Om inflation, skulder, räntefonder och början på en guldtrend

Dagens intervju med fondförvaltaren Eric Strand är ett samarbete med AuAgFonder AB. Eric är ju en av våra mest populära gäster som dessutom på sistone har haft väldigt rätt. När vi intervjuade honom i tidigare avsnitt varnade han för räntefonder, förutsåg att den bästa portföljen var 50 % aktier och 50 % guld och att Corona-krisen på börsen skulle vara över på midsommar.

Det går inte sticka under stol med att man blir imponerad och väldigt sugen att följa hans nästa utsaga. Vi skojar till och med om det i början av avsnittet med att fråga honom: ”Vilken förutsägelse kommer du göra idag som jag kommer dåligt över att att jag inte följde om 12 månader?” ?

Skämt åsido så är Eric en av få personer som trycker på vikten av att ha en egen åsikt om marknaden, våga stå kvar vid den även ”in the face of no agreement”. Han är en person som många tittare tidigare sagt att man alltid känner sig lite mer illa till mods när man har lyssnat på och samtidigt lite klokare.

I dagens avsnitt diskuterar vi framförallt Erics syn på framtiden i allmänhet och hans syn på inflation i synnerhet. Eric oroar sig för att vi kommer att se – och redan ser – en massiv inflation. Dock påstår att många gör misstaget att blanda ihop prisinflation med monetär inflation. Det kommer inte att gå i längden att stater, företag och konsumenter belånar sig på det sättet som de gör idag.

Vi pratar om en skulddriven världsekonomi och hur man bäst kan förbereda sig för framtiden, men hur det också finns hopp om det. Vi pratar om det som han bara tycker är början på en guldtrend och hur guldet som investering är väldigt polariserande.

Vi pratar om den kunskap som man behöver som investerare och hur han tycker fondrobotar kanske inte riktigt kommer rida ut den kommande stormen. Självklart är han part i målet, men många gånger blir man inte klokare av att lyssna mer på den som redan håller med en.

Dessutom lyckas Eric med årets chock, när vi ställer honom vår nya favoritfråga: ”Vilket är det sämsta rådet du brukar höra i finansbranschen?” Han svar är nämligen månadssparande! Något som vi håller nästan lika heligt som långsiktigt sparande i indexfonder med låga avgifter.

Dock har (som vanligt en poäng i sitt resonemang). Så pass mycket att jag redan efter avsnittet börjat använda hans resonemang. Kritiken var inte mot månadssparande per se, utan snarare många gånger tillämpningen av det utan att ha tänkt tanken slut.

Precis som vanligt har vi inte bytt strategi och vi rekommenderar fortfarande samma strategi att spara passivt och långsiktigt som vi pratar om i avsnitt 99. Däremot är det alltid bra att lyssna på andra med annan åsikt. Vi själva kompletterar ju vårt sparande i fondrobot med guld och i vår Lekhink har vi faktiskt en del pengar i Erics fond AuAg SilverBullet. Den är som han själv beskriver Sveriges mest riskabla fond.

Mer om den fonden och hans andra nya fond ”AuAg Precious Green” kommer i nästa vecka då vi publicerar hela två avsnitt med frågor och svar tillsammans med Eric. När vi skulle intervjua honom skickade ni nämligen in jättemånga frågor som vi tog i två separata avsnitt med honom. Det blir alltså lite Eric-bonanza även nästa vecka.

Vi hoppas att du också blir lite klokare efter dagens avsnitt och kanske till och med utan att må lite sämre. ?

Tack för att du följer vår kanal,
Jan och Caroline

PS. Om du ska köpa Erics fonder så går det bra via Avanza och Nordnet. Men vi rekommenderar faktiskt göra det via SAVR då du får en något lägre avgift på fonderna utan att Eric får mindre betalt. Win-win-win. Nordnet och Avanza tjänar redan tillräckligt. Använd gärna vår sponsrade länk till SAVR (annonslänk).

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen, Eric Strand. Du är fondförvaltare och du har två fonder – AuAg Silver Bullet och den nylanserade fonden AuAg Precious Green. Du har varit en av de mest uppskattade gästerna på RikaTillsammans och du har en bakgrund som landslagsfäktare och yogi. Du har också varit hedgefondförvaltare i många år och varit i finansbranschen. När jag ska beskriva dig brukar jag säga att Eric är fantastisk att träffa, för man blir alltid lite klokare när man har träffat dig.

Jag upplever att man vanligtvis får bekräftat det man tror och jag gillade verkligen när vi träffade dig i ett av de första avsnitten och du sa att som en duktig förvaltare så måste man ha lite egna åsikter. Man kan inte göra som alla andra, för då får man resultat som alla andra. Du har alltid gått lite din egen väg och det tycker jag är fantastiskt.

Elefanten i rummet – Erics två förutsägelser

Jan: Låt oss prata om elefanten i rummet; du har ju varit med i tidigare avsnitt, #144, #143, #109, #72 och #50 och för ett år sedan gjorde du två förutsägelser. Den ena var att den bästa portföljen framåt kommer vara 50% aktier och 50% guld. Denna gjorde du innan Corona. När vi sedan intervjuade dig mitt under brinnande Coronakris så sa du:

”Äh, detta är över till midsommar på börsen.”

Eric Strand om corona.

Jag tänkte fråga dig, innan vi kör igång, vilken förutsägelse kommer du att göra nu framgent som jag kommer må dåligt över att jag inte följde?

Eric: Jag är nog ganska dålig på att förutspå, eller, det är inte min sak egentligen, att förutspå. Men man får en känsla när man ser mönstren i hur systemet reagerar på olika saker. Därav följer det. Jag hade lite tur faktiskt med en till jag sa precis den här sommaren, att när silverpriset bryter igenom 19 kronor, om det fortsätter och bryter igenom 21, så går det snabbt mot 30. Det skedde ju också efter att jag hade sagt det, så där hade jag lite flyt igen.

Jan: Jag tycker att det är fantastiskt också för att det kastar ljus på ens egna känslor. När man har träffat rätt så är det så himla lätt att man dras med i det där. Alltså, nu har Eric haft rätt här ett antal gånger och då blir det så lätt att tänka att han kommer ha rätt också en fjärde eller femte gång.

Det är därför jag blir så glad också, för det handlar naturligtvis om skicklighet, erfarenhet och att man ser mönster, men det är också en ganska stor dos tur. Hur gör du själv för att inte få en övertro på dig själv?

Eric: Om vi pratar om odds och tar en sexsidig tärning, om man nu investerar och har en åsikt så kanske man säger att sannolikheten att jag har rätt är fem av sex. Sedan blir det en etta på tärningen ändå, alltså jag får fel. Då är det viktigt att kunna gå tillbaka och säga att det blev fel, men jag hade oddsen på min sida så jag känner mig bekväm även när någonting blir fel, för att ha 100% sannolikhet på någonting man säger det finns inte. Det viktiga är att kunna gå tillbaka till sig själv och känna att jag hade sannolikheten på min sida, men någon utifrån som bara tittar på det kanske bara ser att jag hade rätt eller fel.

Då gäller det att kunna ha det bakom sig. Ok, det var fel, men sannolikheten var på min sida och därför känner jag mig bekväm med det jag trodde. Det tror jag är viktigt, så att man inte får hybris och tror för mycket på att man har rätt. Jag är väl ganska säker på min sak. Jag ser makro och det finansiella systemet och de bitarna, men sedan när någon frågar när det ska ske, det kan man inte veta.

Problemet med illikvida papper vid en krasch

Caroline: Jag tänkte så här att nu var vi ändå med om en sak som inte har hänt på de senaste 70 åren, en pandemi. De flesta tänker att vi aldrig varit med om det och vi vet inte hur marknaden kommer att reagera och så. Men det var ändå som att du förstod att marknaden är optimistisk och vi vill vidare. Var det så du tänkte?

Eric: Det var ju stödet från centralbankerna, alltså man gick ju all in med allt.

Vi har redan skuldsatt oss alldeles för mycket innan det här och sedan var man väldigt tydlig med att man kan inte tillåta det. Man kommer bara trycka mer pengar för att hålla det flytande. Konsekvenserna av det är inte bra.

Alltså, jag ska inte säga att den börsuppgången (nu ska jag få er att må lite dåligt) är bra. Kul att börsen går upp och kul om man äger aktier eller fonder när börsen går upp, men det betyder inte att den är bra eller sund eller att den går upp på riktiga grunder.

Jan: Det tänker jag att vi ska prata om. Vi har fått en massa läsarfrågor kring makro.

Eric: Där hade jag ju faktiskt en förutsägelse, och det var förra sommaren när jag sa att vissa fonder kommer få problem när de äger företagsobligationer. Det var en tickande bomb, men det var ingen som förutsåg det. Inte ens de professionella investerarna som ägde de innehaven hade förberett sig på det och det var många som fick problem.

Jan: Ja, det var som det vi hade med Spiltan, t.ex., att de låste sin fond.

Eric: Ja, att ha illikvida papper som företagsobligationer i en fond som handlas varje dag är ingen bra konsumtion när det kraschar. Det var en liten förutsägelse jag gjorde förra sommaren, att det kommer bli problem med dem.

Jan: Du ska få möjligheten att göra en massa förutsägelser idag, men jag tänker faktiskt att jag vill göra en återkoppling till det du pratade om innan med oddsen. Jag gillar verkligen det jag hört, jag tror att det var den amerikanska förvaltaren Howard Marks som sa det, att syftet med att investera är att lära sig att fatta bättre beslut.

Jag gillar den definitionen, att det primära syftet kanske inte alltid är att tjäna pengar, utan om du förbättrar din egen beslutsprocess och din egen strategi, så kommer du att tjäna pengar som en följd.

Eric: Ja, den är väldigt bra. Sedan brukar jag säga att det är ganska bra om man gör alla misstag så tidigt som möjligt. Dessutom brukar jag lägga till att om man inte har gjort alla misstag inom finans och sedan blir förvaltare eller rådgivare, så är man en risk. Man ska inte vara rädd för misstag för det är en stor del av lärandet och därför hänger det ihop med Howards tankesätt.

Varför ska man äga guld?

Jan: Nu har vi ändå pratat en liten stund här, men för folk som kommer in för första gången så är det så att du är en stor proponent för guld och silver. Om du får en 60 sekunders pitch för guld – vi ska prata om dina fonder också – men varför tycker du att man ska äga guld?

Eric: Jag vill vända på det först och säga att om länder skötte sina finanser på ett riktigt, riktigt, riktigt bra sätt, så skulle vi inte behöva investera i guld eller silver. Tyvärr så är det inte så. Det skapas nya skulder krediter och vi har en monetär inflation, inte en prisinflation, och för att skydda sig mot det så är det bra att äga guld.

Jan: Senast vi sågs sa du att om du tror på guld, köp silver. Kan du kort sammanfatta det?

Eric: Det som skiljer guld och silver på ett sätt är att guld har uppgångar när det blir väldigt oroligt kortsiktigt, om det är handelskrig eller vad det än kan vara. Då kan guld plötsligt gå upp och det gör inte silver. Det som driver guld- och silverpriset långsiktigt är mängden krediter och skulder som skapas i systemet.

I de perioder när ädelmetaller går riktigt bra då går silver bättre än guld.

Ibland har de perioder när de går väldigt bra som de går upp för mycket, för det kommer in för mycket köpare som driver priserna för högt, även för guld. Då kommer de gå ner efter det och i den nedgången går oftast silver ner mer. Det gör att silver är mer intressant om man tror på en uppresa för ädelmetaller.

Jan: Jag gillar ditt resonemang. Lägst risk inom denna kategori är guld och sedan kan man ha silver och guld- och silveraktier. Att det är en skala i det där också.

Eric: Ädelmetallerna är intressanta eftersom de är valutor och går in i det monetära systemet. Tittar vi på andra grundämnen och metaller, om det nu är litium och koppar, de är viktiga och har sina egenskaper, men de är inte monetära på något sätt. Silver har använts mer än guld genom historien som valuta. På franska använder de ordet silver för pengar, alltså det är samma ord, ”argent”.

Ett starkare portföljskydd med guld och ädelmetaller

Jan: Nu kommer ett citat från din hemsida. Jag hatar detta när jag själv blir intervjuad och man ska få stå till svars för ett citat, men då har du skrivit så här:

”…vi tror att guld, ädelmetaller, ett starkare portföljskydd än obligationer eller räntor under så väl kortvariga systemchockar som under de närmsta årtionden då vi förväntar oss att värdet på pengar kommer vara priset vi alla får betala för de ekonomiska stimulanser som centralbanker och regeringar tillfört sedan 2008 i en dopad, skulddriven världsekonomi.”

Från auagfonder.se

Om vi bryter ner det här, som du har skrivit om din nya fond AuAg Precious Green, som vi ska prata om sedan. Jag upplever ändå på något sätt att detta sammanfattar din filosofi och din tro, som vi ska prata om. Om guld och ädelmetaller är ett starkare portföljskydd än obligationer under kortvariga systemchocker, kan du beskriva vad du tänker då?

Eric: Ja, där har vi ju guldeffekten. I normalt gammaldags portföljtänk så har man haft 60% aktier och 40% obligationer. För att obligationer ska vara ett riktigt skydd så pratar vi statsobligationer i första hand och inte företagsobligationer och high-yield. Vi ser ju att när det blir stor oro så är oftast guld ett väldigt bra skydd.

Inte alltid; det är inte så att bara för att börsen går ner så går guld upp. Korrelationen är inte minus ett, utan snarare noll, men guld känns på alla sätt intressantare än obligationer.

Jan: Om jag får spela lite djävulens advokat, den här 60/40-portföljens död har ju förutsetts sedan typ 90-talet, med jämna mellanrum, att räntor är döda, de har varit i en bubbla, osv. Vad är dina främsta argument? Jag brukar ändå sitta och rekommendera folk att man ska ha 60% aktier och 40% räntor eller obligationer. Vad är din främsta invändning?

Invändning till 60/40-portföljen

Eric: Tittar vi på räntesidan så är företagsobligationer och det i den högre riskskalan det enda som ger en avkastning. Problemet med det är att när det viker, när aktiemarknaden viker eller korrigerar kraftigt, då är korrelationen 0,8 på högriskobligationer och börsen. Dvs. man har inte det här skyddet.

Det står obligation i namnet, men man har inte det här skyddet som de där 40% ska vara. Dessa 40% ska vara statsobligationer och stabila bolag, men det är väldigt få som idag köper statsobligationer och de största och mesta stabila bolagen när de investerar i obligationer, för det ger ingen ränta alls.

Tittar man på större investerare så måste de skapa avkastning. De har tryck på sig att inte bara skydda pengarna utan också skapa avkastning. Får de noll på räntesidan så måste de få all avkastning från aktiesidan.

Jan: Nu kommer jag skjuta mig själv i foten här – jag är väldigt tydlig med det. Jag har pratat i många av våra senaste avsnitt om Nassim Taleb. Jag roade mig med att läsa alla hans böcker i somras. Det som jag kan invända nu mot räntefonder är att räntefonder funkar som så att när räntan går ner då går värdet på räntefonder upp och när räntan går upp så går värdet på räntefonderna ner.

Så de är tvärtom. Tittar man på att de flesta räntorna just nu är på noll eller minus för länder och de mest stabila bolagen, så upplever jag att det är en asymmetri. Att uppsidan är väldigt liten för räntefonder och nedsidan är ganska stor, dvs. om räntan ökar.

Eric: Ja och det som är så intressant rent historiskt är att börsen ofta går upp i 10 år, alltså det är inte någon form av förutsägelse utan någon form av schablon, och när det går ner så går det ner snabbare och kraftigare under tre, fyra år och upp i 10 år. Lite åt det hållet.

Medans på räntesidan obligationssidan så är det mycket längre cykler. Det är bra att äga obligationer i 30 år och sedan är det dåligt i kanske sju, åtta, nio, 10 år, och sedan är det bra i 30 år. Det är en helt annan cykel och det som är intressant nu är att vi kanske närmar oss en period där de här sammanträffar samtidigt. Dvs. det har varit bra att äga obligationer i 30 år.

Jan: Ja, sedan 80-talet har räntan gått från 7% till 0, typ.

Eric: Ja, och sedan var det upp i ungefär 30-35 år. Det har varit bra att äga obligationer under hela den perioden.

Jan: Tittar man på en period mellan 80-talet och 2000-talet så tror jag att obligationer gav 4,5% eller 5%. Alltså, det var helt sjukt.

Eric: Det betyder att i tidigare börskrascher har det funnits det skyddet i obligationssidan, men om du då kommer till den punkten att de vänder samtidigt, hur ska då alla stora aktörer agera, som sitter med 60/40-portföljer, när både aktier och räntor då kanske är dåligt att äga?

Och det är någonting som kanske bara händer vart trettionde år. Börskrascher eller stora nedgångar kanske händer vart tionde år, men de flesta av oss har inte varit i den här 30-årscykeln.

Skillnaden mellan prisinflation och monetär inflation

Jan: Så vi fortsätter där då. Inga pluspoäng för räntefonder eller obligationer här. Hittar man dem i din portfölj?

Eric: Nej.

Jan: Realräntefonder, är det något att ha då?

Eric: Jag är tveksam till det, men vi kommer tillbaka till det senare.

Jan: Men vad är det korta svaret på tips eller på realräntefonder eller inflationsskyddade räntefonder?

Eric: Problemet som jag ser är hur inflationsbiten mäts idag. Där har vi hamnat i en värld där vi har levt i att alltid prata om prisinflation, medan alla de saker som har gått upp i pris inte är med i det som vi mäter i prisinflation, om det nu är aktier eller fastigheter som har gått upp. Det finns inte med i inflationstalet. Det gör att hela begreppet ”Vad är inflation?” förvrids. Det blir en helt annan värld.

Media och många experter bara fortsätter prata om att vi inte har någon prisinflation, men vi har samtidigt en enorm monetär inflation.

Ett bra exempel på monetär inflation är att ta euron, som är världens näst största valuta efter dollarn. Den skapades 1999 och mäter man euron i guld så har den gått ner 85% på de här 20 åren. Alltså, världens näst största valuta. Det är monetär inflation och det syns inte i någon prisinflation på det sättet.

Jan: Vi kommer prata mycket om inflation, både i detta och kommande avsnitt, så jag tror att det är viktigt att vi reder ut det här. Inflation är egentligen att pengar minskar i värde, kan man säga.

Eric: Ja, det är den riktiga definitionen. Men när vi mäter inflation, som vi använder begreppet i tidningar och så vidare, så är det hur mycket priserna har gått upp. Det är inte samma sak.

Jan: Ja, precis, på en korg med varor. Detta vet jag att några andra bloggare brukar prata om, t.ex. priset på bostäder är inte med, och vi har sett massiva prisökningar på bostäder. Börsen och aktier är inte heller med. Dessutom har de någon substitutionsmetod, att om någonting ökar för mycket så byter de.

Eric: Ja, det är viktigt att vi får upp ögonen för att se vad som händer med våra pengar. Och inte titta på de här gamla måtten av prisinflation.

Jan: Så som jag tänker på det du säger så är det så att vi har staten och det är SEB som mäter inflationen i Sverige. Då säger SEB att vi inte har inflation eller den är relativt låg, och det som både jag och Eric säger är att de inte mäter allting. Man tar bara ett urval och sedan kan man dessutom titta på det här urvalet och bloggrannen Cornucopia är mycket bättre på det än vad jag är.

Han har också skrivit om att man har något som kallas för en substitutionsmetod, att om det är någonting som ökar för mycket i värde så kommer inte folk fortsätta att köpa det, utan då kommer de byta ut det mot något annat och då är det rimligt att man gör vissa förändringar i den här korgen.

Konkurrens och kraftig prisinflation i framtiden

Eric: Sedan finns det en del knepiga saker, som att man tar en CocaCola som minskas från 33 cl till 30 cl och behåller priset, så blir det ”shrinkflation”. Det blir ett väldigt svagt mått. Jag har en teori längre fram om en ganska kraftig prisinflation också, men det bygger mer på när vi ser Kinas och Indiens tillväxt av befolkning. Framförallt medelinkomsttagare, den gruppen blir bara större och större och börjar ha pengar som går att mäta med det som är medelmässigt normalt i Västeuropa och börjar konkurrera om samma saker, alltså samma vetemjöl eller samma vad det nu än är.

Då kommer det en helt annat köpkraft som vi inte är vana vid. Plus att vi under minst 20 år har drivit all produktion från väst över till Portugal, Litauen och så har det varit billigt i Ungern och Mexiko, men nu har allt gått till Kina. Men nu är det inte Kina utan nu är det Indonesien, och så vidare och vidare.

Där har vi också nått vägs ände. Det finns inget billigare ställe för produktion. Vi har en 20-25 årig våg av sänkta produktionskostnader som inte kommer att sänkas mer. Det är också intressant att tänka på vad det kommer att leda till.

Caroline: Och samtidigt kommer kanske Indiens och Kinas medelklass att vilja konsumera samma varor. Det kommer att bli dyrare för oss.

Eric: Det är en cocktail för konkurrens om varor och då stiger priserna. Jag tror det tar några år till, men det kommer nog att hända inom 10 år.

Caroline: Vad ska man då göra för att inte behöva betala så mycket för sitt vetemjöl? Ska vi själva då försöka öka vår egen produktion i landet?

Eric: Jag tror problemet i Västeuropa är att vi kan hamna på efterkälke.

Kineserna och indierna kommer vara mycket mer beredda att jobba tre timmar till för att ha pengar för att konkurrera.

De är unga i den frågan. Vi vill inte riktigt jobba på det sättet och så mycket. Vi vill hellre jobba lite mindre, så det bästa skyddet man har i västerlandet så att säga har varit att vi fått bygga upp en viss förmögenhet, så att man har den som styrka för att konkurrera med rent arbete. Det blir svårare om man har ett vanligt arbete.

Caroline: Kommer vi att bli fattiga då?

Eric: Ja, relativt, om vi inte hinner spara ihop och ha en förmögenhet som de inte har hunnit bygga upp. Det är vår chans nu, men det blir svårare för våra barn och barnbarn.

Caroline: Vanliga människor i Europa kommer väl inte bygga upp någon förmögenhet?

Eric: Om man ska sitta bra, lite lugnare, i den framtiden så får man nog spara eller skapa en förmögenhet.

Jan: Jag har ju pratat mycket om det här också. Jag älskar en sajt som heter Upwork där man kan få hjälp av frilansare från hela världen och den genomsnittliga timlönen för en konsult i världen är ungefär 8-10 dollar per timme. Varför ska jag anlita en svensk ingenjör för 800 kronor i timmen när jag kan få en indier för 100 kronor i timmen? Då hävdar folk att en svensk ingenjör är bättre än en indisk ingenjör, och så är det ofta, men de är inte bättre än åtta indiska ingenjörer.

Det är många sådana saker som håller på att hända. Sedan håller jag med om det scenariot – jag tror inte att vi i västvärlden kommer kunna fortsätta vårt liv så som vi har gjort tidigare eller som vi gör nu. Det stod nyligen i tidningen att kineserna köper upp en massa företag i Västsverige, men det sker så långsamt, så jag tror inte att det är så många som tänker på det där. Men jag kan bli ganska dystopisk i det där. Nu är vi där igen, man mår lite sämre och är lite klokare!

Vikten av att förbereda sig ekonomiskt

Eric: För mig är det ganska enkelt. Vi ser, även med Corona, att lärdomen oavsett problemen är att jag har bättre chans om jag har en bra hälsa, dvs. att jag tränar, rör på mig, äter bra, inte stressar ihjäl mig. Då tänker jag att om jag inte tänkte på det innan det kom den här gången så borde lärdomen vara att ok, nästa gång något sådant här händer om sju eller 10 år, då ska jag vara bättre förberedd.

Jag tänker samma sak ekonomiskt, att ok, det finns lite moln som inte är så ljusa, utan lite mörka moln där borta för oss, hur förbereder vi oss innan krisen kommer? Istället för att blunda och få problemet när det kommer. Då ser man det kanske är dags att förbereda sig lite.

Caroline: Jag tänker ändå att det kan kännas överväldigande, att nu kommer kineserna och köper upp Sverige. Vad ska jag göra i min lilla värld? Jag vill också förbereda mig och mina barn och barnbarn, men det känns som att det är svårt att fatta vad det är jag kan göra.

Eric: Det är där jag tror att det är viktigt att dela med sig av kunskap, precis som RikaTillsammans gör.

Intresse för ekonomi eller intresse för framtiden gör ju att man börjar fatta rätt beslut och det tror jag inte är någonting man gör från en dag till nästa, utan det är en process. Det är som med hälsa; man blir inte frisk på en dag utan man får gå många promenader och äta rätt många dagar och det är liksom ett livsverk.

Jan: Sedan tror jag jättemycket på det som du också sa redan i en av de första intervjuerna vi gjorde, att en börskrasch… Det är så lätt att se dystopiskt på det att nu förlorar jag pengar, men det är också en möjlighet. Många av de stora förmögenheterna har skapats i börskrascher och så är det även här. Det handlar bara om att se sanningen i vitögat.

Jag gillar ju Tony Robbins och han brukar säga: ”The truth will set you free, but first it may piss you off.” Det handlar väl lite om att se vart vi är på väg och om jag sedan kan förbereda mig med att ha en ekonomisk buffert eller hälsa, det kommer i alla fall inte att göra situationen värre.

Eric: De jag har träffat som har skapat större förmögenheter de har verkligen gjort det när de har köpt i krascherna. Det är där det görs.

Jan: Ja och jag tänker att det är en fantastisk möjlighet i det där också.

Eric: Sedan är en börskrasch också intressant för alla unga, eftersom de får möjlighet att köpa börsen till ett helt annat pris för de pengar som de ändå får genom sina jobb. Lönen är värd någonting. När den är väldigt hög är börsen väldigt dyr, så det är väldigt svårt för unga att tjäna ihop pengar som ger tillräckligt mycket aktier på börsen eller fonder. Så för dem är det inte heller en nackdel med en börskrasch och kanske inte för de som äger guld heller. Då kan man köpa på börsen.

Skulddriven världsekonomi och MMT

Jan: Jag tänker att vi ska hoppa tillbaka till den andra delen av meningen här. Vi har brutit ner den första delen – att vi tror att guld är starkare portföljskydd. Sedan skriver du:

”…under de närmsta årtionden då vi förväntar oss att värdet på pengar kommer vara priset vi alla får betala för de ekonomiska stimulanser som centralbanker och regeringar tillfört sedan 2008 i en dopad, skulddriven världsekonomi.”

Vad tänker du här? Vad är det du ser framför dig?

Eric: Det är ju precis vad vi gör. Vi löser inte problemet. Jag såg det aldrig, men namnet är så känt: ”Lyxfällan”, där de skulle lära människor att ta sig ur en skulddriven ekonomi som privatpersoner och få ordning på det hela. Det är egentligen vad länder och hela systemet skulle ha gjort och nu pratar vi innan pandemin.

Men det har vi inte gjort, utan vi har gjort tvärtom. Vi bara stoppar in mer av samma drog i systemet och det får den här drogade patienten att springa och se jättebra ut, men det kommer ett pris. Nu har det nästan blivit ännu värre för nu skriver man ut checkar rakt av. Vi pratade lite om Modern Money Theory (MMT).

Jan: Jag har sett en annan förkortning: Magic Money Tree.

Eric: Ja, det är ungefär där vi är. Det börjar bli intressant när det blir en självklarhet. Man har gjort det i USA, man ser en ökad konsumtion för att man ger ut checkarna och en del köper billiga aktier för checkarna. Det finns en massa konstiga saker. Nu i Tyskland ska man göra ett jätteexperiment på det. Man har gjort ett i Finland, men man ser inte bara att de är lite galna, utan en del tycker det känns ganska ok.

Jan: För att sammanfatta för de som inte vet vad det här magiska pengaträdet eller Modern Money Theory (MMT) är, så handlar det väl egentligen om – om jag har förstått detta rätt – att så länge en stat kan ge ut pengar i sin egen valuta så är det inte något problem att betala tillbaka skulderna, eftersom man bara kan trycka mer pengar för att betala tillbaka. Eller hur har du förstått det?

Eric: Ja, det är klart att det går att betala så länge du kan trycka pengar, men de blir mindre värda och vi lever i en världsekonomi så man lever inte i ett isolerat system. Sedan glömmer man att det är vi som är staten. Staten är inte en egen individ som har en massa pengar som tar hand om oss och räddar oss, utan det är vi som är staten och det är jätteviktigt att förstå det och känna det. Vi är ett. Det är vi som är gör staten, inte staten som gör oss.

Ett hopp om en ljusare framtid

Jan: Om jag skulle sammanfatta ditt framtidsscenario så är det inte så att du tror att vi kommer hamna i ett inflationsscenario, utan du är i princip övertygad om att vi går emot ett höginflationsscenario.

Eric: Inte prisinflation, utan det är en monetär inflation. Värdet på pengar minskar och det är egentligen den enda räddningen för centralbankerna.

Jan: Men om vi översätter det, vad har det för konsekvens för mig som privatperson? Om vi tittar 10 år framåt i tiden, vad är det du ser framför dig och hur är det du tycker att man ska agera? Att man ska ha guld och inte räntefonder och aktier, det verkar givet.

Eric: Man kan ha aktier också, men aktier kommer gå upp i värde för att det skapas mer enheter av pengar. Det är klart att för alla som har aktier ser det bra ut på kontot, men de som ska köpa aktier får mindre andelar aktier av sina pengar, så vi får effekten av att de unga blir relativt fattigare.

Jan: Kan du beskriva hur du ser världen år 2030? Att vi är mitt i det här brinnande scenariot som du beskriver.

Eric: Jag är optimist. Vår största gåva är vår innovationskraft, dvs. att skapa nya lösningar. Vi är väldigt vassa idag på ny teknik, både inom grön teknik och de bitarna, men även inom andra områden. Förut har den stora lösningen egentligen alltid legat i energi. Man har kunnat mäta människors välstånd eller utveckling på hur mycket energi man har råd att använda.

Nu ska vi kanske använda mindre energi, men historiskt så har det varit en nyckel. Ju mer energi du har kunnat ta fram, ju högre välstånd har vi skapat, om man nu kallar det för välstånd. Där kan vi se stora saker som kan förändra systemet. Jag vet inte om vi kan hitta ett system där robotar kan göra allt.

Jan: Men, nu är du inne på lösningen, Eric, du duckar frågan.

Eric: Men, om vi har robotar som gör jobbet. De kostar ingenting i lön.

Jan: Kan vi prata om problemen? Om vi hamnar i ett inflationsscenarion, då ökar aktier i värde, men jag kommer inte ha råd att köpa aktier för min lön kommer inte ha ökat i värde. Saker kommer bli dyrare, det kommer bli högre arbetslöshet…

Eric: Ett annat drömscenario jag har, om jag nu får gå lite utanför ramen… Jag ska inte göra som alla andra, sa du. Mitt egentliga drömscenario någonstans är att allt skulle krascha riktigt, riktigt ordentligt alltså, så att vi får börja om i vårt tankesätt med nya tankebanor och livsstilar. Jag ska inte säga att alla borde bli yogis, men att vi ska tänka helt annorlunda.

Och för att vi ska kunna börja tänka helt annorlunda – inte bara lite på ytan – då tror jag att en total supermegakrasch behövs. Det blir som en reset. Det ekonomiska är det som driver det till en reset, men att reset:en gör att vi börjar tänka om vad det är vi vill som människor.

Jag är en människa som älskar frihet och den fria människan och jag ser bara att vi går åt andra hållet. Vi har mindre och mindre frihet och mer och mer övervakade och uppstyrda roller som vi ska uppfylla och sedan ska vi vara glada när vi går i pension. Att bara överleva livet. Vi tappar väldigt mycket mänsklig livskvalitet bara för att ha trygghet av staten och jag tror att den mänskliga problematiken är större för mig än den ekonomiska.

Om det nu är en krasch eller för att man driver penningtryckandet för långt, det är bara någonting som utlöser det. Jag hade drömt om att se att vi blev bättre människor. Alltså riktigt snälla människor och inte håller på med alla dumheter som människorna gör.

Prisinflation som drivs av medelklasserna i Kina och Indien

Jan: Alltså, du är så himla fin och optimistisk, Eric, men det blir lite diffust. Om det blir en riktig krasch? Vad händer om inflationen ökar? T.ex. rörliga räntor kommer att gå upp. Kan vi vara överens om det?

Eric: Nej, jag vill komma ifrån att fokusera så på prisinflationsfrågan. Det kommer komma senare. Vad man vill uppnå nu är mer av monetär inflation. Det enda sättet för centralbankerna nu och länderna att bli av med skulder det är att ha en monetär inflation, inte prisinflation, så de har inte råd med höga räntor.

Jan: Men om jag ska låna ut mina pengar till någon och jag ser att mina pengar kommer minska i värde och då vill jag ha mer betalt. Men då säger du att det kommer inte ske eftersom man inte kommer låna pengarna av någon annan, utan bara trycka dem och därmed hålla räntorna nere.

Eric: Precis, privata långivare kommer inte låna ut till nollränta. De kanske lånar ut till Tesla för att få 6%, men de kommer inte låna ut till noll procent, men det gör ju staten.

Jan: Det jag tar med mig här är att vi behöver skilja på monetär inflation och prisinflation. Monetär inflation är det som påverkar tillgångar, skulder, aktier, etc. och sedan har vi prisinflation som påverkar mig i min vardag. Men det är ändå en koppling mellan det här. Om folk skulle börja sälja av sina aktier, t.ex. börja ta ut pengar, då kommer väl det också att resultera i en prisinflation?

Eric: Jag tror att prisinflation kommer att drivas av de stora medelklasserna i Kina och Indien, inte av att centralbankerna trycker pengar. De kommer att låna ut till noll och så länge de gör det kommer det inte att hända så mycket på den fronten. Produktionskostnaderna kommer inte sjunka för vi har ingenstans billigare att flytta produktionen och det är ändå så att folk börjar försöka konsumera lite mindre.

Jan: Om jag är happy go lucky, jag är Jan, som är student eller i 40-årsåldern och jag har inga besparingar på aktier. Jag har bara min bostadsrätt som jag har lånat på 60% belåningsgrad, då behöver jag egentligen inte bry mig om den här risken som du pratar om. Utan detta är bara relevant för oss som har pengar i aktier och framförallt pengar i räntor. Kan man säga att Jan utan finansiella tillgångar kommer inte påverkas?

Eric: Nej, du kommer ändå få en konkurrens.

Pengar är egentligen bara relativt. Någon kan tycka att om jag har en miljon så har jag hur mycket som helst, men om alla har en miljon så är det ingenting. Problemet är att om du inte har några tillgångar, lever på pengarna du tjänar kommer du fortsätta kunna köpa det du vill köpa.

Men alla som har aktier – som hela tiden går upp i värde – över åren ackumulerat, då kommer de helt plötsligt ha väldigt mycket mer pengar. Då kommer det att bli skillnader när det börjar bli tryck med konkurrens om varor. Du kanske inte märker det på ett eller två år, men du kommer märka skillnaden ändå. Helt plötsligt står du där. Har du då inga tillgångar i aktier eller fonder så har du ett problem.

Mer tid för kärleken

Jan: Jag tänker att 90% av Sveriges befolkning har inga aktier. Och ungefär 25% har svårt med en oförutsedd utgift på 10 000 kronor. Vad jag egentligen är ute efter är… Du säger att Jan som inte har några finansiella tillgångar inte kommer märka någon större skillnad där och då, utan han kommer märka det över kanske en 10-årsperiod. Att livet blir tuffare.

Jag kanske inte kan gå i pension, sjukvården kanske inte är lika bra, om jag spar 10% av min lön kommer jag inte att få lika mycket aktier, jag kommer ha svårt att konkurrera. Medan Jan med finansiella tillgångar han är så här ”get your shit together” nu, annars kommer du att utsätta dig för en stor risk, t.ex. genom att inte ha guld eller att inte ha en massa pengar i räntor. Kan vi säga så?

Caroline: Var detta 2030 eller? Jag trodde hela tiden att vi skulle prata om scenariot med kraschen när vi blir bättre människor. Det var väldigt diffust. Hur ska vi bli bättre människor? Ska vi odla i vår trädgård?

Eric: Jag tror det är mycket vi kan förbättra och det är väl ett helt program i sig. För mig är det att många människor mer eller mindre tvingas att springa runt i ett ekorrhjul. Du har jobb, barn, hus och du är gift och du vill ha kärlek. Alltså, folk har inte tid med sin kärlek över tid och alla de här viktiga sakerna i livet.

Utan vi ska bara klara av allt och sedan ha pengar på kontot, men det är kärleksbitarna som inte hinns med och det förstör människan till slut. Det är inte dit vi ska, tycker jag.

Då kanske en krasch vara en reset som får oss att inse att vi måste sluta med ekorrhjulet. Lite nytänk kanske, men sedan vet vi ju inte hur det slutar. Det får vi ta längre fram.

Jan: Min primära anledning till varför jag köper guld har inte varit för att skydda mot ett inflationsscenario. Jag gillar guld för att det inte har samma korrelation som aktier, det vill säga att det förbättrar min portfölj. Om man ska spekulera i inflation; binda ett bolån på 30 år, det borde väl ha samma effekt som ett inflationsskydd, eller kanske t.o.m. bättre än guld?

Eric: Ja, det beror på vad det blir för räntor och vad bankerna ger dig.

Jan: Som nu när Danske Bank erbjuder cirka 2% och du kan få bryta det när du vill, men du har en 30-årig period.

Eric: Ja, det är en väldigt intressant positionering.

Jan: Nu vet jag att du inte gillar skulder för du har den här synen som jag uppskattar, att ha skuld är inte att vara fri, och du värderar frihet. Men vi har ändå ett par miljoner i bolån för att räntan är typ under 1%, men då har jag tänkt att jag minskar lite på guldandelen eller realräntefonderna i portföljen och säger att jag tar Danske Bank och betalar 2-2,5% i ränta. Jag ser den merkostnaden som en hedge mot inflation. Att ha lån är ett skydd mot staten, tänker jag.

Eric: Ja, det är väl kanske ibland det värsta med så som jag ser världen. Det var en kille från Unga Aktiesparare som kom fram efter han hade lyssnat på ett föredrag och sa att jag köper guld, fastigheter och så ska jag låna så mycket jag kan. Och det blir tyvärr rätt. Sedan gillar jag inte lån, så det tar emot.

Jan: Ja, det jag försöker säga är att lån med bunden ränta är egentligen ett inflationsskydd. Det är ett sätt. Sedan håller jag också med om att det känns jävligt kasst intuitivt.

Eric: Om de kommer koppla det mer till prisinflation så tror jag att man kan vänta fem år till med det, för jag tror inte att vi kommer se någon prisinflation.

Warren Buffet har till slut investerat i guld

Jan: Två andra observationer – jag följer många nyhetsbrev och sedan fick jag en rubrik i ett nyhetsbrev som jag tyckte var väldigt rolig. Ett argument som väldigt många använder mot guld är att Warren Buffet har sagt att det är en sten du lägger i ett kassaskåp och sedan låter du den ligga där och den växer inte värde och du betalar för att ha den och det är helt meningslöst.

Rubriken i nyhetsbrevet löd: ”And just like that Warren Buffet owns gold”. Det är roligt att han verkar ha ändrat sig, för han köpte in sig på en ganska stor position i Barrick Gold. Vad tänker du, har han äntligen kommit till insikt eller?

Eric: Ja, det var kul. Jag hade någon som hade köpt in sig i fonden och då sa jag att du hann före Warren Buffet. Då kan man vara nöjd. Det som är intressant är att Warren Buffet har varit en av de största ägarna i silvermarknaden för många år sedan, så silver har han inte haft några problem med att äga. Guld har han haft den åsikten om, sedan har någon annan i de tiderna sagt att det är precis vad guld ska göra. Det ska behålla sitt värde. Det handlar inte om att det ska gå upp i värde.

Nu har Warren Buffet gått in i marknaden och det har ett stort symbolvärde så klart när dels en sådan stor och känd investerare – kanske den mest kända – gör det. Nu har han i och för sig köpt in sig i ett bolag och ett bolag ger ju utdelning.

Barrick Gold är ett av de största bolagen och jag tycker inte att de största är de bästa bolagen, men det är där han har börjat köpa. Samma sak är det med Ray Dalio. Det kanske inte är ett lika känt namn, men han är världens största hedgefond-förvaltare på Bridgewater. De har ökat upp till 17% guld mot 8,5%, så de har dubblat guldet nu nyligen.

Jan: Och Ohios polis- och brandmansfack, som förvaltar pensionen, hade köpt 5% av sin portfölj i guld och det var 7,5 miljard kronor. Så 750 miljoner amerikanska dollar.

Början på en guld-trend

Eric: Det intressanta här är att det är början på en trend. Vi har Warren Buffet, som är megakänd, Ray Dalio som är extremt känd inom finansvärlden om vi säger så och sedan börjar vi då få pensionsfonder att börja köpa. Det finns så många sådana i USA och alla andra länder och börjar de ta den här positioneringen.

Förut har vi haft centralbankerna som äger en massa så klart, men om pensionsfonderna börjar stoppa in foten… Börjar den ena så är det lättare för nummer två. Då får du en enorm köpkraft i den här marknaden och det kommer vara väldigt bra för de som går in först, för att de kommer få bättre pris.

Det ligger väl lite i det här 60/40 som vi pratade om förut. Alla de här ser att ok, aktier fortsätter upp så länge man trycker pengar och det kan fortsätta, men någonstans kanske det inte går upp lika mycket som det har gjort och på räntesidan har vi inget att hämta.

Det enda sättet vi kan få pengar på räntor det går till high-yield och det såg vi att det är inte roligt om det går ner.

Då måste vi hitta någonting annat och det svårt att hitta någonting annat. De försöker med vad man kallar för att få bra avkastning i illikvida placeringar, vilket jag egentligen inte tycker om. Men de tycker om det för att de inte har någon tidshorisont – de kan ligga med dem och det kanske är väldigt tacksamt att värdera dem för du behöver aldrig värdera ner dem eftersom det inte är någon likviditet i marknaden.

Bokföringsmässigt är det jättebra. Kanske ger det bra avkastning, men jag tycker inte om när man inte vet värdet varje dag på någonting. Jag tror de kommer tycka att guld är väldigt intressant och även silver. Det är en intressant trend och där kan vi bara säga att alla som har gått före dem kan känna sig lite nöjda.

Jan: Ja och sedan gäller det också att komma ihåg att all världens guld får plats under Eiffeltornet. Det är ganska begränsad mängd guld och därför kommer det att drivas upp.

Om guld över- eller underpresterar mot inflation

Jan: André Granström på Facebook och flera andra har pekat på att det har kommit en del studier och artiklar, framför allt från finansiella rådgivare – så de är så klart partiska – som säger att guld inte är en bra hedge mot inflation utan att aktier är bättre. Sedan säger man ofta att det fanns en period mellan slutet av 80-talet och 2006 typ där guldet underpresterade mot inflation och då var aktier bättre. Vad tänker du? Du har ju också sett de artiklarna.

Eric: Först finns det här lite roliga när man tittar på tidsperioder och sedan finns väl ordspråket att det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik.

När vi hade mycket inflation i systemet, riktigt mycket inflation, det var på 70-talet och då gick guld hur bra som helst.

Men det var den stora inflationsperioden, sedan gick ju priset upp så mycket och för att knäcka inflationen så höjde USA räntan från 10% till 20%, sänkte den till 16 och höjde den till 20%. Då knäckte du inflationen och då knäckte du den uppgång som hade varit i guld fram till 80-talet genom att rädslan för inflation försvann när man satte en sådan hög ränta.

Sista uppgången på guld hade varit, som jag sa i början, att det går upp för mycket i slutet. Även om guld ska upp så kommer det gå upp över den nivån och så skapas det lite luftbubbla i det också, som ska ner beroende på att man höjde räntorna så dramatiskt.

Att de där mäter när guld har gått upp som mest och börjar mäta i en period där, då är det svårt att se att guld ska gå upp från en topp. Jag tycker hela mätperioden är väldigt märklig. Det är lite som att man vill uppnå någonting och då väljer man en period som passar. Men när man pratar om inflation då ska man ju ta en period när vi hade som mest inflation. Tar man 70-talet då ser man helt annan statistik.

Caroline: Jag har lite svårt för sådana artiklar när man får det att se ut på ett visst sätt.

Eric: Ska man ta mätpunkter så måste man verkligen hitta varför man börjar just vid den punkten. Mäter man guld då får du börja mäta 1971, alltså 15:e augusti när priset släpptes fritt eller någonstans där. Du kan inte börja hur som helst.

Jan: För att sammanfatta, kan man säga att när man tittar på de här artiklarna så ska man titta på tidsperioden. Alltså, håller antagandet även under en annan tidsperiod? Sedan upplever jag också att folk stirrar sig blinda på korta tidsperioder, att man tittar på ett år, och det skriver de själva i studierna att guld har varit ett bättre inflationsskydd på decennier eller århundranden, men på ett enskilt år så är det som du säger att korrelationen kan vara olika.

Jag brukar också säga att guld är inte negativt korrelerat mot aktier, utan korrelationen är typ noll. Det upplevde jag både 2008 och nu 2020, att när aktierna började gå ner så började guldet också gå ner, sedan hämtade sig guldet och silvret har varit nästan sex månader släp innan det händer någonting där. Så här har vi hänvisat till både nyhetsartiklar och på SSRN.

Guld är väldigt polariserat

Eric: Det är ett fenomen och många läser det och därför är det bra på ett sätt att ta upp det och säga vad det är. Men vad som har hänt bakåt i tiden är också mindre relevant. Man lär sig från historia och det är nyttigt med historia, men det är inte det som är framtiden. Framtiden är alltid annorlunda.

Det rimmar, men det är inte samma, så jag tror inte att man ska lägga så mycket vikt på dem. Man måste bilda sin uppfattning och alla får tro på sin syn och det är inget fel om någon tror på något annat.

Caroline: Det är svårt också att bilda sig sin egen uppfattning. Man försöker förstå saker och sedan läser man de här artiklarna, som många läser, och då kan det vara så att man inte lär sig någonting.

Eric: Man får tänka själv, tror jag. Inte bara läsa och ta allt som sanning.

Jan: Ett problem som vi också kommer att ta upp som en läsarfråga är att guld är väldigt polariserat. Folk är väldigt anti eller väldigt för, vilket också gör det problematiskt. Om du skulle säga kort, Eric – vi har varit inne på det här med lån som ett inflationsskydd – varför tycker du inte att aktier är ett bra alternativ?

Eric: Har jag sagt det?

Jan: Nej.

Eric: Jag sa ju 50% aktier och 50% guld. Jag är jätterädd för börsen just för att den är så högt värderad. Allt jag ser på börsen är obehagligt.

Den enda anledningen jag tror att börsen går upp är för att det skapas mer krediter, men det bygger inte på några fundamentala faktorer. Det är lite obehagligt, särskilt med vissa bolag.

Jan: Tesla.

Eric: Många andra bolag också. Några blir så stor del av börsen. Det pratas nästan om att de blir större än länder. Att de är en världsmakt. De blir lite obehagligt stora en del.

Jan: Kort, vad tänker du om realräntefonder?

Eric: Ja, man kan ju äga dem. Jag börjar känna så här att jag tycker det är kul när man har saker som man tycker om med sin portfölj. Att det är roligt och spännande, så att man skapar ett intresse runt det och inte bara har tråkiga stenar som ligger också. Nu menar jag inte guldklimpar utan jag menar tråkiga obligationer som inte ger någonting. Jag tycker inte att det är spännande på något sätt.

Vilken kunskap behöver man ha som investerare?

Jan: En annan fråga vi fick in, som jag vet att du också brinner för, var hur mycket intresse och kunskap behöver jag eller vill jag ha som sparare. Vad tänker du?

Eric: Nu har jag ju fonder och jag tycker det är kul när någon investerar i fonden, men om man börjar i grunden så ska ju en investerare köpa aktier för att få en relation till sin investering och tycka om sin investering på något sätt.

Sedan kommer fonder som också är ok, men börjar man släppa allting till någon annan som gör allt så kan det vara smidigt, men risken är att om jag inte tänker på det jag har investerat i eller har någon relation till det – att det alltid är någon annan som gör allting – då kommer jag inte ha någon kunskap eller känsla efter 10 år.

Som ni gör med RikaTillsammans; ni sprider kunskap om ekonomi och då tycker jag att man inte ska tappa det utan man ska tvärtom vara lite engagerad i sitt sparande. Man kan överlåta en viss del, men jag tror att det är viktigt att man också har en del där man skapar egen kunskap.

Nu finns det här med robotförvaltning och låta någon annan… och det går att motivera varför det är jättebra och så vidare och fattar alltid rätt beslut, även om det kan bli intressant hur de ska reagera i en riktig börskrasch som inte går upp igen, men det är en annan fråga. Jag är nyfiken på vad det står i deras regelverk hur de agerar.

Men jag tror att man kan ha fondrobot för att det finns argument för det och man känner sig bekväm i det. Då tror jag att den här lekhinken ni pratar om – jag ska inte lägga mig i det – men jag tror att den kanske skulle bli en större del. Att den blir ett mer spännande komplement. Släpper man allt till robotar, efter 10 år har man ingen kunskap och inget intresse för ekonomi.

Caroline: Men måste man ha det om man inte har det från början? Man kanske bara vill spara pengar och ha den tryggheten.

Eric: Det är som med hälsan. Man måste ha kunskap om den och hur kroppen fungerar. Det kommer inte bara gratis. Man har så stor nytta av att ha kunskap om ekonomi – även om det inte är kul. Det är väldigt värdefull kunskap och att sprida information runt ekonomi är ju väldigt viktigt.

Jan: Jag håller med dig. Jag har två reflektioner, som vi inte har pratat om ännu, utan det blir i ett kommande avsnitt. Detta är min tro med allt det där, att man har basen i en fondrobot som man kompletterar med guld, för fondrobotarna tar inte in guld. Det intressanta jag har upptäckt är att om man har sin bas och har räknat att detta räcker, då kan lekhinken faktiskt växa obehindrat. Man vet att man alltid har basen där och då kan man utöka lekhinken. Vi kommer göra ett nytt avsnitt om lekhinken.

Hur fondrobotar hanterar börsnedgångar

Eric: Men hur gör de då? Du väljer en andel aktier i procent, men vad händer när den går ner? Den köper mer aktier när börsen går ner?

Jan: Ja, den ombalanserar för att hålla fördelningen konstant.

Eric: Hur ofta?

Jan: Om vi tar Lysa så är det ett intervall på tre procent. Den gör det varje vecka. Varje avvikelse om två eller tre procent i rörelsen. Så om du har 70/30 som inställning och sedan minskar det till 67/33, då kommer den att ombalansera till 70/30.

Eric: Och hur skulle det bli om börsen går ner 80%?

Jan: Då kommer den att ha ombalanserat ner under tiden, så även efter nedgången på 80% kommer du att ha 70/30.

Eric: Du kommer tappa väldigt mycket på slutet då, när du äger väldigt mycket i den brantaste nedgången. Hela resonemanget bygger på att det ska gå upp igen.

Jan: Men å andra sidan, tror du på en marknad som inte kommer komma upp igen?

Eric: Jag tror att vi inte vet vilken marknad vi kommer se i framtiden.

Jan: Ok, detta var ju intressant. Jag skulle runda av nu men.

Eric: Vi kan inte använda allt som har hänt innan för att förutse framtiden.

Jan: Men tror du inte att aktiemarknaden kommer över tid… Nu är jag 39 och om 25 år när jag ska gå i pension, tror du inte att aktiemarknaden har ökat? Jag tror inte att den kommer öka 7% eller 10% om året som den har gjort historiskt, men kanske 3-4%. Jag tror ändå att jag kommer ha 3-4% avkastning under de 25 åren i årsgenomsnitt. Tror du inte det?

Eric: Jag tror att det kommer gå upp om de trycker mycket pengar. Det skulle vara negativt för ett guldpris som har gått upp jättemycket, om de slutar trycka pengar. Det är inte bara för börsen. Men det finns ingen självklarhet.

Nu tror vi att de kommer trycka pengar och det är de signalerna de ger. Men man vet inte vem som sedan sitter och bestämmer.

Jan: Men tror du att börsen kan falla med 80% och sedan inte återhämta sig? Är det det vi pratar om?

Eric: Jag tror att det kan hända scenarier som vi inte förväntar oss. Jag skulle vilja räkna på den där kalkylen hur mycket man har kvar när man är nere vid 80%.

Jan: Men skit i fondrobotarna. Säg så här, jag har 100% aktier och förlorar 80% av värdet. Jag har 100 000 i aktier, jag bara hänger kvar och stoppar huvudet i sanden och det går ner 80% – det gick ner 90% 1929, så det har hänt. Tror du inte att det kommer att återhämta sig sedan?

Eric: Jag tror att den kalkylen blir enkel om man bara använder aktier, men om man mixar blir den lurig.

Kommer marknaden gå ner utan att gå upp igen?

Jan: Jag fattar att det blir lurigt, men det är ett annat case. Men tror du inte att marknaden går upp igen från de där 20 000? Det är egentligen det du säger.

Eric: Det är det som är det intressanta i en sådan stor nergång, för att de 20 000 ska bli 100 000, hur mycket avkastning ska vi ha?

Jan: Ja, då behöver du typ 900%.

Caroline: Men vi tror att det kommer gå upp någon gång i alla fall. Alltså, om börsen aldrig mer ska återhämta sig så måste det väl bli helt apokalyptiskt.

Jan: Nej, det behöver bli Japan. Japan har inte återhämtat sig sedan 80-talet.

Eric: Det som är intressant är att du kan ha en väldigt lång fördröjning på det. Rent statistiskt har det alltid gått upp igen, men jag tror inte att det är så enkelt att göra en matematisk modell som man vet kommer funka forever.

Jan: Det fattar jag, men nu pratar du återigen om implementationen på en fondrobot, som vi kan diskutera för- och nackdelar med. Men tror du att börsen som koncept kan ta slut om 20-25 år. Jag tror ändå på den här cykeln att det kommer hämta sig. Vi vet inte hur världen kommer se ut, men att vi kommer ha en positiv årsmedelavkastning över en 20-årsperiod, det tror jag absolut på.

Eric: Jag vill vara positiv till börsen, men det som jag skulle vilja se är att det blir en börs med sunda företag. Idag har vi en börs med en massa bolag som inte är sunda och jag undrar hur det ska rensas ut. En sund börs tror jag på. Men det har vi inte idag.

Hade vi haft räntor och så vidare hade vi haft en mycket sundare börs, om vi inte hade räddat bolag som borde försvinna. Det var någon som skrev för några dagar sedan att vi kan inte rädda de gamla dinosaurerna eller bolag som har affärsidéer som inte håller.

Vi måste släppa fram friska företag, nya företag, alltså vårt skapande och vår innovation, så de lätta bolagen kommer fram. Då måste du ha en marknadsekonomi och tyvärr lämnade vi marknadsekonomi till någon konstig mixekonomi som man inte vet vad det är. Det tror jag är en nackdel även för börsen. Det är inte rena bolag man köper. Det är inte samma rena börs som det var, tycker jag. För 10-20 år sedan. Den har blivit sjukare och sjukare.

Det finns jättemånga jättefina och bra bolag, men det finns mycket annat skräp och konstiga saker. Det är lite behagligt tycker jag, men annars tror jag jättemycket på bolag och människor som driver företag och skapar någonting för världen.

Jan: Jag läste någonstans att inte tro på börsen är att inte tro på människors kreativitet och utvecklingsförmåga, men vi måste ge dem förutsättningar för att det ska få blomstra och inte dränka det.

En oroväckande och osund börs

Caroline: När Apple kom och blev riktigt stora med sin smartphone och så, då var det väl väldigt bra för börsen, kan man tänka sig? Det var väl friskt? För det var en massa bolag som levererade till Apple också. Det var väl en jättestor teknikrevolution som skedde när vi fick smartphones? Då tänker jag att det skulle kunna hända igen om 10-15 år, att vi får en ny sådan våg. Det måste ändå avteckna sig i hur börsen beter sig då.

Eric: Vi har jättemånga bra bolag och bra innovationer och människan är duktig på att skapa, men det blandas med så mycket konstigheter från staten, som det här att de rättar bolag som inte är sunda och sedan kan du låna pengar gratis i ett företag, så du behöver inte ens ha en sund affärsmodell.

Jan: Det som Eric säger också är att centralbankerna har börjat köpa obligationer, dvs. att de har börjat låna ut pengar indirekt till företag. Om du inte behöver ha disciplin med dina pengar, utan du kan slösa, då blir det som med Uber under en period. Åkte du taxi för 100 spänn då betalade aktieägarna 89 av de 100 kronorna. Nu vill jag avsluta.

Caroline: Varför är det alltid intressantast på slutet?

Jan: Det är då man är igång. Men vi kommer återkomma. Vi ska göra två bonusavsnitt här med läsarfrågor! Men vet du vad Eric, vi gillar Tim Ferriss och han har några intervjufrågor som jag tycker riktigt bra, så jag har stulit dem rakt upp och ner. Vilket köp under 1 000 kronor har påverkat ditt liv mest positivt det senaste året?

Eric: Jag älskar fantasy-böcker. Nu läser jag Game of Thrones-böckerna och jag är på andra boken nu. För mig är det positivt. Dels så tycker jag att det är kul och för mig är det också ett bra sätt att koppla av på. Jag går in i den världen och så får jag en paus från finansvärlden. Jag läser inte så mycket finansböcker utan då läser jag mest saker på nätet.

Jan: Vilket råd skulle du ge en ny sparare?

Eric: Våga göra misstag. Våga investera. Inte i galna hävstångsprodukter, men våga investera lite mer, var nyfiken och lär dig. Nu pratar vi alltså inte om att gå och köpa hävstångsprodukter.

Min tanke är så här att man inte ska gå över hävstång gånger två, tycker jag. Skulle man investera med mer hävstång än två, som en del vill göra, och vara professionell i det, då ska man gå ur alla positioner samma dag.

Alltså, om någon tror på att priset ska gå upp under dagen så går de in med hävstång under dagen, men man ska ha alla pengar på kontot över natten. Då kan man gå in om man nu ska in i den matchen. Det är inget jag rekommenderar, men sitt inte med hävstångsprodukter över natten.

Månadsspara är det sämsta finansiella rådet

Jan: Vilka tycker du är de sämsta råden du brukar höra eller se i finansbranschen? Som är jävla idiotråd.

Eric: Månadsspara. Nej, det är jättebra att månadsspara, men jag tror det är lite överreklamerat. Själv gör jag hellre så att jag säger hur mycket pengar jag vill ha på mitt bankkonto och där har jag löjligt för mycket pengar eftersom jag inte tycker om sådana pengar egentligen, men jag har det för att jag vill känna att jag har pengar som jag kan ta ut närsomhelst – tror jag.

Det som blir över hamnar i min investeringslåda och så ser jag om den växer eller minskar beroende på mina utgifter. Men jag skulle aldrig månadsspara. Det som blir över blir över och det som inte blir över blir inte över. Jag gillar när människor sparar eller investerar i mina fonder så klart, men pengar är till för att användas och jag har varit med ganska många år.

Du har en grupp som har svårt att spara pengar och göra pengar, där blir det en sak. Sedan har du de som är för duktiga på att spara, så de har så mycket pengar som de aldrig kommer använda. Då var en ganska stor del av det sparandet i onödan, brukar jag raljera lite med. Jag kan tycka att om man månadssparar för hårt…

Det är ett sätt att spara på, men att bara ha pengar ”sedan”, det tycker jag inte är en filosofi.

Jag vill skapa och det blir pengar vid sidan om, men egentligen är det så att går jag bort med för mycket pengar på kontot då har jag antingen jobbat i onödan eller inte levt tillräckligt. Jag tror att man måste hitta en relation där, men det är klart att det beror på vem man pratar med. Men jag tycker det används lite för schabolnartat det här med att månadsspara och att det tappar lite relation till att vara nära pengarna och känna dem.

Jan: Det som du egentligen inte säger här är ju att du gör ju kopplingen till att pengarna ofta har kommit från ett arbete och då har den timmen arbete varit i onödan, för jag hade kunnat ägna den timmen åt att vara med min familj eller i naturen eller gjort yoga. Så du behöver inte mer pengar än det du behöver.

Vilket fantastiskt kontroversiell avslut. Månadsspara är det sämsta finansiella rådet. Jag tycker det är briljant. Det är väl Eric i ett nötskal; ta inte saker för givet. Man kan läsa mer om dina fonder på din hemsida AuAg Fonder. Se gärna bonusavsnitten där vi kommer dyka ner om fonderna, men det är AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Häng gärna kvar till bonusavsnitten som kommer nästa vecka! Ett fantastiskt stort tack, Eric.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Om marknadsläget med fondförvaltaren Eric Strand - Bonus #04 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka | Reklam för AuAg Fonder AB
• Tror du på guld? Köp då silver! | Intervju med Eric Strand - Vi ställer era läsarfrågor till fondförvaltaren Eric Strand från AuAG-Fonder
• Läsarfrågor och intervju med Eric Strand - Om guld, ekonomiska läget, hans egna tankar och risker | Reklam
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

Prenumerera på vårt nyhetsbrev