Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand

Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Pacific Fonder AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Den senaste månaden har Stockholmsbörsen tappat ca 7,5 procent. Stora företag har sett nedgångar uppemot -20 procent. Ändå anser jag att det knappast kan kallas börskrasch. Men när väl börskraschen kommer behöver den, som fondförvaltaren Eric Strand från Pacific Fonder beskriver i veckans avsnitt, inte ens vara något dåligt. Tvärtom är förmögenhetsomfördelningen något positivt. Inte minst för de yngre. 

Det har onekligen varit en spännande tid på börsen. Senast i fredags såg vi stora ras i stora företag som Skanska, Trelleborg, Atlas Copco m.fl. Media har skrivit om börsläget och många av er läsare har ställt frågor. Därför bestämde vi oss för att bjuda tillbaka fondförvaltaren Eric Strand. Tillsammans pratar vi i dagens artikel om marknadsläget men även möjligheterna som en börskrasch faktiskt kan innebära. 

En av de viktigaste poängerna vi gör i avsnittet är att det vi har sett den senaste månaden INTE är en börskrasch. Vi har hittills bara sett en nedgång på ca -7,5 procent. Det är långt ifrån de -40, -50 eller till och med -60 procent en riktig börskrasch kommer att innebära. Som vi diskuterar i avsnittet är det dock viktigt att komma ihåg att även i en börskrasch finns det ljuspunkter. 

En börskrasch är faktiskt en förmögenhetsomfördelning. De senaste åren har varit fantastiska för de av oss som har haft kapital. Särskilt de äldre har tjänat massor pengar. Både aktiemarknaden och fastighetsmarknaden har ökat enormt mycket i värde. Det har dock gjort det väldigt svårt för yngre, 80- och 90-talister att komma in på marknaden på rimliga nivåer. 

Den senaste månaden kan även ses som en föraning om vad som komma skall. Om du tycker att den senaste tiden har varit jobbig – kanske till och med börjat undvika logga in på ditt Nordnet/Avanza-konto. Då kan det vara feedback på att du har överskattat din risktolerans. Något de absolut flesta tyvärr gör.

Då kan det vara en hint om att minska risken, t.ex. genom att lägga till mer korta räntefonder (t.ex. Spiltan Räntefond Sverige), lägga mer på det vanliga sparkontot eller marknadsneutrala fonder såsom Erics Pacific Multi-Asset. För dig som inte har läst eller sett de tidigare avsnitten med Eric Strand, så rekommenderar jag dessa:

Jag hoppas att du gillar veckans avsnitt och har du frågor, funderingar eller kommentar skriv dem gärna nedan. Både jag och Eric kommer att försöka svara på dem under den kommande veckan. 

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Avsnittets viktigaste punkter

Nedan följer de enligt mig viktigaste punkterna: 

Det vi har sett hittills är INTE en börskrasch
En riktig börskrasch är ofta utdragen över cirka två år och botten nås på runt -50 procent. Jag och Eric tror att när kraschen kommer så kan den dessutom komma att bli större än så.
En börskrasch är en förmögenhetsomfördelning
En börskrasch beskrivs ofta som något negativt. Det behöver det nödvändigtvis inte vara. Det är ett tillfälle för framförallt yngre att komma in på marknaden till rimliga värderingar då allt varit väldigt dyrt de senaste åren.
Det går inte att förutsäga NÄR den kommer eller VAD som utlöser den
Som jag skrivit tidigare; ingen kan förutsäga framtiden. Inte jag, inte Eric eller någon annan. I artikeln använder vi sandkorns-metaforen från Mauldin Economics för att illustrera att ingen vet vilket det utlösande sandkornet kommer vara.
Räntefonder som investerar i företagsobligationer är ingen riskspridning
Ofta köper man en räntefond för att sprida riskerna. Problemet är att många räntefonder i jakt på avkastning har fått låna ut pengar till företag i dålig ekonomisk situation (eftersom då är räntan hög), så kallade High-Yield eller junk-bonds. Det gör att dessa fonder kommer bete sig som aktier när det väl börjar sjunka och de kommer inte vara något skydd.
En aktie är till syvende och sist inte värd mer än vad någon annan vill betala för den
Något som jag har lärt mig i tidigare kriser är att stopp-loss:er och andra normala skydd inte fungerar. En aktie kan falla långt mer än vad som är ”rimligt” och dess värde definierar till syvende och sist endast av vad någon annan är villig att betala för den.
De flesta överskattar sin risktolerans
Min upplevelse är att de flesta överskattar sin risktolerans. Om du har tyckt att den senaste nedgången har varit jobbig, då har du sannolikt för hög risk i ditt sparande.
Överväg sänka risken i din portfölj
Erics rekommendation i avsnittet idag är att ligga på en portfölj på 50 procent aktier och 50 procent marknadsneutrala fonder. Jag själv lutar också i den riktningen, dock med modifikationen att en del av de sista 50 procenten skulle kunna vara kontanter eller korta räntefonder – även om Eric har rätt i att dessa inte avkastar något.
Sparar du för att det är din hobby, eller för att tjäna pengar?
Det är en bra fråga att ställa sig då det sällan går att kombinera dessa två mål. Studier visar att de som har det som hobby ofta underpresterar mot börsen. Bättre då att dela upp det t.ex. 90 % passivt sparande och 10 % aktivt sparande i form av en lekportfölj.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Precis som vanligt transkriberar vi avsnittet för dig som inte vill lyssna på podden eller se videon. 

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt 72, som kommer handla om marknadsläget, börsen just nu och framförallt många läsarfrågor. Till vår hjälp har vi bjudit tillbaka Eric Strand från Pacific Fonder, som vi också har ett samarbete med. Så välkommen tillbaka Eric.

För dig som inte känner Eric, så var Eric med i avsnitt 50 där vi pratade om hedgefonder, framförallt din hedgefond Pacific Multi Asset, och avsnitt 51 där vi pratade om guld och guldets vara eller inte vara i portföljen. Du har ju varit i finansbranschen åtminstone i 25 år och du har varit landslagsfäktare.

Du har också ett stort intresse för finans och pengar bortom att det bara ska vara så mycket som möjligt, eftersom du också tar hänsyn till balans i livet. Du är en av de mest populära gästerna vi har, så jättekul att du är tillbaka Eric. Vi hoppar rakt in, tänker jag, och vi börjar med några läsarfrågor. De har skrivit mycket i media om att det har varit ett ras.

Tycker du att det har varit ett ras?

Erics syn på svenska börsen idag

Eric: Ett ras är det absolut inte, men man måste ändå förstå att alla har haft en stabil avkastning hela tiden, och plötsligt så svajade det till. Det var 7,5% under en liten period, så det var ju en nedgång. Kanske är problemet för framtiden att de här små korrigeringarna vi har haft har ändå återhämtat sig, sedan har det fortsatt uppåt och det har blivit lugnt.

Det farliga med det är som sagt när den stora kommer, då kanske alla också bara kommer tro att det bara är något litet. Så det är lite farligt att det håller på så här och att vi inte får några riktiga nedgångar.

Caroline: Jag tänkte, när du sa att det var små korrigeringar, att det kanske är bra att det korrigerar sig litegrann, istället för stort, på en gång.

Eric: Ja, det är väl en viktig sak om man skulle sett det från början, innan den här bullmarketen som har varit så lång nu, sedan 2009 i USA. Det betyder att det bara går uppåt. Man hade velat se att det hade punkterats eller pyspunkat lite mer på vägen, för då blir det mer hållbart. Om man bygger upp för stora obalanser under för lång tid, den här sandhögen så att säga, den bara växer och växer. Man får den att växa, så blir ju raset när det kommer, desto större. Det är inte alltid riktigt bra det där.

Jan: Kan du inte ta den metaforen med sandhögen? För jag vet att du skickade ett SMS till mig och sa ”Jan, kolla det här resonemanget”, och jag tyckte att det var fantastiskt bra. [Här är en länk till artikeln: ”The growing economic sandpile”]

Eric: Ja, det är ju väldigt avancerad forskning runt en sandhög, när man bygger en sandhög genom att lägga på ett nytt sandkorn. Det handlar egentligen om att man släpper ett sandkorn, och sedan ett sandkorn till och så vidare, så blir det sakta en hög. Och när man gör de här olika experimenten så har det visat sig att i det första experimentet så rasade högen efter x-antal tusen sandkorn.

Nästa gång så rasade det efter ännu fler tusen och sedan nästa gång så var det lite färre och så lite mer och lite färre. Så börjar man undra vad det beror på och det visar sig att det byggs olika strukturer i sandhögen, som gör att den ändå håller upp. I slutändan är det så att ju mer man lyckas hålla den uppe, desto större blir raset.

Där var väl de inne lite på att det har varit ganska bra att få det att rasa lite emellanåt och det var det jag sa förut att det hade varit ganska bra om börsen inte bara hade gått uppåt.

En börskrasch är bra för de unga

Caroline: Då förutsätter vi ju att det kommer att rasa någon gång, att det inte bara kan gå upp, gå upp, gå upp.

Eric: Ja, det visar ju all historia. Vi har en bullmarket som har varit väldigt lång och det finns de som säger att den kan vara lika lång till, att det skulle vara 18 år, vilket aldrig har hänt, men det skulle kunna hända. Samtidigt så är problemet att vi har många investerare och även rådgivare i branschen, som aldrig har varit med om en nedgång. Det är ganska intressant.

Jan: Jag brukar säga så här att den genomsnittliga 40-åringen inte har varit med om IT-kraschen och den genomsnittliga 30-åringen har faktiskt inte upplevt finanskrisen 2008. Jag levde ju då kraschen 87, jag var sex år, så jag har liksom inget minne av den. Jag var ju inte med på det sättet.

Eric: Sedan får man ändå tänka så att om man nu tar kraschen då eller då eller fastighetskraschen 92, det var också då stora förmögenheter skapades. Det skapades ur kraschen, så det är möjligheter i kraschen. En krasch är inte något negativt på det sättet.

En börskrasch är också bra för alla unga, som börjar jobba och får sin lön och är börsen och aktierna då rätt prissatta, så får man någonting för det man jobbar för. Medans nu är det egentligen en väldigt dålig situation för alla unga. Fastighetspriserna är jättehöga, aktie har höga kurser. Det är jättebra för alla som är 50, 60+, mindre bra för de unga. Så jag ser fram emot den förmögenhetsjämnfördelningen, även om jag tillhör den äldre gruppen.

Jan: Precis, du kommer vara ogillad av kundgruppen 60+.

Eric: Nej, men även för 60+ är det viktigt att fundera, tycker jag, vad man har för cash-flow. Om man inte har så mycket pengar som kommer in längre, man inte jobbar längre utan har en större förmögenhet i relation till kommande löneintäkter, vilket är när man är kanske 60+, så gäller det verkligen att se över risken i sitt sparande och vara rätt placerad.

För det som är svårt för en 60 eller 65 åring det är ju om man förlorar väldigt mycket i en börskrasch, att det är väldigt svårt att ta igen det. 50% ner kräver 100% upp. Så där är den frågan viktig.

Jan: Ja, grejen är att det alltid är två sidor av det där. Men kan du inte fördjupa dig lite i det där med att vara rätt placerad och ta rätt risk? Det låter ju bra, men hur vet man att man är rätt placerad?

Viktigt att se över sin portfölj

Eric: Ja, det gäller som sagt att aktiemarknaden är riskfylld, men vi har inte sett det under lång tid. Vi fick i och för sig lite skrik i media här när det gick ner några procent, men det är ingen riktigt stor nedgång. Och aktiemarknaden är riskfylld. Problemet idag är också att klassiskt har man delat upp en portfölj i aktier och obligationer.

Problemet där är att aktier är ganska väldefinierad och vi vet att det kan gå ner. Det vet de flesta ändå, även om det inte har gått ner på länge. Men det jag ser som kanske största risker är obligationssidan, för om man har obligationsfonder, så har de, för att få en avkastning, tvingats ut ganska mycket på risksidan när det gäller obligationer.

Mer med företagsobligationer som har en väldigt bra historia, ser väldigt bra ut historiskt om man tittar på avkastningen, eftersom räntan har gått ner och det har gynnat dem, men de består mer och mer av högriskobligationer, junkbonds, skräpobligationer, det är egentligen samma namn på samma sak.

Alla fonder har tvingats ut på skalan där och problemet när vi kommer till en portfölj är att just den sortens obligationer, i motsats till statsobligationer, så de här högriskobligationerna i de här företagen, de har en hög korrelation. Korrelation är att det svänger på samma sätt. Hög korrelation med börsen, den är uppe i 0.8 (=0 ingen korrelation, 1 full korrelation). Så om man sitter med portfölj med aktier och företagsobligationer i någon fond, så kommer de bete sig på samma sätt när det svänger. Så det är en sak gällande portfölj och risk.

Jan: Så här tänker jag, men du får rätta mig om jag har fel, men att de här företagen har fått lån men så har marknaden bedömt dem som osäkra, så att då får de betala en hög ränta, vilket går bra så länge marknaden är bra och de tjänar pengar. Men så fort konjunkturen blir sämre, så kommer de inte tjäna lika mycket pengar och då kommer de inte kunna betala sina räntor och då kommer de förfalla. Är det så man kan tänka?

Eric: Vi såg ju en, var det två år sedan vi fick lite problem med oljan i Norge och alla oljerelaterade företagsobligationer. Priset ner och de tappade värde, då började investerare sälja sina innehav i sina fonder, och fonder per definition måste ju sälja om andelsägarna säljer, men den är en illikvid marknad, så prissättningen blir inte särskilt bra och då sjunker priserna ännu mer, för det finns inga köpare.

Det är väldigt viktigt, när det blir problem, att handla i likvida instrument, alltså instrument som handlas mycket och har hög omsättning. Det testat inte när man köper, utan det testas egentligen när man vill sälja.

Så påverkas värdet av en aktie

Jan: Det där är jättespännande, för det var en insikt jag hade 2008. Det var att man tycker att en aktie är en andel i ett företag och det här företaget har då till exempel ändå ett värde, som är någonstans värdet på alla maskiner och alla tillgångar. Och då tycker man att aktien inte borde sjunka under värdet på företaget, och på alla de här tillgångarna, men det märkte jag att det gjorde den.

Vissa aktier sjönk under sitt eget kapital, för det var helt enkelt inga köpare. Och då förstod jag att en aktie är inte värd med än vad någon är villig att betala för den. Då spelar det ingen roll att det finns potential, eget kapital och allting annat, och det var det som jag upplevde hände 2008. Det fanns ingen tillit på marknaden och ingen ville göra affärer och plötsligt rakade kursen och det blev stilla.

Eric: Ja, och det ser man ju. De mäter ju hur mycket säljare det är per köpare. När det blir riktigt oroligt på börsgolvet så kanske det är tio säljare per köpare, då finns det ingen köpkraft. Det är väldigt intressant att se hur trycket är i marknaden.

Jan: Är det inte det man brukar beskriva som att alla vill ut genom dörren samtidigt?

Eric: Ja, och det är viktigt och det har varit viktigt för mig när jag har konstruerat mina fonder, att jobba med likvida innehav. Man har inte så jättestor nytta av det när allting går bra, men när det blir dåliga tider då vill alla ut genom samma dörr. Sitter man då med tillgångar i fond som inte är så likvida, så får man de inte sålda.

Får man då uttag ur sin fond så måste man sälja för att möta uttagen, och då måste förvaltaren kanske sälja de likvida, men det är de bra innehaven. Då ökar han risken i sin fond genom att sitta kvar med de svåra innehaven. Och en sådan situation vill jag aldrig hamna i, så alla mina innehav är stora bolag, likvida bolag, eller råvaror.

Jan: Du ställer ju upp här så klart för att kunna prata lite om din fond. Jag har egentligen två frågor. Den ena är, ”Hur jävig är du i det här?” Pratar man med en mäklare, så kommer de alltid och säger att bostadsmarknaden ska gå upp. Hur skulle du svara på en sådan tuff fråga?

Eric: Jag skulle väl vara jag och det blir väl ganska jävigt på ett sätt, absolut. Det är svårt att skilja på den. Men pratar man likviditet så tycker jag att det är en sådan naturbit att det är någonting kan bara vill ha. Jag har varit med om de, jag har faktiskt… Bornemann på SE-banken som pratar mycket om det med sin SEB selectionfond, att ha likviditet vid kriserna, vilket de tjänar mycket pengar på, att de inte hade de problem som andra hade 2008 eller 7, 8.

Om Erics Multi Asset-fond

Jan: Dina fonder är ju, de facto, gjorda för att skydda i den miljön, som både och jag lite upplever att vi står inför och det klimatet. Om du kort säger vad syftet är med din Multi Asset-Fond?

Eric: Om vi tar Multi Asset-Fonden så är den försiktigare, det är den fond som svänger minst av mina två fonder. Ju jämnare avkastning man har, ju högre slutavkastning får man. Istället för att det svänger mycket upp och ner. Det är nummer ett. Så den blir lite ”sova lugnt”-fond. Lite tråkigare på det sättet, men syftet är ju just att sova lite lugnt eller balansera en aktieportfölj. Ibland säger jag att om man har ett bra försvar, så kan man ha ett lite offensivare anfall. Det är syftet med den fonden.

Den andra fonden, Precious, är mot ädelmetaller och har 0 korrelation med svenska börsen, så det är ännu mer som ett portfölj-verktyg. Den svänger då lite mer, men har också då möjlighet att tjäna pengar när det blir surt i marknaden. Och Multi Asset-Fonden, den försiktigare fonden, där är jag glad om den håller emot och kanske klarar 0 i avkastning när börsen går ner. Men från Precious så förväntar jag själv i alla fall att den då kanske går plus.

Jan: Men hur har den gått nu när börsen gick -7,5?

Eric: Då var Precious 2,5 och Multi Asset låg på 0. Det stämde ganska bra med det som var målet.

Jan: Jag gillar ju att vara rak. Detta är inte fonder för att maximera avkastning, eller att få så hög avkastning som möjligt, utan detta är att behålla de pengarna man tjänar och skydda i ett hårt klimat. Och det går i linje med det jag själv tänker. Men många jag gör intervjuer med vekar tycka att det är lite tråkigt, liksom, ”Är inte poängen att man ska tjäna så mycket pengar som möjligt?” Vad skulle du säga då?

Eric: Grundprincipen där igen då, som jag tycker är ganska universell, det är att det finns ingenting dyrare än att förlora mycket pengar. Alltså, att tappa väldigt stort, det tar väldigt lång tid att få tillbaka förlorade pengar, så någonstans är det så att man måste se till att inte göra de stora förlusterna i en portfölj. Nu har ingen lärt sig det på de senaste tio åren, men alla kommer att lära sig det igen och några kommer att göra rätt inför nästa gång det går ner. Några kommer att göra fel och alla kommer att lära sig någonting.

Jan: Men vad har du lärt dig? Du har ju varit med ett tag. Vad är guldkornet du kan ge bort?

Det viktigaste för en investerare

Eric: Det viktigaste är ju att veta att det händer och förstå att det händer. Det känns lite obehagligt just nu att det verkligen har gått så lång tid och det finns ingen känsla i marknaden för att det kan hända. Eller kanske är det ännu värre denna gången, att Centralbanken håller marknaden uppe, alltså det är väldigt styrt uppifrån. Det får inte hända ovanifrån.

Det har varit väldigt skönt och bra, men det ger mig en obehaglig känsla den här gången. Det är onaturligt och när man skapar något onaturligt… då kommer vi in på den här sandhögen igen. Den har vuxit sig så stor för att man hela tiden… SEB-presidenten räddade marknaden när han sa ”whatever it takes”, alltså att vi kommer göra det som behövs och det köpte marknaden och allt fortsatte lugnt.

Nu i somras gick faktiskt till och med ”Fed” (=Amerikanska centralbanken) ut och sa samma sak. Även om man är inne i en räntehöjning och ser att det går hyfsat bra i USA, så sa de också att om det blir problem, så gör vi whatever it takes. Man vill ha någon form av invaggad trygghet att vi fixar det här.

Om man tittar på receptet vi har haft, att sänka räntan till 0 eller minus till och med och sedan skapa väldigt mycket pengar, som vi kanske ska prata om en annan gång… Om det fungerar som recept och medicin, då kan vi alltid göra så när det är problem. För mig känns det inte hållbart.

Någonting kommer hända. Men det har fungerat, så det känns bra. Vi känner oss trygga. Det finns de som till och med säger att Riksbanken i Sverige aldrig kommer kunna höja räntan, för att det är ingen som har råd att betala sina huslån. Då måsta alla flytta och det går ju inte och därför kommer de inte höja räntan. Alltså man resonerar som om de har total kontroll över räntan, och så är det inte egentligen.

Det är inte annorlunda nu

Jan: Alla tre gångerna jag har varit med, 98, 01, 08, så har man sagt att det är annorlunda nu. Det är ”den nya ekonomin”, det är IT, det är AI, det är digitalisering. Man hittar alltid på något ”annorlunda nu”. Carmen M Reinhart och Kenneth S Rogoff skrev ju boken Annorlunda nu och de var nominerade för Nobelpriset. Och undertiteln var ”åtta sekel av finansiell dårskap”. Att det är inte annorlunda nu, men det som är annorlunda är att det är andra sandkorn, det är aldrig samma sandkorn som sätter igång den här högen.

Eric: Vi har ju andra parametrar. Lite av droppen i en vattendam… det är en sista droppe som gör det. Det är den stora mängden vatten som får det att brista, men i slutändan är det bara en enda droppe som gör att det blir för mycket. Men vi har nog samlat på oss en hel del vatten.

Caroline: Finns det någon som tycker att vi inte alls har samlat på oss så mycket vatten och att det inte alls kommer ske något ras? Någon finansprofil som är tongivande i finansbranschen.

Eric: Dels finns det de som säger att vi kommer ha en bullmarket i nio år till och de som har varit ute och sagt att nu kommer det gå åt skogen och har gjort det i tre år och haft fel i alla år, de ropar ”vargen”.

Jan: Ja, jag har blivit utskrattad när jag säger så här ”ha räntefonder”. Det är bara på avsnitt där jag har intervjuat andra och de säger ”Räntefonder? Det behövs inte. Varför ska man ha räntefonder?” Vi har ju pengar i dina fonder och folk tycker att det bara är att inte få någon avkastning. Men när raset kommer… då säger de att jag har sagt att raset kommer sedan 2015.

Eric: Det var någon som sa ”Either you look like a fool before, or after.” Det där är svårt, men när det gäller att skapa en förmögenhet så är det viktigaste att inte förlora pengar.

Utlopp för spekuleringar med ett extra konto

Caroline: Jag tror vi tre är alla på det klara med det, att vi vill helst inte förlora pengar och vi kan nöja oss med en liten profit liksom. Men, det handlar ju också om att söka sin spänning någon annanstans, än i sitt investerande och sparande, eller? Jag får känslan av att om man tycker att det är tråkigt det vi håller på med, så är det kanske så att man söker sin spänning i sitt sparande och investerande, och det kanske inte är så smart egentligen.

Eric: Det ska man hitta andra områden för. Nu är inte jag någon rådgivare på det sättet, men till en vän har jag sagt att ”Gör ett konto, med 90% som du namnger investing, alltså investera. Och så gör du ett konto hos samma depåinstitut, och så kallar du det för speculating, med 10%. Skilj på kontona. Gör två ISK eller två fondkonton, så att du skiljer på de pengarna.

Om den här spekulationshinken då har halverats, och det andra har gått bra, då kan du ju fylla över så att du har balansen mellan de här två kontona. Men det tycker jag är ganska bra, för då kan man ha en där man leker och är lite ännu mer offensiv eller köper de här små enskilda aktiebolagen som man vill tro på, men inte blanda ihop det. För om man blandar ihop det, så börjar turbulenta tider, så börjar man köpa mer av det ena och det andra, då kan det bli ganska rörigt och stökigt. Det är också en erfarenhet från krascher.

Jan: Ja, och det där är ju roligt. Vi är många som kallar det för passiva hinken och aktiva hinken. Jag tror att Harry Browne, med permanent portfolio, han kallar det för variabelportfölj. Du har din portfölj, sedan har du din variabelportfölj eller lekportfölj. Men jag tror att det är jätteviktigt det du säger och det har också varit en stor insikt för mig när jag har pratat och varit på kurs med Aktiespararna och lyssnat på Gunnar Ek.

Han är en aktieprofil runt 80, som har varit på över 2000 bolagsstämmor och varit VD för Aktiespararna. Den som har hållit småspararnas flagga. Och vi pratade om det här att man behöver skilja på aktier som hobby och fritidsintresse, och aktier att tjäna pengar på. Det är egentligen samma sak vi säger och jag tror att de flesta blandar ihop är, är detta min hobby eller för att tjäna pengar?

För ofta visar forskningen att det du har som hobby kommer du inte tjäna pengar på, för du kommer underprestera mot index.

En läsarfråga: Hur påverkas svenska befolkningen när räntan höjs?

Caroline: Nu tar vi några läsarfrågor. ”Hur påverkas svenska befolkningen när räntan höjs? Som i december och februari.”

Eric: Man kan säga att räntan höjs, den är fortfarande väldigt låg. Den är fortfarande inte ens 0, även om den höjs, så det är ju nummer ett. Det blir en signal att nu börjar vi höja räntan. Jag, personligen, har ju sett de senaste 25 räntebanorna från Riksbanken som har sagt att räntan skulle höjas och det har inte gjorts.

Så jag tror inte på det förrän jag ser det. För man har haft fel 25 gånger i rad, vilket är ganska remarkabelt, så jag vill se det. Sedan skulle jag också vara tveksam till att Riksbanken höjer före ECB. Nu är det en väldigt svag krona så det kanske finns utrymme att höja kanske räntan, men jag tror att han gärna går efter Europeiska Centralbanken.

Caroline: Men om det skulle höjas, hur påverkas svenska befolkningen då? Får vi det svårt med våra lån?

Eric: Nej det tror jag inte, inte förrän räntan kommer upp i 3-4%. Det måste upp en bra bit. Men marknaden kommer börja se att ok, är detta en trend, kommer det fortsätta? Vi tål inte så mycket räntekostnader. Man kan titta även i USA. Man har börjat höja räntan, och nu är den största kostnaden i USA inte militära utgifter, utan räntan på sina lån i USA som land och då är fortfarande räntan inte särskilt hög. Så man har skapat så mycket skulder, så det kommer att få stora effekter. Frågan är bara hur länge de kan kontrollera räntan.

Innan de här sista 10-15 åren så styrde Centralbankerna den korta räntan, och marknaden avgjorde den långa räntan. Men har det blivit så att Centralbankerna styr både korta och långa räntan, genom sitt agerande i marknaden. Och det blir väldigt konstigt att de har en total kontroll. Kontroll har man tills man inte har kontroll.

Alla år genom tiderna så har inte Riksbankerna den kontrollen, utan får du någonting som börjar hända… Får du plötsligt massa inflation i systemet, då måste de höja räntorna och då måste de höja de kraftigt. Förr höjde riksbankerna räntorna med 3% på en dag eller 5% eller 10% på en dag, för att få ner inflationen. Sådana saker skulle så klart påverka väldigt mycket. Men det här lilla en kvartsprocent räntehöjningar, det är ett försök att göra det mjukt då.

En läsarfråga: När investeringarna rasar, hur ska man tänka då?

Caroline: Ok, bra. Nästa fråga är ”Jag har precis satsat 500 000 kronor på Avanza Indexfond, samt Swedbanks Robur Ny Teknik som nu rasar, hur ska jag tänka nu?

Jan: Det var ju så att teknikaktierna fick ju mycket stryk för någon vecka sedan, så jag skulle säga att om man har den frågan är det kanske en hint om att man kanske har tagit för hög risk. Lite som var inne på innan, det var ju egentligen inte ett riktigt ras det vi har haft ras.

Eric: Dels så var det inte ett riktigt ras, och dels så finns det ju, ok en nu är det en portfölj och man måste se hela portföljen för helheten i en förmögenhet, så det är svår fråga att svara på då. Hur stor del är det av en förmögenhet, det är också viktiga frågor. Men ett fenomen också är ju att de bolag som har gått upp mest är de bolag som går ner mest, när det svänger.

Om man nu har en indexfond så har de också en tendens av att bestå av de bolag som har gått upp mest, och är det också teknikbolag så kan man ju i en sådan portfölj ha lite kaka på kaka, vilket också kan vara farligt rent riskmässigt.

Jan: Jag skulle också säga att det är en hint, och det är inte bara denna läsare för det var många frågor av den här typen, men jag tror att man överskattar sin riskkänslighet. När allting går upp så säger man att man klarar av att hantera nedgång, men när det uppstår en nedgång, så blir det jobbigare känslomässigt än man trodde innan.

Vi har varit med om detta innan och därför vet vi lite hur det känns och vi säger att om detta är det enda man har köpt, då har man en felaktigt fördelar portfölj, skulle jag säga. Visst skulle man kunna argumentera så att det är på tio års sikt, men om det är jobbigt redan nu, då kommer man inte palla att vara kvar när detta kan sjunka 50%. Då skulle jag säga att man behöver lägga till något annat, som till exempel räntefonder och din hedgefond eller guld eller det här, för att få en balans. Vad tänker du?

Eric: Ja, om detta är helheten, rent 100% aktier, så kommer han att vara inne för en riktigt häftig resa på Liseberg säger jag, som är från Göteborg. Då gäller det att tåla väldigt, väldigt mycket, och ha mycket pengar vid sidan om för att kunna köpa tre år senare när det blir billigt. För en stor nedgång handlar inte bara om att köpa nästa månad, utan det håller på ett tag.

När ska man ta nedgången på allvar?

Jan: Min upplevelse, jag vet inte om du håller med, men den här nedåtfasen, alltså folk tror ju också att nedgång, då blir det 10% på en vecka. Jag skulle säga att nedgång i min värld, för att det ska räknas som börskrasch, då pratar vi kanske 30-40% över en tvåårsperiod. Alltså, när folk säger att de har pengar vid sidan av börsen och det har kraschat 10%, nu köper de. Då säger jag att det där är inte ens början. Vad tänker du?

Eric: Absolut, tittar man lite historiskt så är det ju de här två, tre åren som det håller på, oftast. Det är ingen sanning att det är så nästa gång. Och tittar man på de två senaste nedgångarna så var de mellan 50% och 60%. Jag hade inte varit personligt förvånad om den här blir större. Vi är tillbaka till våra sandkorn och så vidare. Vi har byggt en sådan stor sandhög och det är det som behövs för att få vettiga värderingar och balansering. Men det är en möjlighet mer än en risk, som jag ser det.

Jan: Nu kommer det en genuint personlig fråga. Då handlar det ju om att ha pengar, kontanter eller pengar i din fond eller kanske till och med i Precious-fonden för att spekulera i den nedgången, eller vad är ”rätt” agerande?

Eric: Alltså rätt agerande är egentligen det som ni alltid har varit inne på, att ha en portfölj. Grunden i Multi Asset bygger på permanent portfolio från Harry Browne, det bygger på Ray Dalois tänk runt sin hedgefond All Weather hedgefond, som är störst i världen när det gäller hedgefonder, som jag har försökt göra ännu mer tillgänglig för de små spararna. Det räcker att investera hundra kronor och det är daglig handel och så vidare, med transparenta innehav. Man måste ha portföljen innan. Det gör inte att göra portföljen sedan. Så enkelt är det och man måste ha hemförsäkringen innan huset brinner ner.

Om man inte är där riktigt än så tycker jag åtminstone att man ska ta små positioner i fonder och investeringar som tar emot, så man börjar få lite känsla för de. Då har man i alla fall med innehaven när det börjar bli hackigt att svänga nedåt och då har man kanske större chans att vikta om. Det är andrahandsalternativet. Men om man inte har det när det börjar svaja nedåt, då kommer man ha det jobbigt.

En generell portfölj-design

Jan: Enligt dig, hur ser en sådan portfölj ut? Nu är inte du rådgivare och vi pratar inte om en specifik person så man kan bara resonera. Om du skulle designa en portfölj idag, hur skulle du göra det då?

Eric: Jag kan göra en enkel modell som är generell, när man inte vet någonting annat om världen förutom det vi vet om räntor och pengar och tryckta pengar, så hade jag lite kanske emot hur du har haft din portfölj. Framtidens portfölj ser jag som 50% aktiefonder och 50% marknadsneutrala fonder. Och egentligen inga räntefonder.

Jan: Inte ens typ Spiltan räntefond? Alltså en kort räntefond som investerar i statspapper.

Eric: Om man säger så här, statsobligationer har låg korrelation med börsen, så den uppfyller sitt syfte, men jag ser ingen avkastningspotential. Går man till fondaktörer där de går upp lite i risken, då börjar du få ett annat problem.

Jan: Precis, att ha 50% aktier och 50% företagsobligationer, då har du egentligen 100% rörelse i det där. En sådan fond är bra för att parkera pengarna, men du får ju ingen avkastning. Det är lite onödigt.

Eric: Ja, det blir fel signal för mig. På något sätt ska pengarna jobba, inte bara parkera dem i ingenting.

Jan: Det är därför du också säger så här, för då gissar jag att kontanter alltså ha de som saldo, att det är samma, eller kanske värre.

Eric: Ja, det är lite värre. Kontanter som sagt, det ska vi prata om i nästa avsnitt. Det ska man veta att fonder är en väldigt fin konstruktion. Nu pratar jag om alla fonder. För det är så att vi som fondförvaltare förvaltar pengarna, men pengarna ligger hos förvaringsinstitutet. I vårt fall är det SEB som är det största förvaringsinstitutet. Så där ligger alla tillgångar i fonden så fondförvaltningsbolagen kan försvinna eller gå i konkurs eller vad som helst.

Pengarna är inte hos oss eller någon annan, utan de är hos förvaringsinstituten, som i vårt fall är SEB och i många andras fall också. Men de ingår inte i SEB tillgångsmassa, så SEB kan också gå i konkurs. Det är ett bättre skydd, om vi talar om större pengar, än att ha pengar på ett bankkonto, då man lånar ut pengar till banken utan ränta och utan säkerhet. Så, fondkonstruktionen, rent legalt juridiskt, är mycket starkare.

Hur Multi Asset-fonden presterar

Jan: Återigen, nu kommer en personlig fråga. Det är en tillitsfråga. Kan jag lita på att din fond, till exempel Multi Asset, att den kommer stå emot det här? För att om jag har de kontot så vet jag att de är säkra bortsett från risken med inflation och bortsett med risken från insättningsgaranti, liksom. Förstår du hur jag menar? Jag gillar dig och du är väldigt, väldigt kompetent och vet vad du gör, men det är ändå en tillitsfråga. Vad skulle du säga på en sådan tuff fråga?

Eric: Självklart är det en tillitsfråga, och det går inte att komma ifrån den. Ju mindre tillit man har, ju mer kan man ju sprida ut det på likande fonder som gör samma sak, om man nu vill minska risken lite. Så det finns sätt att hantera det också.

Jan: För där tänker jag också att du har ju testat din fond mot kriser.

Eric: Precis, dels har vi testat det bakåt i tiden, men det ska man inte prata om för det är back tracking som inte är verklig. För det är en del som använder det på fel sätt, så det vill jag inte ta upp. Sedan vi startade fonden så har vi haft fem nedgångar totalt och under de perioderna har börsen varit nere 33%.

Börsen har gått upp, men under nedgångarna har det sammanlagt gått ned 33%. Då har Multi Asset gett plus, det var 3,3 innan och nu var det 0, så den ligger på +3,3 och Precious, om man lägger ihop perioderna, har den gått upp ungefär 11%. Så de fem testerna vi har haft så att säga live, har fungerat. Vad det säger om hur det exakt fungerar i framtiden, det vet vi inte. Jag vill ha fler sådana tester, för det är bra att ha.

Jan: Precis, bara det faktum att du ser framemot nästa krasch visar att du inte är rädd för dem. Där ska jag också säga till våra lyssnare att lyssna på avsnitt 50, som handlar om Multi Asset, vad som ingår och vad den funkar och sådant, för vi behöver inte upprepa det som är redan är inspelat. Men det är avsnitt 50 och jag kommer länka till det.

En läsarfråga: När börsen rasar, ska man våga fortsätta sitt månadssparande?

Caroline: Vi tar en annan läsarfråga. När börsen rasar, ska man våga fortsätta sitt månadssparande? Jag tänker man ska göra det oavsett hur det går, eller?

Eric: Det beror lite på hur man som investerare har en egen bild på hur världen ser ut eller varför man månadsspar. Om man månadsspar oavsett hur världen ser ut så blir det ju bara billigare. Så tänker jag varje dag när jag handlar i fonden, att det är klart att jag är lite, åh, nu går det ner, men då vet jag samtidigt att jag köper billigare, så det skapar för mig en positiv känsla att jag får mer för pengarna. Så det är surt på ena sidan, men positivt på andra sidan. Så det är bara att fortsätta.

Jan: Ja, jag skulle säga ”Ja, fortsätt månadsspara”, och jag håller helt med Eric.

Caroline: Ja. Nästa fråga: ”Köp när det är billigt. Ska man det, när börsen går ner?”

Jan: Mitt spontana svar på den där, för man har ju inte hela bilden, men det som vi har sett nu det är att det inte ännu har blivit köpläge. Utan köpläge då ska det vara de här 30, 40, 50, 60% i nedgång. Var det inte Warren Buffet som sa att när blodet flyter på gatorna, det är då man ska…

Eric: Man kan titta på olika sentiment i marknaden och hur positiva och negativa investerarna är. När ingen absolut vill röra en aktie, när det är det dummaste du kan göra, då börjar det bli läge i de frågorna. När de verkligen tycker att du är dum när du gör det, då har du nog köpt billigt. Nu är vi inte i närheten, jag håller med Jan. De här korrigeringarna på 3% ner eller 5% ner eller 10% ner, det gör inte att det är billigt eftersom det är så högt värderat som det är.

Jan: Jag skulle säga så här att när du genuint inte vill lägga mer pengar i aktier, det är då du ska köpa. För att det har gått ner så mycket. Det var bra det du sa, att när det är det dummaste du kan göra, att köpa aktier, det är då.

Eric: För en del är det så att det blir så emotionellt hemskt när det går ner, att de inte har vågat gå in på sitt konto de sista sex månaderna, då har det gått ner så mycket att det börjar bli intressant. Men det blir ofta så att folk slutar titta då, men man tittar när det går upp.

Jan: Ja, och det är så roligt att vi är så lika Eric, för jag ser också fram emot den här kraschen. Det är det då man kommer se vem som har simmat naken och det är då man kommer kunna göra som mest skillnad för sina sparare. Man måste komma ihåg det du började avsnittet så himla fint med, att en börskrasch är en förmögenhetsomfördelning. Vår generation, om jag ska säga vi 70–80-talister, vi har egentligen inte haft ett bra tillfälle att köpa aktier, sedan vi kom in i arbetslivet. För oss är det den där tiden som vi har väntat på, men då gäller det också att vara förberedd.

En läsarfråga: Vad oroar dig?

Caroline: Ok, sista läsarfrågan. Vi ska runda av snart. Vad oroar dig?

Eric: Det som är lite obehagligt kanske i marknaden är att ett sandkorn kan få det hela att falera. Dels har aktiemarknaden blivit så otroligt stor i sin volym, tack vare uppgång, och att den kanske faller på sin egen tyngd. Tittar man så är vi precis där vi toppade runt 2000/1999.

Alltså, hur stor aktiemarknaden är i relation till världens BNP. Den har blivit väldigt, väldigt stor, och det har den blivit mycket på grund av låg ränta, mycket utlåning, ökad skuldsättning, centralbanken har tryckt pengar, det är stimulanser som egentligen inte ska finnas där. Det är liksom onaturliga fenomen.

Vi har också rekordnivåer på aktieåterköp från bolag och det är med lånade pengar. Så bolagen har insett att räntan är så låg, vi lånar pengar, så gör vi aktieåterköp, och aktieåterköpen är precis på de högsta nivåerna som vi hade i förra kraschen och det är en väldigt tydlig signal på att det inte står bra till. Och aktieåterköp är bra för bolagsledningen i det här läget, för de har oftast optioner på aktiepriserna, så man tar bort aktier från marknaden och då stiger aktierna genom det här.

Om de slutar med det för att räntorna börjar bli dyra, och det inte är lika bra att låna pengar och köpa, då försvinner en stor köpare från marknaden, så att för att fortsätta trycka upp aktiemarknaden… i och med att den blir större och större så krävs hela tiden mer och mer pengar, och om de som har stöttat marknaden börjar försvinna, då börjar vi få problem.

Jag gillar aktieåterköp i ett bolag som har haft det knackigt på börsen, där ledningen säger men vänta nu, vårt bolag är värt mer än vad aktiemarknaden bedömer att det är värt, därför gör vi aktieåterköp. Problemet med det är att när det vänder så har bolaget lånat pengar för att göra detta, så bolagets balanser är inte lika bra om räntekostnaderna börjar öka. När det plötsligt svänger så får de väldigt höga kostnader på sina lån, så då är bolaget mycket sämre rustat för dåliga tider än vad det var innan de där aktieåterköpen.

Tittar man på bolagsbelåningen så långt man kan titta, kanske från 50-talet och fram tills nu, så i början så var den 30%, och sedan sakta men säkert har den ökat över tiden lite upp och ner, och nu om vi tittar på en graf så är vi då 73%, så företagsskulden har ökat väldigt kraftigt. Det har fungerat med låg ränta. Det har varit så gratis att låna pengar och återköpa aktier och det är väldigt farligt för framtiden. Cocktailen har blivit lite giftig nästan och det kan vara på bolagssidan.

När förtroendebubblan spricker

Jan: Jag vet ju att det är helt omöjligt att förutse framtiden, men om du ska säga i tidsperiod, vad är din spekulation i tid om du skulle gissa?

Eric: Jag har funderat en hel del på det och kommit fram till att jag vill kalla den här bubblan för något och den har fått lite olika namn. Jag säger ”the trust bubble”, alltså förtroendebubblan. Så länge förtroendet är där, för att centralbankerna kan hålla och göra ”whatever it takes” som vi sa, att de fixar det åt oss… Så länge det förtroendet finns, så kommer det att rulla på, och den dagen det inte finns så kommer det gå riktigt snabbt åt skogen.

Så vi kommer få en förtroendekris och jag brukar definiera det som en bild med kejsaren utan kläder. Alltså, kejsaren är ju redan utan kläder, men ingen har ropat det. Vem som gör det och när de gör det, det är svårt att säga. Men vi är redan i Kejsaren utan kläder. Situationen är redan där, det är bara att han kan ju fortsätta ganska länge eftersom att folk ännu inte har insett att det är så.

Jan: Jag tänker så här, för på ena sidan så säger vi att det kommer att gå väldigt snabbt, men på andra sidan så säger vi att en nedgång tar två, tre år. Är det att huset brinner upp direkt och att det är för sent eller kan man börja ombalansera nu, eller är det att man skulle ha bytt till marknadsneutrala fonder igår? Hur tänker du där?

Eric: Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att den bästa tiden att planera ett träd var tjugo år sedan. Det gäller att ha ett portföljtänk och portföljteori, som vi säger med ett fint ord, är väldigt viktigt och väldigt viktigt att förstå.

Jan: Jag tänker att det är två faktorer, och du får gärna rätta mig här Eric om du har en annan åsikt, men jag tänker att det första är att man behöver ha ett långt tidsperspektiv och då handlar det också om att börsen går i cykler, men problemet är att de flesta orkar inte med nedgångar. Om man regerar nu och tycker att det är jobbigt när det har gått ner med 10%, hur kommer man det vara när det är nere 60%?

Det är därför jag säger att de flesta överskattar sin risktolerans. Däremot kan jag säga att jag som säger så här ”Man ska inte röra sina portföljer, man ska vara långsiktig och ha ett portföljtänk…” Men jag funderar på, och jag kommer nog ta upp det i ett kommande avsnitt och prata med läsare om att göra en ombalansering i portföljerna och lyfta in mer marknadsneturala fonder för att jag tror att det börjar ta emot till och med för mig, i våra portföljer. Och då ska jag ändå säga att jag är ändå ganska defensiv.

Eric: Jag kan säga två saker. Det enda är att man märker aldrig när den stora nedgången har börjat. Vi vet inte om det var nu och så går det upp igen och så går det ned. Man har inte den dagen, vilken dag det är, och om det slutar på minus -20%, -30%, -40%, -50%, -60%… Det kommer vi inte att veta. men det som vi vet, som jag vill kalla för en perfekt storm, det är ju att vi har haft 30 års bull market, alltså positiv marknad för obligationer. Det är ganska unikt.

Räntan har alltså gått ner i 30 år i princip, det är en extrem trend. Tittar man historiskt så har de trenderna oftast reverserat. Nu är det ingen som kan titta så långt, för det är ingen som har varit och investerat i 30 år, men då har det varit 10 år åt andra hållet, innan det var kanske 20 år som var positiva för obligationer. Där står vi inför ett skifte som nästan ingen i finansbranschen eller världen har upplevt i sina portföljer.

Aktiemarknaden har vi upplevt med 10-årsintervall eller 15-årsintervall med stora nedgångar. Det är därifrån jag säger det här lite med framtidens portfölj, för att inom de här 30 åren som har varit så fungerar obligationsdelen eller räntedelen bra. Men det är lite annorlunda nu. Så har det inte varit förut och därför tror jag att man ska ha lite modernare framtidsportfölj.

Jan: Jag tänker att vi slutar där. I nästa avsnitt ska vi prata om vad pengar är. Ett fantastiskt stort tack Eric att du har velat komma tillbaka. Jag har lärt mig nya saker här också, så tack så mycket. Sedan ska jag säga till dig som lyssnare att om du inte har lyssnat på avsnitt 50 och 51, lyssna på de som handlar om Erics Multi Asset-fond och Pacific Precious som finns både på Avanza och Nordnet. Där pratar vi mer om just de två specifika fonderna. Tack.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Vad tänker du?

Ingen har någonsin blivit framgångsrik på egen hand, kommentera gärna – håller du med mig och Eric i vårt resonemang? Eller tänker du något annat?

Relaterade artiklar

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

87 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej!

    Först och främst vill jag tacka för 2 bra avsnitt.

    Jag är 26 år gammal och har de senaste 4 åren bott i Norge, där har jag lyckats skrapa ihop ca halv miljon kr. Till hösten är det tänkt att jag skall börja studera men jag är osäker på vad jag ska göra med mina pengar. Jag har ingen i familjen som är Ekonomiskt litterär vilket gör denna bloggen väldigt viktig för mig.

    Ni pratar om en förmögenhetsfördelning, hur kan man på bästa sätt utnyttja detta om man som jag sitter med ett kapital? Har tänkt att spara en del av pengarna till ett ev bostadsköp men tänker ha is i magen tills vi börjar se lägre priser som jag tror inte är alltför långt bort om man lyssnar på vad ni säger och även Howard Marks. De resterande pengarna vet jag inte vad jag ska göra med, jag vill sätta in en klumpsumma på ca 200 tusen på indexfonder, men vore det bättre att kanske börja sätta in några tusenlappar nu och varje månad framöver eller klumpsumman nu?

    Hur kan jag på bästa sätt ta del av denna förmögenhetsfördelning när det väl sker?

    Tack på förhand,

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Emil
    1. Hej Emil,
      Jag kan inte ge dig rådgivning (ej rådgivare).

      Vi har med ojämna mellanrum förmögenhetsOMfördelningar. Som du är inne på är det viktigt att se det som en möjlighet och inte något skrämmande.
      Ur ett rent samhällsperspektiv är det faktiskt ”juste” för just unga människor att få komma in och köpa börsen/fastigheter till vettiga priser.

      Nu har börsen haft en bull-market i 10 år.
      Obligationsmarknaden i 30 år.
      Indexfonder är ingen skydd, snarare en ökad risk när börsen gått upp under en längre tid.

      Om du som student inte har någon lön blir din cash-flow IN låg – vilket gör dina besparingar stora i relation till de kommande årens lön vilket betyder att du är mycket sårbar för en börskrasch. De två senaste har varit i nivån -50% till-60% och med tanke på hur mycket tillgångsinflation vi haft sedan den senaste kraschen så vore det rimligt att nästa t.o.m. kan bli värre.

      Att bevara/skydda ditt kapital och stå stark (köpstarkare relativt andra) på andra sidan skulle vara att ”ta del”!

      /eric

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Eric Strand
  2. Förstår att Eric är en god vän och säkert en bra förvalter som vill det bästa. Men skulle gärna se att ni varnade lite för den avgiftstruktur som Pacific använder i podden.

    Börjesson på Spiltan varade redan 2002 på DI debatt sparare för denna avgiftsform eftersom den skapar intressekonflikter mellan sparare och förvaltare. Men det tåls nog nämnas igen.

    Incitamentet för Pacific blir inte att spararens förmögenheten ska växa utan att avkastningen ska bli så stor som möjligt vissa år då förvaltaren bara är solidarisk i uppgång.
    Ett enkelt exempel är att Pacific gör större vinst om fonden ett år stiger med 100% för att nästa år sjunka med 50% än om fonden stiger med 10% både år ett och två. För spararen är alternativ två såklart bättre.

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Mattias
    1. Hej Mattias,
      Avgifter är viktiga.
      Vi har en mycket bra avgiftsstruktur.

      Vi har en mycket låg fast förvaltningsavgift 0,50% – så låg att vi inte tjänar några pengar på den.
      Då ca hälften går till aktuell plattform som vill ha betalt och andra halvan går till rena administrationskostnader att driva en fond (obs! inte löner – de belastar inte fonderna och investerarna utan ägarbolaget till Pacifics fonder)

      Vi tjänar bara på vår prestationsbaserade avgift. Den har ett evigt tröskelvärde (nollställs inte årsvis). Vi tjänar alltså pengar när våra investerare gör det. Detta i motsats till fonder med högre fasta förvaltningsarvoden. Dessutom kostar det inga courtage att köpa eller sälja för investerarna.

      /eric
      Just nu är det ”rea” på Pacific Precious då vi har ca 16% innan vi är över tröskelvärdet. Fonden kostar alltså bara 0,5% fram tills vi slår tröskelvärdet.

      Svara
      1
      Gravatar för användaren
      Eric Strand
  3. Hej,

    Tack för en bra blogg.

    Jag tycker dock at argumentet att en sänkning på 50% kräver en ökning är 100% för att återhämta sig vilket gör att det är dyrt att förlora pengar är vilseledande och ett sätt att använda procentenheter i en felaktig kontext.

    Jag förnekar inte att matematiken är korrekt: 50% sänkning av 100kr blir 50kr och 100% ökning av 50kr blir 100kr. Det är dock lite som att säga att om jag har 100kr och lånar ut 10% av mitt kapital (10kr) så kommer jag behöva få tillbaka mer av dig, 11.11% (alltså 10/90), för att få tillbaka mina pengar. Nej, jag behöver fortfarande bara få tillbaka 10kr.

    Jag gillade dock fortfarande iden om sparat kapital jämfört framtida kapital och hur man ska planera sitt risktagande baserat på sin ålder och potential att tjäna i framtiden.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Emil
    1. Hej Emil,
      Som du är inne på. Procent är procent och kronor är kronor.
      100 kr på en börs som går ner 50% är sedan 50 kr.
      Har du sedan en uppgång med 50 kr så har du under den uppgången haft 100% avkastning från dina 50kr och åter 100 kr på börsen (0% från dina 100 kr).

      /eric
      PS. Jag tittar på mitt egna sparande på värdet i kronor och inte i utvecklingsprocent. Det är kronorna jag lever på…

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Eric Strand

Diskutera och fråga om andra ämnen i vårt forum Besök