma ihåg för om jag har ett lån och pengarnas värde urholkas då är det bra för mig som har lånet.

Det betyder att mitt lån blir mindre värt. Summan är samma, men pengarna är mindre värda. Den som har lånat mig en miljon kronor och vi har 50% inflation så behöver jag fortfarande betala tillbaka en miljon kronor, men den personen kommer bara kunna köpa hälften så mycket som de kunde när de lånade ut pengar till mig.

Tänk en hundralapp i tomater. Du lånar mig 100 kronor och då kan du köpa 100 tomater. Sedan går det ett år, vi har 50% inflation. Jag behöver fortfarande betala tillbaka 100 kronor till dig men du kan bara köpa 50 tomater för priset på tomater har ökat från en krona till två kronor. Du blir blåst.

Det som ofta händer är att lönerna ökar på jobben för vi behöver fortfarande mat att äta. Det är därför vi har löneökningar på ungefär 2% per år.

Inflation urholkar pengars värde och motsatsen är deflation, när pengarnas värde ökar. Du lånar mig 100 kronor som du sedan kan du köpa 120 tomater för. Då kan man säga att jag vill låna ut mina pengar med det här inflationsskyddet. Du lånar ut 100 kronor till mig men säger att det uppräknas med inflationen. Om det då plötsligt blir 50% inflation så får jag betala tillbaka 150 kronor till dig.

Det är viktigt att veta att räntor och kontanter inte är bra i inflation. Ray Dalio skrev ”cash is trash” i sin artikel ”Why in the World Would You Own Bonds When…” på Linkedin. Om du äger kontanter så kommer du att förlora mot inflation. Du blir av med pengarna. På det sättet är det återigen ytterligare en nackdel att ibland vara skuldfri. Om du har en skuld som t.ex. ett bolån så är det på ett sätt ett skydd mot inflation.

Det man bör vara försiktig med är att du som lånar ut pengar vill bli kompenserad för inflationen, så räntorna ökar. Danske Bank erbjuder ett 30-årigt lån med en fast ränta och om inflationen går över den räntan då är det jackpot. Så länge räntan är under inflationen så är det bra att ha lån. Det är en sådan grej som de flesta inte tänker på. Om vi har en inflation i dagsläget på 2%, som Riksbankens mål är, har du då en bolåneränta på 1,3% så betyder det att du har en differens och att en 1% amorteras automatiskt, typ, av inflationen. Den här inflationen straffar alla som är duktiga att spara och belönar alla som har lån. Det är lite konstigt, men så är det just nu.

Aktier är inte ett bra skydd mot inflation

Jan: Sedan skriver de såhär:

”Overall, it is clear that equities performed especially well in real terms when inflation ran at a low level. High inflation impaired real equity performance, and deflation was associated with deep disappointment compared to government bonds.”

De fortsätter:

”These results suggest that the correlation between real equity returns and inflation is negative, i.e. equities have been a poor hedge against inflation. There is extensive literature which backs this up.”

Och slutligen:

”Yet it is widely believed that common stocks must be a good hedge against inflation to the extent that they have had long-run returns that were ahead of inflation. But their high ex-post return is better explained as a large equity risk premium.”

Jan: Det här var den stora behållningen för mig. Gängse synen när vi har intervjuat fondförvaltare här är att aktier är ett jättebra skydd mot inflation. De säger vi har haft inflation under hela 1900-talet och aktier har gått jättebra. Så det spelar ingen roll.

Detta är väl den gängse uppfattningen. Jag brukar också säga att det inte spelar någon roll om du kan ha aktier, särskilt om de kan skicka vidare prishöjningarna till sina kunder. Då är det ingen fara. Det är superaktuellt nu.

På Rapport här om dagen visade de att kontainerpriserna för frakt från Kina till Europa kostade 7 000 kronor 2019 och i dagsläget, 2021 i mars, kostar det typ 100 000 kronor. Det beror inte bara på inflation, utan det är för att det har varit stopp i leveranskedjor och allt som skedde under 2020, men råvarupriser har gått upp, etc.

De flesta företag kommer behöva skicka dessa prishöjningar vidare mot sina kunder. Problemet är att vissa kunder inte kommer kunna köpa på de nivåerna. Om du inte kan skicka vidare prishöjningarna till dina kunder så är inte din aktie ett bra skydd mot inflation. Då är den gängse bilden att aktier är bra mot inflation, medan dessa fyra professorer säger att de inte är det.

De pratar om aktiemarknaden generellt och det är lite chansning vem det är som kan skicka det vidare. Det är jättesvårt att räkna ut. De säger att anledningen till varför aktier har gått bättre även i inflationsperioder under 1900-talet beror inte på att aktier är ett bra skydd mot inflation utan det beror på att de har haft den här höga riskpremien, som vi har pratat om tidigare. Du får mer risk och mer betalt.

Men om du jämför äpplen med äpplen så har aktier varit ett ganska dåligt skydd mot inflation, särskilt jämfört med realräntor.

Det jag tar med mig från det här stycket är att inte gå på den här sanningen som återupprepas i en massa poddar och böcker och bloggar, att aktier är ett bra skydd mot inflation. Nej, det är de inte, rent generellt. Om en burk med Coca-Cola kostar 100 spänn och så är det inflation på 2%.

Kan de höja priset från 10 till 10,20 eller 100 till 120? Det är högst sannolikt. Då skulle man kunna argumentera för att Coca-Cola inte är så priskänsligt. Ta då ett företag inom stålindustrin, kan de som jobbar där man ska sälja tusentals ton och varje tiondelsprocent spelar roll höja priserna?

Om de höjer priserna med 2% då kommer köparna att köpa från någon annan istället. Då kan inte LKAB höja priserna och är det de som förlorar 2% av sin intjäning. Då går företaget sämre vilket straffar aktiepriset.

Som de skriver väldigt tydligt här:

”…equities have been a poor hedge against inflation. There is extensive literature which backs this up.”

Så aktier är inte ett bra skydd mot inflation. Vad som är bra skydd mot inflation kan vi prata mer om sedan, men det inkluderar lån, guld till viss utsträckning och realräntefonderna. Men det finns inte super många alternativ. Man talar även om reala tillgångar som fastigheter, skog, konst eller vin och sådana saker.

Valutavariationerna är ganska små över tid

Jan: Sedan tittar de på valutor. Här har de dock bortsett från inflation och låst mot USD. De har sagt att USD är värd 1 USD i börsvärde 1 1900-2021. Sedan har man plottat alla andra valutor mot dollarn. Hur de har rört sig. Detta är ganska spännande för i princip alla utom två valutor har förlorat värde mot dollarn under 1900-talet.

Det är schweizerfrancen som har ökat i värde och NLD, som jag faktiskt inte vet vad det är. Svenska kronan har förlorat ganska mycket i värde. Tyska marken och den österrikiska kraschade och blev värd noll gentemot dollarn. Så det är inte så mycket intressant att titta på förutom själva slutsatsen:

”Over more than a century, real exchange rates against the US dollar changed by an annualized amount that was smaller than 1% per year. Common currency returns have thus been quite close to, and have a very similar ranking to, real returns expressed in local currency terms.”

Jan: Det är väl det vi har pratat om, att valutavariationen inte spelar någon större roll över lång tid. På kort sikt kan det svänga ganska mycket, som förra året när det var 13% skillnad, men över tid spelar det inte så stor roll. Om jag tolkar detta rätt så säger de att det ligger ganska nära den reala avkastningen över tid.

Sedan kan jag ha missförstått det här. Om man tittar på grafen så gjorde t.ex. Sverige en devalvering på 90-talet och då blir det ett ganska skarpt hopp. Det ser vi att på 50-talet var det ganska många valutor som gjorde ganska skarpa devalveringar mot USD.

Om ett land går dåligt och man devalverar, dvs minskar värdet på sin valuta typ som inflation kan man säga, men väldigt medvetet, då blir det billigare för andra länder att köpa ens prylar. Då kommer det in mer pengar och ekonomin går igång. Det är ett sådant trick som länder med små valutor har kunnat göra. USA försöker sig på det nu också. Man vill minska värdet på dollarn för det ger en fördelar på andras bekostnad.

Ju längre investeringshorisont, desto lägre variation

Jan: De har ett ganska intressant stycke där de pratar om risk med investeringar. De tittar på variationerna och hur avkastningen ser ut om man investerar kortsiktigt eller långsiktigt. Det är här de kommer fram till att på 10 år kan man ha en ganska stor variation. Årsmedelavkastning varierar mellan -5% och 15% på 10 år.

Du har fortfarande 75% sannolikhet för en positiv avkastning. Men om man tittar på 20, 30, 40 eller 50 år då blir den mer och mer jämn. Alltså att variationerna minskar. När man tittar på 100 år är det i princip ingen variation, utan då ligger man på 6% avkastning på den amerikanska börsen. Det är som en strut. Ju kortare tidshorisont desto bredare strut, men ju längre tiden går desto mer exakt blir avkastningen runt 5-6%.

Om vi är två personer vars längd vi ska räkna ett snitt på så spelar det ganska stor roll vilka två personer vi har, men om vi har 99 personer och lägger till den hundrade personen så kommer den inte att påverka snittet så stort. De pratar också om att det inte finns någon 20-årsperiod då den amerikanska börsen har gått back.

Om du har investerat i aktier i 17 år på den amerikanska börsen så har du alltid gått plus. Om du har investerat i 20 år i Sverige så har du alltid gått plus. Men du har inte alltid gått plus under alla 10-årsperioder.

Tittar man på japanska börsen så finns det upp till 50-årsperioder då du inte ligger på plus. Jag läste någonstans att när resten av världen gjorde kanske 20% om året så gjorde den kanske 100% om året i flera år, men sedan hade de en krasch som de inte riktigt repat sig från.

Det stora problemet, som ganska många inte förstår, är att om värderingarna är höga så betyder det att den framtida avkastningen kommer att bli lägre. Den framtida förväntade avkastningen minskar med ökat värde eller ökat pris. För att jag fortfarande ska få 10% på en tusenlapp måste utdelningen ha växt från 10 kronor till 100 kronor.

Det är mycket svårare för företag att dela ut 10 kronor per aktie eller 100 kronor per aktie, för det betyder att de måste tjäna minst 10 gånger så mycket. Det är det som är problemet med Tesla. När de ökar så mycket i värde så måste de tjäna så himla mycket mer pengar för att jag ska kunna räkna hem den här avkastningen.

Om de kan göra det då är värderingen rätt, men måste gånger är värderingarna så pass höga att för att komma tillbaka till normalt historiskt genomsnitt skulle börsen behöva falla mellan 50-70%. Om vi tar tech, så föll techaktier med 83% under it-bubblan 2001. Det tänker man inte på så ofta.

Strategi med säkerhetsmarginaler som krockkuddar

Jan: Det är klurigt. John Hussman som driver en hedgefund pratar om att en korrigering på mellan 50-60% vore inte konstigt. Tvärtom är det ganska förväntat utifrån det som händer nu. Men det är detta ingen vet. Han har sagt att det borde ske en korrigering de senaste åren.

Sedan har du Howard Marks som skriver att han har varit på börsen i 70 år och det har varit tillfällen då han tyckt att man borde säga att det är en bubbla. Men detta är inte ett sådant tillfälle.

Då kan man undra vad man ska tänka. Det är därför jag behöver ha en strategi som har tillräckligt mycket utrymme för att Hussman har rätt, att det kan falla 50-60%, men jag behöver också ha höjd för att Hussman har fel eller att Eric Strand har rätt kring sina scenarion. Jag försöker hela tiden ha en väldigt flexibel strategi. Jag tror på att ha en plan med mycket säkerhetsmarginaler.

Nu för någon vecka sedan föll Tesla med 20% och techaktierna föll och tittar jag på finans-Twitter verkar det vara helt crazy. Men själv hade jag inte ens märkt det. Jag loggade in på våra portföljer och såg att det bara var en sättning i techaktier och inte i breda index. Jag tror att techsektorn var nere med 8% på en vecka och vår breda globala portfölj var kanske nere 2%. Det noterar man knappt.

Jag tänker att det gäller att ha mycket space. Det är inte det som kommer göra att man tjänar mest pengar – det hade varit att sätta allt på techaktier för fem år sedan – men tänk om det hade varit fel?

Real avkastning per generation

Jan: Det här är dåliga nyheter. Om man tar baby boomers, 50- till 70-talister, de har haft en real avkastning på aktier på 7% om året. De har haft räntor som gett 3,6% avkastning och har man haft en nybörjarportfölj på 60/40 eller 70/30 så ha den gett ungefär 6,4% om året.

Går man fram och tittar på generation X, alltså 70-90-talister så har de haft en avkastning på 5,7% på aktier realt, så lägg på 2% för att få den nominellt. Deras räntor har gett 5%, så aktier och räntor har under 70-, 80- och 80-talet gett i princip samma avkastning, vilket har varit helt sjukt.

Hade du en 70/30-portfölj så gav den typ 5,9% real avkastning. Tittar man på generation x, alltså tar världen från typ 70-talet och framåt, så har aktier gett 5,7% mot 7,1% på 50-talet. Räntor har gett 5% avkastning, vilket är jättemycket. Hade du en blandad 70/30-portfölj så gav den 5,9%, alltså ungefär 6% om året.

Millennials, generationen från 81 till 90 ungefär, så har världen gett 5% avkastning på aktier, 5,8% på räntor och 5,7% i den blandade portföljen. Aktierna minskar hela tiden i avkastning per år. Från 7% avkastning till 5,7% till 5%. Tittar vi då på världen framgent, alltså generation z från 2000 och framåt, då har aktier gett 3% real avkastning och räntor negativa på -0,5%. En mix med 70/30-portfölj ger bara ungefär 2% avkastning framgent.

Pensionssystemet utgår från att aktiemarknaden gör 7% om året och så gör den inte det. Då är det för lite pengar i fonden när folk ska gå i pension. Det här är ett jättestort problem i USA där man har pensionsfonder och det kommer också bli ett stort problem i Sverige.

I svenska pensionssystemet är det bara PPM och din tjänstepension och ditt privata sparande som är konkret dina pengar. Den stora delen, inkomstpensionen, det är inte pengar som är avsatta på något konto, utan det är en skuld som svenska staten har till dig som individ.

I dagsläget betalas den av oss som jobbar men sedan har staten buffertfonder, AP-fonderna, och om de inte kan generera avkastning och vi får färre som arbetar, då kan du inte trolla. Om vi pratar om tjänstepension så kommer vi behöva jobba längre. Det kommer bli svårare att tjäna ihop de pengarna. Politikerna är fantastiskt duktiga på att skifta över ansvaret från sig själva till oss privatpersoner.

Nu får vi mycket lägre avkastning per år

Caroline: Det gör de inte heller. Vi hade ju Bolund här och jag frågade honom om det stämmer att man verkligen bör spara själv till sin pension och då sa han att det inte var nödvändigt att spara så mycket själv till sin pension. Jag blir så förvånad och jag blir faktiskt arg också. Nu pratar vi fortfarande om det här och det kommer ändå att ligga på oss.

Jan: Det ligger på oss, Caroline. Det som många inte tänker på är att vi kommer att behöva jobba längre. Skandia har kommit ut med en rapport. Jag pratade precis med dem och försöker bjuda in dem till ett avsnitt. De räknade på hur mycket man måste jobba och vad det kostar att gå i pension tidigare.

Det kostar så sjukt mycket pengar att gå i pension tidigare. Det är bara det att de flesta av oss tänker på 65, men enligt deras beräkningar är det senare än så.

Ibland får jag mail från folk som säger att de har varit inne på sin pension och Pensionsmyndigheten räknar på 2,1% och då gör de inte fel, men folk tycker att det är lågt. Det är efter inflation så då måste man dra ifrån 2% för inflationen. Sedan måste du titta framgent.

Det här påverkar alla som håller på med FIRE (financial independence retire early). Förr kunde du räkna 4% regeln, att du skulle kunna leva på att ta ut 4% av ditt kapital per år, men den regeln gjordes på 80-talet när aktier gjorde 5-7%. Det kommer inte funka idag.

Caroline: Varför är det så att aktierna inte ger samma avkastning som då?

Jan: Det är jätteklurigt att svara på. Jag vet inte. Det är en sjukt bra fråga vi borde ta med några som kan mer. Kanske en fråga att ha i forumet. Att räntorna ger mindre är ganska naturligt eftersom vi har dragit ner räntorna så mycket de senaste 40 åren.

Vi pratar återigen om den där riskpremien och om de riskfria alternativen minskar då kommer den dra med sig snittet för det andra också.

Caroline: Jag tycker att det är lite diffust att förstå den här riskpremien egentligen.

Jan: Om aktier ger 7% och räntor ger 4% då har du en riskpremie på 3%. Det är det du får för den risk du tar. Så förmodligen innebär det att räntorna har minskat, bankkonto ger typ 0 idag, stadsskuldväxlar ger också typ 0 och kan företagen låna så behöver de inte gå till räntemarknaden och låna.

Om de inte behöver gå till räntemarknaden och låna då behöver de som lånar ut erbjuda en lägre ränta för att företagen ska ta det. Eftersom man har tryckt så mycket pengar och det finns så mycket pengar tillgängligt så är folk beredda att acceptera en lägre riskpremie på aktier än vad de gjorde innan.

TINA – högre och högre risk till lägre och lägre betalt

Jan: Om du har 10 alternativ för dina pengar så behöver du inte vara så picky. Om du bara har ett alternativ så kommer du bli utkonkurrerad och då måste du ta högre och högre risk till lägre och lägre betalt. Det är det som kallas för TINA, there is no alternative.

Alla tar risk. Aktier i sig är ganska brett och då börjar folk undra vad de ska göra med sina pengar för att få en avkastning för de behöver tjäna pengar till sin pension. Då tar de högre och högre och högre risk.

I Sverige är det ganska reglerat men i USA har privatsparare sluta köpa aktier och istället spekulerar de i förändringen i värdet på aktier. Alltså det som kallas för optioner. Det är jättehög risk. Man använder mycket belåning i USA också.

Caroline: Ok, det är intressant. Det låter som att något hemskt kan hända från det. I och med att vi behöver ta högre och högre risk för att få en avkastning och vi gör det och använder sådana verktyg, då kan det krascha precis som 2008 va?

Jan: Ja. Det kallas för ”the great reset”. Det är ingen som vet när det händer. Det kan hända nästa år eller om åtta år eller nio år. Det är ingen som vet. Problemet är att försöka förutsäga det. Det är det här som är så svårt. Många trodde att det skulle hända under Corona-dippen förra året i mars, men det var få som förutsåg att vi skulle se en ökning från botten på 50-60%. Jag tror att den svenska börsen ligger uppe med ganska många procent även i år.

Återigen, det är därför jag tycker att det är så viktigt att ha en strategi som man håller sig till oavsett vad som händer.

Den behöver ha utrymme för att den där kraschen kan komma nästa vecka, men den kan komma om 10 år också. Jag kan inte ta höjd för kraschen och vara utanför marknaden för om den kommer om åtta år då har jag förlorat åtta års avkastning och då kommer jag att vara ännu längre bort från mitt mål

Det här är dåliga nyheter. Lägger man på 2% inflation så säger de att man inte ska räkna med mer än 5% nominell avkastning på aktier under de kommande åren. Det är inte jättehögt. Historiskt har det varit 8-9% och de säger att det är 5%. Det är ganska tufft. Lysa brukar säga 7% nominellt.

Jag vet inte om de bör korrigera det. Men det är flera som säger att vi måste förvänta oss lägre avkastningar framgent. Men om börsen kraschar med 60% så kommer den sedan att öka.

Om företaget fortfarande klarar att sälja sina CoaCola-burkar men jag plötsligt betalar 50 kronor för att få 10 kronor utdelning, då har jag plötsligt 20% utdelning istället för 10%. Då har jag utrymme för att den ökar i värde. Det är därför Eric Strand brukar säga att en börskrasch är en bra grej – framförallt för millennials och generation z.

De som är baby boomers och generation x de har väl förhoppningsvis ändrat så pass mycket i sina portföljer att de också överlever en krasch.

Credit Suisse Faktoranalys (smart beta)

Jan: Professorerna tittade på USA och Storbritannien och plockade ut de fem vanligaste faktorerna:

1. Små bolag går bättre än bolag över en lång tidsperiod.
2. Värdebolag går bättre än tillväxtbolag.
3. Bolag som tenderar att gå upp tenderar att fortsätta gå upp och bolag som går ner tenderar att fortsätta gå ner – det finns en momentum effekt.
4. Low volatility, att de svänger lite.
5. Intjäning.

De har gjort ett lapptäcke på de här två och tittat på hur mycket man fick betalt för att ha de här olika faktorerna. Om man bara tittar på två av de här faktorerna så är det i princip slumpmässigt. Det går inte att säga att den ena faktorn går bättre än den andra.

Value har gått skitdåligt de senaste 10 åren, trots att det borde gå bättre än growth. Momentum går jättebra vissa år och väldigt dåligt andra år. Det jag tyckte var väldigt intressant är att om man tittar på den amerikanska marknaden och den brittiska marknaden så är det helt olika faktorer som har gått bra under olika år. De har också gått bra olika mycket.

Mellan 2008-2020 i USA gick low volatility bäst och momentum gick näst sämst. I USA gjorde momentum -2,3% medan momentum i Storbritannien gav +8,1%. För mig blir det som att chansa. Du ska träffa rätt faktor, rätt år, på rätt marknad. Supersvårt. Jag tycker att det här är det bästa argumentet hittills mot faktorer. Det är därför Lysa säger att de inte vill ta in faktorer som en del i deras investeringsstrategi.

De skriver: ”First, although these are labelled premiums, they are frequently negative.” Så du får inte betalt för dem, för det första. Sedan kan man säga att här har vi fem faktorer, men det är någon kines som har tagit fram 400 faktorer. För mig börjar det här bli mer och mer brus. Att det är lite marketingtjaffs.

Caroline: Men om man ser något typ av mönster ju fler faktorer man tar in, då kanske det kan vara meningsfullt. Att vissa faktorer hänger på andra på en viss marknad.

”At best, factor investing is a long-term strategy. Second, over time, the ranking of the factors varies a great deal. Third, and relatedly, although the rankings within a year for the two countries are often similar, that is not always the case. For example, in 2017, low volatility did best in the USA but worst in the UK. Fourth, it is not obvious which factors are destined to do well. There can be a successful run of years, but it is hard to know if it will persist. An interval of 13 years is simply too brief to underpin judgements about the longer-term premiums from a particular factor.”

Nytt nyhetsbrev varje månad och veckovisa notiser

Jan: Det känns inte som att de var superpositiva här. De säger att till och med under en 13-årsperiod, som många tänker är en lång sparhorisont, så är det inte säkert att man får betalt för sin faktorinvestering.

Då ska du hålla någonting i 13 år trots att det har gått dåligt. Jag har inte varit något stort fan innan detta och nu när jag ett ännu mindre fan, just nu. Jag tänker att vi ska runda av. Vad tar du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Det kändes som att min hjärna blev lite kokt. Men det som var mest spännande var att den förväntade avkastningen är mycket lägre än vi tror och än vad den har varit historiskt. Jag tyckte också att det var intressant att höra om hur man tar mer och mer risk för att få någon avkastning. Vad tar du med dig?

Jan: Det som stack ut för mig var att aktier inte är ett bra skydd mot inflation. Jag tar med mig den här analysen av faktorerna och att man inte ska räkna med 3% avkastning på en 100% aktieportfölj. Det är tufft alltså. Vi vet inte det för att vi är så kortsiktiga i vårt tänkande.

Jag tror att vi kommer att få återkomma till det här med inflation, även om de stora händelserna brukar ske inom oväntade områden. Det är inte sakerna som du vet att du inte känner till som ställer till det för dig, utan det är sakerna som du är helt övertygad om att de är på ett visst sätt ”that just ain’t so”.

Om man vill prenumerera på vårt nyhetsbrev som är kostnadsfritt och kommer ut en gång i månaden så kan man gå till RikaTillsammans.se/Nyhetsbrev. Där kan du även välja att få en notis varje gång det kommer ett nytt avsnitt. Stort tack för den här veckan så hoppas jag att vi ses i forumet eller på Patreon. Vi ses nästa vecka och då blir det ett avsnitt om pension! Tack så mycket, ha det bra!

Jan och Caroline Bolmeson

28 mars, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 28 mars 2021 klockan 19:47 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk forskning om sparande.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.