Två fondförvaltare svarar på era läsarfrågor

Inför avsnitt #178 med förvaltarna till fonden Coeli Global Selektiv, fick vi in många frågor från er läsare. Vi hann inte ta upp dem då, utan de är med i dagens bonusavsnitt istället. Avsnittet är således ett samarbete med Andreas Brock och Henrik Milton och deras fond där de förvaltar över 6 000 miljoner kronor.

Frågorna är sammanställa från era kommentarer på Patreon, Facebook och Youtube. De berör flera olika områden, allt från hållbarhet till Wirecard, det tyska bolaget som kraschade spektakulärt då det visade sig att de till synes hade förskingrat över 20 miljarder kronor. Vi pratar även om hur de ser värderingen på börsen och utvecklingen framgent.

Redan i det ordinarie avsnittet #178 var de ganska säkra på att vi kommer att se börsfest snarare än börsfrossa. I avsnittet har jag även lyckats med ett rant (positivt faktiskt) om Tesla som bemöts väldigt ljummet av både Andreas, Henrik och Caroline.

Det blir även frågor såsom hur mycket pengar de har placerat i sin egen fond och vilket det enda kompletterande tillgångsslaget till en aktieportfölj bör vara.

Slutligen vill jag passa på och tipsa om deras kostnadsfria nyhetsbrev. Det ger tillgång till deras lista på världens 30 finaste bolag. Den kan man använda både som allmänbildning men även som inspiration för egna investeringar parallellt med sin fondrobot, indexfonder eller deras fond.

• Du hittar länken till nyhetsbrevet här

I övrigt pausar vi de ordinarie avsnitten i ca två veckor. Anledningen är att vi just nu håller på och uppdaterar bloggen till en helt ny version. Det innebär att mycket tid går åt att uppdatera gamla artiklar och skapa helt nya guider och verktyg. Mer information kommer inom kort.

Vi hoppas på ditt överseende med det, särskilt då vi nu lägger grunden för artiklarna som ska komma på andra sidan årskiftet, som t.ex. de bästa fonderna 2021. 🙂

Tack på förhand,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser.

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkomna tillbaka, Andreas och Henrik. Ni är ju fondförvaltare på Coeli Global Selektiv, som är en aktivt förvaltad globalfond. Ni har fem stjärnor på Morningstar, mer än 6 000 miljoner i förvaltat kapital och detta avsnittet är en komplettering till avsnitt #178 där vi pratar mer om er bakgrund och om fonden. Här ska vi ta läsarfrågor som har kommit in.

Att tänka på som ung investerare

Fråga från Robin Stenbäck:

”Om Henrik & Andreas fick chansen att åka tillbaka i tiden & träffa sig själva som unga, helt nya investerare; vad vore då deras topp tre tips eller lärdomar att dela med sig av till deras unga ’jag’?”

Henrik: Jag tänker så här att titta inte så mycket på värderingen, utan titta hellre på omsättningstillväxten. Alltså köp företag som växer. Det blir mitt första bidrag här.

Andreas: Jag håller med dig där att man börjar väldigt mycket som värdeinvesterare. Vad är fabrikerna värda, vad är marken värd, osv. Man fokuserar inte tillräckligt på resultaträkningen.

Den andra lärdomen skulle väl vara att rent allmänt ta mer risk. Var mer äventyrlig. Jag var själv väldigt fokuserad på svenska aktier när jag började, varför var jag det? Varför stack jag inte och kollade vilka häftiga företag som finns på östkusten i USA?

Alla företag som har med hälsovård att göra är jättespännande. Och varför stack jag inte till Kina och tittade på de internetföretag som var på väg där? Ta mycket mer risk och bredda horisonten. Man var väldigt snäv i sina tankar. Det kanske har lite mer självförtroende att göra också.

Henrik: Det tredje rådet blir att slopa det här med rebalansering. Köp en aktie och äg den på lång sikt. Tänk dig själv om du köpte 100 Apple-aktier för 20 år sedan, vad de skulle vara värda idag. Det är ju helt fantastiskt. Bara fortsätt äga dem om vi nu ska vara riktigt krassa.

Andreas: Tänk vad kan det här företaget vara värt om två, fyra, fem år. Våga tänka de tankarna och var inte bara fokuserad på här och nu. I förra avsnittet så pratade vi om Coronakrisen. Man har en tendens att låsa sig vid just de här speciella händelserna, som presidentval och Corona.

Ett företag kan bli 10 gånger större. Kommer ni ihåg när iPhonen kom? Det var ju helt enormt. Vet ni hur mycket Warren Buffet har i Apple av sin portfölj? Bara hitta på någonting.

Det är runt 40-50% av hela hans portfölj. Han har nästan halva sin portfölj i ett enda företag. Som fondförvaltare hade han inte fått ett jobb, men det är rätt häftigt när man tänker på det.

Jan: Ja, han säger som ni. Han hatar diversifiering och är mer för koncentration. Jag tror hans citat går något i stil med att diversifiering är till för de som inte vet vad de håller på med.

Caroline: Jag tänker precis som du säger Anderas, att det är så lätt att vara en del av sin samtid på alla möjliga sätt. Det förhindrar en jättemycket, inte bara i ekonomi.

Henrik: Ta ett vitt papper, sätt dig och ner och försök spåna lite på trender. Gör det till en vana så tror jag man kan tjäna mycket pengar på det.

Andreas: Vi har ju en tradition i vår globalfond att i början på varje år så träffas Henrik och jag och så knycklar vi ihop portföljen rent fysiskt och så kastar vi den i papperskorgen. Sedan börjar vi om.

Det är en ritual vi har första veckan i januari för att vi vill bryta våra tankemönster. Förhoppningsvis så ser de nya namnen likadana ut som de du äger, men ibland måste man krossa sina tankemönster och börja om.

Jan: Det är roligt för det är en klassisk coachövning. Alltså, vad vill du ha i ditt liv? Vilka relationer och vilket jobb? Börja med ett blankt papper.

Om de kommande 20 åren

Jan: Vad tror ni om de kommande 20 åren? För det är så lätt att säga att det är klart att man skulle ha ägt Apple, men vi hade lika gärna kunnat säga Gilette eller ExxonMobil. Något skitbolag.

Eller så ska jag inte säga, men någon aktie som inte alls har blivit som Apple. Det är lätt att välja Tesla. Caroline köpte två Tesla-aktier som har tiodubblats i värde över den tid som du ägt dem.

Henrik: Jag tycker att vi kan prata lite om den här e-handelstrenden då. Det är något vi har pratat om ganska länge och vi har börjat handla mer på e-handel.

Coronakrisen har ju accelererat den här trenden så jag tror att vi är kanske de första 10-20% i den här trenden. Det finns mycket mer kvar i den här trenden och du var ju inne på kommande trender och den här kommer utvecklas och det kommer komma nya spännande företag ur det här också. Så det är en grej. Titta på e-handel.

Andreas: För att anknyta till ditt påstående där, jag minns när jag pluggade i Lund och vi hade ett case på Ericsson. Det var precis innan tech boomen och då hyllade vi Ericsson i det caset.

När jag kom till London Business School hade vi ett case på Dell. Det var det mest fantastiska företaget på hela jorden och jag minns att jag ifrågasatte vad det var de hade. Och så är det alltid.

Man hajpar upp vissa företag och säger att de är helt fantastiska. Henrik har rätt att är man rätt placerad så ska man låta den rida, men kan man bevaka dem också.

Det var inte så svårt att se att Ericsson började gå sämre eller att Dell började gå sämre och då måste man agera. Sedan gäller det också att ha modet att hålla ut när man kan.

Jan: Men var går gränsen mellan att hålla ut och släppa taget?

Henrik: När vinsterna faller då är det bara att sälja. Alltså när caset är över.

Caroline: Vänta här nu, de kan ju komma tillbaka?

Henrik: Ja, men om du ser en strukturell förändring, som att det kommer in en ny konkurrent eller att de inte har rätt produkter för framtiden. Sedan ska man nog inte brottas med trenderna för mycket heller.

Man ska liksom inte ha för stark tro på någonting och att det ska komma tillbaka när det börjar falla bort. Där tror jag att man ska ifrågasätta sig själv vad man egentligen håller på. Då är det bättre att hålla på i en trend som redan finns och gräva djupare i den tror jag.

Andreas: Och de trender som kommer de finns i din vardag. Vi pratade om iPhone och vi kan ta ett annat exempel med Apple. Vi pratade ju om multipelexpansion.

Kommer ni ihåg när ni fick upp första gången vill du lagra dina bilder i iCloud för fem dollar i månaden? Då började man räkna hemma då, fem dollar i månaden, varannan person, det är 200 miljoner iPhones, det är 100 miljoner, det är fem miljarder dollar. Helt plötsligt så förstår du att dessa fem dollar i månaden är värt 20 miljarder dollar.

Henrik: Och den som precis har gjort ett fotoalbum tycker att det här är billigt. För det gjorde jag förra året. Jag hade gjort en resa med mina barn och tänkte att nu ska jag minsann skriva ut bilderna i ett fotoalbum.

Det blir dyrt och krångligt, men fan det är jättebilligt att ha det på iCloud. Då finns de alltid där, lättillgängliga, överallt.

Teslas bilar och aktier

Jan: En trendig aktie som jag har bashat är elbilar, Tesla. Vad är din tanke spontant?

Henrik: Om du hade tittat på Tesla-aktien i september 2019 så hade du faktiskt förlorat pengar på den. Då gick kursen neråt. Sedan kom då i slutet av 2019 så blev det en rymdraket av Tesla.

Jag känner en hel del personer som bara älskar Tesla. De har tjänat pengar på Tesla-aktien och de äger en Tesla-bil. Det är som en religion, inte helt olikt Apple på många sätt.

Men sedan finns det saker med Tesla som är bra. De har lyckats integrera det här med batteritillverkningen i biltillverkningen. Vad jag har förstått så har Tesla ett av de bästa batterierna till elbilar, som egentligen är nyckelprodukten i en elbil.

Jan: Nu ska jag försöka tillämpa ny kunskap och min insikt är att jag har haft rätt i många av de här trenderna. Jag har inte agerat på dem för jag har inte självförtroendet. Men då ska jag testa någonting.

Jag tror att det som många missar med Tesla är att de är ett mjukvaruföretag. Det som jag tror många säger som jag känner som äger Tesla-bilar, är att by the way, bilen blir bättre. För Tesla har löst det där med uppdateringar över internet.

Är det inte så att Teslas grej är egentligen att de är ett mjukvaruföretag där de – nu kommer jag som programmerare – att de har kontroll över hela mjukvaran, hela bilen?

Medans BMW, Volvo och alla de har problem, för att de inte har kontroll på sin mjukvara. Där har varenda leverantör sin egen mjukvara i sin egen komponent, vilket gör att de inte pratar med varandra.

Henrik: Jag tror i och för sig att fler biltillverkare kommer att tillämpa den modellen. Tesla har ju tvingat biltillverkarna nu att göra en massa saker nu som kändes jobbiga och besvärliga. Bara det här med att förbränningsmotorn till exempel.

Den kastade de ut genom fönstret nu och det ska in nya grejer. Jag har en Audi och den är uppkopplad mot nätet och jag ser det varje gång. Den tankar ner data till kartan, så uppkoppling finns där.

Jan: Ja men den strukturella vallgraven är att du får inte leverantören, t.ex. den som tillverkar bromsarna. Det är inte Audi. Den som gör mjukvaran till fönstermotorn är inte Volvo. Du vet, man har leverantörer utanför Göteborg.

Min poäng är att det inte går att integrera mjukvaruteamen. När man utvecklar mjukvara behöver man ibland dra av plåstret helt från början och det skulle BMW behöva göra. Men det säger sig själv att man inte kommer kasta ut varenda leverantör, för det är så man har jobbat i 50 år.

Förlåt, nu var detta helt off topic, men det slog mig nu för jag läste en analys där en bilanalytiker sa att så länge det inte är en programmerare i ledningsgruppen för ett bilföretag så kommer jag aldrig investera i ett bilföretag, för det är det som är Teslas fördel som ingen fattar.

Typ som McDonalds. Du kan göra en bättre hamburgare än McDonalds, men varför har ingen konkurrerat ut dem? För att de egentligen jobbar med att hitta AA-lägen, och sedan jobbar med med franchise.

Henrik: För att säga någonting som kanske sågar Tesla-caset. Jag pratar om Audi. Jag fick hem en broschyr från dem där de visar sin nya e-tron som ser fantastiskt fin ut.

Vi har ju de här Tesla-fanatikerna som är early adopters och så vidare, men vi andra som bara vill ha en schysst bil med schysst inredning bryr oss inte om huruvida motorn kommer från det stället eller det stället eller batteriet kommer därifrån.

Jag vill bara ha en schysst upplevelse. Därför tror jag att det kommer bli tuffare för Tesla framåt i tiden när alla de här vanliga Mercedes, Audi, Volvo och så vidare kommer med schyssta elbilar.

Inredningen i Tesla är inte så imponerande, men att åka i en tysk bil som t.ex. Mercedes är en helt annan känsla. När det blir en elbil som har samma prestanda och gör exakt samma som Tesla, varför ska jag då köpa Tesla?

Jan: Detta är roligt för det är en av de få gångerna jag känner att jag är villig att göra ett bet på att marknaden har fel i detta resonemang. Som du säger, Andreas, att när diskrepansen blir stor mellan det du och andra tror, då ska man satsa.

Caroline: Jag är nog inte unik här, men vi har Elon Musk som vill till mars. Han står bakom detta företag. Jag tycker att han är ovanför här någonstans sin samtid. ”Här” är samtiden och ”här” är Elon Musk. Det är som på två plan. Helt utanför sin samtid och helt visionär. Han gör annat än bilar och de andra gör bilar.

Jan: Jag har ju bashat Tesla i 30 avsnitt och det här är den första gången jag säger att jag kan tänka mig att investera i Tesla för jag tror att folk har missuppfattat företaget.

Henrik och Andreas tankar om presidentvalet i USA

Fråga från Marcus Braun:

”Vore intressant att höra vad de har att säga kring presidentvalet som sker några timmar senare.”

[Reds. anm. Avsnittet spelades in på förmiddagen den 3/11-2020.]

Andreas: Det är svårt att säga någonting om Trump. Man blir hatad oavsett om man säger något positivt eller negativt så blir man hatad. Så vi uttalar oss inte om presidentkandidaterna.

Men det är en osäkerhetsfaktor och när den är över, oavsett vad det blir, så kommer förmodligen börsen att reagera väldigt positivt. De är två människor och det finns två partier runt ikring.

Vad de än fattar för beslut så ska det gå igenom kongressen och senaten, som är fylld av extremt högutbildade människor som vill Amerika väl.

Vilka lagar och beslut som än kommer fattas så kommer majoriteten av dem förmodligen vara väldigt bra för ekonomin. Det är ingen som vill att ekonomin ska gå dåligt nästa år. Så frågan är hur stor blir stimulansen?

En eller två triljoner, men stimulanser blir det. När det här väl är över och osäkerheten är borta så kommer det fattas både bra och dåliga beslut, men väldigt många bra beslut för ekonomin. Vi ser väldigt positivt på kommande år.

Henrik: Om vi backar tillbaka till det förra presidentvalet då var en röst på Trump en röst mot Hillary Clinton. Idag är det röst om Trump ska vara kvar eller inte så det är väldigt personberoende det här valet.

Vi vet inte så mycket om Biden egentligen och det är inte så konstigt för vi har ju lärt känna Donald Trump här under fyra år och det är en rätt spännande person. Både positivt och negativt. Han har ju rätt mycket utspel.

Ett hus är det enda andra tillgångsslaget du behöver

Fråga från Jimmy Svensson:

”Hur skulle de komplettera en portfölj med deras fond? Vilka andra innehav/fonder/tillgångsslag skulle de ha i ett långsiktigt sparande mer än deras fond?”

Andreas: Det är fonden vi har investerat i. Det är där vi har vårt kapital. Så ett hus kanske.

Henrik: Vi tror ju på den här filosofin med dedikerad förvaltare och koncentrerade fonder. Man kan leta upp en annan fond som jobbar på ett liknande sätt, så att man får ett litet överlapp t.ex. när det gäller innehaven. Vi har ett antal innehav och en annan fond har ett annat innehav, så man kan titta på den typen av förvaltare.

Jan: Det är många som spekulerar i att under detta decennium kommer vi kanske hamna i ett höginflationscenario. Det funkar inte att centralbankerna driver marknaden, att t.ex schweiziska centralbanken är en av de större ägarna i Facebook. Att vi har strukturella problem. Hur ser ni på ett kommande inflationsscenario?

Andreas: Det är lite provocerande, men vi har ingen aning. Vi hade ingen aning om att Corona skulle hända för 12 månader sedan, Brexit, vem som vinner presidentvalet, osv. Och vi har ingen aning om vad som kommer att hända de närmaste 10 åren makromässigt.

Vad har du för klocka på dig, Caroline? En Apple-klocka. Gillar du den? Ja, du gillar den jättemycket. Så Apple kommer förmodligen sälja klockor om 10 år som folk kommer gilla jättemycket och det kommer generera en massa intäkter.

Vi försöker lägga oss på företagsnivå för det är mycket, mycket enklare att förutspå. Kommer Sika att göra tätningsmedel om 10-20 år? Ja. Är de bäst i världen på det? Ja. Är priserna höga? Ja. Då vet vi det.

De variabler som vi kan kontrollera är de vi investerar i. Sedan är makro väldigt svårt att förutspå. Vi känner mycket folk i finansbranschen och många av de som tenderar att bli förmögna är de som fokuserar på aktier och det är där vi lägger vår kraft.

Låt oss ta en whiskey en kväll och prata guld, men då gör vi det för att det är nöje. Jag skulle aldrig gå och fatta beslut för tusentals människors pensionspengar på min magkänsla. De besluten baserar vi på riktiga produkter och riktiga företag. Det är där vi lägger oss.

Henrik: Jag tycker att en företagsobligationsfond är en ganska bra investering. Det måste jag säga. Där får du egentligen företagsrisken på ett positivt sätt, för du har ett kontrakt att man ska betala en kupong. Den här går till ett förfall, förvaltaren säljer och köper nytt.

För det man får med en företagsobligationsfond det är en diversifiering. Man får den här företagsrisken som man är ute efter på ett positivt sätt. Då får du inte den enskilda bolagsrisken. Jag tycker att företagsobligationsfond är bra.

Jan: Jag mår lite dåligt för jag brukar avråda från företagsobligationsfonder. Jag tänker att man köper en räntefond och sedan går den back 20%. Det gjorde de i Mars, även om majoriteten av dem kom tillbaka.

Henrik: Obligationer är ju prissatta på marknaden. Det handlas som aktier. Tittar du på korrelationen på företagsobligationer så rör de sig som aktiemarknaden och inte som räntemarknaden, alltså statsskuldväxlare osv.

Jan: Nu måste vi ändå backa tillbaka. Jag tänker att en av de viktigaste grejerna i ett sparande är tillgångsallokering. Ni säger att tillgångsallokering är viktigt, bara det är 100% aktier.

Henrik: Tänk dig produktallokering i så fall. Vad är det jag vill investera mot? Kosmetika, skönhet, fastigheter? Vill jag ha en bra skotillverkare, e-handel. Det är den diversifieringen.

Jan: Jag tänker på diversifiering som för tillgångsslag vill jag ha aktier och guld har hållit värde i 4 000 år och det finns ganska mycket studier som visar att guld i en portfölj sänker volatiliteten, räntor är bra att ha som krockkudde i de här perioderna då börsen minskar. De bra räntefonderna höll ju mot. Jag pratar totalekonomi.

Andreas: Då pratar du mycket om pengar som ni kanske behöver de närmaste sex till 12 månaderna. Vi pratar om kapitalet som man har råd att ha en tre till fem års horisont på.

Jan: Om vi skulle titta på en helhetsekonomi för det tror jag flera frågar implicit. Om man tittar på en helportfölj som ska fungera. Vad tänker ni då?

Henrik: Ditt största sparande är säkert ditt eget hus där du bor. Har du möjlighet på ålderns höst att faktiskt växla ner boendet och göra en förändring där så har du ett fantastiskt sparkapital du kan ta av.

Sedan då att inte äga aktier under 30 års tid, det vore tjänstefel av oss att säga att man inte skulle äga det. Det måste man bara ha. Sedan får man se till att man har den här bufferten då som man pratar om för när tvättmaskinen går sönder eller något annat i hemmet går sönder.

Att man har de där pengarna redo då, så att man inte är beroende av huruvida aktiemarknaden står högt eller lågt när man behöver de pengarna.

Jan: Visste ni att Riksbanken skrev en promemoria 2014 27:e januari där det står att för de flesta hushåll vore det lönsamt att belåna huset upp till bolånetaket och investera det lånade kapitalet i aktiefonder och långa företagsobligationer? Det är inte så ofta man tänker på det, men det är som ni säger.

Andreas: Och på belåningen då, när vi är inne på det temat, så tycker jag att när man tänker på en belåning så beror det på vilken tillgång man köper.

Om du köper en tillgång som över tid går upp i värde – och anledningen till att hus går upp i värde är för att du tjänar mer och varenda människa som tjänar mer har en tendens att lägga mer på sitt boende – då vill du ha leverage. Så länge tillgången ökar mer i värde än vad räntekostnaden är så är det bra att ha belåning. Så personen som skrev det har helt rätt.

Makroekonomi och Coelis prestation under olika marknadsklimat

Fråga från Göran Karlsson:

”Fråga gärna om de har någon uppfattning hur börsen kan tänkas gå fram till sommaren och vad de tror om börsen på lång sikt?”

Henrik: Man kan säga att fundamentet för att aktier ska gå upp finns där i form av låga räntor. Sedan tror jag att i och med att det här året har varit ett ganska dåligt år för svenska aktiemarknaden generellt sätt, så kommer det bli ett release-rally när vi får ett vaccin och så vidare. Jag tror att kurserna kommer stå högre till sommaren 2021 än vad de gör idag.

Fråga fån Mattias Öman:

”Deras fond har ju gått sämre i uppåtgående marknad men gått bättre nu vid en större nedgång. Hur kommer detta sig? De var helt säkra på att de skulle slå index sist de var med men sedan ha sämre avkastning tre år. Skulle de slagit index om det inte varit en större nedgång?”

Andreas: Det stämmer inte riktigt det frågeställaren säger, tyvärr. Kortsiktigt går vi ungefär som börsen men över längre tid tenderar vi att slå marknaden. Tittar man på vår fond, som visades i en oberoende studie som gjordes av oss, när börsen föll så gick vi lite bättre och när börsen går upp så går vi lite bättre.

Anledningen är att vi har företag som växer och då går man ofta bättre när börsen går upp. När det faller har vi starka balansräkningar så då faller vi mindre. Det är inte alltid så och tidsperioden som frågeställaren har kanske visade det, men över tid har det inte varit så.

Om du frågar oss vad som är viktigast för oss som fondförvaltare… Om man tar 2019 då så var vi väl upp 35 och börsen var upp 32. Så vi var 3% bättre. Jag tror inte vi firade så jättemycket vid det nyåret. Det var väl ok.

Vi slog börsen i en uppåtgående marknad. Det är roligt, men det är det här året som är viktigt för oss. Nu är det oroligt och jobbigt för människor att äga aktier. Det är det här året som aktiv förvaltning ska leverera. Det här året blev vi glada och så kommer det vara.

Det är väldigt mycket viktigare för oss att gå bättre när det är oroligt än att gå bra när det går bra.

För då tjänar alla pengar. När det året då börsen gick upp, om vi hade kommit in 2% sämre än börsen hade jag inte varit så väldigt ledsen. Men om jag inte hade levererat det här året och jag tror att de närmsta åren blir nog också väldigt spännande år både uppåt och neråt, så det finns en hel del risk, och vi bryr oss mycket mer om de oroliga tiderna än de bra tiderna.

Fråga från Mattias Öman:

”Hur stor andel av deras investerade kapital är i deras egna fond? Hur stor del har de likvider privat?”

Jan: Jag såg på Shareville att du har 100% i din egen fond, men är det ditt totala investerade kapital?

Henrik: Vi har tänkt mycket på den här meningen och vi säger så här att alla tillgängliga medel finns investerade i fonden. Sedan har vi så klart lite kontanter vid sidan av utifall tvättmaskinen går sönder.

Fråga från Eva Maria Widlund-Tedros:

”Jag är imponerad av avkastningen. Dock när att gick igenom deras fond var min slutsats att info om hållbarhet lös med sin frånvaro, när jag ringde för att ställa frågor samt träffade en av deras kollegor så var det bland de otydligaste och svaren jag har fått från branschen. Vilket gjorde det omöjligt för mig att investera. Hur styrs deras hållbarhetsarbete idag; strategiskt och operativt?”

Andreas: Hållbarhetsarbete är någonting som utvecklas hela tiden och precis som processerna alltid förbättras så är hållbarhet ett område där det har hänt jättemycket de senaste åren.

Vi har sedan start för sex år sedan jobbat med hållbarhet. Vi började med exkludering där vi exkluderade vissa sektorer. Det är rätt många som gör det idag, men vi var relativt tidiga där. Så det är vapen, olja, gas, fossila bränslen och så vidare.

Allt eftersom fonden har funnits så har vi även börjat med inkludering där vi aktivt är ute och jobbar för att hitta företag som gör bra saker för världen. Det är inte bara bra för själen att investera hållbart, som i t.ex. svenska BRF och Henrik nämnde också Vestas. De gör produkter som är bra för världen och det har också varit väldigt bra aktier, så vi har tjänat mycket pengar på det.

Den tredje delen, som vi började jobba aktivt med de senaste 18 månaderna, är påverkan, där vi aktivt går ut till alla företag som vi definierar som champions och försöker påverka dem i rätt riktning. Vi jobbar med ESG-kriterierna.

Vi uppmanar alla våra företag att göra bra saker som är bra för miljön och baserade på vetenskap. Vi skickar ut ett brev till dem med letterhead och så vidare där vi säger att vi har investerat hos er och vi kommer förmodligen äga aktien länge och ha mer pengar hos er ifall ni gör följande saker och detta är också någonting vi förväntar oss att ni gör.

Vi har fått väldigt positiv respons från våra företag som tycker det är skönt när någon inte skäller på dem. De hamnar ofta i en situation där folk skäller och skäller och sedan hängs de ut i media. Det är rätt skönt när folk säger i förväg att det här är vad vi förväntar oss av er.

Vi vill också gärna att de har en inkluderande policy och vi mäter själva hur många kvinnor det finns i executive management och vi uppmanar våra företag till det.

Sedan vill vi gärna att ordföranderollen och vd-rollen är skilda. Vi vill också gärna ha en intern revision, alltså en oberoende som rapporterar till styrelsen, och så vidare. utöver det så går vi in i diskussioner med våra företag.

Jan: Men blir ni lyssnade på? När ni träffar investeringschefen eller vd:n tar ni upp de här frågorna och hur är responsen? För annars tänker folk att de skickar ett mail och så vi har man kryssat av det i sin checklista liksom.

Henrik: Jag tror att man bygger en pappershög helt enkelt. För vi är inte de enda som jobbar med ESG. Det är fler som skickar in brev, det är fler som pratar om det här och när det hela tiden förs en debatt om det här med ESG så börjar man gärna tänka ESG hela tiden.

Det kanske inte var någon som regerade i början, men nu när alla pratar om det så blir det viktigare för dem. Och sätter vd:ns långsiktiga lön lite av hur aktiekursen går. Ett bolag idag som är hållbart är mer intressant än ett bolag som inte är hållbart, så han har väldigt starka incitament för att faktiskt göra bolaget mer hållbart för då kommer aktiekursen gå upp och då blir hen rikare.

Coelis etiska investeringsfilosofi

”Finns investeringar i fossila bränslen?”

Henrik: Nej.

”Vad har ni för klimat / miljö och andra relevanta risker hur är erat resonemang och övervägningar?”

Andreas: Det är en del i arbetet att identifiera de här riskerna i ett företag. Det kan vara t.ex. i produktionsprocessen. Det tog vi t.ex. upp med Sika som är ett kemiföretag. Hur jobbar ni med miljöfarliga ämnen, kommer de ut i naturen, och så vidare? Vi tyckte vi fick ett bra svar på det och sedan jobbar man vidare mer det här hela tiden.

Vi tittade på oljetankers som skeppar olja och vi funderade på det i 10 sekunder och sedan tänkte vi vill vi äga någonting som går i grund och släpper ut en massa olja? Nej tack. Då åkte den ut och så jobbar man företag för företag, men alla företag har olika risker.

Det som har varit negativt med Amazon och varför vi inte kunnat äga den historiskt var för att de sa nej till fackföreningar. När de ändrade den policyn så var det ett företag som vi kunde investera i.

Henrik: Om man pratar lite mer om Amazon så kan man säga att den som lyssnar in på konferenssamtalet har hört att de har höjt minimilönerna för sina anställda och de har tagit enormt mycket kostnader just under Coronakrisen för att skydda de anställda.

Jag tror att det här arbetet med hållbarhet har även nått företag som Amazon som faktiskt tillåter sådant här. Jag tror att det är investerarnas tjänst bland annat och media då som trycker på helt enkelt.

Wirecard var en bra investering, men

Fråga från Göran Tistrand:

”Lite tuffa frågor om Wirecard vore intressant. Kolla avsnitt 36, där finns fina citat om deras grundliga research. ”Hur solitt som helst”, ”media hade totalt fel”

Henrik: Vi började köpa Wirecard på 45 euro och vi sålde rätt mycket på 170 euro. Så det har varit en bra investering för fonden. När vi sålde där vid 170 så började aktiekursen gå ner väldigt mycket först och sedan upp och då köpte vi lite mer aktier.

Sedan kom den första artikeln i Financial Times och jag minns att vi debatterade den väldigt, väldigt mycket. Vi spenderade flera dagar bara på att prata om den artikeln om huruvida man kunde lita på informationen eller ej. Till och med tyska finansmyndigheten införde ett blankningsförbud på Wirecard och sa att det var nonsens.

I artikeln stod det att de hade fifflat med redovisningen och det var någonting i Singapore. Jag kommer inte ihåg exakt vad det var. Det började uppdaga vissa saker och ting och att de inte hade koll.

Jag träffade en kvinna i Tyskland som gick ut och kommunicerade en bild för företaget att det här är världens mest fantastiska bolag, men det var en ren och skär lögn. Men Andreas har gjort en ganska häftig grej med forensic analysis.

Andreas: Wirecard var ett företag med ett frågetecken gällande deras redovisning. När vi investerade 2015 gjorde vi vår egen analys på det här och kom fram till att de hade fel. Wirecard hade inte gjort någonting fel utan de som påstod att Wirecard hade konstig redovisning hade fel faktiskt.

Det har visat sig i efterhand att 2015 var det helt rent mjöl i påsen. Då hade vi rätt. När vi analyserade Wirecard så pratade vi med folk som använde deras produkter och det var en artikel i DN om en stor spelare som hade använt deras produkter och deras teknik var hur bra som helst.

Det går tillbaka till det Henrik sa att det fanns tusentals duktiga ingenjörer på Wirecard som gjorde en produkt som var superbra. Vi har varit nere Brasilien och Indien där folk pratar om hur fantastiskt Wirecard är, så de hade en fantastisk kärna.

Allt eftersom tiden går går aktien och allting bra för dem och sedan kommer de här artiklarna i Financial Times. Redan innan dess hade vi börjat känna att det kanske är vissa saker som inte stämmer.

Det finns alltid någonting som inte stämmer i våra investeringar. Det är alltid risk och det är alltid problem med något företag som har operations över hela världen. Frågan är om det är tillräckligt för att vi ska sälja.

När årsredovisningen kom ut för 2017 började vi ifrågasätta kassaflödet i möten med dem och då bla, bla, bla. När redovisningen för 2018 kom så sa vi att nu räcker det. Nu funkar det inte längre för vi fick inte kassaflödet att gå ihop.

Saken var då att det hade byggts upp en väldigt stor kassabalans på dem och vi fick det inte att gå ihop. Vi jämförde med de amerikanska spelarna och vi sa att det finns ingen anledning till att de ska ha den här typen av kassabalans.

Vi pratade med vd och så vidare i branschen och precis som Henrik nämnde la vi väldigt mycket tid på det här och därför sålde vi av. Sedan gick tiden och det har faktiskt funnits tre tillfällen där det har hänt väldigt konstiga saker med Wirecard, där de har skjutit upp publiceringen av årsredovisningen och så vidare, så det fanns rätt många chanser för dig att komma ur den innan det gick dåligt.

Till slut visade det sig att det var något som var konstigt med kassabalansen och så vidare. Men det här var ett företag med tusentals anställda. Det var fem eller 10 skurkar.

Henrik: De hade en av de största bankerna i Frankrike, Credit Agricole, de valde Wirecards betallösning. De hade gjort en DD på hela Wirecard så de dolde det väldigt väl, kan man säga.

Andreas: Ja, de valde dem över de franska konkurrenterna för att Wirecard hade den bästa teknologin. Sedan ljög de om deras business i Asien. Att det var fejk liksom. Det är ju väldigt tragiskt.

Henrik: Idag är delarna sålda, så man har styckat bolaget. Man har plockat ut teknologin och sålt det till andra företag.

Andreas: Jag kanske har fel på någon siffra men jag tror det var 150 eller 170 som bjöd på de teknologiska delarna.

Caroline: Men vad hände med skurkarna?

Henrik: Markus Braun han sitter väl häktad fortfarande, tror jag, och den polska ekonomichefen är försvunnen. Han har flytt.

Vad man betalar för när man väljer Coeli Global

Fråga från Johan Örneblad:

”Varför ska man aktivt välja deras fond, istället för att låta en fondrobot göra valen?”

Andreas: Avkastning har vi ju pratat om i förra avsnittet där vi visade att det har varit nästan dubbel så hög avkastning över en femårsperiod om man gjorde en fondrobot med 100% aktier eller vår fond.

Det är rätt mycket pengar. Det andra är väl etik. Vi investerar i det som vi anser vara världens finaste och vi har en högre etisk svansföring så klart när vi väljer ut och tar bort fossila bränslen och så vidare.

Sedan är det väl också information och risk. Vi visar våra innehav och hoppas att det får folk att ha is i magen och hålla ut. Att tjäna pengar på aktier handlar inte bara om att välja rätt. Det handlar om tid.

Det handlar om att sitta länge med aktierna och att vara exponerad mot aktiemarknaden. Jag tror det är väldigt svårt att vara exponerad om man inte riktigt vet vad man äger och att det är lätt att få panik då.

Jan: Det som jag gillar med er fond, för ni ger ut den här listan via nyhetsbrevet, och det som jag kommer ihåg första gången när jag fick den listan så var min tanke att det är många av de bolag som jag själv använder och gillar. Det var inte typ bara Sika som man aldrig har hört talas om, utan även bolag som L’Oréal och Adidas.

Fråga från Jonas Nordquist:

”Va kul, ser framemot det avsnittet. Vore intressant att höra hur dom ser på utvecklingen globalt, vilka sektorer och länder tror dom kommer avvika i sin utveckling gentemot vad dom trodde för ett år sedan.”

Henrik: Vi kanske hade hoppats att den europeiska delen skulle gå bättre, men faktum är att de bästa företagen faktiskt finns i USA. Om jag skulle gissa idag vad är det som kommer gå bäst om 12 månader så är det USA. Och det är för att de bästa företagen finns där.

Om man tar emerging markets så har det varit en ganska förfärlig tillgångsklass att äga de senaste fem åren. Det är ju Brasilien, Indien, Kina, Ryssland, och så vidare. Pengarna har inte sökt sig dit kan jag säga.

Det kanske är en spaning då, men för att det ska hända så måste vi nog ha en billigare dollar t.ex. Sedan måste kapitalet tycka att det är mer och mer intressant att placera pengarna.

Som vi beskrev tidigare om när pengarna kommer ut från Centralbanken då köper man först de fina amerikanska företagen. När de har gått så säljer man det och så köper man nästa steg. Det tar ganska lång tid.

Jan: Investeraren Arne ”Kavastu” Talving bruka säga att investera är ganska enkelt. Det är som att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, sedan ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit. Kan det vara så med emerging market? Att det är kantareller man ska gå och ställa sig vid?

Andreas: Nej. Emerging markets är väldigt brett. I Kina finns det en hel del välskötta företag men det är väldigt svårt att förändra människor. Jag tycker ibland synd om människor som bor i vissa av de här europeiska länderna som aldrig sköter sig.

Man kan själv läsa vad spanjorerna tyckte om det här räddningspaketet. De vill ju att EU sätter press på sina politiker. Titta på länder som Turkiet, det håller på att implodera ekonomiskt och det är de själva som skapar det. Vi tittar på företag i Afrika där det förekommer korruption och andra intressen, så det finns inte så där jättemånga företag som drivs för aktieägarna och som har rent mjöl i påsen.

Ibland blir man besviken där också. För att gå tillbaka till Arne, det är inte så svårt, men väljer man de här företagen som drivs för aktieägarna i de här stabila, politiska miljöerna och har det här drivet, självklart går en portfölj med 30 sådana företag bättre än 2 000 där allt möjligt finns. Det är bara sunt förnuft.

Jan: En grej som bara slog mig nu när vi sitter här och pratar var när du sa vi vet inte vad som kommer hända nästa år eller om 10 år. Vilket är egentligen precis exakt samma åsikt som jag har.

Du kan inte förutsäga framtiden, men det roliga är att då går ni tillbaka ett steg längre och tittar på företagen. Kommer människor ha en Apple-pryl, kommer människor köpa väskor eller smink, kommer människor att använda Office-paketet?

Andreas: Precis. Mitt under Coronakrisen så hade vi ett möte med er via Zoom och då fick vi igenom de här trenderna och det var precis det vi sa. Vi frågar oss själva om trenden kommer fortsätta genom Corona.

Jan: Det tycker jag är jättespännande, för jag bara drar en annan. Jag stannar ofta vid ett annat rödljus. Jag vet inte vad som kommer hända i framtiden så därför sprider jag mig över olika tillgångar.

Ni koncentrerar er i en tillgång. Det var ingen fråga nu men jag gillar att urskilja vart vi har samsyn. Vi har ändå samsyn i väldigt mycket och det är intressant att se vart vi tänker olika.

Corona är inte unikt när man tittar på börsen

Fråga från Pouya Vafaeian:

”Några av den bästa avsnitten när dem vart med. Skulle gärna höra dem prata om hur de tänker i turbulenta tider, tex som nu kanske vi står inför 4-5 månader av långt mycket värre Corona smitta än i våras iom vintern. Vad lutar man sig emot för att sitta lugnt i båten, hur resonerar dem i dessa tider?”

Andreas: Vi pratade tidigare om vad som hade varit bra för oss alla, vilken produkt som vi hade uppskattat under året och allting var hälsa. Därför försöker vi, i våra privatliv, att ta våra semestrar, vi har en disciplin för att alltid vara fräscha mentalt när krisen kommer.

Det kommer alltid en kris och därför tror jag att man ska ha balans i sitt eget liv, oavsett vad man jobbar eller sysslar med. Man tränar, äter bra mat, man har bra relationer och jobbar på dem, så att man har den här energireserven som man kan använda när krisen kommer.

Henrik: Man kan ju säga så här att vi kommer lära oss att leva med Corona. Vi var lite kaxiga och sa att det kommer blåsa över och det har vi kanske delvis fått äta upp, men å andra sidan har vi positionerat fonden för en uppgång och det gick upp och det har gynnat oss.

Men man måste också tro på mänskligheten för vi gör hela tiden saker som blir bättre och bättre och bättre hela tiden. Jag tror att vi kommer manövrera i Corona och få vår ekonomi att växa igen och hitta vägar framåt. Men är man ute mer för aktietaktiska tips och så vidare så skulle jag vilja säga att man kanske ska våga lite som Warren Buffet.

Man ska köpa när blodet flyter liksom. Är det så att det blir sättningar, utnyttja dem. Har du lite kapital på sidan och är det något bolag som du hemskt gärna skulle vilja äga, om du älskar Tesla och de har en ordentlig dipp och du tror på dem, köp lite då då.

Jan: De flesta är rädda för en börskrasch, men både ni och Eric Strand, som också är fondförvaltare, säger att en börskrasch är bra för unga människor. Det betyder att de kan komma in och de får möjligheter att köpa in sig. Det är många gånger de stora förmögenheterna byggs upp under en börskrasch. Man behöver inte vara så himla rädd för det där.

Vi hade kunnat prata hur mycket som helst. Jag hade en fråga när du sa att ni precis har gjort en analys på svenska bankerna och det är typ inga reservationer för kreditförluster. Men jag tänker att vi spar det till frågestunden som vi har på Patreon.

Jag vill säga ett fantastiskt stort tack för att ni har kommit. Sedan kan man följa ert nyhetsbrev på coeli.se/global och då får man också listan med de 30 bolagen som ni uppdaterar, vilket väldigt få fonder gör. Där har ni också ganska roliga artiklar. Allt från bilder till mer detaljerade analyser av de bolagen.

Henrik: Är man intresserad av att ta reda på hur Andreas och jag tänker så är bloggen ett väldigt bra ställe att vara på.

Jan: Sedan finns fonden på Avanza, Nordnet och SAVR. Tack, så ses vi om ett år igen.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev