Eric Strand svarar på era lyssnarfrågor om världsläget, makroekonomi och sina fonder
Sök:

Eric Strand svarar på era lyssnarfrågor om världsläget, makroekonomi och sina fonder

RikaTillsammans Bonus #09 - Eric Strand svarar på läsarfrågor

Dagens avsnitt är ett samarbete med Eric Strand och hans fondbolag AuAg Fonder AB. Det är också en fortsättning på förra veckans avsnitt där vi intervjuade Eric. Den stora skillnaden är att i det här avsnittet ställer vi era frågor till Eric.

Vi fick in väldigt många frågor så vi har faktiskt delat upp det i två bonusavsnitt. Det här som framförallt handlar om makro, silverprisets utveckling och hans fonder. Inom kort kommer även bonusavsnitt 10 som handlar mer om guld och silver och portföljfördelning.

För dig som är ny till vår kanal så vill jag understryka att det här inte är något tips om att gå och lägga alla sina pengar i Erics fonder. Vi vidhåller fortfarande att den strategin som har mest forskningsbelägg är att spara långsiktigt i alla aktier i hela världen så billigt som möjligt och balansera risk med en kombination av aktier, räntor och bankkonto. Precis det vi pratar om i avsnitt #99.

Erics fonder har vi själva i den så kallade lekhinken som vi pratar om i avsnitt #133. Eric har ju haft många rätt och tror verkligen på sin syn, men det finns ju andra som har annorlunda syn. Något vi också kommer ta upp i kommande avsnitt.

Tack så hemskt mycket för alla frågor!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du är fondförvaltare i eget bolag, AuAg Fonder och du har två fonder som heter AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Du har en lång bakgrund i finansbranschen. Du har varit hedgefondförvaltare, du är en de mest uppskattade gästerna vi har på RikaTillsammans och du verkligen brinner för det här med guld och silver och vart vi är på väg i världen. Välkommen tillbaka!

Eric Strand besvarar läsarfrågor

Jan: I detta avsnittet så kommer det i princip bara vara läsarfrågor. Vi kommer prata om makroekonomi, de stora sakerna som händer i världen, och dina fonder.

Melker, Damone, Willy och flera andra på Facebook har varit väldigt sugna på att höra dig prata om makro och om du kan prata om världsekonomins framtid i stora drag. De säger att det är kul att höra vad du säger. Vi var inne på det i förra avsnittet, men om du kan sammanfatta de breda penseldragen i några få punkter. Vart upplever du att vi är på väg?

Det som är har hänt nu, sedan ganska många år, är att centralbankerna har tagit kontroll över hela det finansiella systemet genom att styra korta och långa räntor. Vi har haft lite olika, men det är egentligen deras agerande som har styrt mest.

Eric: Vi kan säga att våren 2019 när USA hade en period där de höjde räntorna och ville ta sig ur stimulanserna litegrann och börsen fick problem. Förra sommaren 2019 vände man och sa att nu stannar vi på 2,25% och kommunicerade att de skulle sänka räntorna. Börsen fick liv igen och det är väldigt tydligt hur de har styrt det här.

Sedan kom Corona och centralbankerna fick gå all in och göra ännu mer och samtidigt har länderna tagit på sig helt annan skuldsättning. Alltså, budgetunderskott. USA skulle ha haft 2-3% i budgetunderskott. Nu pratar vi om 12-13% budgetunderskott och det på en amerikansk budget är enorma pengar. Det är de stora sakerna. Man brukar säga att man ska inte lyssna på vad centralbankerna säger men man ska titta på vad de gör.

Det var en väldig stor förändring man gjorde nu, som betyder väldigt mycket, om man ska titta på makro framåt, som kom fram men ändå inte jättetydligt. Det stora var egentligen att om nu den här inflationen, som vi har pratat om förr, har varit under deras mål under en lång tid, lika mycket ska den kunna vara över deras mål under en lång tid.

Och det är ganska stor skillnad på att de ska låta monetär inflation driva på. För att monetär inflation är det enda sättet att bli av med stora skulder på. Som på 70-talet när vi hade prisinflation. Nu måste hela systemet bli av med skulder. Man kan inte resetta det, man kan inte ha skuldavskrivning, utan man måste ha det via någon form av inflation, även om det är monetärt.

Även om vi når det som man nu mäter som inflation på 2%, så kommer man låta det fortsätta. Man kommer inte höja räntorna och det tror jag är den största skillnaden makromässigt. Tyvärr är det centralbankerna som styr, annars hade man gärna velat se ökad produktion eller bra produktion av olika varor och utveckling och så vidare, men det är ändå centralbankerna som håller i taktpinnen.

Hur centralbankerna styr ekonomin

Jan: Det pratade vi också om i avsnitt #173, att skilja på prisinflation och monetär inflation och hur man kan agera i det.

Caroline: Får jag bara fråga, hur har det blivit så att centralbankerna styr ekonomin så mycket? Det har väl inte alltid varit så?

Eric: Det som är intressant var att centralbankerna inte sa någonting förr. Man hade ett möte och sedan kom ett beslut om ränta upp eller ner. Men man påverkade inte med olika köp av obligationer, utan man höjde eller sänkte räntan och egentligen var det så att om de hela tiden sa att de inte skulle höja då höjde de. Om de sa någonting så gjorde de sedan tvärtom.

Men de skulle inte säga något. Sedan kom krisen och då uppstod ett behov av att de skulle vara snälla och ha låga räntor länge. På engelska heter det forward guidance, alltså att man ska ge en hint om framtiden. Det var då svenska Riksbanken sa att räntebanan skulle ner och sedan sakta upp, men de där stämde aldrig.

Men fortfarande så lever marknaden på att man säger whatever it takes. Alltså, vi kommer att rädda; var inte oroliga. Man vill skapa förtroende så att alla fortsätter investera. Jag tror att ”whatever it takes” kommer gå över till ”whatever we must”.

Jan: Jag tänker på det som när man som förälder försöker lära sina barn att cykla. Man springer runt där och håller dem och sedan vänjer de sig vid att man håller och då kan de cykla fortare och fortare. När man släpper och det börjar vingla till, då är man tillbaka där igen och håller dem under armarna.

Eric: Något som börjar påverka centralbankerna, som kan vara intressant, det är nästa steg där, hur oberoende de kommer att vara. Historiskt har de sagt att de ska vara oberoende från regeringar och politiker, men kommer politikerna vilja knyta dem närmare? Det ser man tendenser av. Hur kommer det påverka förtroendefrågan? Hela det här är en förtroendebit. Pengar och hela det systemet är en förtroendefråga, så det tycker jag är mest intressant när det gäller makro.

Om man tittar på industri och länder så tycker jag inte att det är så mycket nytt. Det är klart att vi har handelskriget med maktkampen mellan USA och Kina. Det tror jag också påverkar makro väldigt mycket och där kommer vi också få se hur det utvecklar sig. Nu har det inte kommit till någon riktigt stor händelse, men det känns som att vi börjar närma oss någon större reaktion och att Kina förbereder sig för att ha någon form av motmedel.

Än så länge har USA mest makt i frågan, men ju mer de använder den, ju mer kommer Kina och Ryssland göra sig oberoende. Sist läste jag väl att Kina skulle sälja 20% av sina amerikanska korta räntepapper. Om de köper guld vet jag inte, men de gillar guld. Någonting händer där och det kommer kanske påverka makro väldigt mycket, men hittills har det varit fram och tillbaka.

Caroline: Vid något tillfälle ställde jag dig en fråga och du sa att USA vill gärna ha den här uppgörelsen med Kina så tidigt som möjligt, när de är starka.

Jan: Ray Dalio, som vi har pratat om, skriver ganska intressant om detta på Linkedin. Då är det så att USA är en stormakt på decline och Kina är en rising power. En stormakt som är på nedgång vill alltid ha en konflikt så tidigt som möjligt, för då är de så starka så som möjligt. Av samma anledning vill Kina dra ut på konflikten så mycket som möjligt, för att vara starkare i framtiden.

Frågor om USA-valet och Ny Teknik-sektorn

Fråga från Niklas på Facebook: ”Hur ser Eric på utfallet av USA-valet?”

Eric: Om man säger så här, utan att jag har förberett mig på den frågan, rent principiellt om nu demokraterna utmanar och skulle vinna, så hoppas jag att de inte gör det på Corona-frågan, för då tappar de lite av min trovärdighet. Jag hade velat att de utmanar och säger varför de gör USA och världen till en bättre plats. Att de har ett riktigt eget program.

Det tycker jag är viktigt. Utfallet påverkar definitivt marknaden. Man hittar vissa sektorer som kommer gynnas av om demokraterna vinner. För greentech kommer det vara mycket bättre. För olja och kol kommer det vara sämre. Där finns det vissa tydliga sektorer. Det är ganska viktigt.

Jan: Apropå det så är David Barron intresserad av en kort kommentar om Ny Teknik-sektorn och dess nuvarande värdering:

”Jag är precis som du Jan, livrädd för en smäll där. Största varningstecknet jag själv har sett är att mina vänner som annars aldrig pratar aktier eller sparande pratar helt plötsligt om hur enkelt det är att tjäna pengar på börsen. Jag har vänner och bekanta som har hela sitt sparande i små bolag som inte går med vinst och har en aktiekurs som har gått upp 100% den senaste tiden. Vem är idioten i rummet, jag eller dem?”

Eric: Vi ser ju fenomen på marknaden som inte är särskilt roliga. I USA finns det där som kallas för ”Robin Hood”. Robin Hoods namn används i många felaktiga sammanhang faktiskt, även i skattesammanhang. Robin Hood tog från staten och gav till de fattiga, så Robin Hood-skatt är inte något man tar från rika egentligen.

Nu finns det som kallas för Robin Hood-konton, där man har en massa småaktier som egentligen inte kostar något där rörelser blir väldigt stora procentuellt. Man såg att många av de som fick checkar i USA gick och köpte aktier istället för att köpa mat. Aktier som ett slags casino. Man kan se ett fenomen när det blir splittar på aktier för att de ska få en lägre kurs och sedan går de upp i värde. Människor tror då att de har blivit billigare. Då har man inte förstått någonting.

Jan: Men vad tänker du generellt? Jag upplever bubbeltendenser i Ny Teknik och Tesla. Är jag idioten i rummet eller är det de andra? Än så länge är det ju jag, men jag undrar om jag kommer fortsätta vara det eller om det kommer en dag då jag inte är idioten i rummet lägre.

Eric: Man har lite olika scenarior här. Ny Teknik tror jag att man måste dela upp lite.

Jan: Ny Teknik tror jag ofta är de fonder som heter ”Ny Teknik”.

Olika typer av Ny Teknik-företag

Eric: På ett sätt tycker jag om dem, för att de passar som komplement till mina fonder. Hög risk, men ändå olika korrelation, så de är spännande på det sättet. Jag tycker om bolag som jobbar mot 5G, Cloud, alltså datalagring och säkerhet inom Ny Teknik. Men när det börjar bli spelbolag, är det då ny teknik vi pratar om eller är det nya fenomen?

Jan: Men skitsamma, poängen här tror jag varken för David eller för mig är definitionen av Ny Teknik. Jag kan bara prata för mig själv och när jag tittar på typ Facebook, Amazon, Apple, Netflix, Google och Tesla så upplever jag att det inte är någon koppling mellan verkligheten och aktiekursen. Mest gällande Tesla då eftersom det är där jag är mest påläst.

Eric: Problemet som hände med Tesla är att när de fick upp kurserna – hur de nu fick upp dem – så tvingade de ut alla som låg med korta positioner. Kanske med rätta. Har det funnits stora korta positioner i en aktie och de inte orkar hänga kvar så får du en short squeeze och aktien går upp ännu mer. Då tror alla ännu mer på den så det bara fortsätter och fortsätter tills det inte gör det en dag.

Vilken dag det är är nog väldigt svårt att säga. Men jag vill ändå säga att jag gillar Ny Teknik, om vi pratar om ny infrastruktur, alltså hur man för pengar som blockchain, eller hur man för information via moln, eller hur man för via 5G. Modern infrastruktur; där är Ny Teknik bra.

Jan: Men tror du att det kommer överprestera mot ett världsindex, till exempel?

Eric: Nu är det extremt dyrt. Jag tror det kommer vara populärt väldigt länge till. Vad är alternativen? Folk vill kanske inte investera i tråkiga bolag, utan man går på det där och man gör det som sagt överallt. Alla är ju världsmästare. Ingen har någonsin fått sig en riktig smäll. När det kraschade i mars så gick det upp igen. De kommer rädda oss nästa gång också så det är väl ingen fara. Det är bara att köra på.

Jan: Så, David, det är du och jag som är idioterna i rummet. Det är väl det som är fantastiskt med bubblor. De drar in. När de sista idioterna i rummet bestämmer sig för att lämna, det är då det kraschar.

Så går det för AuAg Precious Green

Fråga från anm. namn: ”Hur går det med den nya fonden med gröna material?”

Eric: Min första fond Silver Bullet är väldigt enkel. Det är aktier inom silvermining. Bara en strategi. Volatilitet har vi där och väldigt enkelt. Men i Precious Green är det däremot en omgörning av en 60/40-modell i grunden. Alltså, att vi ska ha 60% aktier, men istället för att ha globala aktier så jobbar vi mot vad vi kallar för greentech, alltså grön teknik, och istället för att ha 40% obligationer så har vi 40% guld i fonden.

Jan: Egentligen gör du det som vi pratade om i förra avsnittet, att ha en 60/40-portfölj utan räntedelen, för vi tror inte på den i det scenariot som du ser framför oss.

Eric: Och så byter vi ut aktiedelen mot en global lite halvtråkig modell till en megatrend som vi då ser i grön teknik. Det som är intressant med den gröna delen på 60% är också att vi kommer in på hållbarhet från en annan sida än alla andra fonder i Sverige. Det finns så mycket ”hållbara” fonder. Den ena är mer hållbar än den andra. Det är mycket med det där.

Vad som är bra på ett sätt är att de investerar i alla bolag som sköter sig. Deutsche Telekom kanske har den bästa ratingen av alla bolag gällande hur de sköter sig med papper och allt vad de gör. Då får de en hög rating och stoppar en fondförvaltare in det bolaget i sin fond och många liknande bolag, så får fonden en väldigt bra rating.

Men jag ser mer hur en investerare ser på den gröna trenden. Alltså, varför investerar jag i den gröna trenden? Vi vill ha bolagen och de sakerna som gör det möjligt att skapa en grön värld. Det är alltså inte i första hand de bolag som har högst betyg. Då har vi fyra strategier där i de här 60 procenten.

Det ena handlar om de ämnen som behövs och då kan någon säga vänta här nu, vi kan ju inte öppna en gruva och ta fram ett ämne. Det är inte bra för världen. Men då säger vi att tar vi inte fram de här ämnena så kan vi inte göra en grön värld. Utan koppar eller silver eller litium kan vi inte göra en grön värld.

Alltså, det är en utopi om vi tror att vi kan ha en grön värld utan det. Men som investerare tror vi på en grön trend, vi vill investera så vi får bra avkastning på pengarna i de bolag som kommer tjäna pengar på den här trenden.

Utvinningen av de råvarorna som behövs och även så kallade jordartsmetaller är också unikt och vi äger ett bolag i Australien. Det är det enda västerländska bolaget som har en större utvinning. Alla andra är kinesiska. Det är också väldigt intressant, särskilt om det blir handelskrig, för Kina äger den marknaden.

Men det finns ett australiensiskt bolag som vi äger och USA håller på att göra avtal med dem också för att säkra sina leveranser av väldigt viktiga ämnen som används till all high-tech. Magneter och allt som är viktigt idag.

Sedan har vi tre strategier till. Det ena är hur man skapar energi, alltså t.ex. solenergi. Det andra är hur man lagrar energi och det fjärde benet är hur man minskar energiförbrukningen eller återanvänder saker som behövs inom den gröna tekniken. Det är fyra olika strategier och allt bygger egentligen på elektrifieringen av vår värld.

Jan: Du har en bra bild på din hemsida som visar de här delarna och där står även alla bolag som ni äger.

Varför kallas AuAg Precious Green för en allvädersportfölj?

Fråga från Martin Wallin:

”Jag skulle vilja att ni diskuterar Erics nya fond AuAg Precious Green i podden. På hemsidan kallar han den för ’framtidens allvädersportfölj’. Skulle den rent av kunna ersätta RikaTillsammans-portföljen?”

Jan: Det var en fråga som jag själv hade, varför den kallas för allvädersportfölj. Allvädersportfölj är att den ska funka i alla ekonomiska klimat. Tror du att en sådan här portfölj kommer ge positiv avkastning varje år?

Eric: Tro är en sak och veta är en annan och framtiden är en tredje. Man kan säga att vi har den mixen jag pratade om precis, samtidigt så har den en liten förenklad modell av vår dragon portfolio på ett sätt. Vi har en gulddel och sedan har vi mer guld för vi har inga obligationer.

Vi har en råvarudel om man nu ska kalla det för ”trending commodities” som finns med i dragon portfolio. Sedan har vi globala makroaktier. Vi har inte volatilitetsindex. Det är inte riktigt allting, men vi har mer guld i den, så det finns lite av de tankarna, eller jag vill att det ska passa in som en förenklad modell av det.

Jan: För den som vill veta mer om drakportföljen så pratade vi om den i avsnitt #144.

Eric: Den är väldigt avancerad, så det här är lite förenkling på så sätt. Med tanke på att aktier och guld har en väldigt låg korrelation – 0 – så tror jag att vi kan skapa ganska bra. Sedan är vi ganska exponerade mot dollar eftersom vi är utanför Sverige och det skapar också en viss balans för svenska investerare.

Vi har börjat med minus. Jag var så glad att vi startade första september och så kom vi precis in när det blev en tech-krasch. Det var lite olyckligt på ett sätt, men i det stora loppet så tror jag inte att det spelar någon roll.

Fokus på Silver Bullet

Bias på Facebook frågar: ”När kommer fonderna till SAVR?”

Eric: De finns där nu. Silver Bullet har ju funnits där och Precious Green kom ut för några dagar sedan.

Jan: SAVR är som Avanza och Nordnet fast fonderna har lägre avgifter där, så man sparar 0,4-0,5% i avgift.

Eric: Det man kan säga är viktigt i den nya fondvärlden är att för oss spelar det ingen roll var någon köper fonderna. Det är inte vi som subventionerar det för den som köper fonden.

Fråga från Asker och Johanna på Patreon:

”Jag har investerat Silver Bullet men tycker inte att det har gett någon överavkastning mot silverpriset. Eric har tidigare sagt att gruvbolag ska avkasta mer än silver som råvara. I min portfölj så ligger fonden och silver som råvara ungefär 40% upp båda två.”

Eric: Vi pratar om att det går upp två till tre gånger över en cykel, så det stämmer. Tittar man kortsiktigt så kan det vara så att det är perioder när bolagen går före råvaran eller att råvaran går före bolagen, så du har ingen automatik i hur rörelserna ser ut. Men i grunden bygger det på att bolagen har en kostnad för att utvinna silvret och då blir mellanskillnaden att när priset på silver ökar där, så blir den procentuella skillnaden blir mycket större än för själva silverpriset. Det finns en naturlig koppling där.

Sedan har vi haft en väldigt speciell situation nu, som är väldigt intressant, så det är en väldigt bra fråga. I och med att vi hade Corona så stängde många företag ner och gruvor stängde ner, så du har haft minskad tillgång på silver så du har fått priserna att stiga av det. Bolagen får inte sina vinster nu. Tyvärr är det mycket datorer i finansvärlden som reagerar på rapporter.

De läser rapporterna och är orden skrivna så och så, så säljer de bolagen, och är de skrivna så och så, så köper de. Datorerna är inte alltid så smarta för vad som är intressant med silverbolagen är att, ja, de får sämre resultat för att de stängde ner. Priserna var inte så jättehöga under kvartal två. Men deras tillgång, deras värde, är det som är i marken, och det har inte försvunnit för att de stängde ner.

Andra bolag som producerar saker blir av med produktion, men här är det kvar. Resultaten till Q3 kommer bli väldigt, väldigt intressanta.

Nu är det full produktion. Till och med kanske vissa försöker överproducera det de missade, för de har samma mängd i marken och priserna är väldigt mycket högre. Så vi kommer kunna se explosionsartade perioder för bolagen om nu datorerna reagerar på Q3 i början på oktober.

Om de resultaten är bra så kommer de trycka fram priserna på bolagen. Det kommer inte gå i någon jämn kurva. Sedan är det viktigt att många tittar på silverpriset i fel valuta. Fonden är alltid i kronor. En del tittar på silverpriset i dollar, men eftersom dollarn har tappat 10% mot kronan så gäller det att dra av 10% när man jämför utvecklingen eller lägga på 10% på fondens värde. Hade vår fonds avkastning räknats i dollar så hade det varit 10% mer, så det är också viktigt när man jämför.

Jan: Det var det Johanna skriver också, att vissa enstaka gruvor kan svinga upp och ner under en kort tid, men att just nu har det gått hand i hand. Så du tror att vi kommer se en uppsving på bolagen, med tanke på rapporterna?

Eric: Ja, datorerna är så snabba, men de tänker inte på att tillgångarna finns kvar. Eller att nu är priserna mycket högre och Q3-resultaten kommer bli helt annorlunda. De bara läser och reagerar.

Om bankernas manipulation av silverpriset

Fråga från Ola Sparén:

”Bankernas manipulation av silverpriset är jag inte helt säker på att jag har förstått. Eric får gärna dra en kort sammanfattning och berätta hur silverpriset utvecklats samt vad vi kan förvänta oss.”

Jan: Holger Emanuel Olsson hade en liknande fråga: ”Uppdatering på JP Morgan-avtalet och dess påverkan.” Affe undrar också hur stora är storbankernas korta positioner nu i silver och var man kan se det.

Eric: Vi kan säga så här att vi är inne i en helt fantastisk period i den här frågan. Det här har varit ett mörkt moln de sista 10 åren. Väldigt kort så började det med att JP Morgan tog över Bear Stearns korta silverpositioner när de gick omkull på sina korta silverpositioner.

Jan: Och korta silverpositioner innebär att man tjänar pengar på nergång och om priserna går upp så förlorar man pengar, så man har inget intresse av att priserna går upp.

Eric: Jo Morgan tog över det här och har styrt marknaden under 10 år, men har genom sin stora konst så att säga lyckats köpa på sig fysiskt silver och varit korta med silverpapper och tjänat pengar hela tiden under 10 år. Men nu är JP Morgan ute och har inga korta positioner, men sitter med världens största fysiska investering i silver och är positionerade för en prisuppgång.

Samtidigt sitter de andra storbankerna, som inte är lika skickliga, fast i sina korta positioner sedan förra sommaren – både i guld och silver med stora orealiserade förluster. Under tiden har det varit en utredning mot bankerna. Vi hade en bank som fick böter här nu för några veckor sedan. Novia Scotia har fått dra sig ur.

På JP Morgan är det åtta handlare som är åtalade och det är FBI som utreder. Man måste spekulera, för man kommer aldrig få veta. Det bankerna har gjort skulle egentligen beröva dem på deras tillstånd och det kan man inte göra för de är för stora. Det kommer ske bakom stängda dörrar.

Man kanske skyller på några handlare, men handlarna säger att de har fått i uppdrag att göra vad de ska. Men JP Morgan är ute och några storbanker sitter fast med korta positioner och de är inte särskilt stora nu för det här är den första uppgången sedan i somras som de inte har gått kort.

Vi är inne i en banbrytande period där kanske marknaden släpps fri. Fördelen med detta, om vi ska ta det kort, är att det har varit en nackdel för de som har köpt silver tidigare i år. Vi kommer få en fjädereffekt på silverpriset. Fördelen med det är de som kommer in nu. Annars hade priset varit 45 redan och inte 28. Det är en möjlighet faktiskt.

Silverprisets utveckling

Jan: Om jag inte minns fel så var silvret nere på 11 USD per ounce i våras. Jag tror jag köpte på 11 eller 12. Nu när vi spelar in det i början av september så tror jag att det ligger på 28. Vad tror du om silverpriset? Är det inte kört?

Eric: Priset på 12 var bara en konstruktion för att skapa möjligheten att köpa tillbaka sina korta positioner, vilket de inte lyckades med för att andra köpte det investerare sålde. Det ser man för att med den nedgången skulle bolagen med sin hävstång på priset gått ner 80-90%. Men så mycket gick de inte ner.

Jan: Men skitsamma, den har legat på 14, 15, 16 länge, i flera år, och nu har det gått upp till 28. Min poäng är att det har ökat med nästan 100%. Är det kört? För de som sitter och lyssnar, är det ett tåg som har gått, eller står det fortfarande vid stationen?

Eric: Man kan säga så här att just nu står det väl vid station två. Det har lämnat en station och gått till station två, men vi kommer att se ett tresiffrigt silverpris, så 27, 28 är fortfarande lågt. Det som är intressant med silver är att det är det enda ämnet på jorden där både investerare och industri tävlar om att äga. Det finns inga reserver.

I guld är det bara investerare och i koppar är det bara industri, men i silver har du både och. Silver är det ämne som leder el och värme bäst, så när det är viktigt att ha bra överföring så använder du silver. I all Ny Teknik och grön teknik så behöver du tre gånger så mycket silver, så det krävs mer silver och de som har investerat i silver kommer inte släppa det förrän de ser klart högre priser.

Caroline: Får jag bara fråga, har JP Morgan gjort något fel, eller har de inte bara spelat väl?

Eric: Det är alltid farligt att säga något innan de har dömts för det, men de har gått kort alla uppgångar. Det en del banker har blivit dömda för är det som kallas för spoofing, men det är ett brott att man skickar ut ordrar som inte är sanna för att trycka ner priser. Det har banker blivit dömda för.

Skulle man gå hela vägen och säga att det är marknadsmanipulation, vilket man skulle kunna tycka, men skulle de dömas för det så blir man av med sina tillstånd som bank, för det är det grövsta brottet man kan begå. Men det tror jag inte att det landar i. De är för viktiga. Det såg vi lite i Sverige när det gäller penningtvätt och storbanker. De är för viktiga för att dömas och en mindre aktör hade dömts mycket hårdare.

Coronas ekonomiska konsekvenser vid andravåg

Nästa fråga från Jan Olof Andersson:

”Hur allvarligt är läget jämfört med när Eric kommenterade senast? Är de ekonomiska konsekvenserna av Corona förbi eller har vi mer att vänta och vad kan hända om vi får en större andravåg?”

Eric: Jag råkade ha rätt när det gällde börsen. Det jag har missat faktiskt det är jag hade aldrig trott att staterna skulle bli så veliga. Jag har varit jätteglad att jag har bott i Sverige. Jag har inte alltid varit stolt över Sverige, men i år har jag varit det och jag tycker det är riktigt bra.

Jag är orolig för de här länderna som har stängt ner så totalt och sedan öppnar upp och sedan blir det kaos igen och så stänger de ner och kaos igen. Vi ska inte gå in i alla saker om vad som är rätt och fel i den frågan, men jag själv vet inte när jag ska resa utomlands. Jag åkte ner till Frankrike och det var inte kul och jag reser för att det ska vara trevligt, så jag gör inte om det.

Jag gillar att resa och flytta på mig och ha frihet över gränser. Det är en grundrättighet inom EU men nu har vi murar och vi ska inte kramas och vi ska distansiera oss. Jag vill att människor ska vara nära varandra, så det går helt enormt vad jag känner för som människa.

Men just det här av och på som de gör och jag ser mycket med Tyskland hur de gör. Jag hade inte räknat med att de skulle vela så mycket och bara försöka skapa politiska poäng. Det har varit så väldigt bra i Sverige att det inte har varit politiskt, utan att det har varit en myndighet, men det har blivit så politiserat utomlands.

Jag är inte rädd för en våg av själva viruset i sig igen, utan jag är rädd över hur de hanterar det och att de stänger ner. De kostnaderna ska tas på något sätt och det gör de genom att finansiera det via framtiden. Det är inga kostnader vi betalar nu. Det är inte så att vi alla betalar 10% mer skatt i år.

Jan: Då är vi tillbaka på det där med skuldsättning och det scenariot med inflation.

Eric: Men angående viruset tror jag att den svenska modellen är rätt och jag tror att statistiken i framtiden kommer visa att den svenska modellen var rätt.

Fondpriserna på Precious Green och Silver Bullet

Om vi går tillbaka till fonden så har vi en fråga från Niklas Mårtensson:

”Varför köpte han inga svenska aktier till den nya fonden? Till exempel Azelio borde ha passat. Är det för att aktierna inte är tillräckligt likvida?”

Eric: Ja, det är väldigt viktigt i början att det finns en storlek i aktien och att den är likvid, så det tittar vi på. Det är inte främmande, Sverige har en del intressanta bolag på gång där.

Fråga från Tomas Werlin:

”Hur motiverar Eric de relativt höga fondavgifterna för sina fonder? De kan så klart inte jämföras med en indexfond men är de inte rätt höga jämfört med andra aktivt förvaltade fonder? Kommer avgifterna förändras med tiden?”

Eric: Jag skulle väl säga att förvaltade fonder snarare ligger på 1,5% och vi ligger på 1,4%, så vi har egentligen försökt lägga oss lite i underkant.

Jan: Sedan är det tipset med SAVR, som vi faktiskt har en sponsrad länk till. Där kommer man ner till 1%.

Eric: Ja, eller det som är fondförvaltningsavgiften där är 0,7%. På en börshandlad fond redovisas inte transaktionskostnader, så det är lite konstigt att ta med det egentligen, men det görs ju så som fondförvaltare har man egentligen bara halva fondförvaltningsavgiften.

Jan: Precis, kutym i branschen är t.ex. att Nordnet eller Avanza tar hälften eller mer. Jag har hört fonder som har fått betala 60-65%.

Eric: Om man vänder på det. Om vi har en framtid som liknar SAVR-modellen, alltså att plattformar tar betalt för sin tjänstservice, då skulle fonderna kosta 0,7% istället för 1,4%. Men där är vi inte riktigt ännu. Det finns en amerikansk ETF som är ganska dåligt konstruerad som kan ha en viss likhet med min fond, men den har ett bolag som är 25%, vilket inte är en bra konstruktion i en fond och den ligger på 0,65%, vilket är väldigt nära 0,7%.

Jan: När man startar en fond har man också mycket utgifter och inga intäkter, så det är alltid mycket svårare att vara billig. T.ex. Länsförsäkringar kan vara så billiga för att de är så stora och har funnits i många år. Man ser fonder som sänker avgifter med tiden. Jag säger inte att du behöver lova det.

Eric: Kostnaderna av att starta en fond belastar inte fonden, men som sagt, avgifterna är ganska låga när man tittar på det. Det kom ut en lista och jag brukar inte prata om listor, men där råkade vi vara med för i år. Vi hade den näst lägsta avgiften av de 20, så då tycker jag att man är ganska låg i jämförelse.

Fråga om Silver Bullets svängningar

Fråga från Andreas Lindholm:

”Som vi vet är Silver Bullet väldigt volatil och svänger hårt utefter spotpris på dagsnivå. Är detta egentligen korrekt att det ska svänga så snabbt utefter spot? Bakomliggande företagen i fonden får ju nu bra mycket högre intäkter på denna nivå, vilket kommer visa sig framöver i deras resultat. Att kursen svänger med prisutvecklingen i trendform förstår jag, men att den svänger så hårt på dagsnivå, hur ser Eric på detta?”

Eric: Man kan säga så här att det finns lite rätt i frågan. Ok, fonden svänger, men egentligen borde den ha svängt ännu mer och särskilt de gångerna priset har gått ner på silver de dagarna så har inte fonden gått ner. Det har inte gått upp eller ner lika mycket, så egentligen, med de samband som brukar gälla, så skulle den fonden ha svängt ännu mer.

Så jag skulle nästan säga att den har svängt lite för lite i och med att priset har gått upp. Om det går upp 4% så borde vi ha fler +10% och -10%. Vi har haft några stycken, men det kommer att svänga. Det är det som är viktigt med volatilitet.

Om vi har rätt i caset, att vi är rätt positionerade för de kommande fem till 10 åren med fonden, att det svänger i en uppåtgående trend är det inte så farligt. Jag är väldigt, väldigt glad, för vi hade som sagt, den gången när silverpriset svängde ner riktigt mycket för några veckor sedan, då trodde jag att det skulle komma uttag i fonden, men de kom de största insättningarna någonsin, så vi har fått investerare som köper vid nergång. Många fonder brukar få det tvärtom, att folk börjar ta ut sina pengar.

Det kommer svänga, men är man bara med så gör det inte så mycket. Vi får en hög riskklass, men egentligen så är det risk att köpa något som kanske svänger lite men väldigt dyrt och högt värderat, som vi såg på företagsobligationer.

På någon vecka eller 10 dagar försvann flera års avkastning. Där har du egentligen hög risk, men de fonderna klassades som i klass två. Man skulle kunna tänka sig att de som äger bolagen inte bryr sig om att priset svänger så mycket, så liten poäng finns i frågan, men jag hade nog sett att den skulle svängt ännu mer.

Fråga från Patrik Berntsson: ”Kan han rekommendera någon fond motsvarande AuAg Silver Bullet, fast för guld?”

Eric: När han säger för guld då tänker jag att det är med guldbolag och det är egentligen de andra fyra stora ädelmetalls- eller guldgruvbolagsfonderna, alltså allt från Blackrock och Amondi. Det är de som är störst på det. Vi liknar dem, fast vi har en liten tvist mot silver, även om vår fond också äger ganska mycket guld. Ett fokuserat silvergruvbolag kanske får upp 60% silver och 40% guld, så det är inte så att vi inte har guldexponering också.

Eric planerar en tredje fond

Jan: En egen fråga; på hemsidan i en liten notis står det att du ska lansera en ny fond 2021. Kan du läcka? Var ligger dina tankar?

Eric: Det finns där. Tanken är att skapa en fond som blir inte en hedgefond på guld, men lite att den även går ur, alltså drar ner och äger bara amerikanska statspapper istället. Det blir lite mer en försiktig fond på marknaden och det är egentligen lite för att vi vill ha hela skalan. Om vi tar Silver Bullet, som är caset vi tror på, jag verkligen känner för ett nav på 1 000 tror jag, och vi är på 150, så i ett nav på 1 000 där börjar jag känna att då har det gått bra.

Jan: Just nu ligger kursen på 150 kronor per andel men nu menar du att ni kan öka sju gånger upp till 1 000.

Eric: Då skulle jag känna mig nöjd. När vi kommer vara på de högre nivåerna, vad de än blir, vi kanske stannar på 800, men när vi är där uppe då har jag fått frågor om vad som händer då. Därför ska vi ha den tredje fonden och även Precious Green som ett mellanting då i risk.

Men det är samma avgift på alla fonder. Investerare kan vandra mellan fonderna och vi kan kanske också tycka att det kan vara läge att vandra åt det hållet. När de har samma avgift så betyder också att vi inte har ett större intresse för den ena jämfört med den andra. Jag tror inte att det är bråttom med den tredje för jag tror att vi pratar om fem till 10 år, så det är inte jättebråttom.

Den finns där, men den måste konstrueras som en specialfond. Då kan den fortfarande vara på de stora plattformarna, så det är en resa. Men nu ska vi växa med nya fonden, nya anställningar och allt möjligt.

Om bankernas lånebaserade system

Sista frågan från Kristoffer Norling:

”Påverkas banker av inflation? Jag tänker på att det kan ge ut lån till 1% och ändå tjäna på det.”

Eric: Först ska vi veta att när banker lånar ut så har den en multipel på det. Förr trodde jag själv att jag satte in pengar på banken och de lånade ut samma pengar och tjänade på mellanskillnaden. Så trodde jag i alla år, men så är det inte.

De gör många gånger de pengarna i det här fraction reserve banking, som jag har pratat om förut, hur de skapar ett lånebaserat system. Det är inte bara mellanskillnaden på mina pengar, utan de tjänar en hävstång på upp till 10 gånger. Så de tjänar ganska mycket på in- och utlåning.

Och som sagt, det är inlåning. Man sätter inte in pengar på banken utan lånar faktiskt pengar till banken och så har de sitt system så att de kan absolut tjäna pengar.

Sedan är det så att de har problem i den miljö vi är nu. Särskilt de europeiska bankerna har det riktigt, riktigt jobbigt. Var har en storbank, Deutsche Bank, jag vet inte börskurserna men det var väl ner 95%. Det har inte repat sig när börsen i övrigt har gått och de sitter med enormt stora derivatpositioner som kan fallera. Tyskland försökte smälta ihop de två största bankerna, men Commerzbank är också ett problembarn, så det är inte säkert att det blir bättre av att man lägger ihop dem.

Italienska banker ser inte heller bra ut, så det europeiska banksystemet mår inte bra. Det amerikanska är lite säkrare och starkare, men det europeiska har jag jätteproblem och särskilt i den här miljön.

Jan: Bra, jag tänker att vi håller faktiskt där. Vi ska göra två frågeavsnitt. Tack så mycket, Eric, och du som tyckte att detta var intressant kan fortsätta med frågeavsnitt här som vi har i anslutning. Det kommer handla om guld och silver, tail risk och lite spännande saker igen. Tack så mycket!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Den här artikeln publicerades 2020-10-05 klockan 18:33 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Investera i guld och silver, Rikatillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.